Ur nyhetsflödet vecka 45

Hur hanterar världens skolsystem coronapandemin och dess effekter?

För en vecka sedan presenterade Unesco, Unicef och World Bank resultatet av en undersökning av hur regeringarna i en stor del av världens länder hanterat skolan och coronapandemin så här långt. Undersökningen har genomförts i två omgångar, i juni och juli respektive oktober. I den första undersökningen deltog 188 länder, i den andra var 149 länder med. 

Fokus ligger på tre områden:

  1. Bevakning och hantering av elevernas minskade lärmöjligheter 
  2. Genomförande och utveckling av distansundervisning
  3. Säker återgång till skolundervisning

Många elever har fått försämrade möjligheter  till undervisning under våren, och i låginkomstländer är det särskilt problematiskt att skolorna stängde. De flesta länder genomför nu någon typ av stöd för att hantera detta. Däremot saknas mer systematiska satsningar på att bedöma hur elever har drabbats och vad som behöver göras. En fjärdedel av höginkomstländerna planerar inte alls några särskilda insatser inom det här området. Det ökar risken för att klyftan mellan eleverna ökar, konstateras det i rapporten. 

De allra flesta länder har genomfört insatser för att införandet av distansundervisning ska fungera så bra som möjligt. Det handlar bland annat om att stärka den digitala infrastrukturen och förbättra tillgången till datorer, kompetensutveckling av lärare och stöd till föräldrar och vårdnadshavare. En tredjedel av låginkomstländerna har inte vidtagit några åtgärder för att underlätta distansundervisning över nätet och en femtedel av dem har inte satsat på stöd åt lärarna.

I september hade 73% av länderna i undersökningen öppnat skolorna helt eller delvis och ytterligare fem procent planerade att öppna senare. Det är framför allt skolorna i höginkomstländer som har öppnat. Här använder man i hög grad olika hybridlösningar, det vill säga en kombination av undervisning i skolan och undervisning på distans.

Nästan alla länder har tagit fram riktlinjer och genomför olika åtgärder för att minska smittspridningen. Mindre än en femtedel planerar att testa om elever och lärare bär på coronaviruset. Drygt en fjärdedel av länderna anser att man inte har resurser att garantera att smittspridningen kan minimeras.

Tanken är att fortsätta med den här typen av undersökningar framöver, för att underlätta för världens länder att lära av varandras erfarenheter. De tre organisationerna planerar också mer djupgående kvalitativa studier av specifika områden. Några möjliga exempel är elever som tappar motivationen, distansundervisningens roll framöver, kompetensutveckling av lärare samt olika former av stöd åt elevers hälsa och välmående. 

Nätbaserad undervisning i den svenska skolan – under och efter corona

För ett par dagar sedan presenterade Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet, rapporten Skolans fjärrundervisning under Coronapandemin 2020 – utmaningar, resultat och framtidsutsikter. Den baseras på strukturerade telefonintervjuer med 301 rektorer i grund- och gymnasieskolan.

De allra flesta av de som intervjuats anser att de har lyckats bibehålla undervisningens kvalitet, även om många samtidigt påpekar att de inte är nöjda med den undervisning som bedrivits över nätet. Det avgörande skälet är att den sociala kontakt mellan lärare och elever som uppstår i klassrummet inte anses kunna skapas och underhållas när undervisningen medieras via skärmen. 

Det har varit svårt att bedriva undervisningen över nätet på samma sätt som man gör i klassrummet. Eleverna har därför i högre grad arbetat med individuella uppgifter och läraren har främst haft en övervakande och kontrollerande roll. De största utmaningarna under våren var, enligt rektorerna, pedagogiken, lärarnas förändrade roll och arbetsuppgifter samt elevernas situation.

Den övervägande delen av rektorerna vill inte bedriva undervisning över nätet i helklass framöver. De menar att den sociala kontakten i det fysiska klassrummet är avgörande för att undervisningen verkligen ska fungera. Däremot vill de gärna använda distansundervisning som ett komplement och som ett verktyg när elever eller elevgrupper av olika skäl inte kan närvara i skolan. Det förutsätter att pedagogiken utvecklas vidare och att klassrummen anpassas för att underlätta undervisningen för de elever som närvarar på distans. 

Användningen av digitala läromedel ökade kraftigt under våren. 93% av rektorerna menade att övergången fungerade bra och tillade att användningen kommer att öka framöver. Några har helt gått över till digitala läromedel. Många lyfter också fram att skolans administration kommer att bli mer digital och att digitala möten kommer att användas i högre grad än tidigare. Det huvudsakliga argumentet är att effektiviteten ökar.

Mycket pekar också på att lärares hemarbete kommer att öka. Det ställer i sin tur krav på en bättre reglering än den som finns idag, konstaterar Åke Grönlund i rapporten.

Nya perspektiv på högre utbildning

I mitten av augusti tog Spaningen upp den brittiska satsningen Learning and teaching reimagined. Fyra högskoleorganisationer har tillsammans analyserat hur utbildning och undervisning på högskolan behöver utvecklas för att bättre svara mot dagens och morgondagens krav och förutsättningar. 

Arbetet har pågått under fem månader, och är nu avslutat. Häromdagen kom den sammanfattande rapporten Learning and teaching reimagined. A new dawn for higher education? Här presenteras planer och visioner som sträcker sig över tre olika tidshorisonter. Den ena är den pågående coronapandemin, den andra är läsåret 2021/22 och den tredje sträcker sig ända fram till 2030.

Enligt rapporten är den viktigaste frågan inte om utbildning och undervisning ska äga rum på campus eller på nätet. Det handlar inte om antingen eller, utan om både och. De högre utbildningarna måste kunna dra nytta av de fördelar som erbjuds av den vanliga undervisningen och den som sker digitalt. Med andra ord menar man att framtiden handlar om blended learning

Det finns en hel del utmaningar som måste hanteras för att de brittiska högre utbildningarna ska nå fram till målet, konstateras det irapporten. Utbildningskulturen måste förändras, man behöver tänka om kring utbildningarnas form och innehåll, det krävs kort- och långsiktiga satsningar på digital infrastruktur och kompetensutveckling, och så vidare. De studerande behöver också få likvärdiga möjligheter att dra nytta av de digitala möjligheterna.

Rapporten kompletteras av fyra scenarier för hur den närmaste framtidens utveckling kan se ut samt ett antal framtidsvisioner från olika brittiska aktörer inom området.

Programmering i ämnesundervisningen

Revisionen av grundskolans läroplan 2017 innebar bland annat att programmering blev ett obligatoriskt inslag i matematik- och teknikundervisningen. Syftet var både att utveckla elevernas kompetens och att stärka elevernas matematiska kunskaper. Samma år startade Ifous FoU-programmet Programmering i ämnesundervisningen tillsammans med Stockholms universitet och fem skolhuvudmän. Nu är programmet genomfört och tidigare i veckan kom slutrapporten: Programmering i skolan – vad, hur, när och varför? 

Under projektets gång har forskare och lärare gemensamt utarbetat arbetssätt, uppgifter och innehåll för undervisning i programmering genom hela grundskolan. Forskarna har varit i tät och nära kontakt med lärarna, som arbetat utifrån modellen Lesson study.

Fem didaktiska arbetssätt, som baseras på olika programmeringsverktyg, har tagits fram. Det handlar om analog programmering, robot- och app-programmering, blockprogrammering, programmering med mikrokontroller ( till exempel micro:bit) samt textprogrammering. Forskare och lärare har också skapat en progressionsmodell för undervisningen, från förskoleklass till och med årskurs 9. 

Modellen består av tre dimensioner – datalogiskt tänkande, digital kompetens och programmeringsverktyg – och fyra årskursnivåer. Den ger vägledning om vilka programmeringsverktyg som kan användas för olika åldrar och visar vilka kunskaper och förmågor eleverna kan utveckla.

En viktig slutsats är att det krävs mer forskning och mer pedagogiskt utvecklingsarbete för att ta reda på vad eleverna lär sig när de får undervisning i och med programmering. I vilken grad utvecklas deras datalogiska tänkande och deras digitala kompetens? Hur påverkas ämneskunskaperna i matematik och teknik?

Ett av målen med programmet har varit att ge landets lärare konkreta exempel på hur man kan arbeta med programmering i matematik- och teknikundervisningen. Utöver det hoppas man också att de som initierar och utformar läroplaner och andra styrdokument drar nytta av resonemang och slutsatser. Även detta arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Kartläggning av danska lärares digitala vardag

I början av veckan gick startskottet för en kartläggning av den danska grundskolans digitala infrastruktur och lärares digitala vardag. Arbetet genomförs av Styrelsen for It og Læring, en avdelning på utbildningsdepartementet som ansvarar för skolans digitalisering. 

Ett representativt urval bestående av av lärare på 250 skolor samt skolledare och skolförvaltningar, har fått ett frågeformulär som ska fungera som underlag för den kvantitativa delen av kartläggning. Nästa steg blir en kvalitativ undersökning som fäster blicken på hur lärarens dagliga arbete ser ut och fungerar i skolans digitala landskap.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *