Ur nyhetsflödet vecka 34

Regler, riktlinjer och åtgärder för att minska smittspridning

I onsdags arrangerade Utbildningsdepartementet en pressträff med utbildningsministern och Skolinspektionens generaldirektör. De gav en bild av det aktuella läget och presenterade de regler och riktlinjer som ska minska smittspridning. 

Den allmänna riktlinjen är att undervisningen ska bedrivas i skolan, men gymnasieskolor kan välja att bedriva delar av undervisningen på distans för att undvika trängsel i kollektivtrafiken. Om smittspridningen ökar kan det bli fråga om en återgång till distansundervisning, på nationell, regional eller lokal nivå. 

Det finns gott om exempel på skolhuvudmän som växlar mellan distans- och klassrumsundervisning. I bland annat Leksands, Skövde, Sundsvalls och Umeå kommun får gymnasieeleverna i årskurs 1 all undervisning i skolan, medan de som går i årskurs 2 och 3 undervisas på distans varannan vecka. Utbildningsförvaltningen i Göteborgs stad har beslutat att skoldagen, i möjligaste mån, ska börja efter klockan nio och att delar av undervisningen ska ske på distans. På de högskoleförberedande programmen ska högst 60% av eleverna vara på plats samtidigt i skolan. För yrkesprogrammen, samt estetiska programmet på Schillerska, handlar det om högst 80%. 

Academedias gymnasieskolor avgör varje rektor, i samråd med huvudmannen, vilka åtgärder som krävs för att minska belastningen i skolans lokaler och för att undvika trängsel i kollektivtrafiken. Den generella rekommendationen är att kombinera undervisning på distans och i skolan, under förutsättning att det inte går att anpassa schemat för att minska belastningen på kollektivtrafiken.

I bland annat Linköpings och Luleå kommun har schemaläggarna spridit ut starttiderna för skoldagen. Eleverna uppmanas också att enbart resa med kollektivtrafiken om de verkligen behöver. Region Gotland har både justerat i schemat och kallat in extrabussar för att minska risken för smittspridning när gymnasieeleverna tar sig till och från skolan.

Skolhuvudmännens stöd till eleverna under coronapandemin

Under våren genomförde Skolinspektionen en kartläggning av hur drygt 100 skolhuvudmän hanterade skolverksamheten under coronapandemin. Förutom att få en allmän bild av läget, ville Skolinspektionen ta reda på hur de utvalda skolhuvudmännen klarade att stödja elever med någon typ av svårigheter i grundskolan. I tisdags presenterade man en sammanfattande rapport som ger en ögonblicksbild av hur det såg ut och fungerade. 

Frånvaron bland lärare, elevhälsopersonal och andra personalkategorier som arbetar med stödinsatser gjorde det svårare att ge behövande elever det stöd som de brukar få. Det var också en utmaning att identifiera stödbehov och att erbjuda fungerande insatser till de elever som valt att följa undervisningen på distans. Ungefär hälften av huvudmännen löste detta genom att låta medarbetare åka hem till eleverna samt genom att snabbt ge återkoppling på deras inlämningsuppgifter. Några har också erbjudit lovskola, förlängt terminen eller avsatt pengar för kompensatoriska insatser under höstterminen.      

I början av coronapandemin ökade frånvaron bland eleverna i alla skolformer, men den negativa utvecklingen avtog efterhand överlag. Det finns dock en oro bland huvudmännen för långvarig frånvaro bland nyanlända elever, yngre elever med bristande grundläggande färdigheter samt elever med lägre måluppfyllelse och stort behov av stöd. Huvudmännen är också bekymrade över att personalens frånvaro ökade, vilket särskilt påverkade förskolans och grundskolans verksamhet. Det finns en uppenbar risk för att den ökade arbetsbelastningen för den närvarande personalen kan påverka verksamheten längre fram.

Huvudmännen konstaterar att pandemin även har haft positiva effekter på skolans verksamhet. Digitaliseringen har börjat ta fart och samarbetet inom och mellan skolenheter och huvudmän har ökat. På flera håll har elevhälsan börjat arbeta över nätet med digitala kuratorssamtal med eleverna och olika informationsinsatser för skolans personal. Digitala mötesformer på skolan och i kontakten med föräldrarna börjar också bli en del av vardagen. 

Allt fler lärare har börjat använda digitala planeringsverktyg, vilket både effektiviserar arbetet och underlättar vid frånvaro. Det har också blivit tydligt att digitaliseringen kan leda till en mer varierad undervisning och visat på nya sätt att nå målgrupper med problem. Ett tydligt exempel är elever med hög frånvaro, som i en del fall började delta i undervisningen när den gavs på distans. Digitala läromedel ger också ökade möjligheter att individanpassa undervisningen.

Distansundervisning kan både öka likvärdigheten och ge nya pedagogiska möjligheter, men alla elever har inte samma möjligheter att ta del av det här. Rapporten pekar på särskilda svårigheter bland nyanlända elever i gymnasieskolan och bland de som studerar SFI. Svårigheterna uppges både bero på bristande språkkunskaper och på bristande tillgång till datorer och Internet i hemmet. 

Hur upplevde ungdomar i Oslo skolstängning och distansundervisning?

I somras presenterades forskare vid forskningsinstitutet Nova och Oslo universitet rapporten Oslo-ungdom i koronatiden. Den är baserad på en webbenkät bland ungdomar mellan 13 och 19 år, som genomfördes under april och maj månad.

Frågorna sträckte sig från undervisning och lärande till familjeliv, smittskydd, fritid, livskvalitet och hälsa, och ger en inblick i hur ungdomarna upplevde tillvaron när skolan och stora delar av samhället stängde ner verksamheten. Svaren ger indikationer på vad politiker, skolmyndigheter och lärare behöver tänka på om det blir nödvändigt att återgå till distansundervisning.

I rapporten framgår det att ungdomarna hade högst varierande upplevelser av hur distansundervisningen fungerade. 14% menade att de lärde sig mer än vad de brukar göra, medan 25 respektive 36% svarade att de lärde sig lite mindre eller mycket mindre. Fler flickor än pojkar var nöjda med distansundervisningen och det var fler i grundskolan än i gymnasieskolan som tyckte att det hade fungerat bra. Elever med goda socioekonomiska förutsättningar är överlag mer nöjda. 

En tiondel av eleverna hade dåliga förutsättningar att studera hemifrån. De hade inte tillgång till någon plats där de kunde vara i fred, de hade inte alltid tillgång till en egen dator eller platta och de hade inte alltid tillgång till Internet. De konstaterade också att de lärde sig mindre hemma än i skolan. Till den här gruppen hör framför allt elever med invandrarbakgrund och dåliga socioekonomiska förutsättningar. 

Två av tio elever hade ibland problem med nätet, men de hade en egen dator eller platta och kunde studera i lugn och ro. Sju av tio hade goda förutsättningar att studera hemifrån. De hade en egen plats för studier, en egen dator eller platta och nätet fungerade utan problem.

Forskarna konstaterar att distansundervisningen fungerade bäst för elever med hög socioekonomisk status och norskfödda föräldrar, men att det ändå inte var några anmärkningsvärt stora skillnader. Oavsett social bakgrund, var upplevelserna av hjälpen från lärarna ungefär densamma.

En stor del av ungdomarna upplevde en stark personlig tillväxt och var nöjda med att få en större frihet att själva disponera sin tid. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort de elever som hade problem att hantera distansundervisningen och som är missnöjda med att de lärde sig mindre än i skolan.

England satsar på stöd åt elevernas psykiska hälsa under corona

I England har utbildningsdepartementet nyligen dragit igång Wellbeing for Education Return – ett utbildningsprojekt som omfattar 8 miljoner pund. Syftet är att ge stöd åt skolpersonalen att hantera den stress och oro som många elever känner på grund av coronapandemin. 

Många elever har inte varit på plats i skolan sedan i mars, och det är viktigt att se till att alla verkligen kan komma tillbaka. De elever som tidigare haft det svårt i skolan eller som lider av psykiska besvär är det särskilt viktigt att nå. 

Satsningen går ut på att medarbetarna ska lära sig att föra öppna och medkännande samtal med eleverna för att öka deras välmående och för att stärka deras psykiska hälsa. En del av pengarna ska används till att anställa lokala experter som kan ge träning och stöd.

Riktade insatser för skolans digitalisering

Nu är det dags för årets andra och sista ansökningsomgång till Skolverkets satsning på riktade insatser för skolans digitalisering. Skolor som behöver särskild hjälp i det här arbetet, och som berörs av digitala nationella prov, kan lämna in en intresseanmälan senast 18 september. 

Satsningen går ut på att stärka huvudmäns och rektorers kompetens att organisera och leda digitaliseringen av skolans verksamhet. Under en termin hjälper Skolverkets processtödjare till med att hitta metoder och arbetssätt som gör det möjligt att möta utmaningarna och att få fart på utvecklingen. Det ges också möjlighet till kontakter och erfarenhetsutbyte med andra skolor som deltar. Målet är att möta läroplanens skrivningar om digital kompetens och att kunna genomföra digitala nationella prov 2023. 

Samtidigt som huvudmän eller skolor lämnar in sin intresseanmällan, gör de en självskattning av sin verksamhet. Det gäller att besvara frågor kring användningen av it och digitala medier i undervisningen, tillgång till digital infrastruktur och utrustning samt skolans styrning, ledning och uppföljning. När intresseanmälan och självskattning är inlämnad, bjuder Skolverket in till en fördjupande intervju. Huvudmän och skolor med stora utvecklingsbehov, men som bedöms ha goda möjligheter att tillägna sig stöd, prioriteras när Skolverket gör sitt urval. 

När stödarbetet inleds, görs en nulägesanalys där man ringar in viktiga problemområden som behöver hanteras. Därefter tar Skolverkets processtödjare fram en skräddarsydd åtgärdsplan och specialanpassat stödmaterial. Mot slutet av arbetet tar processtödjarna, tillsammans med huvudmannen eller skolan, fram en åtgärdsplan som pekar ut den fortsatta riktningen.

Skolans digitalisering – efter kris kommer utveckling

2 september, från 08:30 till 09:30, arrangerar Academedia ett webbinarium där företrädare för huvudmän, fackförbund, elevorganisationer och näringsliv reflekterar kring vårens erfarenheter av pandemi, distansundervisning och digitalisering. Vilka erfarenheter är det viktigt att ta med sig? Har den ökade användningen av olika digitala tjänster under våren skapat nya möjligheter att lösa några av skolans utmaningar? Vad är nästa steg?

Anmälan är öppen och det kostar inget att delta. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *