Tagg: Teknologiförståelse

Veckans spaning, vecka 2: Kritiska läsförmågor i engelska, kollaborativt lärande och Nordic CRAFT

Veckans spaning, vecka 2: Kritiska läsförmågor i engelska, kollaborativt lärande och Nordic CRAFT

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Årets första spaning börjar med ett praktiknära forskningsprojekt om att stärka elevers kritiska läsförmågor i engelska. Vi fortsätter med lärarrollens förändring när kollaborativt lärande används i undervisningen och rundar av med Nordic Craft, ett nytt koncept för kollaborativt lärande som ska presenteras på Nordic@BETT om två veckor. Allra sist kommer veckans tips.

Bättre kritiska läskompetenser i engelska

En forskargrupp vid Luleå tekniska universitet har nyligen fått finansiering av Skolforskningsinstitutet för att ta ta fram undervisningsstrategier som hjälper högstadie- och gymnasieelevers att bättre förstå och kritiskt granska avancerade texter på engelska. Det här projektet, som är en del av Skolforskningsinstitutets satsning på praktiknära forskning, leds av professor Lydia Kokkola och sträcker sig över tre år

Tidigare studier har visat att svenska elevers kunskaper i engelska är relativt goda överlag, men att lärare ofta saknar strategier som hjälper eleverna utveckla mer avancerade och kritiska läsförmågor. Det handlar bland annat om att kunna läsa mellan raderna, att känna igen ironi, att kunna bedöma om texterna är partiska och att kunna kombinera information från olika källor. Den här typen av förmågor är inte minst avgörande för att kunna värdera om texter på nätet är tillförlitliga, och de blir också allt viktigare i takt med att medielandskapet digitaliseras.

Eftersom engelska är det vanligaste främmande språket i Sverige – samtidigt som relativt få elever läser engelska efter gymnasiet – är det centralt att de här förmågorna utvecklas under tonåren. Allt fler nyhetskällor som används i vardagen är dessutom på engelska. Syftet är därför att utveckla metoder och arbetssätt som gör det lättare för lärare att hantera detta i sin undervisning. Minst 16 verksamma lärare i Luleå, Piteå och andra orter i Norrbotten kommer att delta i projektet, som drar igång under våren.

Kollaborativt lärande och den förändrade lärarrollen

Strax före årsskiftet publicerades en ny utgåva av European Schoolnet Perspectives, som ger en kort beskrivning av hur lärarrollen behöver utvecklas och förändras när kollaborativa arbetssätt börjar användas i undervisningen. Resonemangen utgår ifrån en litteraturöversikt som tidigare tagits fram inom TeachUP, ett utvecklingsprojekt som samordnas av Europeiska skoldatanätet, med beslutsfattare, lärarutbildare och lärare från tio europeiska länder som partners.

Kollaborativt lärande är ett paraplybegrepp för olika arbetssätt där elever arbetar tillsammans i mindre grupper för att tillsammans identifiera och lösa problem. Med andra ord handlar det om sätt att arbeta som kan göra det möjligt för eleverna att utveckla förmågor som brukar beskrivas som allt viktigare. Det handlar bland annat om att kunna ta ansvar för sitt eget lärande, att kunna reflektera kritiskt och att kunna hantera och lösa komplexa problem tillsammans med andra.

Forskning visar att för att kollaborativt lärande ska fungera i praktiken, är det nödvändigt att läraren både utformar lämpliga uppgifter och finns till hand som vägledare och stöd. Läraren behöver släppa en del av sitt ansvar för elevernas lärande och inte alltid vara den primära källan till kunskap. Samtidigt är det avgörande att läraren ser till att allt fungerar, att alla frågetecken rätas ut och att eleverna verkligen utvecklar de kunskaper och förmågor som står i fokus. Allt det här förutsätter att läraren får den tid och de resurser som krävs för att allt verkligen ska fungera som det är tänkt.

Nordic CRAFT

Om två veckor är det dags för årets upplaga av Nordic@BETT, ett eftermiddagsseminarium som arrangeras gemensamt på BETT av utbildningsmyndigheterna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Den här gången kommer man att presentera något som kallas Nordic CRAFT. Det rör sig om ett innovativt koncept för kollaborativt och digitalt lärande över ämnesgränserna, där eTwinning ska användas som plattform för samarbete mellan klasser i åk 7-9 i de nordiska länderna.

CRAFT är en bokstavsförkortning som står för Creating Really Advanced Future Thinking. Syftet med konceptet, som tagits fram av STIL i Danmark, är att ge möjlighet för elever att utveckla och träna det som ibland kallas 21st Century Skills. Det skapar ett ramverk som ger hjälp och stöd och därmed gör det lättare för lärare och elever att komma igång med kollaborativt lärande. Förutom att lära sig samarbeta, tänka kritiskt och att lösa problem på kreativa sätt, är det också viktigt att eleverna lär sig förstå och dra nytta av de digitala möjligheterna när de arbetar.

Tanken med Nordic CRAFT är att elever i de nordiska länderna ska arbeta tillsammans i mindre grupper i ett hackathon för att undersöka och ta fram lösningar på ett konkret och vardagsnära problem. Grupperna ska inleda arbetet med att försöka hitta så mycket information som möjligt om problemet. När de har en hyfsat klar bild av vad det handlar om, ska de brainstorma olika lösningar på problemet.

Efter att alla lösningar är presenterade ska varje grupp välja den lösning bland sina idéer som man tror har högst potential. Därefter ska de ta fram varsin prototyp och kort presentera den för de andra. Grupperna ger återkoppling åt varandra och sedan kan de arbeta vidare med sina prototyper. Hackathonet avslutas med att man väljer ut de prototyper som man anser löser problemet bäst.  

Veckans tips

Igår publicerade Spaningen ett kort samtal med Jonas Linderoth, professor i medier, estetik och berättande på Högskolan i Skövde, om ett projekt som precis har inletts. Tillsammans med Carl Heath, Jonas Ivarsson och Björn Sjöblom tittar han närmare på ett spel som hör till de vanligaste på svenska skolgårdar. Ofta kallas det för King eller Boll i ruta, men det är även känt under flera andra namn.

Det här är ett spel som det ibland förekommer en del konflikter kring. På skolorna försöker man därför hantera dem med hjälp av lokala regler, och det är just det här som intresserar de fyra forskarna. Vad händer egentligen när ett spel växer fram bland användarna i den lokala miljön istället för att någon utifrån säger hur det ska vara? Detta vill man analysera ur ett speldesignperspektiv.

Just nu pågår datainsamlingen, och forskarna är intresserade av att få tillgång till så mycket information som möjligt från förskollärare, lärare, rektorer, fritidspedagoger, elevassistenter och andra som arbetar i förskolan och i skolan. Vad kallar man spelet? Varför togs reglerna fram? Hur fungerar det?

Det finns en webbaserad enkät som underlättar insamlingen, men det går också bra att maila regler och andra dokument som rör spelet direkt till Jonas Linderoth.

Spaningen Podd 015: Bilden av skolans digitalisering och röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Spaningen Podd 015: Bilden av skolans digitalisering och röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Den här veckan tar vi upp två artiklar som publicerades på Spaningen tidigare i veckan. Den ena handlar om betydelsen av att medier och forskare ger en rättvisande bild av arbetet med skolans digitalisering. Den andra ger en inblick i hur röststyrda digitala assistenter kan hjälpa lärare och elever i klassrummet. Som vanligt avslutar vi med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 51: Bilden av skolans digitalisering och användningen av röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Veckans spaning, vecka 51: Bilden av skolans digitalisering och användningen av röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan tar vi upp två artiklar som publicerades på Spaningen tidigare i veckan. Den ena handlar om betydelsen av att medier och forskare ger en rättvisande bild av arbetet med skolans digitalisering. Den andra ger en inblick i hur röststyrda digitala assistenter kan hjälpa lärare och elever i klassrummet. Som vanligt avslutar vi med veckans tips.

Ge en rättvisande bild av skolans digitalisering

Den pågående digitaliseringen innebär en lika genomgripande transformation av samhället som när Sverige elektrifierades för knappt 100 år sedan. Hela verksamhetsområden omvandlas, det skapas nya organisationsmodeller, gamla arbetssätt byts ut och det krävs delvis andra kompetenser än tidigare. Detta ställer krav på att läroplanen och skolans undervisning ska förändras och att man ska dra nytta av den digitala utvecklingens möjligheter.

När skolans verksamhet börjar digitaliseras, är det många som blir oroliga över att elevernas kunskaper försämras. Resonemangen om olika kompetenser framstår som abstrakta och kan kännas svårgripbara för många. Vardagen i skolan ser inte längre ut som man är van vid, och det leder till att en del ifrågasätter den här utvecklingen, ibland utifrån rena känsloargument.

I onsdags publicerade Spaningen en artikel där den finlandssvenska forskaren Linda Mannila lyfte fram betydelsen av att medier och forskare hanterar den här oron på ett rättvisande och konstruktivt sätt. Tyvärr spelar medierna ibland på folks rädsla för att locka till sig fler läsare och tittare, och det händer även att forskare har en egen agenda som de vill föra fram

Det finns på sina håll en mediepanik och teknikrädsla som pyr under ytan, säger Linda Mannila. Infekterade debatter om ungdomars skärmtid och efterlysningar av effektiva porrfilter som ska hålla oönskat innehåll borta är tydliga exempel på det. Men den digitala utvecklingen är komplex och rymmer både positiva och negativa sidor. Därför är det viktigt att medier och forskare ger en balanserad och rättvisande bild och undviker att underblåsa populistiska strömningar.

Bland annat är det viktigt att ge konkreta exempel från klassrummen som visar hur det ser ut och som förklarar vad förändringarna innebär för lärare och elever. Annars kan vi inte få en skoldebatt som vilar på saklig grund och som leder utvecklingen framåt, konstaterar Linda Mannila. Internet var ingen fluga och digitaliseringen är ingen trend. Skolan och resten av samhället digitaliseras vare sig vi vill eller inte, så vi måste helt enkelt börja hantera det här på ett konstruktivt sätt.

Med den digitala assistenten Alexa i klassrummet

Det sker en snabb utveckling inom maskinlärande och artificiell intelligens, och det börjar synas i vardagen. Det uppkopplade hemmet är på väg att bli verklighet och allt fler installerar smarta högtalare med röststyrda digitala assistenter som spelar musik, läser upp nyheter, styr belysningen och hanterar lås- och larmsystem.

Än så länge är det för tidigt att säga vad det här kommer att betyda för skolan, men det finns redan lärare som undersöker möjligheterna. Carmen de Bruijckere, som är klasslärare i en fyra på Kungsholmens grundskola i Stockholm, använder sedan en tid tillbaka Amazons digitala assistent Alexa som hjälpreda i klassrummet. Igår publicerade Spaningen en artikel som ger en inblick i vad hon och eleverna gör.

Den ai som används i den här typen av digitala assistenter är fortfarande rätt rudimentär.  Det sätter tyvärr ganska snäva ramar för vad de kan göra, berättar Carmen de Bruijckere. Just nu används Alexa mest till att hantera enkla, praktiska saker i klassrummet. Det handlar bland annat om att att hålla koll på tiden när eleverna ska prata två minuter var eller när de ska arbeta tyst i en kvart. Eftersom klassrummet har belysning som kan fjärrstyras, så hjälper Alexa också till med det. Om belysningen behöver släcka ned, är det bara att säga ”lights down, Alexa”, så är det klart.

Eleverna behöver lära sig hur de ska prata för att få Alexa att göra det som de vill. Om de till exempel vill spela ett spel eller arrangera en frågesport, måste de använda rätt fraser. Annars säger Alexa till att hon inte förstår och eleverna måste försöka igen. Det är bra att eleverna lär sig att umgås och samarbeta med röststyrda assistenter och robotar, menar Carmen de Bruijckere. De blir allt viktigare i vardagen, så därför behöver de både lära sig hantera möjligheterna och inse begränsningarna

Det är även viktigt att eleverna reflekterar kring de negativa sidorna med den här utvecklingen. Naturligtvis är det inte oproblematiskt att stora multinationella företag kan spela in det som sägs i klassrummet, trots att det inte handlar om någon känslig information, säger Carmen de Bruijckere.

Det gäller också att arbeta med elevernas medie- och informationskunnighet när Alexa används för att ge information eller för att svara på frågor. Varifrån kommer informationen? Är källan tillförlitlig? Hur fungerar algoritmerna som används för att välja svaret på frågan? Eleverna måste bli medvetna om problematiken och träna sig i att reflektera kritiskt kring detta. Här spelar läraren förstås en central roll.

Veckans tips

Parallellt med utvecklingen av röststyrda digitala assistenter, händer det också en hel del inom området människoliknande, empatiska robotar. Det finns till och med skolor som experimenterar med dem i klassrummet, även om det än så länge inte är särskilt vanligt.

För några år sedan tittade det EU-finansierade forskningsprojektet EMOTE närmare på vad den här typen av robotar kan komma att innebära i praktiken. Forskarna följde hur skolor i några europeiska länder använde roboten Nao som ett interaktivt hjälpmedel för att underlätta och ge stöd åt elevers lärande.

Två göteborgsforskare – Wolmet Barendregt och Sofia Serholt – deltog i det här projektet. Häromveckan samtalade Neil Selwyn och Sofia Serholt om erfarenheterna med robotar i klassrummet i Monash Universitys podd Meet the Education Researcher. Samtalet pågår i knappt 14 minuter och lyfter fram en rad angelägna frågor som det är viktigt att reflektera kring. Robotar i klassrummet låter fortfarande som science fiction, men framtiden kommer fortare än vi tror.

Med Alexa i klassrummet

Med Alexa i klassrummet

Uppkopplade prylar och röststyrda assistenter, som svarar på frågor och löser praktiska problem, börjar bli  en del av vardagen för allt fler. Hur kan den här utvecklingen användas som stöd i undervisningen och i arbetet med elevernas digitala kompetens? Vad finns det för hinder? Carmen de Bruijckere, klasslärare i en fyra på Kungsholmens grundskola i Stockholm, undersöker det här i praktiken i sitt klassrum.

Röststyrda digitala assistenter blir allt vanligare

Under de senaste par, tre åren har röststyrda digitala assistenter blivit allt synligare på konsumentmarknaden. De finns i datorn och i mobilen, men också i bland annat smarta klockor och smarta högtalare. Amazon och Google var tidigt ute med användarvänliga produkter och dominerar för närvarande marknaden. Än så länge är genomslaget störst i USA, men Sverige och många andra länder följer efter i rask takt.

Röststyrda digitala assistenter baseras på tekniska lösningar som använder maskinlärande och artificiell intelligens. Assistenten startar när man anropar den och spelar in det som sägs med hjälp av mikrofonen i den enhet som används. Inspelningen skickas vidare till leverantörens server, som omvandlar det som sägs till kommandon, därefter utförs uppgiften och sedan levererar assistenten resultatet. Alltihop är klart på några få sekunder.

Det går att skicka meddelanden, hantera kalendern och så vidare med hjälp av den röststyrda assistenten. Allt fler företag utvecklar också appar som gör det möjligt att använda deras produkter och tjänster. Assistenten kan till exempel läsa upp nyheter, ge en väderleksprognos, spela musik, göra inköp, spela spel, svara på frågor samt sköta allt från belysning till lås- och larmsystem. Än så länge befinner vi oss på ett tidigt stadium, men utvecklingen går snabbt framåt.

Det är spännande att undersöka de pedagogiska möjligheterna

Carmen de Bruijckere använder sedan i våras Amazon Echo Show –  en smart högtalare som även har en liten skärm – i klassrummet. Assistenten heter Alexa och man startar den helt enkelt genom att säga dess namn, berättar hon.

  – Jag kände att det vore kul att testa en assistent i klassrummet och tog därför med min privata. Nu har skolan köpt in en egen och jag använder den i klassrummet när det är lämpligt. Innan jag började på Kungsholmens skola arbetade jag i Sollentuna och deltog bland annat i Makerskola. Den digitala teknikutvecklingen ger många kreativa pedagogiska möjligheter, och det är spännande att undersöka dem tillsammans med elevern

Det måste vara lugnt i klassrummet

Alexa kan inte uppfatta sina instruktioner om det är bullrigt eller om flera personer pratar i munnen på varandra, säger Carmen de Bruijckere. Därför är det viktigt att det är lugnt i klassrummet när Alexa ska hjälpa till.

  – Det räcker att jag säger att jag ska prata med Alexa, så blir det tyst med en gång. Alexa fungerar bra i helklass, men hon finns också tillgänglig för eleverna när de arbetar i mindre grupper. Än så länge går det inte att prata svenska, men eleverna har inga problem med engelskan.

Det gäller att prata så att Alexa förstår

Eleverna behöver lära sig hur de ska prata för att få Alexa att göra det som de vill. Om de till exempel vill spela ett spel eller arrangera en frågesport, måste de använda rätt fraser. Annars säger Alexa till att hon inte förstår och eleverna måste försöka igen, säger Carmen de Bruijckere.

  – Det är viktigt att eleverna förstår att Alexa förändras, precis som alla andra datorprogram. Tidigare kunde man till exempel avsluta en tjänst genom att säga ”thank you, Alexa”, men nu måste man istället säga ”Alexa, stop”. Hon lär sig också att göra nya saker efterhand som fler företag hakar på. Det är viktigt att eleverna lär sig att prova sig fram för att ta reda på vad som faktiskt går att göra

Alexa kan ordna en del av det praktiska arbetet

Alexa används för det mesta för att hantera enkla, praktiska saker, säger Carmen de Bruijckere. Det går väldigt smidigt och sparar tid, samtidigt som eleverna ser konkreta exempel på hur tekniken kan användas.

  – Alexa håller till exempel koll på tiden när eleverna ska prata två minuter var eller när de ska arbeta tyst i en kvart. Hon påminner oss när det är dags att vattna blommorna och hon tar snabbt och smidigt fram den musik som vi ber om. Eftersom vi har belysning som kan fjärrstyras, så hjälper hon även till med det. Om vi behöver släcka ned, är det bara att säga ”lights down, Alexa”, så är det klart

Eleverna behöver komma över tröskeln

Det kändes nog lite ovant för eleverna när vi började arbeta med Alexa, säger Carmen de Bruijckere. De behövde komma över en tröskel innan det blev mer naturligt, men det tog inte särskilt lång tid. Det är lite konstigt att prata med en maskin innan man vant sig. Så är det förstås för oss alla, påpekar hon.

  – Det händer ibland att eleverna blir frustrerade när Alexa inte förstår, men det kompenseras av att hon alltid är så lugn och artig. Jag tycker det är bra att eleverna lär sig att umgås och samarbeta med röststyrda assistenter och robotar, eftersom de blir allt viktigare i vardagen.

Det finns även negativa sidor och möjliga risker

Det är naturligtvis också viktigt att eleverna reflekterar kring de negativa sidorna och de möjliga riskerna med den här utvecklingen, säger Carmen de Bruijckere. Hit hör till exempel den personliga integriteten. Det är inte oproblematiskt att stora multinationella företag kan avlyssna och spela in det som sägs i klassrummet, även om det som sägs inte är av känslig natur.

  – Etiken är en stor och central fråga, och det är även något som jag diskuterar tillsammans med eleverna. De är medvetna om att det som de säger spelas in och att allt lagras på servrar någonstans. Eleverna förstår också att den information som samlas in kan användas för att påverka dem. Därför är det bra att de vet att det finns en knapp där de kan stänga av Alexas mikrofon, om de tycker att det behövs.

Träna kritiskt tänkande

Källkritik och sökkritik är också angeläget att diskutera när Alexa används för att ge information eller för att svara på frågor. Det här är en del av medie- och informationskunnigheten som blir allt viktigare efterhand som röststyrda assistenter får större utrymme i vardagen.

  – Varifrån kommer informationen? Är källan tillförlitlig? Hur fungerar algoritmerna som används för att välja svaret på frågan? Eleverna måste bli medvetna och lära sig att reflektera kritiskt. Här har jag en viktig roll att handleda, hjälpa och förklara för eleverna. Eleverna måste känna tillit till tekniken, men de ska förstås inte lita blint på den.

Använd den nya tekniken och börja utforska möjligheterna

Än så länge är den ai som används ganska rudimentär, vilket sätter snäva ramar för vad en assistent kan användas till i klassrummet, säger Carmen de Bruijckere. De möjligheter som finns är inte heller särskilt anpassade till skolans värld än, även om edtech-företagen förstås ligger i startgroparna. Det allra bästa vore om lärare och elever själva kunde programmera assistenten på ett enkelt sätt, till exempel genom blockprogrammering, men där är vi tyvärr inte än, tillägger hon.

  – Det är angeläget att föra in den nya tekniken i klassrummet, så att vi kan börja utforska möjligheterna och diskutera dem ur ett pedagogiskt perspektiv. Dessutom är det viktigt att eleverna får reflektera kring vart samhället är på väg, vad det kan innebära och hur de kan påverka utvecklingen. Det är en del av den digitala kompetensen som inte får glömmas bort, men det förutsätter också att man använder de tekniska lösningarna i praktiken och lär sig hur de fungerar.

Spaningen podd 012: Skolans digitala utmaning för likvärdig användning

Spaningen podd 012: Skolans digitala utmaning för likvärdig användning

Den här veckan ägnar vi liksom förra veckan helt åt Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Vi gör tre nedslag bland presentationerna på tisdagens skolspår. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 48: Skolans digitala utmaning för likvärdig användning

Veckans spaning, vecka 48: Skolans digitala utmaning för likvärdig användning

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan ägnar vi liksom förra veckan helt åt Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Vi gör tre nedslag bland presentationerna på tisdagens skolspår. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Hur går det med handlingsplanen för skolans digitalisering?

Digitaliseringen uppfattas ofta som något som anfaller utifrån, en kraft som bara kommer och som man inte kan påverka. På ett sätt är det så, konstaterade Annika Agélii Genlott, som projektleder SKL:s arbete med att ta fram en handlingsplan för skolans digitalisering. Den digitala utvecklingen kan vi inte bara stoppa utan vidare, tillade hon. Däremot kan vi naturligtvis påverka vart den för oss och vilka konsekvenser den får för samhället och tillvaron

Målet för handlingsplanen är att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i skolan. Som vi tidigare har berättat, arbetar man bland annat med digitala rådslag där alla intresserade kan vara med.  Syftet är att få fram konkreta förslag på vad som bör göras av olika aktörer för att målen ska kunna nås. Hittills har 1500 personer från näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle deltagit i de olika rådslagen. Deras förslag ligger till grund för det fortsatta arbetet på SKL.

I mars nästa år presenteras en analys av hur läget ser ut och vad som bör göras inom strategins tre fokusområden: digital kompetens, likvärdig tillgång och användning samt praktiknära forskning och uppföljning. Tanken är att det ska bli en dynamisk handlingsplan där åtgärderna kan uppdateras och förändras efterhand, betonade Annika Agélii Genlott.

Medie- och informationskunnighet är avgörande för ett öppet och demokratiskt samhälle

Det pågår även en hel del andra insatser som påverkar och förstärker arbetet med skolans digitalisering. Carl Heath gav en snabb inblick i sitt nyss inledda arbete med en nationell satsning på medie- och informationskunnighet som omfattar hela samhället. Den här satsningen är en del av regeringens demokratistrategi, och syftet är att stärka den allmänna motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat.

Digitaliseringen, det förändrade medielandskapet och nya medievanor ställer helt andra krav på medborgarens kritiska förmåga än vad vi är vana vid, berättade Carl Heath. Det gäller också att följa och försöka förstå den pågående utvecklingen, så att definitionen av vad som ingår i medie- och informationskunnighet är i takt med tiden. Just nu pågår tekniska förändringar inom en rad olika områden som det är viktigt att hålla koll på, påpekade han. Texten är snart inte längre den dominerande medieformen, och det måste vi vara medvetna om.

Ett exempel är röstens växande betydelse när vi interagerar med datorn och andra digitala enheter. Här handlar det bland annat om ai-baserade digitala assistenter, som nu börjar få en allt viktigare roll i vardagen. Amazon Echo, Google Assistant och andra liknande system kan bara hantera enklare kommandon, men mer avancerade lösningar, som kan föra naturliga konversationer, är på väg. De här systemen kan hjälpa oss att hantera en rad olika sysslor i vardagen, men de kan också svara på frågor. Hur ska vi förhålla oss när det bara ges ett svar?

Framväxten av deepfake, det vill säga datormanipulerade filmer som ser äkta ut, är ett annat exempel. Tekniken har funnits länge, men nu är den snart tillgänglig för gemene man. Det gäller också att hålla koll på hur andra länders regeringar samlar in, använder och förhåller sig till data i vardagen. Kinas system för social kreditvärdering, som ska rangordna hela befolkningen efter hur pass goda samhällsmedborgare de är, är ett exempel.

Carl Heath slog fast att medie- och informationskunnighet är helt avgörande för att vi ska kunna upprätthålla ett öppet och demokratiskt samhälle. För att kunna möta och hantera den digitala utvecklingen, är det nödvändigt att förstå och att kunna förhålla sig till den. Det ställer krav på att biblioteken och folkbildningen följer med i utvecklingen. Detsamma gäller förstås även för skolan.

Skolverket förbereder för digitala nationella prov 2022

Ett helt annat område, som också ställer nya och annorlunda krav på skolan, är de digitala nationella proven, som ska införas i full skala 2022. Detta är något som i ganska stor utsträckning kommer att driva skolans digitalisering de närmaste åren. Det hävdade Karin Hector-Stahre, som är projektledare för Skolverkets arbete med att digitalisera de nationella proven.

Förutom att ge  bättre möjligheter att bedöma digital kompetens och andra viktiga förmågor, är syftet med digitaliseringen att öka likvärdigheten och att minska det administrativa arbetet. Införandet av extern bedömning av proven kommer sannolikt också att påverka likvärdigheten i en positiv riktning, tillade Karin Hector-Stahre.

Just nu arbetar Skolverket med att ta fram gemensamma ramverk för hur proven ska konstrueras och hur bedömningsstödet ska se ut. Proven utvecklas på landets universitet och högskolor, och det är viktigt att de har en bruksanvisning så att de kan komma igång med sitt arbete. En annan viktig uppgift är förstås att ta fram en nationell tjänst för de digitala nationella proven där inloggningssystemet är så säkert som möjligt. Här har arbetet precis inletts.

Införandet av digitala nationella prov ställer krav på skolorna inom ett antal olika områden, berättade Karin Hector-Stahre. De måste kunna logga in säkert med Skolfederation eller något annat identitetshanteringssystem som motsvarar säkerhetskraven. Alla elever som ska utföra proven måste ha tillgång till varsin digital enhet som motsvarar de tekniska krav som Skolverket ställer. Det måste även finnas en adekvat digital kompetens i skolans organisation och det förutsätts att it-infrastrukturen och rutinerna kring hanteringen av proven är tillräcklig.

Den stora frågan är hur pass beredda huvudmännen och skolorna faktiskt är, menade Karin Hector-Stahre. De krav som skolorna får svårast att hantera är sannolikt de som rör infrastruktur, provhanteringsrutiner och digital kompetens. Skolverket står naturligtvis tillhands med riktlinjer och stöd, men ansvaret ligger til syvende og sidst hos huvudmännen, betonade hon.

Veckans tips

Digitaliseringen får konsekvenser för skolans verksamhet inom många områden. Ett område som vi kanske inte alltid tänker på är skolmaten. I onsdags publicerade Spaningen en artikel om Hållbar skolmåltid genom digitalisering, ett nystartat projekt som RISE driver tillsammans med Kungsbacka kommun och Västerviks kommun. Vinnova ger stöd åt det första steget i projektet genom sin satsning Utmaningsdriven innovation.

Tanken är att skapa ett digital ekosystem med olika tjänster för personal och elever. Genom att få tillgång till statistik och information om elevfrånvaro underlättas personalens planering av skolmåltiderna. Därmed kan det stora svinnet, som både frestar på skolans ekonomi och på miljön, sannolikt minska betydligt. Det går också att anpassa skolmaten efter elevernas behov. De kan, via appar i sina mobiler, få rekommendationer utifrån sina behov, exempelvis om de har fysiskt krävande lektioner på eftermiddag. Om eleverna får näringsriktig mat som ger tillräcklig energi, kan de prestera bättre.

Förhoppningen är att projektet ska leda till ökad hållbarhet, en mer effektiv användning av skolans resurser, en starkare elevhälsa och bättre skolresultat.

Spaningen podd 010: Tutorlärare i Finland, teknologiförståelse i Danmark och kvalitetssäkring av kompetens i Sverige

Spaningen podd 010: Tutorlärare i Finland, teknologiförståelse i Danmark och kvalitetssäkring av kompetens i Sverige

Den här veckan börjar vi med satsningen på tutorlärare i Finland, som nu går in i ett nytt skede och samtidigt sprids vidare till gymnasieskolan. Vi tar sedan en titt på ett utvecklingsprojekt som drivs av RISE tillsammans med Lidingö stad, Skellefteå kommun och DSV på Stockholms universitet, och som drar igång den här månaden. Därefter ger vi en inblick i hur den danska regeringens expertgrupp tänker sig att undervisningsområdet teknologiförståelse ska se ut. Allra sist kommer veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 46: Tutorlärare i Finland, en tjänst som kan kvalitetssäkra lärares lärande och teknologiförståelse i den danska grundskolan

Veckans spaning, vecka 46: Tutorlärare i Finland, en tjänst som kan kvalitetssäkra lärares lärande och teknologiförståelse i den danska grundskolan

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med satsningen på tutorlärare i Finland, som nu går in i ett nytt skede och samtidigt sprids vidare till gymnasieskolan. Vi tar sedan en titt på ett utvecklingsprojekt som drivs av RISE tillsammans med Lidingö stad, Skellefteå kommun och DSV på Stockholms universitet, och som drar igång den här månaden. Därefter ger vi en inblick i hur den danska regeringens expertgrupp tänker sig att undervisningsområdet teknologiförståelse ska se ut. Allra sist kommer veckans tips.

Satsningen på tutorlärare i Finland går vidare

Förra veckan tog vi upp att man i Finland börjat staka ut en gemensam nationell riktning för digitaliseringen av grundskolan. Runt om i landet är man redan, om än i varierande omfattning, igång med att utveckla undervisningen så att den kan börja möta de krav och behov som samhällsutvecklingen innebär. Även lärarutbildningen är på väg att förändras.

För två år sedan började en ny läroplan införas i den finska grundskolan. Det övergripande målet är att eleverna ska växa både som människor och som medborgare. Därför är det viktigt att undervisningen hjälper dem att utveckla den mångsidiga kompetens som behövs i ett allt mer digitalt och komplext samhälle. För att hjälpa lärarna hantera detta, startade regeringen ungefär samtidigt programmet Den nya grundskolan.

Den här satsningen, som totalt omfattar 90 miljoner euro, gör det möjligt för landets grundskolor att söka medel för pedagogiska utvecklingsprojekt, kompetensutveckling och tutorlärartjänster. En tutorlärare är en lärare som fortbildas för att kunna fungera som mentor på deltid för sina kollegor på skolan. Det handlar både om att förändra verksamhetskulturen i en mer kollaborativ riktning och om att underlätta införandet av nya undervisningsformer och arbetsmetoder. Dessutom är det viktigt att lärare lär sig dra nytta av it och digitala medier där de passar in och kan tillföra ett mervärde.

Satsningen på tutorlärare fick ett snabbt genomslag, och nio av tio grundskolor har sökt och beviljats stöd. I början av månaden beslöt regeringen att satsa 6.5 miljoner euro på projekt som utvecklar tutorlärarens roll och funktion i arbetet med skolans verksamhetsutveckling.

Ytterligare en miljon euro används till en regional satsning på tutorlärare i gymnasieskolan, för att ge stöd åt det pedagogiska utvecklingsarbetet. Regeringen hoppas att ungefär hälften av landets gymnasieskolor ska ha tillgång till en tutorlärare under nästa läsår. Ett viktigt skäl till detta är att en ny gymnasielag och en ny läroplan ska träda i kraft hösten 2021. Även här betonas värdet av en mångsidig kompetens och en ändamålsenlig användning av de digitala möjligheterna i undervisningen.

Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens

De snabba samhällsförändringarna, inte minst digitaliseringen, ställer stora krav på att lärare utvecklar sin kompetens så att de kan förändra och förbättra sin undervisning. Skolhuvudmän runt om i världen genomför därför satsningar för att möta behoven. Men hur vet man egentligen att satsningarna leder till önskat resultat? Än så länge saknas vedertagna metoder och verktyg för att följa upp vad lärarna lär sig, hur deras undervisning förändras och hur detta påverkar elevernas lärande.

RISE beviljades nyligen finansiering av Vinnova för att tillsammans med Lidingö stad, Skellefteå kommun och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet initiera utvecklingen av en digital tjänst som kan göra detta möjligt. Projektet finansieras som en del av Vinnovas satsning Utmaningsdriven innovation.

Nu ska projektbeskrivningen utvecklas vidare och en plan för genomförandet ska tas fram. I augusti nästa år beräknas det första steget vara genomfört. Då hoppas man också få fortsatt finansiering för nästa steg i arbetet.

Tjänsten ska kombinera interaktiva kompetenstester med två metoder som är beprövade och etablerade inom andra områden: effektkedjan och outcome mapping. Detta gör det både möjligt att bedöma att lärarna har utvecklat de önskade kompetenserna och att försäkra sig om att hela verksamheten utvecklas den riktning man vill.

Effektkedjan är en modell som beskriver logiken bakom de val som görs i en verksamhet för att nå fram till det önskade resultatet. Logiken uttrycks som en sekvens av flera steg i en kedja, som efterhand leder fram till målet. Här gäller det att undvika steg som leder till att man fastnar i processen och inte rör sig framåt.

Outcome mapping är en metod som tagits fram för att säkerställa att projekt i utvecklingsländer verkligen leder till långsiktig utveckling. Det kräver att man undersöker om det sker beteendeförändringar i hela organisationen som kan möjliggöra det fortsatta förändringsarbetet. Det är också viktigt att ta reda på om det finns hinder på vägen, så att de kan identifieras och tas bort.

Än så länge finns det alltså inte någon färdig lösning som klarar detta. Det finns väldiga behov och det öppnar sig stora möjligheter om den planerade tjänsten verkligen kan kvalitetssäkra lärande och kompetens –  både för lärare och för alla andra som behöver lära, lära om och lära nytt.

Teknologiförståelse som obligatoriskt undervisningsområde i den danska grundskolan

I den allra första spaningen nämndes det kommande försöket i Danmark med teknologiförståelse som ett obligatoriskt undervisningsområde genom hela grundskolan. Nu har en rådgivande expertgrupp, som utsetts av den danska regeringen, tagit fram ett utkast som beskriver innehållet och ger rekommendationer om hur undervisningen ska gå till.

Ole Sejer Iversen, som är professor i interaktionsdesign vid Århus universitet och bland annat arbetat med makerkultur i skolan, har lett expertgruppens arbete. På den danska skolledarföreningens årliga kongress gav han häromveckan en inblick i hur gruppen resonerat och vad man kommit fram till.

Eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som krävs för att de ska kunna bli kritiska medskapare av det digitaliserade samhälle som nu växer fram. Teknologiförståelse handlar framför allt om likvärdighet. Alla måste förstå hur den digitala tekniken fungerar och vad den innebär för att kunna ta makten över sin egen tillvaro. Idag har den tekniska utvecklingen en kraftig social slagsida, men så kan det inte fortsätta, menade Ole Sejer Iversen.

Expertgruppen ringar in fyra kompetensområden i sitt utkast:

Teknologisk handlingsförmåga är det första. Kort sagt går det ut på att eleverna ska lära sig vad som händer “under huven”. Vad är det egentligen som sker när man gör något på en dator som är uppkopplad på ett nätverk med mängder av andra datorer? Hur fungerar tekniken? På vilka sätt kan den användas?

Det andra kompetensområdet är datalogiskt tänkande. Här handlar det om att förstå hur problem kan lösas med hjälp av digitala teknologier. Det räcker inte att kunna skapa en algoritm, utan det gäller att förstå hur en algoritm kan användas för att lösa ett problem. Att lära sig att programmera har inte ett egenvärde, menar man. Det handlar, precis som Seymour Papert och Jeanette Wing menar, om att utveckla och träna en typ av tänkande som behövs i all problemlösning.

Digital design och designprocesser är det tredje kompetensområdet. Eleverna behöver lära sig att det alltid finns ett syfte bakom designen av en teknisk lösning. Detta lär de sig bäst genom att själva skapa olika slags lösningar. Genom att koppla samman design och användning och genom att förstå hur de lösningar som de tar fram påverkar människors beteende, kan de börja förstå hur de själva påverkas av den teknik som de omges av i sin vardag.

Det fjärde kompetensområdet är digital egenmakt. När eleverna får en inblick i hur digitala teknologier fungerar och varför de fungerar som de gör, inser de också att det som finns idag inte är den enda möjliga lösningen.

Det treåriga försöket inleds i januari på 46 utvalda grundskolor i hela Danmark.

Veckans tips: Internetdagarna

Nästa vecka är det för nittonde året i rad dags för Internetdagarna i Stockholm. Två av spåren vänder sig direkt till skolan. Måndagens spår går under namnet Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna? och tisdagens spår kallas Skolans digitala utmaning för likvärdig användning.

Måndagens och tisdagens spår går att följa på Youtube, direkt och i efterhand. Det sker också en löpande rapportering på Internetdagarnas konto på Facebook, Instagram och Twitter, liksom på hashtaggen #ind2018.

Spaningen Podd 008 – Skolans och samhällets digitalisering

Spaningen Podd 008 – Skolans och samhällets digitalisering

Under fyra veckor lyfter vi fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan, som är den fjärde och sista i ordningen, tar vi upp samtalet mellan Fredrik Heintz och Linda Mannila om skolan och samhällets digitalisering. Allra sist kommer veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 44: Skolan och samhällets digitalisering

Veckans spaning, vecka 44: Skolan och samhällets digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Under fyra veckor lyfter vi fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan, som är den fjärde och sista i ordningen, tar vi upp samtalet mellan Fredrik Heintz och Linda Mannila om skolan och samhällets digitalisering. Allra sist kommer veckans tips.

Alla måste börja förstå hur digitaliseringen förändrar samhället

Fredrik Heintz är docent i datalogi på Linköpings universitet, där han forskar och undervisar om artificiell intelligens och integrerade datorsystem. Han har också länge intresserat sig för utbildningsfrågor, och var 2016-2017 projektledare för Trippel Helix – Nationell samling för skolans digitalisering. Syftet var att samla akademi, näringsliv och skola för att formulera en agenda som kan driva på lärarutbildningens och skolans verksamhetsutveckling. Projektet finansierades av Vinnova, inom ramen för deras satsning Digitalisering för framtidens skola.

Fredrik Heintz konstaterade att det ur ett forskarperspektiv är tydligt vilken stor effekt den digitala utvecklingen har på samhället. Därför är det väldigt viktigt att arbeta för en ökad transparens kring hur de algoritmer som styr sökmotorer, sociala medier, artificiell intelligens och många andra digitala system ser ut och fungerar. Idag är de i hög grad svarta lådor utan insyn utifrån, och så kan det inte förbli.

Det handlar inte bara om teknik

Det är också avgörande att verka för att de som utvecklar de digitala systemen har en blandad bakgrund som speglar många människors värderingar, menade Fredrik Heintz. Här kommer skolan in, och för forskarvärlden gäller det att börja fundera på hur man bäst kan ge stöd åt det här arbetet. Att bidra till att öka den digitala kompetensen bland skolledare och lärare är ett viktigt steg. Det handlar om att göra det möjligt för alla elever att få en inblick i programmering och systemutveckling som väcker deras nyfikenhet och intresse.

SONY DSC

Linda Mannila är verksam med olika forskningsprojekt som rör datavetenskapens didaktik, bland annat på Linköpings universitet. Hon arbetar också mer konkret med verksamhetsutveckling i skolan. Til exempel undersöker hon hur programmering kan bli en naturlig del av skolans undervisning och hur detta kan utveckla elevernas förståelse av vardagens och samhällets digitalisering.

Linda Mannila betonade också värdet av att bredda rekryteringen till arbeten inom digital teknikutveckling, eftersom det ju inte enbart handlar om tekniken i sig, utan om hur samhället påverkas och förändras. De värderingar som utvecklarna har, får betydelse för hur systemen utformas och fungerar. Ju fler som ser och reagerar på detta, desto större möjligheter finns att påverka samhällsutvecklingen i en mer öppen och inkluderande riktning.

Skolan måste bli en lärande organisation

När det gäller programmering i undervisningen, finns det inga beprövade modeller som kan lyftas in i skolan, påpekade Linda Mannila. Skolan måste bli en lärande organisation, redo att hantera ständig förändring. Som forskare är det viktigt att arbeta undersökande och att tillsammans med lärarna resonera och prova sig fram. Det gäller att försöka ta reda på hur innehållet i olika ämnen kan få stöd av programmeringen och att titta närmare på vad som krävs för att det här ska fungera.

Det handlar om att lösa problem

Datalogiskt tänkande kan vara en lämplig ingång, menade Fredrik Heintz. På engelska säger man computational thinking. Uttrycket lanserades av MIT-professorn Seymour Papert för knappt 40 år sedan. Papert ansåg att det viktiga med programmering i undervisningen inte är att eleverna lär sig koda. Istället handlar det om att de ska utveckla ett abstrakt, logiskt och analytiskt tänkande. De ska träna sig i att göra generaliseringar och lära sig arbeta på ett systematiskt och strukturerat sätt för att lösa olika problem.

De senaste drygt tio åren har intresset för programmering och datalogiskt tänkande väckts igen och flera länder har lyft in programmering i läroplanen, antingen som ett eget ämne eller som delar av andra ämnen. Jeanette Wing och hennes artikel om datalogiskt tänkande från 2006 är ett viktigt skäl till detta. Hon menar att undervisningen stegvis ska lära eleverna det formella och logiska tänkande som programmering bygger på och som behövs i all problemlösning. Precis som Papert hävdade på 1980-talet, kan detta ske genom att arbeta lekfullt, undersökande och skapande, gärna i par eller grupp. Det finns många möjliga vägar för skolans undervisning.

Börja inte med att köpa teknik

Fredrik Heintz påpekade att det förstås är viktigt att testa olika sätt att undervisa i programmering i mindre skala innan man genomför några stora förändringar. Det gäller också att skolan är på sin vakt och inte utan vidare faller för försäljarnas lockande resonemang. Här är det särskilt viktigt att skolan som organisation stärker sin digitala kompetens så att upphandlingarna kan hanteras på ett bra sätt.

Att börja utvecklingsarbetet med att köpa in en digital lösning för undervisningen är att börja i fel ände, betonade Linda Mannila. Nu när digital kompetens ska in i alla ämnen, kan det vara lämpligt att skolledning och lärare går igenom vad det faktiskt innebär i praktiken. Vad är det man vill uppnå? Vilka krav ställer det på lärarna? När allt det här väl har retts ut, är det dags att fundera på vad som behöver köpas in.

Det gäller att våga misslyckas

För att skolan ska kunna utvecklas är det nödvändigt att skolledning och lärare får och vågar misslyckas, tillade Fredrik Heintz. Om man aldrig misslyckas, beror det antagligen på att man inte vågar tillräckligt mycket. Men för att det här ska vara möjligt, måste de strukturer som omger skolan tillåta att det faktiskt sker misslyckanden ibland.

Forskningen har en del att fundera över och att ta fasta på i det här avseendet, konstaterade Linda Mannila. Forskare publicerar för det mesta bara artiklar som beskriver lyckade projekt, där mål och syfte har uppnåtts. Men det är förstås minst lika viktigt att beskriva det som inte fungerar och att analysera vad det egentligen beror på. Det kan vara till god hjälp både för utvecklingsarbetet i skolan och för den fortsatta forskningen.

Veckans tips

För två år sedan slog den amerikanska matematikern Cathy O’Neill igenom med boken Weapons of Math Destruction. Här beskriver hon algoritmernas växande betydelse och hur de riskerar att fördjupa sociala klyftor och öka ojämlikheten i samhället.

Häromveckan publicerade brittiska RSA videon The Truth About Algorithms, där Cathy O’Neill under 2 minuter och 39 sekunder förklarar varför det är viktigt att börja diskutera och ifrågasätta hur många av de algoritmer som styr vår vardag faktiskt fungerar.

Att förstå hur tekniken fungerar, och att detta beror på mänskliga beslut, är första steget mot en möjlig förändring.