Ur nyhetsflödet vecka 49

Avgångselevers upplevelser av vårens distansundervisning

Hur förändrades undervisningspraktiken och hur uppfattade avgångseleverna sin studiesituation när landets gymnasier gick över till distansundervisning i våras? Vilka lärdomar kan dras av detta? Göteborgsforskarna Ingrid Henning Loeb och Sally Windsor undersöker saken i en studie som Skola Hemma sammanfattade igår.  

Strax före sommaren samlade forskarna in berättelser från 87 elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program i olika delar av landet, såväl från storstäder och storstadsnära kommuner som från landsbygden. De ville veta hur en typisk skoldag såg ut, vad som var enklast respektive svårast att hantera och hur lärarna och skolan gav hjälp och stöd. Forskarna var också intresserade av hur elevernas samtalsämnena med sina vänner förändrades under distansundervisningen och vad de var mest oroliga för under den här tiden.

Den mest påtagliga förändringen när undervisningen sker på distans, är att eleverna byter studiemiljö, från skolans lokaler till hemmet. Det betyder att de inte längre samma materiella förutsättningar att genomföra sina studier. Några är trångbodda, andra har dålig nätverksuppkoppling, vissa har eget rum och snabbt bredband, och så vidare.  

Lärandesituationen förändras också i hög grad. Eleverna måste ha självdisciplin och ta ett större ansvar för sina studier, och det upplevs ofta som ovant och besvärligt. Elever och lärare kan bara interagera via skärmen och det är inte alls lika enkelt som i klassrummet att få omedelbar respons. Många elever känner sig instängda, isolerade och nedstämda, vilket ökar stress och olustkänslor. Det finns också en tydlig oro för att inte hinna med och att studieresultaten ska försämras.

De båda forskarna konstaterar att när undervisningen sker på distans, handlar lärande mer om att bli klar med sina uppgifter än att utveckla kunskap, förståelse och olika färdigheter. Elevernas ensamhet framför datorn och avsaknaden av det normala sociala samspelet med lärare och klasskamrater minskar motivationen och gör det svårare att samarbeta. Bilden är dock inte helt entydig. Det finns även elever som tycker att det är lättare att koncentrera sig på egen hand och att de får mer gjort hemma än i skolan.

Den samlade slutsatsen är att den sociala samvaron och samspelet i skolan har stor betydelse för elevernas motivation och välmående. Det är onekligen svårt att skapa närhet på distans, precis som Center för skolutveckling i Göteborg slog fast i sin studie, som Skola Hemma tog upp i mitten av oktober.   

De mänskliga kontakterna och den sociala dimensionen har ofta stor betydelse för att undervisningen ska fungera. Det gäller i synnerhet för elever som inte är ”självgående” och som behöver en väl fungerande undervisning och ett sammanhang för att inte tappa fokus. Detta är viktigt att ta fasta på, nu när gymnasieskolorna går över till distansundervisning igen.

Global Teaching InSights

I mitten av november presenterade OECD resultatet av studien Global Teaching InSights, en analys, baserad på videoinspelningar och direkt observation, av lärares undervisning. Syftet med studien, som omfattar lärare i åtta länder i olika delar av världen, är att få en tydligare och mer mångfasetterad bild av praktiker som underlättar elevernas lärande. 

OECD har även skapat en webbplats där man delar med sig av videoinspelningar som visar hur lärare gör i praktiken för att hantera klassrummet, ge eleverna socio-emotionellt stöd och utveckla deras lärande och ämnesförståelse. 

När studien publicerats var det dags för nästa steg. OECD, Unesco och International Task Force on Teachers for Education 2030 bjöd in skolledare, lärarutbildare och lärare från hela världen att berätta hur de gör för att hantera utmaningar under coronapandemin. Till och med 20 december kan alla intresserade spela in och ladda upp en två minutersvideo där de på valfritt språk ger svar på tre frågor:

Vilka förnyelser av din undervisning är du mest nöjd med?

Vilka nya sätt att samarbeta med kollegorna har du haft störst nytta av?

Vad har du lärt dig och hur kommer det att påverka din undervisning framöver?

De bidrag som kommer in, publiceras efterhand på webbplatsen. Några är redan på plats. 

Utbildningsstyrelsen blickar framåt

I onsdags publicerade Utbildningsstyrelsen en rapport där man resonerar om den finska grundskolans utveckling under de närmaste 15-20 åren. Två avgörande trender lyfts fram: Minskningen av mängden skolor och antalet anställda samt den digitala utvecklingen och vad den kommer att innebära.

Utvecklingen mot färre skolor och färre anställda (lärare och övrig personal) beror på flera faktorer. Ett skäl är det beräknade sparbehovet inom den offentliga ekonomin. Den förmodade minskningen av barn i grundskoleålder och den ökade urbaniseringen är två andra. Sparbehovet driver även på utvecklingen mot större skolor, som i allt högre grad samarbetar och delar med sig av sina erfarenheter. 

Samtidigt som behovet av lärare i grundskolan minskar, ökar det i andra delar av utbildningssektorn, eftersom behovet av livslångt lärande blir allt större. Rapporten betonar betydelsen av att läraryrket förblir aktivt och att yrkesverksamma ges incitament att stanna kvar i skolan. Läraryrket blir också allt mångsidigare och ställer därför krav på en löpande kompetensutveckling.

Den digitala utvecklingen betyder bland annat att det blir lättare att anpassa undervisningen efter elevernas personliga förutsättningar och att ge det stöd som krävs för att främja kunskapsutveckling och lärande. Tekniken gör det även lättare att kommunicera och ger bättre möjligheter till personlig vägledning och ett personligt bemötande.

Om tekniken används rätt, kan den alltså stärka den mänskliga dimensionen i undervisningen. Här spelar skolans verksamhetskultur och det kollegiala lärandet en avgörande roll. 

Handlingsplan för skolans digitalisering i Norge

För tre år sedan lanserade Norges regering en strategi för skolans digitalisering som sträcker sig till och med nästa år. Den har två huvudmål: eleverna ska utveckla den digitala kompetens som de behöver i livet och de digitala ska användas till att förbättra undervisningen och öka elevernas lärande. 

I augusti började de nya läroplanerna att gälla. De betonar i ännu högre grad än tidigare den digitala kompetensen, i synnerhet programmering och algoritmiskt tänkande, och kopplar den till lärandemålen i de olika ämnena. Det genomförs också satsningar på kompetensutveckling av lärarna, så att de kan uppfylla det första huvudmålet i strategin.

För ett par dagar sedan presenterades en handlingsplan för genomförandet av den gällande strategin. Flera av åtgärderna syftar till att stödja förverkligandet av det andra huvudmålet i strategin. Några är avsedda att fungera som startskott för processer som kan leda fram till en ny digitaliseringsstrategi, som kommer att gälla från och med 2022.

Syftet med handlingsplanet är att minska skillnaderna i den digitala utvecklingen mellan Norges 356 kommuner. Därmed hoppas man också kunna stärka likvärdigheten för eleverna i grund- och gymnasieskolan. En av åtgärderna är att skapa en nationell katalog över tillgängliga digitala lärresurser, för att göra det lättare att överblicka vad som finns. Om alla aktörer i skolan använder samma katalog, blir det även enklare att följa utvecklingen. Den data som genereras ger ett bra underlag att arbeta vidare med. 

Regeringen kommer också att satsa på forskning och andra undersökningar som kan ge en bättre bild av den pågående digitaliseringen. 

Statliga satsningar på att stärka elevernas dataskydd är en annan viktig del av handlingsplanen. Precis som i Sverige är det varje kommuns uppgift att ta fram egna riskanalyser och avtal när de upphandlar digitala lösningar. Nu får Utdanningsdirektoratet en tydlig roll att ge stöd i det här arbetet. De får också i uppgift att vidareutveckla och bredda det utbildningsmaterial som kommunerna använder för arbetet med lärares och skolledares kompetensutveckling. 

Arena för livslångt lärande 

I tisdags samtalade Spaningen med Olle Nyman, som leder utvecklingen av Arena för livslångt lärande, en webbaserad tjänst som RISE tar fram på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Tjänsten ska både fungera som marknadsplats för utbildningar för yrkesverksamma inom fordonsindustrin och som mötesplats för utbildningsanordnare och företag i Västsverige. På längre sikt är det tänkbart att den får ett nationellt fokus och även riktar sig mot fler branscher och näringsområden.

Digitaliseringen ställer stora krav på företag inom fordonsindustrin att kontinuerligt kompetensutveckla sina medarbetare inom strategiskt viktiga områden. Arena för livslångt lärande kommer att underlätta för företag att överblicka och jämföra relevanta utbildningar. Det blir också enklare att knyta kontakter med offentliga och privata utbildningsanordnare för att ta fram skräddarsydda lösningar.

17 december kommer en första demoversion av Arena för livslångt lärande att finnas tillgänglig på webben för alla intresserade. Tanken är att börja pilottesta kort därefter. Det gäller att snabbt få upp en fungerande lösning, för att sedan utveckla och kalibrera den efter företags och utbildningsanordnares behov. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *