Ur nyhetsflödet vecka 50

Metoder och arbetssätt under pandemin

I det sjunde avsnittet av UR:s serie Skolstudion, som publicerades igår, diskuterades arbetssätt som visat sig fungera bra under pandemin. Programmet gästades av Einar Persson, tekniklärare på Tullinge Gymnasium, Anna Åkerfeldt forskare i digitalt lärande vid Stockholms universitet och Stig Gisslén, rektor vid Johan Skytteskolan i Stockholm. 

I ett inklippt inslag berättade professor Åke Grönlund om studien Skolans fjärrundervisning under Coronapandemin 2020 – utmaningar, resultat och framtidsutsikter, som Spaningen tog upp i början av november.

Slutsatserna kan sammanfattas i tretton punkter: 

  • Ha inte för ambitiösa planer för undervisningen. Läraren behöver tänka på att det inte ska krävas en mängd efterarbete – det orkar varken hen själv eller eleverna med i längden. Arbetsuppgifterna ska vara hanterbara.
  • Bryt upp lektionen i mindre videoklipp. Många lärare spelar in sina lektioner och delar dem på Youtube. Istället för att dela allt i en stor fil, är det lämpligt att dela upp lektionen i kortare avsnitt och att skapa en spellista. Tröskeln sänks för både lärare och elever, materialet blir mer överblickbart och olika delar kan återanvändas i andra kurser.
Photo by stem.T4L on Unsplash
  • Öppna upp skolan för elever som behöver hjälp. Elever klarar ofta av att arbeta på egen hand över nätet. De samarbetar och hjälper varandra att lösa uppgifterna. Det finns en mindre grupp elever som har svårt att klara det här och som riskerar att halka efter. Därför är det viktigt att ge dem möjlighet att komma till skolan och få den hjälp de behöver.
  • Skapa tydliga samarbetsmodeller för eleverna. Att arbeta med roller och att designa in behov av samarbete som gör att eleven inte kan lösa problemet på egen hand, är en sund pedagogisk tanke.  
  • Lägg in ledtrådar. Läraren behöver tänka igenom var eleverna kan fastna och skapa lösningar som hjälper dem att komma vidare. Ett sätt kan vara att lägga in ledtrådar i rutor där text och bakgrund har samma färg. Om eleven behöver hjälp, är det bara att markera området, så syns texten.  
Photo by stem.T4L on Unsplash
  • Flippa klassrummet. Låt eleverna ta del av innehållet innan lektionen, exempelvis i form av korta videoklipp. Under lektionen diskuteras innehållet i mindre grupper och läraren kan räta ut eventuella frågetecken.
  • Ha digitala arbetslagsmöten. Möten som har en tydlig agenda och möten där man ska fatta beslut fungerar bra över nätet. Om det handlar om frågor som kräver diskussion, är det bättre med fysiska möten. 
  • Skolledare: Ge lärare den tid de behöver. Planering är avgörande när undervisningen sker på distans. Den är förstås även central i klassrummet, men när undervisningen sker över nätet finns inget utrymme för improvisation. Därför måste rektor ge lärare den tid de behöver för att planera. 
  • Humor är viktigt – även på distans. Hitta sätt att lätta upp stämningen och att skapa närhet på distans som kan öka motivationen. Att låta eleverna ta roliga selfies, som delas i den plattform man använder, kan vara ett sätt att höja stämningen. 
  • Organisera och strukturera elevernas kommunikation. Det är betydligt svårare att få igång dialoger och samtal över nätet. Därför behöver läraren planera hur detta ska gå till, bryta upp klassen i mindre grupper, fördela ordet, så att alla kommer till tals, och så vidare.
Photo by stem.T4L on Unsplash
  • Låt eleverna göra videoredovisningar. 
  • Arbeta tematiskt och ämnesövergripande i videoredovisningarna.  
  • Skolledare: Skapa förutsättningar för ett långsiktigt kollegialt lärande genom att göra det lättare att dela kunskaper och erfarenheter. En väg kan vara att arrangera korta webbinarier, som spelas in och kan ses i efterhand. 

Nylitteracitet i Finland

I Finland har Utbildningsstyrelsen och Nationella audiovisuella institutet (Kavi)  precis satt igång satsningen Nylitteracitet, som pågår till och med 2022. Målet är att stärka alla barns och ungdomars digitala kompetens, i förskolan och grundskolan, och att skapa en större likvärdighet inom det här området.

Flera undersökningar som genomförts i år eller under förra året, visar att det finns stora skillnader mellan kommuner och skolor när det gäller undervisningen i programmering och medie- och informationskunnighet. Utbildningsstyrelsen och Kavi ska ta fram årskursvisa kunskapsbeskrivningar som gör det lättare för lärare att komma igång med att implementera skrivningarna i styrdokumenten. Man planerar också att utveckla lärresurser tillsammans med edtechföretag. 

Kommuner och skolor kommer att kunna söka medel för pilotprojekt inom det här området under 2021 och 2022. 

Skillnader i läsförståelse när läsningen sker på skärm och papper

I måndags presenterade SPSM en nyligen publicerad studie som undersöker om norska femteklassares läsförståelse påverkas av om läsningen sker på skärm eller papper. Studien genomfördes i samband med ett nationellt prov i läsning och omfattar 1 500 elever.

När storskaliga test, som exempelvis PISA, digitaliseras, utgår man ifrån att själva mediet – papper eller skärm – inte har någon betydelse. De tre forskarna utgick istället ifrån att det faktiskt har betydelse. Enligt en metastudie från 2018, Don’t throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension, visar aktuell forskning att läsförståelsen blir bättre med papper än med skärm. 

Studien visar att den genomsnittliga prestationen var signifikant sämre när den genomfördes på skärm. Detta gäller för alla färdighetsnivåer. De flickor som läste bäst förlorade mest på det digitala testet jämfört med papperstestet och jämfört med andra elever. Knappt hälften av eleverna klarade både proven lika bra, medan nästan en tredjedel klarade pappersläsningen bättre. Knappt 14% presterade bättre när läsningen skedde på skärm. 

Forskarna menar att skillnaderna kan ha flera förklaringar. De tror att de två viktigaste är att eleverna scrollar och att de använde samma lässtrategier som de gör när de använder internet på fritiden. Resultatet blir en ytlig, sökinriktad  och mer okoncentrerad läsning. 

Forskarnas råd är dels att lärare ska använda texter på papper när elever ska lära sig något, men också att de ska lära eleverna lässtrategier som gör att de klarar skärmläsning bättre.

Kompetensutveckling för lärare på nya sätt med digitala lösningar

För en vecka sedan publicerade OECD ett working paper om vad som behöver göras för att få fart på lärares nätbaserade kompetensutveckling. Innan coronapandemin var det relativt få lärare inom OECD-länderna som följde kurser över nätet. Nu, när möjligheterna till vanliga kurser begränsas, är det viktigt att se hur detta kan förändras.

Ett sätt kan vara att arbeta med blended learning, det vill säga att kombinera nätbaserad undervisning med fysiska möten, i den mån som det är möjligt. Undersökningar visar att lärare i regel föredrar den här typen av kurser. Det är alltså viktigt att titta närmare på hur kurserna organiseras och hur olika hybridformer kan användas för att väcka fler lärares intresse. 

Olika sätt att väcka lärares intresse och motivation att delta i kompetensutvecklande kurser är centralt att titta närmare på. Bland annat gäller det att hitta sätt att värdesätta den här typen av yrkesutveckling, så att lärare ser en mening med den. 

Det finns mängder med olika lösningar för kompetensutveckling över nätet, och alla håller kanske inte den kvalitet som är nödvändig. Här måste man i medlemsländerna försöka hitta sätt att säkerställa att det inte tummas på kvaliteten.

Datainsamling och learning analytics kan ge ett bra underlag för att förbättra kurserna och även göra dem mer individanpassade. 

Karriärväxling mitt i livet

Igår presenterade Universitets- och högskolerådet (UHR) statistik från antagningarna till vårens högskoleutbildningar. 10% fler studerande har antagits jämfört med hur det såg ut för ett år sedan. Två grupper ökar mest: de som är under 20 år och de som är mellan 30 och 45 år gamla. 

En förklaring till det ökade intresset för högskoleutbildning är förstås coronpandemin och den vikande arbetsmarknaden. En annan är att många äldre vill bygga på sin utbildning eller helt enkelt byta yrkesområde, konstaterar UHR. 

Universitetskanslerämbetet släppte nyligen rapporten Så använder studenterna högskolan. Den visar att ungefär hälften av de studerande är unga och studerar på ett program för att snabbt ta examen och komma ut på arbetsmarknaden. Men det finns även studeranden med andra syften. En grupp är medelålders och äldre studerande som vill bygga på sin kompetens eller söka sig nya vägar. 

För knappt två veckor sedan kom Delegationen för senior arbetskraft med sitt betänkande Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre. Här sammanställs fakta och forskning om seniorers möjligheter i arbetslivet, synen på seniorer på arbetsmarknaden, fördomar mot seniorer och betydelsen av ett längre arbetsliv för både samhället och för individens slutliga pension. Slutsatsen är att de krävs en rad åtgärder och insatser för att underlätta ett livslångt lärande och karriärväxling mitt i arbetslivet  – och för att stärka äldres position och möjligheter på arbetsmarknaden.  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *