Ur nyhetsflödet vecka 43

Samverkan för att skapa evidens om edtech

I slutet av förra veckan arrangerade Swedish Edtest ett webbinarium om behovet av samverkan mellan forskning, näringsliv och skola för att öka förståelsen av vad som krävs för att digitala lärresurser ska fungera i undervisningen. Igår publicerade Spaningen en artikel som summerar slutsatser och resonemang från webbinariet. 

På webbinariet presenterades två projekt som knyter samman forskare, lärare, elever och företag i utvecklingsarbetet. Det ena var Educate, ett projekt vid Institute of Education, University College London, som pågick 2016-2019. Nu har projektet permanentats och fungerar som en accelerator för företag i edtechbranschen. Det andra var The Smart Learning Environments of the Future, en innovationsplattform där skolorna i de sex största städerna i Finland utvecklat edtech tillsammans med olika företag.

Nina Iles, edtech-chef på British Educational Suppliers Association, lyfte fram betydelsen av att lärare medverkar i utvecklingsarbetet redan från början. Det krävs helt enkelt en dialog mellan företag och användare för att utvecklingen ska gå i rätt riktning. 

[Stig Toke Gissel, chef för Læremiddel.dk, kommenterar webbinariet]

Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry, menade att dialogen kan ses som en dans mellan två jämbördiga parter. Båda måste följa varandra i stegen för att dansen ska fungera. Mer konkret handlar det om att utveckla en metodik och att hitta ett gemensamt språk för att resonera kring utvecklingsarbetet.

Det här är något som Anna Åkerfeldt, forskare vid Stockholms universitet, arbetar med i Swedish Edtest. Hon har tagit fram en strukturerad metod för test och utvärdering som gör testerna skalbara och jämförbara. Anna Åkerfeldt är även delaktig i Skolverkets arbete med att ta fram riktlinjer och metoder som lärare kan använda när de utvärderar digitala lärresurser.  

Italo Masiello, Sverige förste professor i pedagogik med inriktning mot digitala lärprocesser, har sin vetenskapliga bakgrund inom medtech och medicinsk pedagogik. Han konstaterade att medtech och edtech båda handlar om komplexa system, men att medtech har en betydligt högre grad av evidens och en mer genomarbetad systematik för utvärdering och bedömning.  Mycket återstår alltså att göra inom edtechområdet – men nu börjar arbetet rulla igång.

Vigeo

RISE startar tillsammans med Göteborgsregionens kompetensnav och flera andra partners, startar den gemensamma satsningen Vigeo – som både är en testbädd för utveckling av nya digitala lösningar och en digital infrastruktur för livslångt lärande. 

Digitaliseringen och de genomgripande förändringar som den leder till inom alla samhällsområden, innebär att livslångt lärande blir en nödvändighet för alla. Därför är det viktigt att skapa en arena där offentlig sektor, näringsliv och forskning kan mötas och tillsammans bidra till att stärka Sverige som kunskapssamhälle. 

Ett av de första projekten är ett samarbete med Campus Skellefteå, som går ut på att undersöka hur XR-teknologi – det vill säga hela spannet mellan AR och VR – kan användas i utbildning och kompetensutveckling i industrimiljöer. 

Använd insikter från beteendeekonomin för att förbättra edtech

Coronapandemin innebär att nätbaserad undervisning och digitala lärresurser blir allt viktigare i skolans vardag. Samtidigt visar erfarenheterna att det är svårt att upprätthålla motivationen när lärare och elever inte möts fysiskt, ansikte mot ansikte. Brittiska Nesta har genomfört en studie tillsammans med Behavioural Insights Team och edtechföretaget HegartyMaths för att undersöka hur insikter från beteendeekonomin kan användas för att stärka motivationen när undervisningen sker på distans.

Behavioural Insights Team – som även är känt under det inofficiella namnet “Nudge Unit – var ursprungligen en del av det brittiska regeringskanslietoch tog fram olika lösningar för att få medborgarna att agera i linje med politiska beslut och regelverk. Metoden kallas för EAST och använder puffning (nudging), mjuka metoder som ofta verkar på en undermedveten nivå. Det handlar om allt ifrån att stärka viljan att betala skatt, till att öka valdeltagandet och uppmuntra till organdonation.  

Den här studien visar att det går att stärka motivationen med ganska enkla medel, till exempel genom att utforma gränssnittet på sätt som gör det enklare att “välja rätt”. Samtidigt är det tydligt att man måste prova sig fram för att se vad som verkligen fungerar. Några antaganden om puffar, visade sig inte alls fungerade när de provades i praktiken. Systematiska tester av olika möjligheter är alltså nödvändiga för att få fram en fungerande lösning.

Rapporten beskrivs som en ofullständig guide till tillämpning av insikter från beteendeekonomin i utvecklingen av edtech – som de tre organisationerna bakom studien ser som ett första steg på en ny väg framåt. 

Satsa på skola och utbildning under och efter coronapandemin

Igår arrangerade Unesco, tillsammans med regeringarna i Ghana, Norge och Storbritannien, 2020 GEM, ett internationellt högnivåmöte om behovet av att satsa på skola och utbildning under och efter coronapandemin. Bland annat deltog utbildningsministrar från 70 länder, däribland Sverige.

Innan mötet presenterade Unesco en bakgrundsrapport samt en policy brief, där man kort analyserar läget och föreslår lämpliga åtgärder. Det betonas bland annat att återgången till skolan måste ske långsamt för att hindra smittspridning. Samtidigt är det nödvändigt att skolan inte drabbas av nedskärningar, trots det ekonomiskt pressade läget i många länder. Det fjärde målet – en god utbildning för alla – i Agenda 2030 för hållbar utveckling får inte ges upp.

Unescos policy brief lyfter också fram behovet av att bygga robusta och motståndskraftiga utbildningssystem, som kan motstå den här typen av kriser, och att utveckla och förändra undervisningen i en digital riktning.

I den preliminära versionen av den gemensamma deklarationen efter 2020 GEM, som blev klar igår, förbinder sig länderna att ligga i linje med den internationella benchmarknivån för satsningar på skola och utbildning. Med andra ord ska omkring 4-6% av BNP eller 15-20% av de offentliga utgifterna öronmärkas för det här området. Det krävs också satsningar på särskilt utsatta grupper – i många länder handlar det särskilt om flickor – för att regeringarna ska försäkra sig om att alla barn och ungdomar får tillgång till utbildning. 

Under de närmaste 15 månaderna förbinder regeringarna sig också bland annat att satsa på att utveckla lärares digitala kompetens, minska den digitala klyftan, fostra ett digitalt medborgarskap  och att utveckla användningen av digitala lärresurser i undervisningen. Man slår också fast att skola och utbildning är av godo för allmänheten och för hel samhället.

Pro­blem­lös­ning i verk­li­ga li­vet med ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens

För knappt två år sedan presenterade Helsingfors universitet Elements of AI, en kostnadsfri grundkurs på högskolenivå i artificiell intelligens. Kursen ger en inblick i centrala begrepp, olika tillämpningar, risker, möjligheter och begränsningar, och är en bra början för alla som vill orientera sig om vad ai handlar om.

Mer än en halv miljon deltagare över hela världen har följt kursen. Nu har Helsingfors universitet och Reaktor Education tagit fram en fortsättningskurs, som fäster blicken på de algoritmer som används: Building AI. Det är möjligt att välja tre olika svårighetsnivåer. På den enklaste nivån behöver deltagaren varken kunna skriva eller läsa kod. På de två högre nivåerna är det däremot nödvändigt att kunna läsa, redigera och skriva Python-kod.

Målet med de här kurserna är att öka förståelsen om vad AI är, vad den kan användas till – och vad utvecklingent betyder för samhället och för var och en av oss. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *