Veckans spaning: Skolverkets digitala lägesrapport och en presentation av Stadsmissionens skolstiftelse

Veckans spaning: Skolverkets digitala lägesrapport och en presentation av Stadsmissionens skolstiftelse

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med Skolverkets rapport om hur det står till med digital infrastruktur och digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Sedan är det dags för en kort presentation av Stadsmissionens skolstiftelse, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning

Vart tredje år publicerar Skolverket en rapport som ger en bild av hur det ser ut när det gäller digital infrastruktur och digital kompetens i skolan. I onsdags var det dags för en ny version, som samtidigt är den första som publicerats sedan den nationella digitaliseringsstrategin för skolan antogs 2017. Rapporten bygger på en enkätundersökning med elever, lärare, förskolepersonal, rektorer och förskolechefer som genomfördes förra våren

Datortätheten var hög redan 2015, när den senaste undersökningen genomfördes, men har ökat något sedan dess. I alla skolformer utom förskola och komvux ligger datortätheten strax över en elever per dator. I förskolan går det ungefär sex barn per dator (eller platta) och på komvux rör det sig om knappt fyra elever.

Trots att de flesta förskolecheferna och rektorerna menar att de har tillräcklig kompetens att leda det digitala utvecklingsarbetet, har många förskolor, skolor och komvux inte någon utarbetad plan för verksamhetens digitalisering. Här finns det utrymme för förbättring, konstaterar Skolverket i rapporten.

Ungefär fyra av tio lärare upplever i ganska hög utsträckning att krångel med tekniken begränsar deras användning av it och digitala medier i undervisningen. Minst en gång i veckan drabbas de av detta. Alla skolformer har inte lika hög tillgång till teknisk support. Tre av fyra gymnasieskolor har tillgång till teknisk support omgående eller samma dag. På komvux är andelen något lägre och i övriga skolformer är det bara cirka hälften av förskolorna och skolorna som kan få hjälp direkt eller under dagen.

Nästan alla förskolor och skolor har trådlösa nät, men kapaciteten varierar kraftigt och i många fall är den inte tillräcklig. Skolverket presenterade nyligen en lista över de krav som måste uppfyllas för att en skola ska kunna genomföra digitala nationella prov. I kraven på en stabil digital infrastruktur nämns bland annat att alla elever i en årskurs ska kunna se strömmande film samtidigt. Enligt rapporten är det inte mer än hälften av grundskolornas rektorer som anser att de har den kapaciteten.

Det är tydligt att arbetet med skolans digitalisering och utvecklingen av elevernas digitala kompetens har fått ett betydligt större genomslag i högstadiet och i gymnasieskolan än i grundskolans lägre årskurser och i förskolan. Det är främst från mellanstadiet och framåt som lärare arbetar med källkritisk granskning och hjälper eleverna att använda Internet på ett ansvarsfullt och säkert sätt.

Trots de tydliga skrivningarna i de reviderade läroplanerna och i den nationella digitaliseringsstrategin, är det fortfarande relativt ovanligt att skolbiblioteket används systematiskt i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Endast en fjärdedel av grundskolorna, de fristående gymnasieskolorna, grundsärskolorna och gymnasiesärskolan använder skolbiblioteket i ganska eller mycket stor utsträckning på det här sättet. De kommunala gymnasieskolorna har kommit längst i det här avseendet. Där är det ungefär 60% som regelbundet använder skolbiblioteket som en pedagogisk resurs.

Skolverket avslutar rapporten med att konstatera att alla skolhuvudmän måste ta sitt ansvar för att inkludera digitaliseringen i sitt systematiska kvalitetsarbete. Det betyder att de måste ge förskolechefer, rektorer och lärare de förutsättningar som krävs. Ett fortsatt stöd från Skolverket till skolhuvudmännen, bland annat kring kompetensutveckling, kan underlätta det här viktiga arbetet.

Stadsmissionens skolstiftelse

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt projekt tillsammans med ett antal skolhuvudmän. Nätverket har utvidgats med flera partner, som efterhand presenteras här på Spaningen. Nu är det dags för Stadsmissionens skolstiftelse. Tidigare idag publicerades ett samtal med Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig sedan hösten 2018.

Stadsmissionens skolstiftelse är en idéburen organisation som driver sex gymnasieskolor i Mälardalen, en folkhögskola samt en yrkeshögskola. Den är icke-konfessionell och politiskt obunden, men delar Stockholms stadsmissions värdegrund och dess humana människosyn genomsyrar hela utbildningsverksamheten. Totalt har de olika utbildningarna ungefär 3000 studerande, varav 2600 i gymnasieskolan.

Eftersom Stadsmissionens skolstiftelse är en ganska liten aktör, står man inför en del utmaningar med digitaliseringen som kan vara svåra att lösa på egen hand. Partnerskapet med RISE och de andra skolhuvudmännen är ett sätt att både få ett bättre stöd och att vidga perspektiven. Omvärldsbevakningen har också ett stort värde, eftersom man skulle ha väldigt svårt att utföra den här sortens utblickar och analyser på egen hand. Partnerskapet kommer även att ha en central roll för den fortsatta kompetensutvecklingen av lärare.

Just nu arbetar de sex gymnasieskolorna med att ta fram lokala handlingsplaner som sedan ska ligga till grund för en stiftelseövergripande handlingsplan. Tanken är att det digitala utvecklingsarbetet ska utgå ifrån de behov och önskemål som finns på skolorna. För att underlätta detta, har man börjat sätta samman referensgrupper med representanter för skolledare, lärare och annan personal.

Per Kassman betonar att det är viktigt att lärarna får ta del av mer konstruktiva och framåtblickande perspektiv nu när en stor del av diskussionerna om digitalisering handlar om restriktioner och förbud. Tyvärr har det goda Internet hamnat i skymundan på senare år. Det pratas till exempel väldigt sällan om Internets demokratiska möjligheter och om hur de som är ensamma i samhället kan hitta andra gemenskaper och sammanhang på nätet som gör dem delaktiga.

Stadsmissionens skolstiftelse hoppas kunna arbeta mer med ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan och börja lyfta fram de intressanta möjligheter som finns. Detta berör flera av de kärnvärden som stiftelsens skolor jobbar utifrån, till exempel att att förstå andras livssituation och att ge alla möjlighet att delta i samhället fullt ut.

Veckans tips: Kan VR öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik?

Under våren inleds ett forsknings- och utvecklingsprojekt i Danmark som under ett år ska undersöka om VR kan användas för att öka elevers intresse och engagemang för naturvetenskap och teknik. Projektet genomförs av Kommunernes Landsforening och Virtual Learning Lab på Köpenhamns universitet tillsammans med Epinion Uddannelse, teknologiexperimentariet TekX samt grundskolor i sex kommuner.

Med utgångspunkt i en VR-simulation om klimatförändring ska man undersöka om och i så fall hur VR kan användas i undervisningen för att öka elevernas intresse och motivation. När fungerar VR i undervisningen? När fungerar det inte? Hur kan VR samspela med de andra delarna av undervisningen?

De lärare som deltar kommer att vara delaktiga i alla faser av projektet, från utvecklingen av olika undervisningsförlopp till praktiskt genomförande och utvärdering.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *