Veckans spaning, vecka 44: Skolan och samhällets digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Under fyra veckor lyfter vi fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan, som är den fjärde och sista i ordningen, tar vi upp samtalet mellan Fredrik Heintz och Linda Mannila om skolan och samhällets digitalisering. Allra sist kommer veckans tips.

Alla måste börja förstå hur digitaliseringen förändrar samhället

Fredrik Heintz är docent i datalogi på Linköpings universitet, där han forskar och undervisar om artificiell intelligens och integrerade datorsystem. Han har också länge intresserat sig för utbildningsfrågor, och var 2016-2017 projektledare för Trippel Helix – Nationell samling för skolans digitalisering. Syftet var att samla akademi, näringsliv och skola för att formulera en agenda som kan driva på lärarutbildningens och skolans verksamhetsutveckling. Projektet finansierades av Vinnova, inom ramen för deras satsning Digitalisering för framtidens skola.

Fredrik Heintz konstaterade att det ur ett forskarperspektiv är tydligt vilken stor effekt den digitala utvecklingen har på samhället. Därför är det väldigt viktigt att arbeta för en ökad transparens kring hur de algoritmer som styr sökmotorer, sociala medier, artificiell intelligens och många andra digitala system ser ut och fungerar. Idag är de i hög grad svarta lådor utan insyn utifrån, och så kan det inte förbli.

Det handlar inte bara om teknik

Det är också avgörande att verka för att de som utvecklar de digitala systemen har en blandad bakgrund som speglar många människors värderingar, menade Fredrik Heintz. Här kommer skolan in, och för forskarvärlden gäller det att börja fundera på hur man bäst kan ge stöd åt det här arbetet. Att bidra till att öka den digitala kompetensen bland skolledare och lärare är ett viktigt steg. Det handlar om att göra det möjligt för alla elever att få en inblick i programmering och systemutveckling som väcker deras nyfikenhet och intresse.

SONY DSC

Linda Mannila är verksam med olika forskningsprojekt som rör datavetenskapens didaktik, bland annat på Linköpings universitet. Hon arbetar också mer konkret med verksamhetsutveckling i skolan. Til exempel undersöker hon hur programmering kan bli en naturlig del av skolans undervisning och hur detta kan utveckla elevernas förståelse av vardagens och samhällets digitalisering.

Linda Mannila betonade också värdet av att bredda rekryteringen till arbeten inom digital teknikutveckling, eftersom det ju inte enbart handlar om tekniken i sig, utan om hur samhället påverkas och förändras. De värderingar som utvecklarna har, får betydelse för hur systemen utformas och fungerar. Ju fler som ser och reagerar på detta, desto större möjligheter finns att påverka samhällsutvecklingen i en mer öppen och inkluderande riktning.

Skolan måste bli en lärande organisation

När det gäller programmering i undervisningen, finns det inga beprövade modeller som kan lyftas in i skolan, påpekade Linda Mannila. Skolan måste bli en lärande organisation, redo att hantera ständig förändring. Som forskare är det viktigt att arbeta undersökande och att tillsammans med lärarna resonera och prova sig fram. Det gäller att försöka ta reda på hur innehållet i olika ämnen kan få stöd av programmeringen och att titta närmare på vad som krävs för att det här ska fungera.

Det handlar om att lösa problem

Datalogiskt tänkande kan vara en lämplig ingång, menade Fredrik Heintz. På engelska säger man computational thinking. Uttrycket lanserades av MIT-professorn Seymour Papert för knappt 40 år sedan. Papert ansåg att det viktiga med programmering i undervisningen inte är att eleverna lär sig koda. Istället handlar det om att de ska utveckla ett abstrakt, logiskt och analytiskt tänkande. De ska träna sig i att göra generaliseringar och lära sig arbeta på ett systematiskt och strukturerat sätt för att lösa olika problem.

De senaste drygt tio åren har intresset för programmering och datalogiskt tänkande väckts igen och flera länder har lyft in programmering i läroplanen, antingen som ett eget ämne eller som delar av andra ämnen. Jeanette Wing och hennes artikel om datalogiskt tänkande från 2006 är ett viktigt skäl till detta. Hon menar att undervisningen stegvis ska lära eleverna det formella och logiska tänkande som programmering bygger på och som behövs i all problemlösning. Precis som Papert hävdade på 1980-talet, kan detta ske genom att arbeta lekfullt, undersökande och skapande, gärna i par eller grupp. Det finns många möjliga vägar för skolans undervisning.

Börja inte med att köpa teknik

Fredrik Heintz påpekade att det förstås är viktigt att testa olika sätt att undervisa i programmering i mindre skala innan man genomför några stora förändringar. Det gäller också att skolan är på sin vakt och inte utan vidare faller för försäljarnas lockande resonemang. Här är det särskilt viktigt att skolan som organisation stärker sin digitala kompetens så att upphandlingarna kan hanteras på ett bra sätt.

Att börja utvecklingsarbetet med att köpa in en digital lösning för undervisningen är att börja i fel ände, betonade Linda Mannila. Nu när digital kompetens ska in i alla ämnen, kan det vara lämpligt att skolledning och lärare går igenom vad det faktiskt innebär i praktiken. Vad är det man vill uppnå? Vilka krav ställer det på lärarna? När allt det här väl har retts ut, är det dags att fundera på vad som behöver köpas in.

Det gäller att våga misslyckas

För att skolan ska kunna utvecklas är det nödvändigt att skolledning och lärare får och vågar misslyckas, tillade Fredrik Heintz. Om man aldrig misslyckas, beror det antagligen på att man inte vågar tillräckligt mycket. Men för att det här ska vara möjligt, måste de strukturer som omger skolan tillåta att det faktiskt sker misslyckanden ibland.

Forskningen har en del att fundera över och att ta fasta på i det här avseendet, konstaterade Linda Mannila. Forskare publicerar för det mesta bara artiklar som beskriver lyckade projekt, där mål och syfte har uppnåtts. Men det är förstås minst lika viktigt att beskriva det som inte fungerar och att analysera vad det egentligen beror på. Det kan vara till god hjälp både för utvecklingsarbetet i skolan och för den fortsatta forskningen.

Veckans tips

För två år sedan slog den amerikanska matematikern Cathy O’Neill igenom med boken Weapons of Math Destruction. Här beskriver hon algoritmernas växande betydelse och hur de riskerar att fördjupa sociala klyftor och öka ojämlikheten i samhället.

Häromveckan publicerade brittiska RSA videon The Truth About Algorithms, där Cathy O’Neill under 2 minuter och 39 sekunder förklarar varför det är viktigt att börja diskutera och ifrågasätta hur många av de algoritmer som styr vår vardag faktiskt fungerar.

Att förstå hur tekniken fungerar, och att detta beror på mänskliga beslut, är första steget mot en möjlig förändring.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *