Veckans spaning, vecka 41 – Ett systemperspektiv på skolans digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan och tre veckor framåt kommer vi att lyfta fram och fördjupa de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. I veckans spaning tar vi upp samtalet med Åke Grönlund och Jan Hylén om behovet av ett systemperspektiv på skolans digitalisering. Som vanligt avslutar vi med veckans tips.

Det behövs ett tydligt fokus på skolans förändringsprocess

Systemperspektivet innebär att skolans verksamhet ses som en dynamisk helhet uppbyggd av en rad olika sammankopplade delar. De behöver utvecklas och förändras i samma riktning och i ungefär samma takt för att digitaliseringen ska lyckas. Det kräver i sin tur att arbetet blir mer systematiskt organiserat, och att det sker en kontinuerlig utvärdering och uppföljning.

Åke Grönlund är professor i informatik på Handelshögskolan vid Örebro universitet. I sin forskning undersöker han, tillsammans med sina kollegor, villkor och förutsättningar för en effektiv och målinriktad it-användning inom många olika branscher och verksamhetsområden.

På senare år har han börjat intressera sig för skolan, som är ett ganska nytt område för den här sortens studier. 2010-2013 ledde han Unos uno, som än så länge är den den mest omfattande svenska undersökningen av skolans pågående digitalisering. Här deltog 20 grund- och gymnasieskolor i 11 kommuner samt en friskolekoncern, som alla satsat på varsin dator till lärare och elever.

Unos uno visade att arbetet med skolans digitalisering inte främst handlar om att införa ny teknik, utan om att leda en genomgripande förändring av undervisningen och av skolans verksamhetskultur. Det här kräver ett mer tydligt fokus på själva förändringsprocessen och förutsätter att syfte och mål är ordentligt förankrade i hela organisationen.

Huvudmännen och skolledarna måste både utforma och organisera utvecklingsarbetet och systematiskt identifiera och genomföra de insatser som behöver göras för att målen ska kunna nås. Detta betonas även i debattboken Det digitala lärandets möjligheter – att leda den digitala skolan, som Åke Grönlund nyligen skrivit tillsammans med pedagogikforskaren Matilda Wiklund. Bland annat pekar de på värdet av digitaliseringsledare och it-pedagoger, som kan ge stöd åt lärarna, och på behovet av gemensamma it-system som underlättar och förbättrar det dagliga arbetet.

Det kan vara värdefullt att dra nytta av erfarenheter från andra länder

Jan Hylén, är disputerad statsvetare och arbetar sedan länge som konsult i skolutvecklingsfrågor både inom Sverige och i EU. I samtalet på Learning Forum lyfte han fram behovet av att beslutsfattare och myndigheter drar nytta av erfarenheter från andra länder. Digitaliseringen av samhället och skolan är en global utveckling, och det pågår strategiska satsningar runt om i världen som kan ge nya insikter och perspektiv.

Inte minst är det viktigt att dra lärdom av hur andra länders beslutsfattare resonerar och att följa hur förändringsarbetet genomförs i praktiken. I ett par decennier har man inom bland annat statsvetenskap diskuterat behovet och värdet av policy borrowing för att utveckla ett lands utveckling inom olika områden. Det handlar inte om att kopiera vad andra länder gör, utan om att analysera om och hur deras beslut visar på nya vägar som kan leda framåt i det egna arbetet. Europeiska skoldatanätet är ett exempel på hur detta kan göras i praktiken, menade Jan Hylén

Vi behöver en bättre förståelse av det pågående digitaliseringsarbetet

Det behövs naturligtvis också insamling och systematisering av data från det praktiska arbetet för att utvecklingen ska kunna styras i rätt riktning. Självskattningstjänsten LIKA, som SKL tog fram för fyra år sedan, ger skolledare och lärare en bild av hur ledning, infrastruktur, kompetensutveckling och användning ser ut på förskolan och i skolan. 25 oktober presenterar EU-kommissionen en liknande tjänst: SELFIE – Self-reflection tool for digitally capable schools – som blir fritt tillgängligt för huvudmän och skolor i hela Europa. De områden och indikatorer som SELFIE innehåller är baserade på DigCompOrg, det ramverk för digitalt kompetenta utbildningsorganisationer som tagits fram av EU-kommissionen.

Självrapporterad data har förstås sina begränsningar, påpekade Jan Hylén. Det vore betydligt bättre att få tillgång till och kontroll över de data om skolans it-användning som kontinuerligt samlas in av Apple, Google och andra företag som säljer digitala system till skolorna. Tänk till exempel på att 65-70% av eleverna har Google-konton, tillade han. Här genereras data som skulle kunna ge en mycket bättre och mer detaljerad förståelse av skolans it-användning.

Skolan behöver en motsvarighet till vårdens Nationella kvalitetsregister

Åke Grönlund konstaterade att något konkret måste göras för att få en mer högfrekvent och mer strukturerad tillgång till standardiserad data om skolan än idag. Det behövs tillgång till riktigt stora mängder ständigt uppdaterad data som verkligen gör det möjligt att följa utvecklingen inom hela systemet. Han jämförde med införandet av Nationella kvalitetsregister, som både följer upp varje enskild patient och kontinuerligt visar hur enskilda landsting, sjukhus och kliniker bedriver sin vård.

Kvalitetsregistren fokuserar avgränsade områden som det går att samla in data om, och de byggs upp av de yrkesgrupper som behöver dem i sitt dagliga arbete. Det finns tre slags register: de som beskriver lokaler, personal och utrustning, de som beskriver de behandlingar och åtgärder som gjorts och de som beskriver utfallet av vården. Kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständig förbättring och ger ett bra underlag för ledning och kvalitetsstyrning. Skolan skulle kunna arbeta på ett liknande sätt och samla in data om undervisning och bedömning i olika ämnen, åldersgrupper och så vidare, menade Åke Grönlund.

Det behövs en gemensam strävan efter att samla in jämförbara data och att få ett ordentlig underlag för att mäta kvalitet. Standardisering av data kan låta tråkigt, men det gör det möjligt att se orsak och verkan och att utveckla metoder som fungerar. Idag mäts mest för att kontrollera, och det är ett problem, betonade Åke Grönlund.

Inom vård och omsorg är det betydligt fler som forskar än i skolan och det finns även ett större intresse för att utveckla metoder som fungerar och som ger god kvalitet. Den kulturen finns ännu inte i skolan i samma utsträckning, men det skulle verkligen behövas för att få fart på den digitala utvecklingen, avslutade Åke Grönlund.

Veckans tips

Ett viktigt syfte med de reviderade läroplanerna är att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle. Digitaliseringsagenterna, som är ett samarbete mellan Forum för digitalisering på Mittuniversitet och Sundsvalls Kommun, vill göra det enklare för lärare på mellanstadiet att undervisa kring detta.

Under året utvecklar man, tillsammans med mellanstadieelever på tre sundsvallsskolor, ett undervisningsmaterial som efter årsskiftet kommer att bli tillgängligt för alla svenska lärare. Arbetet är direkt kopplat till pågående forskning på Mittuniversitetet och knyter an till metodik för samskapande och participatory design. Tanken är både att bredda och fördjupa elevernas förståelse av vad digitaliseringen är och vad den kan tänkas bli.

En kommentar Lägg till din
  1. Intressant detta med självskattningsverktyg som blivit populärt men som utvecklas på flera olika håll och nivåer inom Europa (och säkert resten av världen. Här nämns LIKA som ju relativt nyligen kompletterades med LIKA för lärare. I Finland finns ju sedan länge OPEKA som såvitt jag vet finns i svenskspråkig version och aggregerar data från lärarna till rektor osv. Utöver SELFIE som nämnts finns ju också det inom MENTEP-projektet utvecklade TET-SAT som också finns på svenska

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *