Ur nyhetsflödet vecka 38

Tillbaka till framtiden

Hur kommer framtidens skola att se ut? Vilka stora trender bidrar till att forma utvecklingen och hur kommer den att se ut under kommande åren? Vilka viktiga frågor behöver hanteras idag, så att det blir möjligt att möta både utmaningar och möjligheter på ett önskvärt sätt?

Centre for Educational Research and Innovation på OECD publicerade 2001 rapporten What Schools for the Future?, där man bland annat presenterar sex scenarier som beskrev möjliga utvecklingsvägar under de kommande 20 åren. Scenarierna sträcker sig från en bibehållen traditionell, byråkratiskt styrd skola, via ökad marknadisering och nätverksorganiserade, mer informella utbildningar, till ett “worst case”: en total upplösning av den traditionella skolan. 

Nu, knappt 20 år senare, är det dags för OECD att analysera tongivande trender och att blicka framåt igen. I rapporten Back to the Future of Education beskrivs fyra möjliga scenarier. 

Det första scenariet – Schooling Extended – innebär en försiktig utveckling av skolan såsom vi känner den idag. Verksamheten påverkas av den tekniska utvecklingen och präglas av ett ökat internationellt samarbete, men den formella skolans strukturer och processer genomgår inte någon radikal förändring. 

Education Outsourced, som är scenario nummer två, beskriver en utveckling där det traditionella skolsystemet bryts ned och utbildning bedrivs på en mängd olika sätt ute i samhället. Strukturerna är flexibla, privata intressen får en mer framträdande roll och teknikutvecklingen är en viktig drivande kraft.

I det tredje scenariot – Schools as Learning Hubs – finns skolan kvar som en samlad institution, men har öppnat upp sina väggar mot övriga samhället, för att skapa nya former av lärande, samhällsengagemang och social innovation.

Det fjärde scenariot – Learn-as you-go – innebär att skolans väggar har raserats helt. Utbildning kan ske var som helst, när som helst. Det finns inte längre någon skillnad mellan formell och informell utbildning, eftersom lärandet pågår hela tiden, överallt. Teknikutvecklingen har lett till att den traditionella skolan har blivit överflödig. Andra vägar har öppnats.

Tanken med OECDs scenariomodell är att sätta fart på tankar och diskussioner om framtidens skola och att lyfta fram den komplexitet och de paradoxer som ryms i all utveckling. Det finns inga enkla lösningar som löser alla problem. 

Mundo och Sodix

Den digitala skolutvecklingen i Tyskland rör sig en aning haltande framåt, men det pågår satsningar som kan underlätta de kommande stegen. De sexton förbundsländerna ansvarar för sina respektive skolsystem, men man försöker tillsammans hitta lösningar som möjliggör en mer samlad väg framåt. 

För fyra år sedan lanserade förbundsregeringen en federal strategi och kort därefter blev förbundsländernas utbildningsministrar överens om vad som behöver göras. Förutom att bygga ut den digitala infrastrukturen och förändra läroplanerna, är det bland annat viktigt att förändra lärarutbildningarna, att satsa på kompetensutveckling och att underlätta tillgången till digitala läromedel och andra lärresurser. Under 2018 tog förbundsregeringen fram DigitalPakt Schule tillsammans med förbundsländerna. Den 15 mars förra året godkändes satsningen i förbundsrådet, efter en mängd besvärliga byråkratiska turer. 

I måndags lanserades den nya tjänsten Mundo, som finansieras inom ramen för DigitalPakt Schule. Mundo ger lärare och elever över hela Tyskland gratis tillgång till kvalitetsgranskat undervisningsmaterial från en mängd olika källor, bland annat public service-bolagen. Tjänsten är fortfarande under uppbyggnad, och om drygt två år ska den vara helt färdig. Redan nu finns omkring 30 000 olika lärresurser tillgängliga.

Mundo använder den tekniska plattformen SODIX, som är tänkt att fungera som en samlad medieinfrastruktur för de tyska skolsystemen. Innehåll och metadata kan enkelt hämtas in till förbundsländernas olika skolplattformar. Både Mundo och Sodix utvecklas av Institut für Film und Bild in Wissenschaft und Unterricht, som är förbundsländernas gemensamma medieinstitut. 

Efterhand kommer Mundo att kompletteras med en redigeringsfunktion, som gör det möjligt för lärare att dela med sig av de lärresurser som de själva utvecklar. Med hjälp av redigeringsfunktionen blir det enkelt att hantera rättigheter, generera metadata, och så vidare.

Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Idag produceras, konsumeras och sprids texter på helt andra sätt än för bara ett par decennier sedan. Det mesta publiceras online, medierna är sociala och multimodala och vem som helst kan sprida sina tankar och åsikter vidare. Hur påverkar de här förändringarna förutsättningarna att förhålla sig kritiskt till text och vad innebär det för skolans undervisning? Detta undersöker Lisa Molin i avhandlingen Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet, som hon disputerade på för två veckor sedan vid Göteborgs universitet. 

Avhandlingen rymmer två delstudier som genomförts på två olika högstadieskolor. I den första undersöks vilka förutsättningar som krävs för att eleverna ska utveckla kritiska förmågor. I den andra undersöks hur elevernas kritiska förmågor kan utvecklas genom att undervisningen fokuserar på hur digitala och multimodala texter konstrueras. 

Den samlade slutsatsen är att det behövs ett  öppet och utforskande klimat i klassrummet, där eleverna får läsa och undersöka texter och perspektiv som ligger nära deras intressen och erfarenheter. De behöver också få ett konkret och detaljerat stöd av läraren för att förstå hur digitala och multimodala texter är konstruerade. 

Förutom att förstå hur texter byggs upp för att föra fram ett visst perspektiv, behöver eleverna utveckla de förmågor och kunskaper som är nödvändiga för att de själva ska kunna bidra till debatten genom att föra fram och argumentera för sina egna perspektiv. Det handlar inte enbart om att kunna beskriva samhället och världen, utan också om att kunna förändra den.

Lärarstuderandes förståelse av begreppet digital kompetens

I nätverket TIMDA – Text, information och multimodalitet i den digitala eran – samlas nio forskare i svenskämnets didaktik för att diskutera och belysa de utmaningar som den digitala medieutvecklingen ställer på lärares och elevers textkompetenser. De har en gemensam blogg, där de kan presentera resultat från sina genomförda studier och projekt. 

I det senaste inlägget på bloggen, som kom i tisdags, tar Eva Wennås Brante upp en studie om svenska och amerikanska lärarstuderandes förståelse av begreppet digital kompetens, som hon genomfört tillsammans med två amerikanska forskare. Studenternas förståelse av begreppet kan kodas i fyra kategorier – från tekniskt handhavande till kritisk användning – som utgör en progression av förståelsen av begreppet, och som bygger vidare på varandra. 

Både bland de svenska och de amerikanska studenterna var det vanligast att definitionen av digital kompetens betonade själva tekniken. En tydlig skillnad var att svenskarna inte såg någon koppling till digital läsning, medan det var ganska vanligt bland amerikanerna. De var också mer benägna att förknippa digital kompetens med informationssökning och kritisk värdering av information än de amerikanska studenterna. Det är i och för sig positivt, menar Eva Wennås Brante, men det betyder samtidigt att de förbiser viktiga komponenter som engagemang, motivation och metakognition. Det krävs både “hårda” och “mjuka” kompetenser för att bli en digitalt kompetent person, konstaterar hon.  

När fungerar det med skärmar i undervisningen?

Det är uppenbart att påslagna skärmar på mobiler eller datorer under en lektion eller en föreläsning riskerar att störa de studerande koncentration och uppmärksamhet. Inlägg på sociala medier, ett mail eller något annat som syns på skärmen kan attrahera mer än det som sker i föreläsningssalen eller i klassrummet. 

En dansk universitetslärare blev trött på att studenterna inte var tillräckligt fokuserade, och beslöt att förbjuda datorer och mobiler när de skulle diskutera med varandra. Tre forskare – Kim Jesper Herrmann Nørgaard, Katrine Lindvig och Jesper Aagaard – analyserade studenternas utvärdering av kursmomentet och presenterar resultatet i en artikel som nyligen publicerades i Journal of Further and Higher Education. 

Studenterna ansåg själva att de blev mer närvarande under diskussionerna, och det tyckte de var entydigt positivt. Istället för att söka efter svar eller mer information på nätet, var de istället tvungna att lyssna på varandra,och reflektera kring vad som sades, för att efterhand lyfta varandra till en djupare och vidare förståelse. 

Students discuss the methods Raabe described in lecture.“Students discuss the methods Raabe described in lecture.” by University of the Fraser Valley is licensed under CC BY 2.0

Varför ökade närvaron och engagemanget när skärmarna var borta? Enligt de tre forskarna beror det på hur den mänskliga hjärnan fungerar. Vi kan helt enkelt inte multitaska på ett bra sätt. Därför är det viktigt att skapa undervisningsmöjligheter där de studerande enbart fokuserar på en sak.

En negativ upplevelse som studenterna tog upp, var att de inte längre kunde anteckna på datorn eller mobilen, utan var hänvisade till papper och penna. Det tyckte de var besvärligt av flera skäl. Dels blir det svårare att överblicka anteckningarna, och det går inte heller att söka i dem. Ett annat problem är att det blir svårare att dela med sig av anteckningarna till de som inte deltog i diskussionerna. 

I en intervju på Köpenhamns universitets webbplats är Katrine Lindvig noga med att poängtera att det inte handlar om antingen eller. Ibland är det en fördel att kunna använda mobil eller dator, men ibland är det tveklöst till nackdel. Om det handlar om att diskutera, är det bättre att de studerande ser varandra i ögonen och lyssna på vad alla säger, istället för att blickarna vandrar bort mot deras respektive skärmar. Handlar det däremot om en föreläsning, som i regel är ren envägskommunikation, är det däremot viktigt att kunna anteckna och genomföra kompletterande sökningar. Med datorns och mobilens hjälp går det också att göra föreläsningen mer interaktiv och engagerande.   

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *