Global koalition för att hantera skolan under pandemin samt lärdomar från TALIS och corona

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.

Den globala utvecklingen kring skolan och coronapandemin

Den globala spridningen av coronaviruset har lett till skolor i 165 länder har stängt sina lokaler för undervisning. 87% av världens alla elever – totalt ungefär 1.5 miljarder – liksom 63 miljoner lärare drabbas av detta. Nu är det viktigt att se till att undervisningen kan bedrivas på andra sätt, eftersom konsekvenserna för eleverna och hela det internationella samhället annars riskerar att bli väldigt allvarliga.

Unesco har i dagarna tagit initiativ till en världsomspännande koalition, där man samarbetar med andra organisationer inom FN, flera företag samt en rad ideella organisationer, bland annat Wikipedia och Rädda barnen. Tillsammans ska man försöka hitta och sprida de bästa lösningarna för att säkerställa att skolundervisningen kan fortsätta när skolorna är stängda. Man hoppas också kunna lägga grunden för en mer inkluderande och likvärdig tillgång till grundläggande utbildning när pandemin är över.

International Task Force for Education 2030 är ett annat initiativ av Unesco som är igång sedan ett tiotal år tillbaka. Idag uppmanade de beslutsfattare och näringsliv världen över att genomföra åtgärder för att säkerställa att lärare får det ekonomiska och sociala stöd de behöver för att fortsätta bedriva sitt viktiga arbete när eleverna inte längre får komma till skolan. De ska inte behöva riskera sin hälsa, sitt välmående eller sin lön. De behöver också få kompetensutveckling för att hantera den nya situationen och de måste inkluderas i arbetet med att planera och genomföra de insatser som görs för att undervisningen ska fortsätta.

Unesco konstaterar att fjärr- och distansundervisning över nätet är det vanligaste svaret på hur undervisningen ska fortsätta bedrivas när lärare och elever inte längre kan gå till skolan. Men det är långtifrån enkelt att genomföra. Det finns fortfarande stora skillnader när det gäller tillgång till tekniken och förmågan att använda den i undervisning och lärande, både mellan olika länder och inom länder. Därför krävs det även andra insatser. Föräldrars möjlighet och förmåga att ge hjälp och stöd åt sina barn när undervisningen sker hemma är också högst varierande.

Problemet hanteras på olika över världen. I några länder, till exempel i Kina och Frankrike, har man startat nationella plattformar som ger eleverna tillgång till undervisning över Internet. I den amerikanska delstaten Washington rekommenderas skolorna att inte påbörja undervisning över nätet förrän man förvissat sig om att alla verkligen har den teknik som krävs. På många håll används radio, tv och andra medier. I Portugal delar brevbärarna ut undervisningsmaterial och uppgifter till eleverna när de delar ut posten.

Insatserna handlar förstås inte enbart om undervisning. Hela samhället påverkas av de åtgärder som vidtas för att förhindra smittspridning, och det inverkar i sin tur på barns och ungas tillvaro på en mängd olika sätt. Därför gör man i flera länder även insatser för att ge alla barn skollunch och för att ge olika former av psykologiskt stöd. Några länder – bland annat Italien och Kina – satsar också på att ge socialt och pedagogiskt stöd åt föräldrar och vårdnadshavare, så att de kan hjälpa sina barn på ett bra sätt.

Unesco konstaterar att pandemin förhoppningsvis kan fungera som en väckarklocka och en brytpunkt för synen på skolan och undervisningen över hela världen. Kanske kan det komma något gott ur det onda.

Lärdomar från TALIS 2018 och corona

I måndags presenterade OECD delrapport två av TALIS 2018, den senaste utgåvan av The Teaching and Learning International Survey, som man sedan 2008 regelbundet genomför tillsammans med sina medlemsländer. Syftet med den här undersökningen är att öka kunskapen om skolors lärandemiljöer samt skolledares och lärares arbetsvillkor.

Den första delen av TALIS 2018 kom förra året och handlar om hur yrkesvardagen ser ut och vilka förutsättningar det finns att bedriva en god undervisning. Del två fäster blicken på skolledare och lärare som yrkespersoner.

Enligt delrapporten är ungefär 90% av lärarna nöjda med sitt arbete och sitt yrkesval, och lika många menar att de själva kan bestämma hur de ska bedriva sitt arbete. Däremot är det i genomsnitt inte mer än 26% som anser att deras arbete är högt värderat i samhället, vilket förstås är bekymmersamt.

Samma dag som delrapporten släpptes, skrev OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher en artikel, där han reflekterar kring resultatet och kopplar det till den pågående pandemin. Är skolor, skolledare och lärare tillräckligt väl utrustade och förberedda för att hantera de utmaningar de ställs inför? Vad kan vi lära av detta?

I genomsnitt menar en fjärdedel av rektorerna att bristfällig tillgång till digital teknologi hindrar undervisningen och den pedagogiska utvecklingen. Här skiljer det sig mycket åt mellan medlemsländerna. I Singapore rör det sig endast om 2%, medan det i Vietnam är 80% som anser detta. För Sveriges del handlar det om 10%.

Delrapporten visar också att 53% av lärarna i OECD låter sina elever använda it och digitala medier ofta eller alltid i undervisningen. I Sverige är det 53% som gör detta. Det är tydligt att det inte främst är en åldersfråga, utan att det handlar om att få den kompetensutveckling som krävs för att kunna dra nytta av de digitala möjligheterna. 60% av lärarna har fått kompetensutveckling under det senaste året (innan undersökningen genomfördes) och 18% anser sig ha ett stort behov av att lära sig mer inom det här området. I Sverige rör det sig om 67% respektive 22%.

Schleicher konstaterar att den digitala utvecklingen ger medlemsländerna stora möjligheter att förändra skolans undervisning, så att den i högre grad motsvarar de villkor och behov som finns idag. Såväl lärarens som elevens roller behöver utvecklas och förändras, och med hjälp av digitala lärresurser kan man undervisa och lära på helt andra sätt än tidigare. En sådan utveckling gör det också lättare för skolan att hantera pandemier, som sprids allt snabbare i vår globaliserade värld. 

Därför är det viktigt att analysera hur det fungerar med distansundervisning när skolorna är stängda och att dra lärdom av detta. Inte minst gäller det att öka likvärdigheten, både när det gäller tillgång till och förmåga att använda digitala lösningar och tillgången till andra stödåtgärder som behövs för att undervisningen ska fungera.

Det gäller också att dra nytta av lärares intresse och vilja att utveckla och förändra sin undervisning och att ge dem bättre möjligheter att lära av varandra. I genomsnitt menar fyra av fem lärare att de flesta är intresserade av att utveckla sin undervisning och tre av fyra anser att lärare i allmänhet är öppna för förändring. Men detta utnyttjas alldeles för lite idag, menar Andreas Schleicher. 

Skolan måste kunna möta elevers olika behov och arbeta för att motverka de ökande klyftor som syns över hela världen. Men det kräver att lärare ges större möjlighet att tänka och arbeta på nya sätt och att dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter. Det förutsätter också att beslutsfattare aktivt arbetar för att höja lärares allmänna status i samhället.

Kanske blir det lättare efter coronapandemin, när det tydligare framgår vilken central roll de spelar för att samhället ska hänga samman, fungera och utvecklas?

Veckans tips

Unga Forskare har tillsammans med flera it-företag tagit fram det kostnadsfria utbildningsmaterialet Är du säker? #290CyberSecurity, som vänder sig till barn och unga från tioårsåldern till och med gymnasiet. Nu har MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, beslutat att ge stöd åt satsningen, för att underlätta spridningen till landets alla kommuner.

Eleverna får bland annat lära sig uppgifter på nätet kan spridas, vilka digitala spår vi lämnar när vi surfar på nätet och hur man skapar säkra lösenord. Materialet ger också en inblick i hur cyberhot kan drabba centrala delar av samhället och kopplar även digitaliseringen till de globala målen för att bredda bilden av teknik.  

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *