Ur nyhetsflödet vecka 47

Påverkar skolans digitalisering elevernas lärande negativt?

För två år sedan fördes en het diskussion i Finland om en opublicerad vetenskaplig studie av Aino Saarinen, doktorand i psykologi vid Helsingfors universitet, som med stöd av data från PISA 2012 och 2015 påstods visa att skolans digitalisering påverkar elevernas studieresultat negativt. 

Linda Mannila kritiserade i ett blogginlägg, och i en intervju i Spaningen, att Helsingin Sanomat och YLE hänvisade till forskning som inte fanns publicerad någonstans och som därför inte kunde kontrolleras av läsaren. Det var också märkligt att äldre data användes för att kritisera den nuvarande situationen, påpekade hon. 

2016 började en ny läroplan successivt införas i den finska grundskolan, vars mål är att eleverna ska utveckla den mångsidiga kompetens som behövs i ett samhälle som blir allt mer digitalt, sammankopplat och komplext. Studien användes som medel för att kritisera den nya läroplanen och den pågående digitaliseringen av den finska skolan. Enligt Saarinen leder användningen av it och digitala medier samt undersökande arbetssätt till att eleverna ges sämre förutsättningar att lära sig. 

Nu har studien publicerats som en del av doktorsavhandlingen Equality in cognitive learning outcomes: the roles of educational practices, som Aino Saarinen nyligen disputerade på. Linda Mannila har läst avhandlingen, tagit del av disputationen och skrivit ett nytt blogginlägg, där hon granskar den del av avhandlingen som handlar om skolans digitalisering.

Linda Mannila inleder med att konstatera att de data om åttondeklassares tillgång till och användning av it skolan som används var representativ för åren 2012 och 2015. Ambitionen med avhandlingen är dock att anlägga en kritisk blick på hur det ser ut idag  – men är detta verkligen ett tillräckligt underlag för den uppgiften? Dessutom är informationen från PISA-enkäterna tämligen intetsägande, tillägger hon. Eleverna uppger vilka typer av de digitala enheter de använder, hur de används i skolan (exempelvis för att skicka mail eller söka information) och vad de anser om sin egen förmåga att använda dem. 

Linda Mannila frågar sig vilken kunskap det här egentligen ger om elevernas digitala kompetens och om den pedagogiska användningen av digitala lärresurser. Den data som används som underlag säger i princip ingenting om hur det ser ut i klassrummen idag. Därför kan de inte heller användas till att dra några som helst slutsatser.

Artiklarna som refereras i den här delen av avhandlingen är till stor del 10-15 år gamla. De bör därför betraktas som föråldrade, menar Linda Mannila. Flera använder till exempel begreppet “digitala infödingar”, som sedan länge är avfärdat som en myt. I avhandlingen används även mängder av uttryck som aldrig ges någon tydlig definition, bland annat digitalisation, digital technologies och learning technologies. Linda Mannila påpekar också att Aino Saarinen under disputationen använde uttryck som “när läraren använder digitalisering som undervisningsmetod”, vilket är fullkomligt intetsägande. 

En av slutsatserna i avhandlingen är att användningen av digitala lärresurser inte ska ses som ett mål i sig, utan som ett medel för att nå andra mål, till exempel utveckla elevernas lärande. Detta är det knappast någon som säger emot, konstaterar Linda Mannila. Hennes egen slutsats är att avhandlingen varken tillför ny kunskap eller kan användas som underlag för att kritisera den pågående utvecklingen av undervisningen i den finska grundskolan.

Forskningsbaserad kunskap och en skola på vetenskaplig grund

Skollagen ställer sedan 2010 krav på att undervisningen ska bedrivas på vetenskaplig grund. Det är ibland lättare sagt än gjort, konstaterar Skolforskningsinstitutet. Praktiknära forskning är fortfarande inte särskilt vanlig i Sverige,. Det är dessutom svårt att ge klara rekommendationer om hur undervisningen bäst bör bedrivas Samtidigt pågår ett ständigt brus av påstått forskningsbaserad information som vänder sig till lärarna i förskolan och skolan. Hur ska de kunna hitta rätt i detta oöverskådliga virrvarr?

Dagens läge ställer krav på att lärare kan sålla agnarna från vetet och använda relevant forskning för att utveckla sin undervisning. De behöver en hög forskningslitteracitet, det vill säga en kritisk blick och urskiljningsförmåga som vänder uppmärksamheten åt rätt håll. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en rapport – fritt tillgänglig som pdf – som hjälper förskollärare och lärare att förstå vad forskningen kan bidra med, och som ger stöd för en kritisk bedömning av slutsatser och resonemang.  

Rapporten tar upp centrala aspekter som är viktiga att känna till för att kunna avgöra vad forskningen faktiskt säger, hur den kan användas – och även vad den inte kan användas till. Vilken kunskap kan olika forskningsstudier ge? Vilka metoder kan användas för att nå olika typer av kunskap? Vad kännetecknar god kvalitet för olika typer av studier? Hur är det möjligt att bedöma om en studie är tillförlitlig eller ej?

Nätverk för skolchefer

Skolverket skapade för drygt ett år sedan tre nätverk med totalt 26 skolchefer från olika delar av landet. Nätverken arbetar med tre prioriterade områden: skolsegregation, lärarförsörjning samt styrning och ledning. Syftet med nätverksarbetet är att skolcheferna tillsammans ska dela och samla beprövad erfarenhet inom de här områdena.  

Skolverket har nyligen tagit fram kunskapsöversikten Att ställa frågor och söka svar, som vänder sig till alla som arbetar i skolan. Här tar man upp aktuell kunskap om vad skollagen innebär och pedagoger kan arbeta för att tillämpa den i praktiken. Det handlar om att få igång ett samarbete och ett gemensamt lärande för att utveckla skolan baserat på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Arbetet i de tre nätverken kommer att sammanfattas i tre rapporter som publiceras i januari nästa år. 

Ingenjör 4.0 – livslångt lärande inom industrin

Den ökade digitaliseringen och övergången till det som ibland kallas Industri 4.0 ställer ständigt nya kunskapskrav på de som arbetar inom industrin. För tre år sedan startade 13 svenska universitet och högskolor, tillsammans med Teknikflöretagen och med med stöd av Vinnova, utbildningssatsningen Ingenjör 4.0. De har tagit fram webbaserade kursmoduler för blended learning på högskolenivå om aktuella teman, alltifrån IoT, till digitala tvillingar och 5G, som kan användas i kompetensutveckling parallellt med det ordinarie arbetet.

Från juni till september genomfördes en pilotomgång med de första 8 modulerna, som omfattade 55 ingenjörer på sju företag. De olika kursmodulerna innehåller praktiska uppgifter som deltagarna genomför på sin egen arbetsplats. Inom kort ska företagen kunna låna ett mobilt labb med utrustning som är kopplad till innehållet i de olika modulerna. Det kommer även att bli möjligt att delta i laborationer via en konferensrobot – en ipad som är monterad på hjul. 

konferensen Produktion 2030, som arrangerades häromveckan, konstaterades bland annat att coronapandemin driver på digitaliseringen. Med andra ord blir det allt viktigare för svenska industrin företag att satsa på kontinuerligt och livslångt lärande för att hänga med i den snabba utvecklingen.

Datorspelande och välmående

Datorspelande lyfts ofta fram som ett problem, och sedan två år tillbaka är gaming disorder, oförmågan att kontrollera sitt spelande, definierat som en sjukdom av WHO. Men det finns även tecken på att mycket spelande kan ha positiva effekter. Forskare vid Oxford Internet Institute, under ledning av Andrew Przybylski, publicerade i måndags en studie som visar att spelande kan leda till ett ökat välmående

Artikeln finns för närvarande bara som preprint och har ännu inte genomgått peer review. Såväl enkäten som data och källkoden till programmet som använts till att analysera insamlade data är dock fritt tillgänglig för alla. 

Det finns som vanligt en del reservationer. Forskarna har tittat närmare på två spel – Plants vs.  Zombies: Battle for Neighborville och Animal Crossing: New Horizons – och drygt 3 200 vuxna spelare (över 18 år). Det rör sig om sociala spel och det är en ganska lite grupp som har undersökts. Med andra ord ska man vara försiktig med att dra mer generella slutsatser utifrån det här begränsade materialet, påpekar forskarna. Mer forskning behövs, helt enkelt.

En intressant sak med studien är att forskarna helt och hållet har använt anonymiserade, objektiva data från spelföretagen, istället för att själva leta upp spelare och bygga analysen på deras egen uppfattning om hur mycket tid de ägnar åt spelande. Ett ökat samarbete mellan forskare och företag inom det här området kan leda till mer etisk och transparent forskning. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *