Lagrådsremiss om fjärrundervisning, coronaeffekt på fjärrundervisningen och skolans digitala arbetsmiljö

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.

Lagrådsremiss om fjärrundervisning

Regeringen presenterade för en vecka sedan en lagrådsremiss som föreslår en ändring i skollagen som tillåter en utökad användning av fjärr- och distansundervisning i grund- och gymnasieskolan. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 augusti 2020 och ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter 30 juni 2021.

Förslaget innebär att fjärrundervisning kan bedrivas i alla ämnen utom de estetiskt-praktiska. Eleverna befinner sig i en eller flera olika lokaler, tillsammans med handledare, och interagerar med läraren i realtid, över Internet. Förutsättningen är att det inte finns någon lärare som uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet eller att elevunderlaget är alltför begränsat.

Det föreslås också att elever som av olika anledningar, inte kan vara i skolan, exempelvis av medicinska skäl eller för att de bor utomlands hela eller delar av året, istället kan få tillgång till distansundervisning. Eleverna sköter undervisningen hemma på egen hand och kompletterar med enskild när- eller fjärrundervisning någon gång per vecka.

Fjärr- och distansundervisning har fortfarande en begränsad roll i skolan – både i Sverige och internationellt. Den begränsas av ett stramt regelverk och ses ofta som ett sämre alternativ till den ordinarie undervisningen. I Sverige har fjärrundervisning på senare år framstått som en väg att hantera den växande bristen på behöriga lärare. Den ger också nya möjligheter för glesbygdskommuner som har svårt att rekrytera på grund av begränsat elevunderlag och stora avstånd. Därför är regeringen beredd att lätta på reglerna.

I lagrådsremissen är Lärarförbundet och Barnombudsmannen kritiska till en utökad fjärrundervisning. De menar att läraren behöver vara fysiskt närvarande i klassrummet för att kunna bygga en god relation till eleverna, följa varje elevs utveckling och för att kunna samarbeta på ett bra sätt med övriga lärare.

Det finns även indikationer på att fjärrundervisning kan ge en rad positiva effekter. Spaningen tog upp det här i en längre artikel i början av november förra året. Inte minst ökar likvärdigheten när elever kan få undervisning av behöriga lärare över nätet. Men det förutsätter att huvudmännen bygger upp en fungerande infrastruktur med lättanvänd teknik, samarbetar över kommungränserna, satsar på kunniga handledare i klassrummen och får igång ett strategiskt och effektivt ledarskap i organisationen. Det är också viktigt att skapa förankring i hela styrkedjan, från politiker via skolchefer, skolledare och lärare till elever och vårdnadshavare.

Fjärr- och distansundervisning ska inte ses som ett sidospår i skolan, utan som en integrerad del av digitaliseringen och utvecklingsarbetet. Hur använder vi egentligen den digitala teknikens möjligheter i skolans undervisning? Vad behöver göras för att vi ska kunna göra det bättre än idag? Vi befinner oss mitt i en stor samhällsomvandling och det är hög tid att fundera på hur skolan kan matcha den.

En coronaeffekt på fjärrundervisningen?

Just nu sprids coronaviruset över stora delar av världen, vilket ibland leder till att skolor stängs och att elever och lärare måste stanna hemma. I flera länder innebär detta att man börjar få upp ögonen för fjärr- och distansundervisningens möjligheter. De brister som finns i den digitala infrastrukturen blir samtidigt uppenbara, liksom behovet av att utveckla lärares yrkesmässiga digitala kompetens.

När SARS bröt ut i Kina 2003, drev regeringen på för att digitalisera undervisningen. Det satte fart på utvecklingen på sina håll, åtminstone på kortare sikt. Nu slår man ett slag för att få ordentlig fart på fjärr- och distansundervisningen. 24 februari blev en uppgraderad version av National Online Cloud Classroom, en lärplattform som innehåller texter och undervisningsmaterial från de mest använda läroböckerna, fritt tillgänglig för alla kinesiska skolor. Statliga China Education Network Television kompletterar genom att sända utbildningsprogram för de som bor i områden med dålig digital infrastruktur. Regeringen uppmanar också regioner och skolor att dela med sig av digitala lärresurser. Det statliga läromedelsförlaget People’s Education Press har meddelat att deras digitala material är fritt tillgängligt tills vidare.

I Frankrike sprids coronaviruset just nu i tre kluster i olika delar av landet. Utbildningsdepartementet har bestämt att de regionala myndigheterna själva ska avgöra om enstaka klasser ska stanna hemma eller om hela skolor ska stängas. Samtidigt betonas att undervisningen ska fortsätta för de elever som inte kan gå till skolan och att man ska dra nytta av alla tillgängliga digitala möjligheter.

Alla barn- och ungdomsutbildningar i Frankrike, från förskolan till och med gymnasiet, kan utan kostnad använda lärplattformen Ma classe à la maison, som utvecklats av CNED, det nationella centret för fjärr- och distansundervisning. Här är det bland annat möjligt att skapa ett virtuellt klassrum där lärare och elever kan interagera i realtid med varandra. 

I onsdags beslutade den italienska regeringen att stänga alla skolor till och med 15 mars. Man bestämde också att fjärr- och distansundervisning är obligatorisk för alla skolor och alla elever. Utbildningsdepartementet har tagit fram en webbsida där man samlar olika resurser som kan användas utan kostnad, alltifrån lärplattformar som Google Suite for Education och Office 365 till lärresurser från olika leverantörer, bland annat tv-kanalen RAI.

Men det räcker naturligtvis inte med hård- och mjukvara för att få fart på nätundervisningen. Skolforskningsinstitutet Indire anordnar, tillsammans med utbildningsdepartementet, varje dag ett antal webbinarier som vänder sig till lärare respektive rektorer. Här tar man upp allt ifrån strategiska ledningsfrågor till didaktiska metoder och arbetssätt. En del webbkurser är snabbkurser i hur man gör en podd eller hur man redigerar film med hjälp av program och tjänster som är fritt tillgängliga. När webbinarierna har sänts, läggs de i arkivet och kan ses när som helst.

Webbinarierna bygger vidare på kunskaper och erfarenheter från två av Indires forskningsprojekt. Det ena är Avanguardie educative, där man samlar och analyserar innovativa projekt från italienska skolor. Det andra är Piccole scuole, där små skolor i svårtillgängliga områden i glesbygden undersöker och prövar digitaliseringens och fjärrundervisningens möjligheter.

Det här arbetet fortlöper naturligtvis inte helt problemfritt och många politiker har blivit medvetna om att det finns en hel del som behöver åtgärdas framöver. Några konstaterar att det här hade gått betydligt enklare om skolornas digitala infrastruktur hade varit bättre utbyggd. Andra pekar på att landets skolor måste anställa kvalificerad teknisk personal som gör det möjligt att utveckla undervisningen i en mer digital riktning.

Det blir intressant att följa vad åtgärderna som följer i coronavirusets spår leder till på längre sikt. Kommer den digitala utvecklingen att ta fart? Blir beslutsfattare, skolledare, lärare, elever och föräldrar mer medvetna om fjärr- och distansundervisningens möjligheter? Eller kommer man helt enkelt att återvända till gamla hjulspår när paniken lagt sig och allt återgår till det vanliga?

Den digitala arbetsmiljön i skolan

Undersökningar från Arbetsmiljöverket och fackförbundet Vision har tydligt visat att krånglande digital teknik i skolan är ett arbetsmiljö som påverkar lärare negativt, inte minst i form av stress, men också genom att verksamheten blir mer ineffektiv. Dessutom kostar problemen oerhört mycket pengar. Det är pengar som hade kunnat användas bättre, till exempel genom att öka lärartätheten eller förbättra arbetsmiljön, hävdar Lärarförbundet i rapporten Felsökning pågår: It i skolan behöver en omstart, som publicerades i veckan.

Här visar man bland annat att i genomsnitt var fjärde lärare på grund- och gymnasieskolan menar att undervisningen störs av tekniska problem på minst hälften av lektionerna. 4 av 10 lärare anser att det här leder till studieron störs på minst hälften av lektionerna. Nästan var tionde lärare säger att de inte får någon it-support alls, och de flesta som får det, får det inte samma dag.

Rapporten visar tydligt att lärarna anser att större delen av de kommunala huvudmännen inte ger teknisk support, it-pedagogiskt stöd eller kompetensutveckling i den utsträckning som behövs. Lärarförbundet betonar i rapporten att man ser positivt på arbetet med skolans digitalisering men att det krävs en välfungerande digital infrastruktur och ett närvarande tekniskt och pedagogiskt stöd för att utvecklingen ska gå åt rätt håll.

Lärarförbundet säger i rapporten att regeringen måste göra det tydligt i skollagen att huvudmannen är skyldig att säkerställa att skolverksamheten har tillräckliga förutsättningar att genomföra den digitalisering som den nationella strategin och handlingsplanen slår fast. Man menar också att det behöver tas fram ett nationellt stöd till huvudmännen som underlättar den lokala planeringen och organiseringen av skolans digitalisering. Det är även nödvändigt att huvudmännen, i egenskap av arbetsgivare, utvärderar den digitala hård- och mjukvara som köps in ur ett arbetsmiljöperspektiv. Den digitala arbetsmiljön ska ses som en del av det systematiska arbetsmiljöarbete som pågår.

I den nationella handlingsplanen för skolans digitalisering, som presenterades för knappt ett år sedan, sägs att regeringen ska säkerställa att det initieras en praktiknära och flerdisciplinär forskning som utgår ifrån skolans behov. Lärarförbundet betonar i rapporten att det är hög tid att regeringen verkligen ser till att göra detta.

Veckans tips

Under hela mars månad arrangerar Internetstiftelsens satsning Digitala lektioner Källkritiksutmaningen. Det är ett utmärkt tillfälle för lärare och skolbibliotekarier att komma igång med arbetet med digital källkritik.

Klassen deltar i utmaningen genom att genomföra en av lektionerna om digital källkritik på Digitala lektioner. På de här lektionerna får eleverna bland annat lära sig mer om fejkade bilder, de tränas också att reflektera kring sina egna sökningar i Google och de uppmanas att fundera över hur snabbt information och desinformation kan spridas på nätet.

För varje elev som deltar i Källkritiksutmaningen, skänker Internetstiftelsen 5 kronor till Unicef.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *