Nästa steg när eleverna är hemma och ett globalt ramverk för att hantera skolans undervisning under conorapandemin

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.

Nästa steg för distansundervisningen när eleverna är hemma

I Nederländerna stängde skolorna sina lokaler 16 mars, och sedan dess har undervisningen bedrivits över nätet. Den ursprungliga tanken var att skolorna skulle vara stängda i tre veckor, men nu har perioden förlängts till att sträcka sig över påsken och tulpanlovet. Senaste budet är att skolorna ska öppna igen 3 maj.

Stiftelsen Kennisnet – som arbetar med digital utveckling på nationell nivå – har startat webbplatsen Les op afstand för att hjälpa landets skolor att hantera situationen. I likhet med Skola hemma, ger man här vägledning och stöd kring fjärr- och distansundervisning åt skolledare och lärare.

För några dagar sedan konstaterade Kennisnet i en artikel att det allra mesta fungerar ganska bra, givet omständigheterna. Men vad behöver göras nu när skolorna kommer att vara stängda i ytterligare minst en månad?

Några av Kennisnets rådgivare delar i artikeln med sig av sina tankar kring hur skolledare och lärare bör agera. Tankarna vilar på den forskningsbaserade modellen Fyra i balans (Vier in balans), som sedan 2004 har använts som stöd i det digitala skolutvecklingsarbetet i Nederländerna. 

Modellen består av fyra element som ska vara i balans:

  1. Vision. Här handlar det om skolans syn på kunskap och god undervisning. Hur ser undervisningen ut och vad syftar den till? Vilka roller spelar lärare och elever? 
  2. Kunskap. Lärarnas yrkesmässiga digitala kompetens måste vara så pass bra att de kan dra  nytta av tekniken för att uppnå undervisningsmålen. Det räcker inte att kunna hantera program och tjänster, utan det gäller att kunna knyta den till pedagogiken och till undervisningens innehåll.
  3. Digitala lärresurser. Här innefattas allt material som används i undervisningen, både sådant som skapats med ett pedagogiskt syfte och sådant som inte har det. Hit räknas även datorprogram och digitala tjänster.
  4. Infrastruktur. Tillgången till datorer, internetanslutning och digitala lärmiljöer är en avgörande faktor, och här räknas även administration och underhåll in. Utrustningen måste vara i bra skick och kunna användas i undervisningen utan större problem.

Så här långt ser det ut som att både lärares och elevers digitala kompetens räcker till för att göra något vettigt av situationen, menar rådgivarna. Men det gäller att försöka se till att ingen halkar efter. Lärare behöver även fundera på hur man håller kontakten med eleverna, vad som behöver göras för att variera undervisningen och hur det är möjligt att följa och bedöma elevernas lärande. 

Det övergripande mottot hittills har varit att utgå ifrån det man redan har och att försöka efterlikna klassrummet så långt som möjligt. Det räcker inte längre, utan det är dags att tänka om., menar rådgivarna. Nu gäller det att fundera på vad som är mål och syfte med undervisningen, hur lärare och elever ska arbeta tillsammans och vilka tekniska lösningar som kan fungera bäst. Både lärare och elever har fått nya erfarenheter som kommer att leda till förändringar.  

Det är också viktigt att vara medveten om att skolorna i den här första fasen huvudsakligen har använt program och tjänster från de stora teknikföretagen. Detta har fungerat bra, och det är inget konstigt med det. Det var vad som fanns på skolorna. Men det är heller inte helt oproblematiskt, påpekar Kennisnets rådgivare. Skolorna riskerar att bli beroende av de här företagens tjänster, vilket kan begränsa deras handlingsutrymme framöver.

När skolorna öppnar igen, är det med nya förutsättningar. Allt kommer inte att återgå till det gamla vanliga. Både lärare och elever har fått nya erfarenheter som ställer krav på förändring. Därför är det viktigt att skolledare och lärare funderar på vad som behöver göras.  

Vad saknar lärare och elever från skolan? Är det mest den sociala interaktionen eller är det något annat? Vilka aspekter av undervisningen går man miste om? Vad blir lika bra eller kanske till och med bättre på distans? Vad innebär det här för skolans verksamhet? 

Modellen Fyra i balans kan ge ett bra stöd för det fortsatta utvecklingsarbetet, menar rådgivarna. 

Ett globalt ramverk för att hantera skolan under coronapandemin

I onsdags presenterade OECD och Harvard Graduate School of Education (HGSE) gemensamt rapporten A framework to guide an education response to the COVID-19 Pandemic of 2020. Rapporten visar hur utbildningssystemen i 98 av världens länder hanterar coronapandemin och ger även riktlinjer för det fortsatta arbetet. 

De båda organisationerna slår fast att det är nödvändigt att beslutsfattare tar fram en genomarbetad plan för hur undervisningen ska fortsätta när eleverna är hemma. Därför har man tagit fram en checklista med 25 punkter som tar upp allt ifrån behovet av organisation och struktur till de konkreta insatser som behövs för att allt ska fungera, såväl ur ett pedagogiskt som ur ett samhälleligt perspektiv. 

Det är tänkbart att övergången till fjärr- och distansundervisning och ett bättre utnyttjande av de digitala möjligheterna kan leda till en positiv utveckling av skolan och undervisningen på många håll, konstateras i rapporten. Men det är samtidigt viktigt att hålla i minnet att världens utbildningssystem i många avseenden är långt ifrån redo att möta den situation som har uppstått.  

Rapporten lyfter fram att PISA 2018 visar att det finns stora skillnader mellan och inom länder när det gäller de kunskaper och förmågor som alla elever behöver i en digitaliserad värld. De måste bland annat lära sig att läsa och förstå komplicerade texter, att kunna skilja mellan fakta och fiktion och utveckla ett kritiskt och undersökande sinne. För att detta ska bli möjligt, måste skolans undervisning lägga en stabil och tillräcklig grund för eleverna, oavsett socioekonomisk bakgrund. Det är fortfarande en lång väg dit.

Det finns även en rad andra problem som har betydelse för den situation som råder nu. I genomsnitt har 9% av eleverna inte någon lugn plats hemma där de kan studera. Här skiljer det sig mycket mellan länderna. I Filippinerna och Thailand handlar det om 30%. Till och med i Syd-Korea, där eleverna hör till dem som presterar bäst, har 20% av eleverna i de mest socialt utsatta skolorna inte någon plats hemma där de kan ägna sig åt sina studier utan att bli störda.

Även om de allra flesta elever i vår del av världen har tillgång till datorer och Internet hemma, gäller det inte alla. Det visar till exempel den finska satsningen Dator till alla, som varit igång sedan 2015. I resten av världen finns det stora skillnader inom och mellan länder när det det gäller tillgång till dator och nät hemma, den digitala infrastrukturen i skolorna, lärarnas digitala kompetens, och så vidare. 

I mitten av mars konstaterade en senioranalytiker på OECD att coronapandemin leder till en global krissituation för skolan. Stängningen av skolorna kommer att få djupgående samhällseffekter i hela världen och det finns även risk för att den bristande likvärdigheten när det gäller tillgång till utbildning riskerar att öka ännu mer. Men kanske kan, som Unesco påpekade förra veckan, den här situationen fungera som en väckarklocka och en brytpunkt för synen på skolan och undervisningen över hela världen.

Rapporten från OECD och HGSE pekar i båda riktningarna och betonar samtidigt det nödvändiga i att problemen verkligen hanteras på ett genomtänkt sätt.

Veckans tips

I veckans avsnitt av podden Pedagogisk psykologi diskuterar de båda umeåbaserade it-pedagogerna Niclas Lind och Peter Hjelm fjärr- och distansundervisning, teknik och didaktik. 

Hur skapar man goda förutsättningar för lärande på distans? Vad är viktigt att tänka på? Vilken betydelse har planering och struktur? Vilket värde tillför delningskultur och kollegialt lärande? 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *