Ur nyhetsflödet vecka 42

Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning på fjärr och distans

I måndags summerade Skola Hemma Ifous webbinarium om resultat och erfarenheter från det pågående FoU-programmet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr-och distansundervisning.  

Coronapandemin ger en gyllene möjlighet att få en bättre bild av hur elever upplever distansundervisningen jämfört med den undervisning de är vana vid i skolan. Vad fungerar? Vad fungerar inte? 

Ifous genomförde en enkät bland 2 300 elever på de skolor som deltar i programmet, när de haft distansundervisning i drygt en månad. I början av juni kom en delrapport. Senare i höst blir det dags för en mer fördjupad analys. 

Enkäten handlar om undervisningskvalitet när undervisningen sker på distans, över nätet. Hur upplever eleverna de praktiska omständigheterna kring undervisningen? På vilka sätt påverkas deras fysiska och psykiska välmående? Kan de koncentrera sig på undervisningen?

En ganska komplex bild framträder i enkäten. Många elever saknar sina lärares stöd och de fasta rutiner som råder i skolan. Andra menar att det är skönt att inte behöva pendla och att slippa den stress det innebär att hela tiden passa tider. Några föredrar att studera på distans, men de saknar ändå skolan och den dagliga kontakten med andra elever.

Slutsatsen så här långt är att lärare behöver utveckla sätt att skapa närvaro när undervisningen sker på distans. Samarbetet mellan eleverna behöver stärkas. Det är till exempel viktigt att skapa sociala ytor där eleverna kan träffas och småprata för att motverka att de känner sig ensamma.

Efter pandemin kan fjärr- och distansundervisning sannolikt bli bra komplement till den vanliga undervisningen. Det förutsätter att förvaltningsnivån ger stöd åt skolorna och ser till att det finns bra fysiska och digitala lärmiljöer. Tillgänglighet och likvärdighet är också centralt för att allt verkligen ska fungera.  

Lärares tid är en annan avgörande faktor. Det är tidskrävande att hålla kontakt med alla elever på distans, och det måste man ta hänsyn till i tjänstefördelningen. Att ge ge individuell vägledning och återkoppling tar tid. Och det måste få ta tid, för att det ska bli en bra kvalitet på undervisningen.

Att skapa närvaro på distans

Center för skolutveckling i Göteborgs stad har nyligen genomfört en kvalitativ studie av erfarenheterna från vårens distansundervisning för att få ett underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet. Igår tog Skola Hemma upp studien och den nyligen publicerade rapporten i en artikel.

Övergången till distansundervisning var en panikåtgärd som vidtogs för att hindra smittspridningen. Lärarna fick nästan ingen tid att förbereda sig, utan blev helt enkelt tvungna att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Studien visar att eleverna anser att övergången till distansundervisning ändå fungerade ganska bra. Lärarna gav dem tydliga instruktioner och de fick goda möjligheter att diskutera i grupp, att arbeta med delade dokument och att presentera sina kunskaper.  

Under ett par veckor tyckte eleverna att det var skönt att vara hemma, men efter ett tag blev det uppenbart hur pass viktig den sociala närvaron faktiskt är. Det är inte alldeles enkelt att ersätta den direkta mänskliga interaktionen och den gruppdynamik som skickliga lärare använder sig av när undervisningen sker via skärmen, över nätet. 

Den mänskliga kontakten har en avgörande roll för att undervisningen ska fungera och betydelsen av lärares relationella och sociala ledarskap kan inte överskattas. De här relationerna är särskilt viktiga för de elever som inte är ”självgående” och som behöver en väl fungerande undervisning för att inte tappa fokus.

Den sociala dimensionen rymmer även elevernas relation till varandra. Flera lärare berättar i intervjuerna att eleverna har saknat att vara i ett meningsfullt socialt sammanhang och att de även har saknat varandra.

Rapporten slår fast att rektorerna behöver ge lärarna möjlighet att tillsammans samla och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.  Detta måste ske systematiskt och professionellt, förslagsvis ute på de olika skolorna. Det är viktigt att lärare tillsammans dokumenterar, analyserar och slår fast vad som verkligen fungerar när undervisningen sker över nätet – och att de delar den kunskapen med varandra. 

EUs handlingsplan för digital utbildning 2021-2027

Förra veckan presenterade EU-kommissionen en ny handlingsplan för digital utbildning i medlemsländerna med två strategiska prioriteringar: 

  1. Skapa ett välfungerande digitalt ekosystem för utbildning
  2. Stärk de digitala kunskaper och förmågor som är nödvändiga när samhällsutvecklingen går i en digital riktning

För att detta ska bli möjligt, måste medlemsländerna bli bättre på att samarbeta och att lära av varandras erfarenheter. EU kommer att spela en mer aktiv roll framöver med en rad olika insatser och åtgärder för att underlätta arbetet.  

Under nästa år kommer EU att skapa en digital utbildningshubb, som både ska fungera som tankesmedja och som stöd för det fortsatta utvecklingsarbetet runt om i Europa. Hubben ska också bland annat följa och analysera hur arbetet fortskrider och hur handlingsplanen implementeras. 

Ett viktigt övergripande mål för hubben är att samla och koppla samman initiativ och aktörer och att stärka samarbetet inom olika områden. Detta gäller i synnerhet för utbildningsinnehåll, där man bland kommer att arbeta för gemensamma standarder, interoperabilitet, tillgänglighet och kvalitetssäkring.

Edtech och utbildning i England 2025

I början av veckan publicerade den oberoende expertgruppen EdTech Advisory Forum och EdTech UK, som drivs av The Education Foundation, en rapport med förslag på åtgärder för att utveckla skolan i England i en mer digital riktning de kommande fem åren.

Förutsättningarna för utbildning och undervisning har förändrats efter coronapandemin. Nu gäller det att ta tag i de utmaningar och möjligheter som har blivit synliga, konstaterar man i rapporten. Framför allt gäller det att överbrygga den digitala klyftan och att se till att alla barn och ungdomar verkligen får likvärdiga möjligheter att dra nytta av teknikutvecklingen i sitt lärande.

EdTech Advisory Forum och EdTech UK rekommenderar de politiska beslutsfattarna att fatta åtgärder inom sju områden:

  1. Öka det ekonomiska stödet till skolorna, så att infrastrukturen kan förbättras och alla elever kan få tillgång till dator och Internet.
  2. Ta fram en nationell edtechstrategi och upprätta en myndighet som kan ta ett samlat ansvar för edtech och utbildning.
  3. Skapa en nationell lärplattform för Englands skolor, i likhet med de som finns på Nordirland, i Skottland och i Wales
  4. Ge elever i behov av särskilt stöd bättre möjligheter att använda digitala hjälpmedel.
  5. Digitaliseringen innebär genomgripande förändringar av ekonomin och samhället och edtechbranschen är en viktig del av detta. Därför är det viktigt att prioritera investeringar och satsningar inom det här området.
  6. Utvärdera läroplanen och lyft fram kunskaper och färdigheter inom det digitala området
  7. Se till att befintliga data kan kopplas samman av behöriga aktörer och användas för att identifiera och hjälpa elever som är i behov av extra stöd och hjälp.

Forskarskolan Käkk

Fjorton doktorander har nyligen startat sin utbildning på forskarskolan Käkk – kunskap, ämnen och kvalitet i lärarutbildning och klassrum – som vänder sig till lärarutbildare med ett ämnesdidaktiskt intresse. 

Käkk är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Högskolan i Halmstad och Högskolan Väst, finansierad av Vetenskapsrådet, och de studerande är lärarutbildare vid något av dessa tre lärosäten. Doktoranderna är antagna vid Karlstads universitet, och kommer att kopplas till den tvärvetenskapliga forskningsmiljön ROSE samt något av de tre ämnesdidaktiska centra som finns på universitetet. 

Satsningen bygger vidare på regeringsuppdraget ULF (utveckling, lärande, forskning), en försöksverksamhet som syftar till att få igång samverkan mellan lärarutbildning och praktiknära forskning. 

Det övergripande målet med forskarskolan är att stärka lärarutbildningens vetenskapliga grund genom att öka lärarutbildares förståelse för hur ämneskunskap kan transformeras till undervisningsinnehåll. Den här typen av ämnestransformation sker i komplexa sammanhang där både ämnestraditioner och det samhälleliga sammanhanget påverkar elevens lärande. 

Tanken är att Käkk ska utveckla ämnesdidaktisk teori i samspel med praktiken. Teoribildningen ska ägas gemensamt av forskare och yrkesverksamma lärare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *