Ur nyhetsflödet vecka 48

Hur fungerar skolan för elever i behov av stöd under pandemin?

Idag arrangerade SPSM ett lunchseminarium om hur skolan fungerar för elever i behov av stöd under pandemin. Skola Hemma ger en sammanfattning i en längre artikel.

Utbildningsminister Anna Ekström inledde med att konstatera att den svenska skolan inte är jämlik. Elever med olika bakgrund får helt enkelt olika möjligheter, och det måste vi vara medvetna om för att kunna åtgärda. 

Jacob Clarin, vice ordförande för Sveriges Elevkårer, berättade om de båda enkätundersökningar som man genomfört för att få en bild av hur hur gymnasieelever upplever distansundervisningen under pandemin. I den andra enkäten fanns en fråga om hur elever i behov av särskilt stöd såg på sin undervisning. 

Det är uppenbart att elevernas upplevelser beror på i vilken mån skolan klarade av att bedriva undervisningen över nätet på ett genomtänkt och bra sätt. 

De elever som ansåg att det fungerat sämre, pekade på att skolan haft svårt att anpassa särskilt stöd till undervisning på distans. Elever som tyckte att det fungerade bättre, pekade på att det blev lättare att fokusera när det inte fanns så många distraktioner. De menade också att kontakten med lärarna fungerade snabbt och smidigt över nätet. Andra fördelar var att de inte drabbades av samma stress och sociala utmattning som i skolan och att de gavs större möjligheter att själva styra över sin tid. 

Helene Fägerblad, som är rådgivare på SPSM, påpekade att det finns två framgångsfaktorer som det är viktigt att ta fasta på. De skolor som lyckades bra med distansundervisning för elever i behov av särskilt stöd har dels en stabil organisation, men de har också erfarenheter av att arbeta systematiskt med de här elevgrupperna. Det betyder att det finns färdiga lösningar som går att använda även när undervisningen sker på distans. Det ger också bättre möjligheter att vara flexibel och att möta de utmaningar som dyker upp.

Anki Sandberg, förbundsordförande,för Riksförbundet Attention, påpekade att de elever som har bra förutsättningar hemma, har lättare att hantera utmaningarna. Därför är det viktigt att inte glömma bort klassperspektivet.

Elever från resursstarka miljöer kan bli stärkta av de nya förutsättningarna, medan andra riskerar att halka efter. Många har goda förutsättningar och tillgång till dator och bredband hemma, men det gäller att inte glömma bort de elever som har det svårt. De blir inte vinnare utan vidare när det digitala lyftet slår igenom. De behöver en tydlig pedagog som guidar och ger stöd.

Matz Nilsson, ordförande i Skolledarförbundet, betonade att han känner en stor oro över det allvarliga läget. Pandemin har ännu inte släppt sitt grepp. Nu är det viktigt att ta fram en nationell strategi för hur skolmyndigheter tillsammans kan ge stöd åt landets rektorer när pandemin klingar av. Det gäller också att börja diskutera vilken kompetens som krävs för att ge elever i behov av stöd de förutsättningar som krävs när undervisningen blir nätbaserad.

Grund- och grundsärskolan under coronapandemin

Mellan vecka 35 och 42 genomförde Skolinspektionen telefonintervjuer med rektorer och elever på 237 skolor i olika delar av landet. Syftet var att få en inblick i hur rektorer och elever uppfattade situationen i början av höstterminen samt vilka utmaningar som de såg framför sig.

Igår publicerade Skolinspektionen en rapport som helt bygger på rektorers och elevers egna skattningar. Skolinspektionen har alltså inte gjort någon egen granskning av bedömningarna, utan presenterar dem som de är.

Huvuddelen av rektorerna menar att de har haft en god beredskap för att hantera de omställningar som pandemin orsakar. Skolans huvudman i stor utsträckning gett stöd åt det här arbetet. Många skolor har också förberett sig för distansundervisningen genom att prova att undervisa över nätet. 27% av rektorerna menar att de “helt och hållet har beredskap för att kunna bedriva undervisningen med fortsatt hög kvalitet om det blir aktuellt”. 21% anser sig vara förberedda till viss del. 

Rektorerna ser särskilda utmaningar för yngre elever och elever i behov av särskilt stöd. Men de flesta säger att de har en god lägesbild av elevers behov av stöd och att det endast har uppkommit få nya stödbehov som är kopplade till pandemin. De flesta anser inte att elevernas kunskapsresultat har påverkats i någon högre grad av pandemin.

Grundsärskolerektorer har endast i mindre utsträckning planerat för en övergång till onlineundervisning. De menar att det för deras elevgrupp inte är lämpligt eller möjligt att bedriva tillräckligt god undervisning på distans. 

Många skolor har intensifierat sin information till vårdnadshavare om skolans arbete under pandemin. De flesta anser att dialogen fungerar bra och en del har strategier för att nå ut med information på flera språk. Men det finns också skolor som saknar den här typen av strategier, och som tycker att det är svårt att nå fram till vissa vårdnadshavare som inte har svenska som modersmål.

Både grund- och grundsärskoleelever menar att skolan har informerat om åtgärder för att minska smittspridning på ett bra sätt. De ifrågasätter dock, i högre grad än rektorerna, om åtgärderna verkligen efterlevs. Trängsel i skolans lokaler och svårigheter att hålla avstånd lyfts fram som särskilda utmaningar. 

Enligt eleverna finns det inte någon utbredd oro kring pandemin. I regel vet de också vart de ska vända sig om de känner sig oroliga. Samtidigt efterlyser de ett mer proaktivt och uppsökande arbete från skolan för att hjälpa de elever som känner oro. 

SIS 12 000

Om den svenska skolan använder gemensamma standarder, blir det enklare att koppla samman och dela den information som finns i olika datasystem. Samtidigt blir det möjligt att automatisera en rad olika processer, alltifrån fakturering till skolval. Med andra ord är ökad standardisering en central del av arbetet med att digitalisera skolan. Det påpekas också i den nationella handlingsplanen.

I tisdags presenterade SIS, Svenska institutet för standarder, en reviderad version av Standarden SS 12000, gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamheter i skolan. Standarden erbjuds, tack vare ett avtal med Skolverket, helt utan kostnad till upphandlare, användare och producenter av it-system inom skola och högre utbildning. 

Den reviderade versionen av SS 12000 skapar ett gemensamt språk och en gemensam modell för hur skolans information hänger ihop och hur olika processer är beroende av varandra. Modellen fungerar som en karta över processer i skolans olika it-baserade verksamheter och beskriver även hur de kan kopplas samman. Det finns bland annat stöd för schemaläggning, närvarohantering, betygshantering och tjänstefördelning. 

I en artikel på Spaningen för drygt ett år sedan, konstaterades att SS 12000 är en möjlig “killer app” för det fortsatta arbetet med skolans digitalisering. Det förutsätter att alla leverantörer verkligen implementerar standarden i sina system, och att skolhuvudmännen också kräver detta när de gör sina upphandlingar.

Kompetens.nu

Förra året startade regeringen fyra strategiska samverkansprogram, som syftar till att ta fram innovativa lösningar på stora samhällsutmaningar och att bidra till att stärka svensk konkurrenskraft. I samverkansprogrammen samlas representanter för näringsliv, akademi, civilsamhället och offentliga aktörer. Arbetet samordnas av Vinnova, och kommer att pågå till och med 2022.

Ett av områdena är kompetensförsörjning och livslångt lärande. Här är uppgiften att skapa bättre förutsättningar för ett livslångt lärande och att underlätta för svenska företag att attrahera och anställa personer med de kompetenser som krävs för att vara konkurrenskraftig på en global marknad i ständig förändring. 

Som en del av den här satsningen, lanserades tidigare i veckan Kompetens.nu, en webbaserad lärplattform som ger tillgång till aktuella, relevanta och kvalitetssäkrade utbildningar. Man börjar med kurser för anställda industri- och teknikbranschen, eftersom det är här som det digitala teknikskiftet och kunskapsintensiva produktionskedjor är tydligast. Efterhand kommer utbildningar inom fler områden att tas fram.

Myndigheten för yrkeshögskolan, Tillväxtverket, Vinnova, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, Unionen samt Combient står bakom satsningen.

Till och med nästa år finansieras utbildningarna av Europeiska Socialfonden.  Stödet beviljas normalt till en stödsökande (projektägare),  som ansvarar för att projektet genomförs. Flera företag, organisationer och föreningar kan delta i projektet. 

Det går att läsa enstaka moduler eller hela utbildningar, allt efter tid och behov. Inledningsvis ger Kompetens.nu tillgång till kurser från Coursera, som hålls på engelska. De kommer successivt att kompletteras med svenska utbildningar.

En karta för att navigera på arbetsmarknaden

I oktober förra året formulerade brittiska Nesta manifest Precarious to prepared. Här ges en beskrivning av vad de menar behöver göras för att ge hjälp och stöd åt de sex miljoner som – på grund av teknikutveckling och demografiska förändringar – beräknas förlora sina arbeten under de kommande tio åren. Framför allt handlar det om att arbeten försvinner genom automatisering, och här har utvecklingen tagit ytterligare fart under coronapandemin.

Nu har Nesta, med stöd av J.P. Morgan Chases globala satsning New Skills At Work, tagit fram en interaktiv karta, baserad på maskininlärning, som gör det enklare för beslutsfattare och arbetstagare att “navigera” på arbetsmarknaden. Kartan visar hur stor risken är för att arbetet ska försvinna. Den pekar även på yrken som kräver liknande kompetens, men där risken för att automatisering ska rationalisera bort arbetet är mindre. 

Algoritmen kan också föreslå kompetensutvecklande åtgärder som ger fler möjligheter på arbetsmarknaden. Nesta konstaterar i sin rapport om kartan att arbeten som kräver avancerade resonemang, mänskligt omdöme och samarbete inte är lika lätta att automatisera. Det handlar till exempel om att analysera risker, att säkerställa att regler och riktlinjer följs, att bygga sociala relationer och att leda personal och projekt. 

Arbetstagare med lägre utbildning har i regel svårt att hitta alternativa arbeten som är mer säkra mot automatisering. För dem är upskilling den bästa möjligheten att få större möjligheter på arbetsmarknaden, påpekar Nesta i rapporten. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *