Etikett: Triple Helix

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Jacob Michelsen

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Jacob Michelsen

Jacob Michelsen är forskare, interaktionsdesigner och utvecklare på RISE Interactive. Han forskar och arbetar framför allt med Internet of Things (IoT), som på svenska brukar kallas Sakernas Internet. Med andra ord handlar det om att använda sensorer, kameror, mikrofoner och inbyggd elektronik för att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet.

På det här viset blir det möjligt att samla in många olika slags data, alltifrån koldioxidhalt och ljudnivå till närvaro och beläggning av lokaler. Genom att analysera dessa data går det att utveckla ny kunskap som kan bidra till att utveckla och förändra verksamheter inom en rad olika områden.  

IoT-hubb Skola är ett treårigt Triple Helix-projekt, finansierat av Vinnova, som RISE driver sedan förra året. Detta gör man tillsammans med skolor hos sina partners (kommunala och fristående skolhuvudmän) samt med Stockholms universitet och två företag som står för tekniken. I det här projektet är syftet att undersöka hur IoT kan komma till nytta i olika delar av skolans verksamhet. Det är till exempel möjligt att skapa bättre villkor för undervisningen genom att mäta koldioxidhalten i klassrummet. Uppkopplade termometrar gör det möjligt att undvika att lokaler där solen ligger på används när elever ska skriva prov.

Mängder med möjligheter öppnar sig, men det är också viktigt att vara medveten om de negativa sidorna, så att de kan undvikas, betonar Jacob Michelsen. Den data som samlas in kan användas för att underlätta skolans vardag, men den kan också missbrukas eller komma på villovägar. Därför gäller det att tänka till, både när det gäller dataetik och när det gäller cybersäkerhet.

IoT är relativt nytt i Sverige, men det finns länder som har ganska lång erfarenhet inom det här området. Hit hör bland annat Kina, som sedan fler år tillbaka använder kameror för att övervaka undervisningen i klassrummen. De här kamerorna gör det bland annat möjligt att se vilka lärare som är bäst på att fånga elevernas uppmärksamhet och hur eleverna uppför sig på lektionerna, vilka som kommer för sent eller vilka som inte är närvarande.

Det här görs inte alltid på sätt som är förenliga med hur vi i Sverige ser på personlig integritet, påpekar Jacob Michelsen. Utan tvekan finns det mycket vi kan lära av Kina när det gäller användningen av IoT i skolan och inom andra samhällsområden. Men det gäller att komma ihåg att delar av användningen också kan tjäna som varnande exempel, avslutar han.

Spaningen podd 011: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Spaningen podd 011: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning, och även nästa veckas, kommer vi att ägna helt åt Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 47: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning, vecka 47: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Både den här veckan och nästa kommer vi att ägna helt åt de båda skolspåren på Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Det finns risk för att undervisningen missar centrala aspekter av digital kompetens

Kristina Alexanderson, som är chef för Internet i skolan på Internetstiftelsen, inledde måndagens skolspår. För ett år sedan började Internetstiftelsen utveckla Digitala lektioner, en öppen lärresurs på nätet som hjälper lärare att hantera digital kompetens i sin undervisning. Om man ser på användningen av materialet så här långt, står skolan inför en del utmaningar framöver, menade hon.

De lektioner som använts mest tar upp programmering och källkritik, men det är bara mindre delar av styrdokumentens definition. Digital kompetens innebär att förstå digitaliseringens påverkan på samhället, att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier, att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt och att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling med hjälp av it och digitala medier.

Förståelsen av hur digitaliseringen påverkar individens och samhällets utveckling är en central aspekt. Det finns lektioner som tar upp detta, men de används inte i någon större utsträckning, påpekade Kristina Alexanderson. Vad beror det på? Både samhällskunskap och teknik innehåller tydliga skrivningar om detta. En annan betydelsefull aspekt av digital kompetens som inte verkar uppmärksammas så mycket, är utvecklingen av ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Detta omfattar både vår värdegrund och vad som står i lagen. Såväl samhällskunskap som teknik, svenska och religionskunskap rymmer frågor som rör de mjuka värdena och som ska tas upp i undervisningen.

Detta är viktiga aspekter av den digitala kompetensen som inte får glömmas bort, betonade Kristina Alexanderson. Här har skolans undervisning ett stort och viktigt ansvar.

Ojämn utveckling i Finland

Linda Mannila gav en kort inblick i arbetet med digitaliseringen av den finska grundskolan. Läroplanen och satsningen Den nya grundskolan, som vi tog upp förra veckan, bidrar till att digitaliseringen börjar komma igång. Inte minst tutorlärarna, som fungerar som mentorer för sina kollegor, har en viktig roll att spela. Men utvecklingen är fortfarande i ett tidigt skede och det mesta återstår att göra. Det finns också stora skillnader mellan kommuner och skolor som måste hanteras. En del har kommit ganska långt, men andra är fortfarande i startgroparna.

För två veckor sedan nämnde vi att man i Finland precis har inlett arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för skolans digitalisering. De kan säkert få stor betydelse för främjandet av en mer likvärdig utveckling, ansåg Linda Mannila. Det gäller också att genomföra en systematisk uppföljning av de insatser som görs, så att man kan få en bättre och tydligare bild av utvecklingen.

Programmering handlar om betydligt mer än att bara koda

Lisa Söderlund, är projektledare på Kodcentrum, en ideell förening där volontärer från akademin och näringslivet hjälper barn och ungdomar att komma igång med programmering och digitalt skapande. Hon betonade att undervisningen i programmering inte får fastna i kodningen. Arbetet med programmering är ju så mycket mer.

Programmering handlar framför allt om problemlösning, och här gäller det både att lära sig att dela upp problemet i mindre bitar och att hjälpas åt med lösningen. Ett gott samarbete är avgörande, och man måste tillsammans planera och strukturera arbetet så att det leder dit man vill. Det behövs en mängd olika roller i ett sådant här samarbete, och alla är lika viktiga. Arbetet kräver massor av tålamod och här är det viktigt att alla delar med sig av sina kunskaper när man provar sig fram. Kommunikation är en avgörande faktor och det gäller både att kunna ge och att kunna utföra instruktioner.

Lisa Söderlund berättade att volontärerna på Kodcentrum ger tre till tips till lärare som ska börja arbeta med programmering i undervisningen: Börja enkelt, våga misslyckas och utforska problemen som ska lösas tillsammans med eleverna.

Kan digitaliseringen göra skolan relevant i utsatta områden?

Mark Smith, professor på KTH, argumenterade för att digitaliseringen kan vara ett bra verktyg för att göra skolan relevant i utsatta områden. Det gäller att man kopplar undervisningen till elevernas vardag, så att det blir tydligt varför det är viktigt att lära sig saker och att kunna dra nytta av de digitala möjligheterna.

Här är triple helix-samarbete – där akademi, näringsliv och offentlig sektor arbetar tillsammans – en lämplig väg att gå. Kista Mentorspace och den ideella föreningen Inicio skapar tillsammans med kommunala tjänstemän och det lokala näringslivet möjligheter för ungdomar att bidra till att lösa och hantera verkliga problem. Allt som görs är kopplat till grund- och gymnasieskolans styrdokument, och mentorerna kommer både från näringslivet och från kommunen, berättade Mark Smith.

Skolbarnen och Internet 2018

Rapporten Skolbarnen och Internet 2018, släpptes precis innan Internetdagarna. I rapporten konstateras att alla skolbarn i hela Sverige använder Internet på sin fritid. Mobilen är det allra vanligaste sättet, och det är först i gymnasieskolan som datorn används mer. I gymnasieskolan, liksom på högstadiet, är internetanvändningen minst lika viktig i skolan som på fritiden. Så är det inte på låg- och mellanstadiet.

En central slutsats i rapporten är att utvecklingen av elevernas digitala kompetens ännu inte är en helt naturlig och integrerad del av skolans undervisning. Samtidigt visar rapporten att undervisning i detta är absolut nödvändig för att eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver för att förstå hur samhället fungerar. Både styrdokumenten och föräldrarna ställer krav på detta.

Elever behöver lära sig hur de gör sina röster hörda i digitala medier

Digital kompetens handlar inte enbart om att eleverna ska konsumera innehåll, utan de behöver också lära sig att producera innehåll och att göra sina röster hörda i samhället. Detta sägs uttryckligen i styrdokumenten. Därför måste utvecklingen av elevernas agentskap lyftas fram i undervisningen, konstaterade Lisa Molin, lektor på Centrum för skolutveckling i Göteborg och doktorand vid institutionen för tillämpad it på Göteborgs universitet.

Med andra ord räcker det inte att förstå och förhålla sig kritiskt till multimodala texter. Det är också nödvändigt att själv kunna uttrycka sig med olika medier för att uttrycka sin ståndpunkt och för att utmana och förändra. Båda delarna behövs för att ett demokratiskt samhälle ska kunna leva vidare och utvecklas.

Behovet av ett kritiskt förhållningssätt till medier betonas ofta i det offentliga samtalet om skola och digital kompetens, menade Lisa Molin. Men det kan inte vara det slutgiltiga målet, utan måste sättas i relation till de andra tre aspekterna av digital kompetens.

Skolans undervisning i källkritik räcker inte till

I slutet av sommaren publicerade Internetstiftelsen Sök- och källkritik i skolan, en studie av Hanna Carlsson och Olof Sundin, som båda är forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Här tittar de närmare på hur lärare på fem skolor undervisar och bedömer källkritik i svenska och samhällskunskap i årskurs 9.

Studien visar att undervisningen inte räcker till för att eleverna ska kunna förstå och hantera dagens digitala medielandskap, berättade Olof Sundin. Den har fastnat i de klassiska källkritiska kriterierna och tar ingen större hänsyn till att eleverna bland annat behöver förstå hur den digitala infrastrukturen fungerar och hur algoritmer och användargenererad data påverkar sökresultatet.

Det är också viktigt att reflektera kring källkritikens gränser och att ägna mer tid åt betydelsen av källtillit när elever söker och använder information på nätet. Parallellt med källkritiken behöver läraren även tala positivt om vissa källor och förklara varför de ska anses som mer tillförlitliga. Det handlar förstås inte om att tala om vilka källor man ska lita på, påpekade Olof Sundin. Snarare gäller det att ge eleverna en bättre förståelse för hur kunskap formas, hur tillit skapas, att reflektera kring vad som är rimligt och att öppna upp för de större perspektiven. Så har lärare alltid arbetat, och det är viktigt att man fortsätter att göra det, tillade han.

Hur står det till med elevers källkritiska förmåga?

I läroplanen framställs kritiskt tänkande som en generell kompetens, men den definieras olika i olika ämnen. Därför är det långt ifrån självklart att en elev som till exempel är bra på kritiskt tänkande i historia även är det i fysik. För att barn och ungdomar ska kunna förstå och hantera dagens komplexa verklighet på ett kritiskt sätt, behöver de alltså utveckla goda ämneskunskaper. Det konstaterade Thomas Nygren, som är docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet. Han har länge intresserat sig för elevers källkritiska förmåga och i sitt senaste projekt, Nyhetsvärderaren, har han låtit högstadie- och gymnasieelever arbeta som faktagranskare.

Elevernas uppgift var att granska avsändaren till olika nyhetsartiklar och att avgöra deras trovärdighet. Det visade sig överlag fungera utmärkt. Läget är inte alls så illa som många tror, menade Thomas Nygren. De flesta har ämneskunskaper på en hyfsat god nivå och har även fått undervisning i källkritik. Många elever resonerar också bra kring källtillit, och lyfter bland annat fram de båda stora morgontidningarna som trovärdiga nyhetskällor.

Problemet i det här sammanhanget är att tidningarnas innehåll till stor del ligger bakom betalväggar, och därför inte kan nås om inte föräldrarna prenumererar. Det finns alltså risk för att segregeringen ökar och att många barn och ungdomar inte får tillgång till kvalitetsjournalistik i någon högre utsträckning. Detta är ett problem som verkligen måste tas på allvar, hävdade Thomas Nygren.

Veckans tips

Thomas Nygren har tagit fram en svensk version av det webbaserade spelet Bad News, som hjälper elever att känna igen och att bygga upp ett motstånd mot falsk och vilseledande information. Spelet ger en snabb inblick i hur desinformation fungerar och visar också hur lätt det är att manipulera information.

Bad News tar ungefär 20 minuter att spela och är lämpligt för elever som är 15 år och äldre. Spelet har utvecklats av forskare vid Cambridge universitetet tillsammans med den nederländska organisationen DROG, som arbetar mot desinformation.

Spaningen Podd 006 – Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Spaningen Podd 006 – Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Under fyra veckor kommer vi att lyfta fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan tar vi upp behovet av samverkan och värdet med att förena olika perspektiv för att lyckas med skolans digitalisering. Allra sist kommer två tips på projekt som är väl värda att titta närmare på.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 42: Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Veckans spaning, vecka 42: Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Under fyra veckor kommer vi att lyfta fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan tar vi upp behovet av samverkan och värdet med att förena olika perspektiv för att lyckas med skolans digitalisering. Allra sist kommer två tips på projekt som är väl värda att titta närmare på.

Individer och aktörer från olika delar av samhället kan lösa problemen tillsammans

De senaste 20 åren har det blivit allt vanligare att peka på behovet av att akademi, näringsliv och offentlig sektor tillsammans försöker lösa viktiga samhällsfrågor. Det har också genomförts en rad sådana projekt runt om i världen och i Sverige, där olika perspektiv möts. Ofta kallar man den här typen av samverkan för Triple Helix.

På senare år har även behovet av Quadruple Helix uppmärksammats. Med andra ord handlar det om att allmänheten, intresseorganisationer och föreningar också ska bli delaktiga. European Network of Living Labs är ett exempel på det här. Man talar om Public-Private-People-Partnership, och syftet är att öka medborgarnas medverkan i innovationsarbetet inom olika samhällsområden, så att det bättre motsvarar deras behov.

Learning Forum var ett sätt att få med alla fyra perspektiven. Under de två dagar som konferensen pågick, diskuterade forskare, myndighetsföreträdare, förvaltningstjänstemän, lärare och representanter för edtech-företag hur man kan skapa bättre förutsättningar för en innovativ verksamhetsutveckling i skolan. Den andra dagen genomfördes ett nytt rådslag om en handlingsplan för skolans digitalisering. Precis som i Almedalen i somras bjöds även allmänheten in att delta via webben.

Det saknas former för finansiering av utveckling och innovation i skolan

Jannie Jeppesen, som är vd för branschföreningen Swedish Edtech Industry, konstaterade att Learning Forum var första gången som leverantörsledet bjudits in att delta i den här typen av samtal om skolan. Hon tillade att det både är viktigt att identifiera vad som behöver göras och att komma överens om hur aktörer från olika samhällsområden kan bidra till en önskvärd utveckling.

Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, satsar långsiktigt på starka innovations- och forskningsmiljöer och försöker stimulera till Quadruple Helix-samverkan. Varje år satsar man ca 3 miljarder kronor på olika insatser för att främja innovation. Anna Bjurström, som är ansvarig för Vinnovas insatser kring skolans digitalisering, berättade att man just nu finansierar flera projekt som rör skolan. Men det rör sig inte om någon nischad insats mot skolan, utan projekten finansieras inom ramen för andra satsningar.

2014-2015 genomförde Vinnova satsningen Digitalisering för framtidens lärande. Makerskola, som nyligen avslutades, var ett av de projekt som fick finansiering. Då var Vinnova relativt okända för skolhuvudmännen och skolan var en helt ny målgrupp, berättade Anna Bjurström. Man blev översköljda av ansökningar, och den uppenbara slutsatsen var att skolan är ett underfinansierat område.

Det är ett problem att det saknas ordentliga former för finansiering av utveckling och innovation i skolan, påpekade Jannie Jeppesen. Till exempel sade Skolforskningsinstitutets förre generaldirektör upp sig på grund av att verksamheten var underfinansierad. Medfinansiering från näringslivet är en möjlig väg framåt, tillade hon. Linnéuniversitetets nyinrättade professur i pedagogik, med inriktning mot digitala lärprocesser, samt forskningsprojektet Det digitala lärandets möjligheter visar hur man kan göra. I den kommande handlingsplanen för skolans digitalisering är det viktigt att reda ut vilka aktörer som kan vara med och bidra och på vilka sätt.

Det behövs en annan verksamhetskultur och ett mer systematiskt metodtänkande

Men det handlar inte enbart om pengar, utan det är ännu viktigare att skapa en innovationskultur, menade Jannie Jeppesen. De nordiska länderna och storstäderna har mycket att lära av varandra i det här avseendet, och det gäller alla samhällsområden, inte bara skolan. Det behövs en annan verksamhetskultur och ett mer systematiskt tänkande kring metoder för utveckling och förändring. För skolans del är det här en viktig del av den strategiska digitala kompetensen. Det handlar om att bygga en organisation som gör det möjligt att arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och som samverkar med akademin, tillämpad forskning, relevanta leverantörer och med lärarutbildningen.

Jannie Jeppesen nämnde ett spännande exempel från Finland: The Smart Learning Environments of the Future. Det rör sig om en innovationsplattform där skolorna i de sex största finska städerna arbetar tillsammans med olika edtech-bolag. Skolorna presenterar sina önskemål och behov och utmanar företagen att lösa dem. Man arbetar med snabba experiment där skolorna testar lösningarna och ser om de fungerar i deras verksamhet.  Företagen får viktig återkoppling som hjälper dem att utveckla produkter och tjänster för den finska och den globala marknaden.

Plattformen drivs av Forum Virium Helsinki, som är Helsingfors stads innovationsenhet och som arbetar mycket med Quadruple Helix-projekt. Det här arbetet är i sin tur en del av 6Aika, där Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo och Uleåborg utvecklar strategier för en hållbar samhällsutveckling med verksamheter som motsvarar invånarnas behov.

Rådslagen gör att fler röster kan höras

I rådslaget för den kommande handlingsplanen diskuterade deltagarna på Learning Forum viktiga frågor och problemställningar i mindre grupper. I steg två är det även möjligt för intresserade som inte var på plats att delta via webben. Patrik Lilja, som är universitetslektor i pedagogik vid Högskolan i Halmstad, konstaterade att det här sättet att arbeta var en ny och positiv upplevelse. Ofta är det problem att genomföra den här typen av offentliga samtal, men rådslaget bygger på genomtänkta regler som gör att det fungerar. Dessutom används den digitala delen som ett sätt att vidareutveckla och förstärka det fysiska samtalet.

Pernilla Öberg, som arbetar som processledare i Kungsbacka kommun, menade att det är häftigt att hon och hennes kollegor från små kommuner kan vara med och påverka utformningen av handlingsplanen. Det är också värt att fundera på om man även på kommunal nivå kan arbeta på ungefär samma sätt som i rådslaget för att reflektera kring och driva fram utveckling.

Arbetssättet i rådslagen kräver att deltagarna är aktiva och interagerar med varandra, och det är rätt sätt att ta sig an de här frågorna, betonade Petter Lundberg, chef för MediaCenter Region Västerbotten. Han menade också att det är en stor fördel att rådslagen, som fortsätter att arrangeras runt om i landet, sätter fart på samtalen om skolans digitalisering. De skapar en bred förankring av arbetet med handlingsplanen, ökar känslan av delaktighet och kan ge stora vinster i den fortsatta processen.

Ofta är det svårt att vara konkret när komplexa och svårgripbara frågor som digitalisering diskuteras, menade Karin Ollinen, som är strategisk utvecklare och kommunlicentiand i Helsingborgs stad. Men processen i rådslagen tvingar oss att precisera och förklara vad vi menar, och det är en stor fördel, tillade hon. Hon kunde också se att hon i sina dubbla roller, som forskarstuderande och kommunaltjänsteman, får ett djupare och kanske också tydligare perspektiv.

Det mest intressanta med rådslagen är inte resultaten, utan de metadiskussioner som uppstår när vi fikar med kollegorna och berättar vad vi har gjort, menade Örjan Johansson, som är nationell affärsenhetschef för skolan på Atea.  Vi som är här är ju redan frälsta, slog han fast. Istället handlar det om att nå de som inte är här och att få dem att börja tänka efter och att delta via webben. Rådslagen bygger på demokratins essens: att processerna är transparenta och att allas ord är lika mycket värda.

Veckans tips

I måndags arrangerades en workshop i Stockholm där forskare och praktiker samtalade om utmaningar och möjligheter med Internet of Things, som ofta förkortas IoT. Workshopen är en del av projektet IoT-hubb Skola, som ingår i Vinnovas nationella satsning inom det här området. När man kan koppla upp fysiska utrymmen och vardagsföremål på Internet och samla i och analysera data, blir det möjligt att förstå lärprocesser i fysiska miljöer betydligt bättre och mer detaljerat än idag.

IoT-hubb Skola startade i juni och pågår till maj 2021. RISE leder det löpande arbetet och Kungsbacka kommun samordnar projektet. Lidingö stad, Skellefteå kommun, Västerviks kommun, NTI-gymnasiet, Stockholms universitet och Microsoft är partners.

Trainstation, som är en fysisk plats för digitalt skapande på Vivallaskolan i Örebro, är en annan intressant satsning som är värd att hålla ett öga på. Imorgon är det dags för offentlig invigning, men verksamheten har redan börjat komma igång. Örebro kommun vill på det här sättet ge barn och ungdomar från mångkulturella områden möjlighet att utforska och hantera de nya möjligheterna till digitalt skapande inom en mängd olika områden.

Trainstation arbetar med ett pedagogiskt helikopterperspektiv. Först ger man en överblick av hur det går till att till exempel programmera en app, designa en kjol eller göra ett Youtube-klipp. Därefter får deltagarna själva prova på hela processen, och de lägger på det här sättet en bra grund för sitt fortsatta skapande.

Den digitala utvecklingen skapar oändliga möjligheter att skapa och att uttrycka sig. Tanken med Trainstation är att minska den digitala klyftan mellan barn och ungdomar och att visa att digitala aktiviteter är betydligt mer än att bara spela datorspel. Världen är numera digital och det är viktigt att se till att alla får lika möjligheter att lära och utvecklas.