Veckans spaning, vecka 40: Programmering och digitalt skapande i skolan

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med att berätta om årets Europe Code Week. Därefter fortsätter vi med micro:bit och den danska satsningen på att använda den i undervisningen. Vi gör också ett kort nedslag i Sollentunas satsning innan vi tittar lite närmare på det tyska micro:bit-alternativet Calliope. Vi rundar av med avslutningen av Makerskola och med veckans tips.

Dags för årets Europe Code Week

6-21 oktober arrangeras för sjätte gången Europe Code Week, som har till syfte att väcka barns, ungdomars och vuxnas intresse för datavetenskap, programmering och digitalt skapande. Trots namnet vänder sig Europe Code Week vänder sig till hela världen, och förra året deltog 1.2 miljoner människor från 50 länder i olika aktiviteter.

Europe Code Week stöds av EU-kommissionen, som i sin digitala handlingsplan särskilt uppmuntrar skolor i medlemsländerna att delta i aktiviteterna. Deras förhoppning är att hälften av alla skolor i EU ska delta 2020.

Vem som helst kan arrangera en aktivitet och lägga in den i Europe Code Weeks databas. I alla länder som deltar finns frivilliga ambassadörer som samordnar och marknadsför det som händer under de två veckorna. Agneta Hedenström och Mie Menmark är ambassadörer för Sverige.

I år utmanar Internetstiftelsen lärare på alla svenska grundskolor att delta i Europe Code Week. För varje elev som gör minst en lektion i programmeringDigitala lektioner, skänker Internetstiftelsen 5 kronor till Unicefs arbete för att fler barn i Nepal ska gå i skolan.

Micro:bit

Under de senaste åren har det startats en mängd olika initiativ för att öka elevers intresse för den digitala teknikutvecklingen och för programmering. Ett av de mer uppmärksammade är micro:bit, en liten enkel dator – en mikrokontroller – utan eget operativsystem, som kan programmeras för att styra och samverka med andra elektroniska komponenter och allt som kan leda ström. Micro:bit är utvecklad för att användas av barn och ungdomar. Därför fordras det varken tekniska förkunskaper eller någon erfarenhet av programmering för att komma igång.

Tanken med Micro:bit, som lanserades av BBC sommaren 2015, är att elever i 11-12-årsåldern – och deras lärare –  ska bli intresserade av att utforska den digitala teknikens möjligheter. Ett halvt år efter lanseringen skänkte BBC varsin micro:bit till alla brittiska elever i årskurs 7, vilket motsvarar årskurs 5 i Sverige. Totalt rörde det sig om ungefär en miljon enheter.

Den nya läroplanen för den engelska skolan, som bland annat lyfter fram programmering och kreativ problemlösning, är en viktig drivkraft bakom micro:bit. Även i Skottland, Wales och Nordirland syns ett växande intresse för programmering och digital kompetens i skolan. Detta är förstås inte något unikt för Storbritannien, utan det rör sig om en global utveckling. I oktober 2016 startades Micro:bit Educational Foundation, som genom sina återförsäljare gör micro:bit tillgängligt för myndigheter, skolor och andra intresserade i hela världen. Det finns också mängder av kostnadsfria lärresurser på nätet som gör det enkelt att komma igång.

Ultra:bit

Danmark är ett av de länder som bestämt sig för en större satsning på micro:bit i undervisningen. I april blev det klart att alla danska fjärdeklassare under 2018 och 2019 ska få varsin micro:bit som kan användas i undervisningen. I början av höstterminen satte utdelningen igång, och nu har de flesta av eleverna i den här omgången fått sin micro:bit. Totalt under de två åren rör det sig om mer än 60 000 elever.

Satsningen går under namnet Ultra:bit och drivs av Danmarks Radio tillsammans med Center for Undervisningsmidler och Industriens Fond, som bidrar med 14 miljoner danska kroner.

Namnet Ultra:bit kommer från Danmarks Radios tv-kanal DR Ultra, som vänder sig till barn mellan 7 och 12 år. Nyligen lanserade DR Ultra temat barn, kreativitet och teknologi, som är tänkt att öka barns förståelse av den digitala utvecklingen. Inte minst är det viktigt att de börjar intresserar sig för vad som händer “under locket” och hur de själva kan programmera och skapa digitalt.

DR Skole tar fram lärarhandledningar och undervisningsmaterial som visar hur man kan arbeta med micro:bit på lektionerna i olika ämnen. Det rör sig inte enbart om lärresurser i matematik, no, teknik och slöjd, utan också om ämnen som normalt inte förknippas med teknik, till exempel danska. I danska finns det bland annat undervisningsmaterial som beskriver och förklarar hur man kan skapa dikter, diktsamlingar och interaktiva berättelser genom att programmera sin micro:bit.

Kompetensutveckling av lärare är också en viktig del av ultra:bit. Bland annat kommer lärare på 1200 skolor runt om i Danmark att besökas av en mobil “taskforce” från Center for Undervisningsmidler, för att få en bättre inblick i hur micro:bit kan användas i undervisningen.

Ett viktigt skäl till att Ultra:bit har dragit igång nu, är de kommande tre årens försök med att införa teknologiförståelse i den danska grundskolan, som vi nämnde i Veckans spaning för tre veckor sedan. Målet med Ultra:bit är att utveckla elevernas teknologiförståelse, så att de aktivt kan ta ställning till och dra nytta av de möjligheter som den digitala utvecklingen skapar.

Sollentuna kommun ger micro:bit till alla femmor

Flera huvudmän och skolor har börjat använda micro:bit i undervisningen i större och mindre skala. Sollentuna kommun, som har gett varsin micro:bit till alla femmor, är ett exempel på en större satsning. Varje skola har också fått ett paket med kringutrustning, som ger lite mer avancerade möjligheter. Det handlar bland annat om programmerbara lysdiodslingor, servomotorer och en liten robot.

Med den här satsningen får kommunen en kritisk massa av lärare och elever som jobbar i en enhetlig miljö, och som kan samarbeta och dra nytta av varandras erfarenheter. Dessutom är micro:bit en öppen produkt med ett växande globalt ekosystem som ger spännande tekniska och pedagogiska möjligheter. Man har också börjat arbeta med lokala utvecklingscentra för att få fart på det kollegiala samarbetet och det gemensamma lärandet.

Calliope – ett tyskt alternativ till micro:bit

Micro:bit är förstås inte den enda produkten av det här slaget som kan användas i skolan. Ett annat exempel är Calliope Mini, en icke-vinstdrivande satsning som sedan två år tillbaka drivs av ett företag med samma namn, och som finansieras av donationer. Satsningen har även fått stöd av det federala näringsdepartementet.

Ett viktigt skäl till att Calliope gör den här satsningen, är att man anser att att micro:bit har en del tekniska brister. Ett annat skäl är att micro:bit saknar högtalare, mikrofon och RGB-lysdioder, tre komponenter som man menar ger eleverna rikare möjligheter att experimentera. Ytterligare ett skäl är att man anser att Raspberry Pi och Arduino, två mikrokontrollerkort som ibland används i undervisningen, är alltför svåra att använda och måste byggas ut med flera komponenter för att fungera i skolan.

Calliope Mini är formad som en sexuddig stjärna, och det finns mer utrymme på kretskortet än på en micro:bit. Det går också att skapa mer avancerade elektroniska system. Den är i stort sett kompatibel med micro:bit, och programkod som har tagits fram för micro:bit fungerar även på Calliope Mini. Målet är att Calliope Mini ska kunna ge en lekfull ingång till digitalt skapande för elever från årskurs 3 och uppåt.

Calliope Mini har börjat användas i tyska skolor och man hoppas även kunna nå den globala utbildningsmarknaden. Saarland är det enda förbundslandet där alla treor har fått varsin Calliope Mini. Under den pågående pilotfasen är det bara hälften av Tysklands 16 förbundsländer som har skolor som använder Calliope Mini i undervisningen. Flest är det i Berlin: ungefär 150 stycken.

Hur det ska gå med utveckling och användning av Calliope Mini efter pilotfasen är än så länge en öppen fråga. Många lärare och elever är entusiastiska över de nya möjligheterna, men det är samtidigt tydligt att det krävs kompetensutveckling och andra utvecklingsinsatser för att få fart på utvecklingen.

Makerskola har avslutats – men utvecklingen går vidare

Arbetet med skolans digitalisering och nya arbetssätt och undervisningsmetoder, ställer både krav på kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling. Här finns det gott om stöd i forskningen, till exempel från Unos uno. Erfarenheterna från det treåriga projektet Makerskola, där RISE och ett trettiotal andra aktörer från skola och forskning deltog, är ett annat exempel på detta.

Det är nödvändigt att se till att alla är med tåget och att hela tiden kunna ge hjälp och stöd. Om man lyckas med detta blir det en helt annan kraft i förändringsarbetet, eftersom hela lärarkollegiet har samma förståelse och insikt. Detta tog vi bland annat upp i artikeln Hur går vi vidare med skolans digitalisering?, som publicerades på Spaningen igår.

Sollentuna kommun, som ledde Makerskola, gjorde en bred satsning och skapade en struktur som gör det lättare att sprida kunskap i hela organisationen. Man fick igång en slags undergroundrörelse som drev på utvecklingen. Det hände mycket på ganska kort tid och hela styrkedjan var med. Det har man nytta av nu, när man fortsätter med micro:bit och andra satsningar på skolans digitalisering.

Veckans tips

9-10 oktober arrangeras Learning Forum i Göteborg, en konferens som vill koppla samman forskning inom en rad olika ämnesområden till det pågående arbetet med att utveckla och förändra skolan i en mer digital riktning. Här kommer även det andra rådslaget om en handlingsplan för skolans digitalisering att äga rum. Det första hölls under Almedalsveckan i somras. Den här gången är rådslaget helt inriktat på forskningsfrågor.

Alla som är intresserade kan göra inspel, och det finns inga krav om att vara på plats. Du kan anmäla dig direkt och delta i rådslaget på nätet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *