Ur nyhetsflödet vecka 37

Scenarioplanering på NTI Gymnasiet och i Halmstads kommun

Idag publicerade Skola Hemma en artikel som ger två exempel på hur skolhuvudmän använder RISE scenariomatris i sin löpande verksamhetsplanering. I artikeln medverkar Ellen Lindqvist och Sarah Stridfeldt, skolchefer på NTI Gymnasiet, samt Arja Holmstedt Svensson, kvalitetschef på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Halmstads kommun. 

När skolan förbereder sig för en oviss framtid, är en analys av möjliga scenarier en viktig del av arbetet. RISE tog fram en matris med tre möjliga scenarier för att underlätta en proaktiv planering på olika beslutsnivåer. För huvudmannens del ger matrisen rekommendationer om vilka områden som det är viktigt att vidta åtgärder kring för att undervisningen ska kunna upprätthållas med bibehållen kvalitet. Det handlar om alltifrån att anpassa schemaläggningen för att undvika att kollektivtrafiken överbelastas, att hantera budgetfrågor, se över digital infrastruktur och digitala lärresurser samt att försöka säkerställa tillgången till behöriga lärare. 

Vad som behöver göras, beror på hur situationen ser ut. I scenario A är skolan öppen och undervisningen bedrivs ungefär som vanligt, men det finns en beredskap för att läget kan förvärras. I scenario B har det införts restriktioner för att hindra smittspridning och hela eller delar av undervisningen sker över nätet. Scenario C ser i stort sett ut som scenario B, men här handlar det om mer kraftfulla restriktioner som gäller under en längre tid. 

Såväl på NTI Gymnasiet som i Halmstads kommun befinner man sig i nuläget i scenario A eller B, men de förbereder sig för att scenario C kan bli verklighet längre fram. Båda konstaterar att scenarioplaneringen ger en tydligare bild av nuläget och att den ger ett gemensamt språk och en samlad utgångspunkt som underlättar samarbete och diskussion. 

En långsiktigt hållbar organisation, där det finns struktur och det är ordning och reda, har nog aldrig varit viktigare än nu. Samtidigt finns det en uppenbar risk för att skolan får sämre tillgång till ekonomiska resurser om den kommunala ekonomin försämras. Kommunerna har ansvaret, genom skolpengen, men kanske blir det på sikt nödvändigt med statliga insatser för att bevara alla elevers rätt till en likvärdig utbildning?

Skolan befinner sig i ett pressat läge och distansundervisningen fungerar inte lika bra för alla elevgrupper. Nu är det viktigt att undvika en retorik som går ut på att skolan ska återvända till hur det såg ut och fungerade innan coronapandemin. Det gäller också att ta reda på hur lärare kan arbeta för att ge varje elev det stöd hen behöver. Handlar det kanske om mindre grupper, andra kommunikationsvägar eller en tydligare och bättre uppföljning? 

Även i fortsättningen måste skolan kunna anpassa sig till snabba förändringar, men det förutsätter att skolledare och lärare orkar hålla ut under lång tid framöver. De som arbetar på huvudmannanivån måste ge sig själva tid att tänka igenom nuläget ordentligt och att analysera vad som behöver göras.

Vilka organisatoriska förändringar krävs? Hur ska resursfördelningen se ut de närmaste veckorna? RISE scenariomatris kan ge det stöd som krävs när huvudmännen, tillsammans med rektorerna, försöker se framåt och vara långsiktiga.

Fyra webbinarier från SKR om skolans digitalisering

För ett och ett halvt år sedan överlämnade SKR en nationell handlingsplan för skolans digitalisering till regeringen. Handlingsplanen rymmer förslag på arton rikstäckande initiativ som är tänkta att underlätta för skolhuvudmännen att nå målen i den nationella strategi för skolan som regeringen antog för tre år sedan.

SKR arbetar på flera olika sätt för att hjälpa skolhuvudmännen att driva utvecklingen vidare. Bland annat har man tagit fram Skoldigiguide, som är ett ledningsstöd för huvudmännen. I slutet av den här månaden är det dags för ett nytt initiativ som sträcker sig in i januari nästa år: fyra webbinarier som vänder sig till skol- och utbildningschefer samt de som arbetar strategiskt på huvudmannanivå med olika stödfunktioner kring digitalisering. 

Det första webbinariet, som äger rum den 21 september, tar upp vad en huvudman kan göra för att hjälpa sina skolor att uppnå målen i den nationella strategin. Nästa webbinarium, den 4 november, har temat digital kompetens för alla. 3 december tar man upp likvärdig tillgång till och användning av it och digitala medier i undervisning. I det sista webbinariet, som ännu saknar datum, handlar det om forskning och uppföljning. 

Anmälan är nödvändig till samtliga webbinarier. Anmälan till det första webbinariet ska lämnas senast den 15 september. 

Workshoppar i programmering för lärare

Tidigare i veckan tog Spaningen upp Skolverkets satsning på en serie med fyra workshoppar om programmering, som arrangeras runt om i landet under hösten. Workshopparna fungerar som stöd till Skolverkets webbkurs Att programmera, och vänder sig till skolhuvudmän och skolor.

Skolverket samarbetar med RISE och en rad andra organisatörer från Malmö och Lund i söder till Skellefteå i norr. RISE vänder sig till intresserade i Göteborgsregionen och närliggande områden.

Målgruppen är i första hand matematik- och tekniklärare i årskurs 4-9 som vill komma igång med programmering i undervisningen, men alla intresserade lärare kan vara med, oavsett ämne och stadium. Upplägget är en blandning av självstudier och fysiska träffar. Om coronapandemin lägger hinder i vägen, kan workshopparna istället genomföras över nätet.

Introduction to Physical Computing with Micro:bit“Introduction to Physical Computing with Micro:bit” by kjarrett is licensed under CC BY 2.0

Kursen och workshopserien visar hur digitaliseringen förändrar samhället, samtidigt som den ger en introduktion till hur programmering fungerar. Inga förkunskaper krävs, men Skolverkets webbkurs Om programmering är en bra förberedelse för den som vill ha en mer stabil grund att stå på.

Huvudmän och skolor som vill delta kan kontakta RISE eller något av de lärosäten eller science center i andra delar av landet som är med i satsningen för mer information. Tid och plats för de fyra workshopparna bestämmer huvudmannen eller skolan tillsammans med organisatören.

Workshopserien kommer sannolikt även att erbjuda under vårterminen.

Education at a glance 2020

OECD ger varje år ut Education at a Glance – en övergripande och omfattande sammanställning av hur utbildning och utbildningssystem ser ut och fungerar runt om i världen. I årets upplaga är det särskilt fokus på hur man runt om i världen satsar på yrkesutbildningar och vilka resultat det får för samhället, arbetsmarknaden och individerna.   

Yrkesutbildningar har länge spelat en undanskymd roll i diskussioner om utbildning och lärande, men nu börjar värdet bli allt tydligare. Inte minst är de viktiga för att koppla utbildningen till ett konkret yrkesområde och för att underlätta för deltagarna att etablera sig på arbetsmarknaden. 

Under coronapandemin har det blivit uppenbart att en rad yrken som bygger på yrkesutbildningar, bland annat inom sjukvård och transport, är avgörande för att samhället ska fungera i en krissituation. De som går den typen av utbildningar nu, har drabbats extra hårt eftersom de inte har kunnat undervisas i praktiska moment och de har i regel inte heller kunnat genomföra någon praktik. 

I en separat sammanställning av information från Education at a Glance, visar OECD hur coronapandemin har påverkat skola och utbildning. Samtidigt pekar man på vad som behöver göras för att utveckla utbildningsverksamheten och för att klara liknande situationer i framtiden. Inte minst gäller det att se till att samhället och utbildningsinstitutionerna har en god beredskap och att man verkligen drar nytta av de digitala möjligheterna i alla utbildningar. Det är också viktigt att kartlägga hur elevernas lärande och kunskapsutveckling påverkas, för att undvika risken för en förlorad generation och en inbromsad samhällsutveckling. 

OECD konstaterar att coronapandemin har synliggjort vilka stora möjligheter till utveckling och förnyelse som det finns inom utbildningsområdet. Nu behöver stater och regeringar världen över verka för att skapa de ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningar som krävs för att nytänkande och kreativitet ska komma igång på allvar. 

Distansstödspodden

Strax före sommaren fick Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag av regeringen att ge ett utökat stöd kring distansundervisning till de utbildningsanordnare som man ansvarar för. Inom ramen för satsningen Distansstöd arrangeras bland annat webbinarier och webbcaféer – och nu har man även startat en podd: Distansstödspodden

Distansstödspodden tar upp vad som krävs för att ställa om hela eller delar av en yrkesutbildning till distans. För en vecka sedan kom de två första avsnitten. Det ena handlar om hur uppstart av en utbildning kan ske på distans och det andra tar upp RISE matris för scenarioplanering och hur den kan användas i praktiken. De båda avsnitten är omkring 20 minuter långa. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *