Ur nyhetsflödet vecka 41

Frigga – en nätbaserad ingång till läxhjälp och andra viktiga samtal

I onsdags publicerade Spaningen en längre artikel om Falkenbergs kommuns satsning på Frigga, en gemensam, nätbaserad tjänst för läxhjälp och studiestöd i grundskolan. Fredrik Bergström, som är utvecklare inom it och lärande på barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun, berättar om hur de har utvecklat en egen påbyggnad på lärplattformen, som ger en snabb och enkel ingång för eleverna. 

Tanken är att Frigga ska komplettera det befintliga studiestöd som finns efter skoltid på de kommunala skolorna. Skillnaden är att tillgången till Frigga ska vara oberoende av tid och rum, och kunna nås direkt när eleverna behöver hjälp med sina studier. På sikt kan Frigga sannolikt även användas som ingång till samtal och dialoger inom andra viktiga områden, i och utanför skolans värld.

Mik och det demokratiska samtalet

Det förändrade medielandskapet och de nya medievanor som växer fram, ökar risken för att desinformation, propaganda och näthat påverkar samhällsdiskussionerna negativt. I förlängningen kan det här leda till att det öppna, demokratiska samhället undermineras. För två år sedan tillsatte regeringen därför kommittén Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet, med Carl Heath som särskild utredare. Förra veckan överlämnade kommittén sitt betänkande till regeringen.

I förmiddags publicerade Spaningen en artikel som ger en kort inblick i det nu slutförda arbetet. De fyra åtgärder som föreslås för skolan och vusenutbildningen lyfts också fram.

Ny säsong av Medieborgarpodden

I våras producerade Statens medieråd den första säsongen av Medieborgarpodden. Målgruppen är pedagoger, föräldrar och alla andra vuxna som är intresserade av mediefrågor. Syftet är att stärka medie- och informationskunnigheten och att förståelsen av mediernas roll och betydelse i ett demokratiskt samhälle. 

Nu är det dags för den andra säsongen. Den här gången är konspirationsteorier ett genomgående tema. Hur känner man igen dem? Varför får de genomslag? Vilka konsekvenser kan de få i ett krisläge, till exempel under en pandemi? 

Varje avsnitt gästas av en ämnesspecialist som fördjupar resonemangen med utgångspunkt i sitt kunskapsområde.

Finska grundskoleelevers erfarenheter av vårens distansundervisning

Just nu genomför Undervisnings- och kulturministeriet i Finland en beredning av lagen om grundläggande utbildning. Syftet är att säkerställa att skolorna kan hantera ett försämrat smittläge senare under läsåret.

Eftersom Finland, i likhet med Sverige, har förbundit sig att följa FN:s barnkonvention, har man nu startat en enkät för att samla in elevernas erfarenheter av vårens skolstängning samt deras uppfattning av hur höstterminens undervisning har fungerat så här långt. Elevernas erfarenheter och tankar tas med i det fortsatta arbetet med lagberedningen.

Enkäten är öppen för alla elever, från årskurs 1 till och med 9, och finns både på svenska och på finska.

Utmaningar och möjligheter med teckenspråk i fjärr- och distansundervisning.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ger sedan tidigare ut tidningen och podden Lika värde, som fokuserar specialpedagogik och funktionsnedsättningar. Nu har SPSM även startat en vodd, alltså en videopodd, med samma inriktning. 

Första avsnittet tar upp utmaningar och möjligheter med teckenspråk i fjärr- och distansundervisning. Specialskolorna förblev öppna för ordinarie undervisning under vårens coronapandemi. Nu förbereder de sig för att vara redo för en eventuell stängning om smittspridningen närmar sig farliga nivåer.

Grundskolereformen innebar förbättrade livschanser för alla

IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering – publicerade nyligen ett working paper som summerar forskningen om grundskolereformens samhällseffekter

Syftet med grundskolereformen, som genomfördes stegvis i de svenska kommunerna fram till 1962, var att öka kunskapsnivån och den sociala jämlikheten genom att ge alla barn samma nioåriga grundutbildning. 

Den samlade forskningen visar att barnens livschanser utjämnades på en rad olika sätt. Barn från socioekonomiskt svagare hem gick i skolan längre. Förutom att det ledde till högre inkomster, innebar det också lägre kriminalitet, ett förändrat finansiellt agerande och ett ökat politiskt deltagande bland elever med arbetarbakgrund. Barn från välutbildade familjer gynnades i genomsnitt mindre av reformen.

Utredaren Helena Holmlund, som skrivit detta working paper, konstaterar att grundskolereformen visar hur en utbildningssatsning kan förbättra livschanser och öka den sociala rörligheten mellan generationer. Reformens positiva effekter gäller inte enbart för de individer som omfattades av den, utan även för deras barn.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *