Ur nyhetsflödet, vecka 39

Några lärdomar från vårens distansundervisning

I slutet av mars berättade två lärare på Hertingsskolan, en F-5-skola i Falkenbergs kommun, på Skola Hemma om sina förberedelser inför en eventuell övergång till distansundervisning. Två månader senare delade två gymnasielärare, på Rudbeck i Sollentuna respektive Lerums gymnasieskola, med sig av sina erfarenheter av att undervisa över nätet. I en ny artikel blickar de tillbaka på vårens erfarenheter. De funderar på vilka lärdomar de har tagit med sig och hur den närmaste framtiden ser ut.

På Hertingsskolan blev det inte några större förändringar under våren, eftersom lokalerna förblev öppna. Tidvis var det dock en betydligt högre frånvaro bland eleverna än normal. De båda lärarna skapade rummet Hemstudier i Google Classroom, där de gav de frånvarande eleverna tillgång till det material som deras klasskamrater arbetade med på skolan. Det gjorde möjligt för dem att följa med i undervisningen genom självstudier, även om det inte blev samma sak som om de hade varit närvarande i klassrummet. 

Nu har frånvaron ökat igen, vilket betyder att Hemstudier används igen. Precis som i våras, befinner sig Hertingsskolan i ett slags mellanläge. 

De båda gymnasielärarna konstaterar att den snabba övergången till distansundervisning i stort sett fungerade bra och att tekniken höll måttet. Svårigheten är att inse att distansundervisning är en helt annan undervisningsform än den som sker i det fysiska klassrummet. Det viktiga framöver, är att identifiera vilka undervisningsmoment som fungerar bra över nätet och vilka som vinner på att göras i den fysiska verkligheten. 

En viktig lärdom är att den momentana delen av kommunikationen med eleverna är väldigt svår att fånga på distans. Å andra sidan tycks undervisning över nätet passa bättre för de elever som brukar vara anonym i klassrummet. Allas röster måste kunna höras och det ska vara möjligt att delta i undervisningen på flera olika sätt – inte bara i klassrummet och inte bara över nätet.

Det går att kommunicera med eleverna på många olika sätt, som gör det möjligt att inkludera alla. Detta måste lärare lära sig att dra nytta av.

Coronapandemin och skolans digitalisering

Vilka konsekvenser kan coronapandemin och årets erfarenheter komma att få på längre sikt när det gäller skolans fortsatta digitala utveckling? Representanter för tre skolhuvudmän – Falköpings, Lidingö och Skellefteå kommun – delar med sig av sina upplevelser och tankar i en längre artikel som Spaningen publicerade i måndags.

Den gemensamma uppfattningen är att coronapandemin innebär en stor samtidig utmaning för hela skolorganisationen, som man kan samlas kring och hjälpa varandra att hantera. Vårens omställning till distansundervisning gick snabbt, och nu rullar utvecklingsarbetet på för full maskin. Många har fått en ökad tilltro till tekniken, nu när de har sett att den fungerar när det gäller.  Det har blivit ett rejält lyft för digitaliseringen, och även de som inte tidigare intresserat sig för de digitala möjligheterna är med på tåget.

Skolans verksamhet genomgår en förändring av tredje ordningen. Undervisningen måste inte alltid bedrivas i skolan. Det finns även andra vägar som passar i olika situationer, under olika förutsättningar. Just nu finns det både ett sug efter att träffas i den fysiska verkligheten och en ökad efterfrågan på de digitala möjligheterna. Det handlar inte om antingen eller, utan om både och.

Tyvärr finns det även en baksida. Distansundervisningen riskerar att leda till en växande skillnad mellan eleverna. De som normalt sett klarar skolan bra, gör det även över nätet. Elever som brukar ha det svårt i skolan, får det ännu svårare när de ska ta ett större ansvar för sin undervisning. 

Digitaliseringen fungerar som en katalysator: den förstärker skillnaderna. Därför behövs bland annat fler goda exempel på hur lärare kan arbeta med blended learning. Det gäller att kunna utnyttja de fysiska och de digitala lärmiljöernas respektive fördelar så bra som möjligt, så att alla elever kan få en likvärdig undervsining.

En uppföljning av gymnasieskolornas utmaningar under coronapandemin

Skolinspektionen har tidigare konstaterat att övergången till distansundervisning i många avseenden fungerade bra på landets gymnasieskolor. Tekniken fungerade, man hittade nya sätt att arbeta och det kollegiala samarbetet tog fart. Men det finns även utmaningar och svårigheter som måste hanteras. Det konstaterar Skolinspektionen i en ny rapport, som bygger på intervjuer med 144 utvalda rektorer.

En utmaning är att kurser som innehåller praktiska moment har flyttats till höstterminen, eftersom de inte kunde genomföras på distans. Det innebär att arbetsbördan för såväl elever som lärare kommer att öka.

På många håll har det varit svårt att arbetsplatsförlagt lärande av god kvalitet. Det gäller särskilt på några av yrkesprogrammen, till exempel vård och omsorg samt hotell och turism.

Några rektorer är oroliga för att det kan vara svårt att bedriva klassrumsundervisning och distansundervisning parallellt, om läraren eller några elever behöver delta i undervisningen hemifrån. 

Det är också tydligt att elever på språkintroduktion har tappat mycket undervisning och att distansstudier varit särskilt svårt för den här elevgruppen. Det beror bland annat på språksvårigheter och på studieförhållandena hemma. 

Swedish Edtest är igång

För knappt ett år sedan nämnde Spaningen att Vinnova beslutat att delfinansiera Swedish Edtest, Sveriges första nationella testbädd för edtech. Det rör sig om ett tvåårigt genomförandeprojekt som syftar till att förbättra utvecklingen inom edtechområdet och att stärka huvudmäns och skolors förmåga att värdera och välja digitala lärresurser.

Nacka kommuns kommunala skolor är projektägare. De samarbetar med tio andra huvudmän, däribland RISE samarbetspartners Academedia och Lidingö kommun.

Verksamheten drog igång i december förra året, och sedan dess har 25 företag testat produkter och tjänster tillsammans med 40 lärare. I testerna används en metod som utarbetats i samarbete med didaktikforskaren Anna Åkerfeldt. Syftet med metoden är att skapa trygghet på skolan inför, under och efter ett test samt att ge företagen tillförlitliga data för det fortsatta utvecklingsarbetet. 

Lärare som medverkat i tester under våren, säger att det är en smidig väg att snabbt få en inblick i hur undervisningen kan förändras med olika digitala lärresurser. Alla tester genomförs inom ramen för lärarens undervisning, och det är läraren som avgör vad som passar in i lektionsplaneringen. 

Höstens tester kommer att inledas med en digital matchning på en gemensam plattform från vecka 43 till och med vecka 45. Från och med vecka 49 till och med vecka fyra nästa år, genomförs testerna ute i klassrum runt om i landet.

Är du säker? #290CyberSecurity

I slutet av mars tog Spaningen helt kort upp Är du säker? #290CyberSecurity, ett branschgemensamt initiativ på att stärka ungas säkerhet online. Initiativet kom från Unga Forskare och IBM. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bidrar till finansieringen. 

Flera it-företag och andra organisationer, bland annat KTH, ingår i samarbetet. Tillsammans har man ett hundratal volontärer som arbetar för att nå 10 000 barn och unga, från tioårsåldern till och med gymnasiet, i landets samtliga kommuner. 

Det går till exempel att boka föreläsare som arbetar inom området på något av de medverkande företagen eller på KTH. De ämnen som tas upp är personlig integritet, lösenordshygien, cybersäkerhet och hackning. Föreläsningarna sker antingen fysiskt, på skolan, eller digitalt, över nätet. 

KTH:s roll i projektet är att se till att det undervisningsmaterial som tas fram är faktabaserat och utgår från aktuell forskning. Förutom att öka barns och ungas medvetenhet om vikten att vara säker online, vill KTH väcka intresset för högre tekniska utbildningar, i synnerhet inom det digitala området. På sikt hoppas man även kunna arrangera forskarskolor under sommaren samt olika laborationer som praktiskt och konkret visar vad cybersäkerhet handlar om. 

Det är helt kostnadsfritt för huvudmän och skolor att delta.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *