Ur nyhetsflödet vecka 35

En ESO-rapport om högskolans digitalisering

I tisdags presenterade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering. Samtidigt arrangerades ett webbinarium där resonemang och slutsatser diskuterades. 

Rapporten ger en bild av läget precis innan coronapandemin ställde allt på ända och tvingade fram en omedelbar övergång till distansundervisning. ESOs förhoppning är att rapporten ska underlätta analysen av pandemins konsekvenser för högskolans verksamhet och ge underlag för det fortsatta arbetet med digitaliseringen. 

Digitaliseringen och nätifieringen har genom åren både skapat nya förutsättningar att utveckla pedagogiken och öppnat nya vägar att rekrytera nya grupper av studenter, bland annat de som bor i glesbygden. Inspelade föreläsningar och användningen av lärplattformar och nätbaserade diskussioner i all undervisning minskar samtidigt skillnaden mellan att studera på campus och att studera på distans. Det sker en snabb utveckling inom edtech-området, bland annat kring VR, AR och Ai, men det är ännu svårt att säga hur detta kommer att påverka den högre utbildningen de närmaste åren.

Högskolorna har kommit olika långt med digitaliseringen och kompetensen bland lärarna när det gäller att använda möjligheterna i sin undervisning är högst varierande. De allra flesta känner inte till det omfattande arbete med öppna digitala läromedel som pågår runt om i världen. Få av högskolelärarna delar med sig av sitt undervisningsmaterial och det är inte heller särskilt många som utnyttjar den tekniska möjligheten för olika högskolor att anordna gemensamma kurser. 

Det saknas också en medvetenhet om hur de dataspår som studenter och lärare skapar när de använder plattformar och molntjänster ska hanteras. Mycket är även oklart när det gäller den praktiska tillämpningen av dataskyddsförordningen.

I rapporten ges sju rekommendationer till regeringen:

  1. Skapa utrymme för ett kraftfullt högskolepedagogiskt lyft – omfördela 2% av forskningsanslagen.
  2. Ge UHR i uppdrag att ta fram förslag på stöd till lösningar som kan öka det pedagogiska samarbetet mellan svenska högskolor 
  3. Främja en aktiv delningskultur genom att stimulera till en ökad användning av öppna lärresurser 
  4. Skapa ett fungerande system för validering av studerandes reella kompetens (yrkeserfarenhet och tidigare studier) för behörighet och tillgodoräknande
  5. Inför stimulansåtgärder för de som bor i glesbygden att studera på högskolan  
  6. Skapa enhetliga tolkningar av hur det juridiska regelverket ska tillämpas när ny teknik introduceras 
  7. Låt Vinnova sammanställa och analysera den kunskap som finns om den praktiska tillämpningen av edtech i högre utbildning

Edtech, digitalisering och högre utbildning

Det amerikanska riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz driver podden a16z, som ur olika perspektiv belyser vad digitaliseringen innebär för samhällsutvecklingen. Utgångspunkten är ett känt citat av en av företagets grundare, Marc Andreessen, som även är företagets motto:  Software is eating the world.

I ett av de senaste avsnitten diskuterar de båda Andreessen Horowitz-medarbetarna Connie Chan och Lauren Murrow tillsammans med universitetslärarna Joshua Kim och David Deming vad utvecklingen inom edtech och framväxten av distansutbildningar och nätbaserad undervisning på sikt kan innebära för den högre utbildningen – både hur den bedrivs och vad den faktiskt innehåller.

Den avgörande frågan är om undervisning och utbildning som sker över nätet kan mäta sig med eller till och med bli bättre än den undervisning som bedrivs i en sal där lärare och elever möts ansikte mot ansikte. Ofta tänker man på MOOC och liknande lösningar, det vill säga kurser med inspelade föreläsningar som kan nå ett stort antal deltagare. En stor del av den nätbaserade utbildning som sedan länge bedrivs på universitet i USA och på andra håll är dock av en helt annan karaktär, konstaterar Joshua Kim. Här arbetar läraren med små grupper, undervisningsformerna är aktiva och kollaborativa, kontakterna mellan lärare och studenter är täta, läraren använder formativ bedömning, teknikens möjligheter tas till nytta på kreativa sätt, och så vidare.

Det mesta tyder på att nätbaserad undervisning mycket väl kan mäta sig med den som sker i det fysiska rummet – men det är betydligt svårare att skala upp den här typen av högkvalitativa utbildningar och att genomföra dem till ett lågt pris, menar David Deming. Det är mycket enklare med en MOOC. De har å andra sidan svårt att få ett bredare genomslag, eftersom de ofta inte motsvarar den allmänna uppfattningen om vad en utbildning ska innehålla, tillägger han.

Det har länge talats om att edtech och digitaliseringen i stort är en disruptiv kraft som innebär genomgripande förändringar för de högre utbildningarna. Men det är inte samma sak som att allt ska ställas på ända eller att universiteten helt ersätts av företag med smarta tekniska lösningar, påpekar Joshua Kim och David Deming. Istället handlar det om att hitta praktiska former för samverkan mellan edtech och högre utbildningar, så att man gemensamt kan ta fram tekniska lösningar som förbättrar undervisningen, sänker kostnaderna och gör det möjligt att nå ut till fler. Undervisning är en lagsport som fordrar ett stort antal olika kompetenser från både akademi och näringsliv, alltifrån didaktik och lärdesign till programmering och UX.

Lärarna i det svenska skolsystemet

Förra året inledde Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) en tioårig satsning på att stärka den svenska skolan. En väl fungerande skola stärker näringslivets konkurrenskraft, bidrar till demokratins fortsatta utveckling genom att utveckla aktiva och kunniga samhällsmedborgare, och gynnar även samhällsutvecklingen i stort. Därför anser IVA att det är viktigt att göra en egen insats inom det här området, samtidigt som man vill samverka och kraftsamla tillsammans med andra aktörer.

Det första konkreta resultatet är kunskapsöversikten Fokus på lärarna i det svenska skolsystemet, som publicerades igår. Den är tänkt att användas som ett underlag i skolsatsningen, men kan säkert också bidra till den pågående debatten om lärarna och skolan.    

Lärarna är skolans viktigaste resurs, och bristen på behöriga lärare är idag en av de viktigaste utmaningarna som skolan måste kunna möta, konstaterar IVA. Därför menar man att läraryrkets villkor och förutsättningar är ett centralt område att analysera och att lyfta fram.

Igår arrangerade IVA även webbinariet Hur kan lärare stärka svensk skola?, där skolsatsningens projektledare Eva Lundgren deltog i ett samtal tillsammans med lärarna Carina Byström och Daniel Sandin, pedagogikforskaren Johanna Ringarp samt Björn Åstrand, utredare på Utbildningsdepartementet. OECDs utbildningschef Andreas Schleicher och utbildningsminister Anna Ekström bidrog med synpunkter i varsin inspelad intervju.

På webbinariet betonades bland annat betydelsen av att förstå skolans och läraryrkets komplexitet, liksom värdet av att skapa ett intellektuellt attraktivt läraryrke som kan attrahera kvalificerade sökande och fungera som en viktig hörnsten i skolan och för samhällsutvecklingen. Det handlar om att erkänna lärares profession och att ge dem de arbetsvillkor som krävs för att de ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt. 

Kunskapsöversikten inleds med en beskrivning av det svenska skolsystemets framväxt och en kortfattad analys av läraryrket ur ett historiskt perspektiv. Därefter behandlas utmaningarna kring lärarförsörjningen, frågan om läraryrkets attraktivitet och olika vägar fram till arbetet som behörig lärare. Lärares styrning och arbetsvillkor, det professionella utrymmet samt lärares karriärutveckling analyseras innan fem centrala områden för förändring lyfts fram.

De fem områdena är:

Bilden av läraryrket. Här har alla i samhället ett ansvar att lyfta fram allt som är spännande och utvecklande i läraryrket, samtidigt som dagens problem tas upp och diskuteras 

Lärarförsörjningen. Lärarbristen går inte att utbilda bort, utan här krävs nytänkande

Lärarkårens utvecklingsmöjligheter. Lärare behöver få utvecklas och lära tillsammans för att stärka sina samlade kunskaper

Lärarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö. Arbetsbelastning, stress och kraven på dokumentation måste minska för att lärares yrkeskunskaper ska kunna användas optimalt och för att yrkets attraktivitet ska öka

Styrning. Konsekvenserna av det decentraliserade och differentierade skolsystemet, med starka inslag av konkurrens, måste hanteras på bättre sätt än idag för att vi ska få en likvärdig skola 

Classroom Changemakers

Problemlösningsförmåga och kreativitet brukar lyftas fram som viktiga förmågor i morgondagens samhälle och arbetsliv. Den brittiska innovationsstiftelsen Nesta har startat satsningen Classroom Changemakers för att lyfta fram, dela och belöna lärares idéer om hur en utveckling av de här förmågorna kan främjas i matematik och dataundervisningen. 

Häromveckan kom en rapport som presenterar de femton idéer som valdes ut i år. Idéerna sträcker sig över ett brett område, alltifrån att arbeta med matematik och konstnärligt skapande till samarbete med näringslivet och projekt som undersöker hur matematik och programmering kan användas för att förbättra verksamheter och funktioner i lokalsamhället. 

Rapporten innehåller även fem förslag till statliga beslutsfattare på åtgärder som kan ge lärare större möjligheter att förbättra och utveckla sin undervisning:

  1. Satsa på löpande kompetensutveckling för lärare och bygg vidare på dokumenterat framgångsrika projekt som Maths Hubs och Teach Computing.
  1. Vidta åtgärder för att minska lärares arbetsbelastning och för att stärka deras frihet att själva styra och utforma sin undervisning.  
  1. Genomför permanenta satsningar på att stimulera och sprida pedagogiskt nytänkande.
  1. Ge alla barn och ungdomar möjlighet att dra nytta av den digitala utvecklingen i sitt lärande, till exempel genom att tillsammans med näringslivet ge gratis tillgång till datorer eller plattor samt uppkoppling till Internet. 
  1. Dra nytta av lärarnas kunskaper och yrkeserfarenhet för att skapa bättre utbildning och undervisning i skolan.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *