Etikett: Teknologiförståelse

Spaningen Podd 032: Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar, IoT-hubb Skola och två forskarintervjuer

Spaningen Podd 032: Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar, IoT-hubb Skola och två forskarintervjuer

Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.

Först ut den här veckan är satsningen på teknologiförståelse på lärarutbildningarna i Danmark. Därefter fortsätter vi med IoT-hubb Skola, en ny satsning från RISE som ska föra in sakernas internet i skolan. Vi rundar av med två forskarintervjuer från Learning Forum och sätter punkt med veckans tips.

Veckans spaning: Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar, IoT-hubb Skola och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar, IoT-hubb Skola och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar

I början av året presenterade Undervisnings- och forskningsdepartementet i Danmark en utvärdering av den danska lärarutbildningen. Den reformerades 2013 med syftet att skapa en bättre och mer attraktiv utbildning. Grundskolan genomgick en reform året därpå och det ledde till att nya kompetensmål adderades. Bland annat ska de blivande lärarna lära sig att dra nytta av it och digitala medier i undervisningen, så att eleverna utvecklar digital kompetens, tränar problemlösning och kritiskt tänkande och lär sig att lära tillsammans med andra.

Utvärderingen visar att det bara är 44% av de nyutexaminerade lärarna som menar att de har tillräckliga kunskaper för att integrera de digitala möjligheterna i sin undervisning. Ett viktigt skäl är att utbildningen består av valbara moduler, vilket leder till att de som inte är intresserade av digitala frågor väljer att läsa andra moduler istället.

Just nu pågår försök med att föra in teknologiförståelse som en del av undervisningen på den danska grundskolan. Eleverna ska utveckla en övergripande teoretisk och praktisk förståelse av hur de digitala teknologier som präglar vardagen fungerar.  Det är ett viktigt steg på vägen mot att bli kritiska och reflekterande medborgare som bidrar till utvecklingen av det demokratiska samhället. Detta ställer nya krav på lärarnas digitala kompetens och på lärarutbildningarna.

Förra året gav Undervisnings- och forskningsdepartementet medel till Københavns Professionshøjskole och Via University College för att etablera teknologiförståelse som ämnesområde på lärarutbildningen. De ska även ta fram en ämnesöverskridande obligatorisk modul som ska användas på de danska lärarutbildningarna. Modulen ska baseras på internationell forskning och aktuella erfarenheter från skolor i Kalifornien, som ligger långt framme inom det här området.

Kompetensutveckling av lärarutbildare ingår också. Intresserade och kunniga lärare på de danska lärarutbildningarna ska fungera som spjutspetsar för att få igång teknologiförståelsen bland lärarstudenterna och bland sina kollegor. De ska både undervisa i den obligatoriska modulen och kompetensutveckla sina kollegor. Det kommer även att inrättas “hot spots” på lärosätena, där lärarutbildare kan få råd och vägledning.

Under vårterminen genomför Københavns Professionshøjskole ett pilotförsök med modulen om teknologiförståelse. De första erfarenheterna är mycket positiva. Det märks tydligt att de studerande blir bättre på att greppa och att reflektera kring den digitala teknologin och hur den ska hanteras i undervisningen.

IoT-hubb Skola – sakernas internet kommer till skolan

Spaningen har nyligen publicerat en artikel om IoT-hubb Skola, ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt som RISE driver tillsammans med sina partners inom skolområdet – Kungsbacka, Lidingö, Eskilstuna, NTI Gymnasiet, Västervik, Falköping, Rytmus, Stadsmissionsens skolstiftelse och Skellefteå kommun – med stöd av Stockholms universitet, Atea och Microsoft. IoT-hubb Skola finansieras till hälften av Vinnova inom ramen för Strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet.

IoT är en förkortning av Internet of Things, som på svenska brukar översättas till sakernas internet. Det handlar om att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet med hjälp av sensorer, mikrofoner, kameror och annan elektronik. På det här sättet blir det möjligt att mäta, styra och reglera mängder av administrativa och andra aktiviteter, både i vardagen och i arbetslivet.

Syftet med IoT-hubb Skola är att skapa långsiktiga möjligheter för användningen av IoT i skolans verksamhet, både inom administration och undervisning. Nyligen publicerades rapporter inom tre områden.

En rapport tittar närmare på det aktuella läget för forskning kring och användning av IoT i skolan ur ett internationellt perspektiv. Än så länge finns det inte särskilt mycket forskning kring IoT i skolan. Det saknas också tydliga exempel på hur man kan använda den här typen av teknik för att ge stöd åt den pedagogiska utvecklingen.

Den andra rapporten behandlar den behovsinventering som genomförts bland de nio skolhuvudmännen. Den visar att ganska stora delar av skolans administrativa arbete kan hanteras med hjälp av olika IoT-lösningar. Det rör sig om alltifrån schemaläggning och bokning och upplåsning av lokaler till registrering av elevernas närvaro.

Den tredje rapporten tar upp frågor som rör säkerhet, integritet och etik, eftersom det ibland kan handla om hantering av känsliga personuppgifter. Hit hör bland annat användning av biometriska data, exempelvis ansiktsigenkänning, som kan användas för att automatiskt registrera eleverna närvaro.

Det finns förstås en rad områden där det är till nytta för eleverna att samla, lagra och bearbeta data som inte alls är kontroversiella. Det tydligaste exemplet är kanske data om miljön i klassrummet. Flera studier visar att det här kan gynna elevernas lärande genom att ge dem bättre förutsättningar. Den här typen av användning av IoT kan också bli en del av undervisningen. Detta tittar man närmare på i det första pilottestet.

De förändringar i styrdokumenten som gjordes 2018, och som lyfter fram digitaliseringen och den digitala kompetensen, ger ett gott stöd för skolorna att använda IoT i undervisningen, konstaterar Lars Lingman, projektledare för IoT-hubb Skola. En utmaning med IoT är att tekniken i stor utsträckning är osynlig. Den är inte alls lika självklart uppenbar som en dator eller en mobil är. En sensor eller en liten kamera i taket tänker man för det mesta inte på.

Om eleverna börjar jobba med olika tillämpningar av IoT i klassrummet, får de syn på hur tekniken ser ut och fungerar. Att börja lära känna den här teknikens för- och nackdelar är en viktig del av att bli en medveten medborgare i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Forskarintervjuer från Learning Forum

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Den här veckan presenteras två forskare. Först ut är Jacob Michelsen, som är forskare, interaktionsdesigner och utvecklare på RISE Interactive. Han forskar framför allt om IoT och arbetar bland annat med IoT-hubb Skola.

Den andra forskaren är Jonas Linderoth, professor i media, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde. Hans forskning handlar om spelutveckling, framför allt olika aspekter av hur spel kan designas för att användas i undervisningen eller för att gestalta och framföra en berättelse.

Just nu intresserar Jonas Linderoth sig för hur lärare i högre grad kan involveras i olika delar av designprocessen när ett spel utvecklas. Om lärare är delaktiga när spel utvecklas och berättar om sina arbetsvillkor och behov, finns det större möjligheter att spelet löser de didaktiska problem som lärare möter.

Veckans tips

Rymdstyrelsen, Kodcentrum och Mattecentrum har tillsammans tagit fram det kostnadsfria undervisningsmaterialet Leia och björndjuren knäcker rymdkoden, som vänder sig till elever i årskurs 4 till 6. Det rör sig om ett ämnesöverskridande material, inspirerat av tecknade serier, som ger eleverna inblick i aktuell rymdforskning.

Eleverna lär känna björndjur som har överlevt besök i rymden och ska hjälpa dem att övervinna utmaningar och problem genom att lösa roliga och spännande uppgifter med matematik och programmering. Det handlar om att omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.

Undervisningsmaterialet består av en elevbok och en lärarhandledning som kan hämtas från Rymdstyrelsens, Kodcentrums och Mattecentrums webbplatser.

Spaningen Podd 025: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

Spaningen Podd 025: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

I onsdags kom två rapporter som vi ska titta lite närmare på. Den ena är en statusrapport om skolans digitalisering i Danmark. Den andra är Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen i åk 7-9, där man bland annat pekar på de digitala verktygens betydelse. Allra sist kommer veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

Veckans spaning: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Ny digitaliseringsstrategi i Danmark

Regeringen i Danmark förbereder just nu en strategi för skolans digitalisering som ska gälla från 2020 till 2025. I onsdags släpptes en rapport som beskriver det aktuella kunskapsläget när det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen. Den pekar också på viktiga områden där det behövs mer kunskap.

Rapporten fungerar som avstamp för en kvalificerad dialog med föräldrar, elever, yrkesverksamma i skolan, politiker och experter. Den tar upp vad digitaliseringen innebär för undervisningen och varför den även är ett centralt innehåll i undervisningen. Rapporten belyser också hur digitaliseringen påverkar barns och ungas tillvaro i och utanför skolan samt vad som är viktigt att tänka på när det gäller uppbyggnaden av den digitala infrastrukturen.

Tidigare erfarenheter från danska skolor, bland annat det omfattande försöket med demonstrationsskolor i grundskolan 2013-15, visar att en genomtänkt användning av de digitala möjligheterna kan ge en rad fördelar i undervisningen. Till exempel tränar eleverna kreativt och kollaborativt skapande, de digitala läromedlen ger en mer direkt och visuell återkoppling och studiemotivationen ökar. Läraren ges också fler möjligheter att följa varje elevs utveckling.

Ett problem med it och digitala medier i undervisningen är att det kan bli fler störningsmoment i klassrummet som påverkar elevernas koncentration negativt. Kritiker menar också att tekniken sätter dagordningen och att digitala läromedel styr didaktiken istället för att ge stöd åt den. Dessutom saknas det i hög grad kunskaper om hur undervisningen bäst kan stödjas av den digitala utvecklingen. Vi känner inte heller till de långsiktiga effekterna av skiftet från analoga till digitala färdigheter när det gäller läsning och skrivande.

I Danmark pågår just nu försök med hur teknologiförståelse kan integreras i undervisningen på grundskolan. På de högskoleförberedande gymnasieutbildningarna finns informatik på schemat sedan 2017 och till hösten kommer eleverna på de yrkesinriktade utbildningarna att läsa yrkesinformatik. En teoretisk och praktisk förståelse av hur digitala teknologier är uppbyggda och fungerar krävs för att kunna bli kritiska och reflekterande medborgare som bidrar till utvecklingen av det demokratiska samhället

Undervisning i teknologiförståelse kräver kompetensutveckling av lärarna, och det tar naturligtvis tid innan alla bitar är på plats. Det behövs också mer forskning om didaktiken och hur elevernas kunskaper och förmågor kan bedömas, både löpande och i form av prov.

Digitaliseringen av vardagen i och utanför skolan underlättar tillvaron på många sätt, inte minst för elever med kognitiva och sociala funktionsnedsättningar. Det är samtidigt viktigt att skolan hjälper eleverna att utveckla goda vanor kring sin mobilanvändning, att göra dem medvetna om behovet av fysisk aktivitet samt att lära dem att tänka på hur de beter sig mot andra på nätet och att värna sin digitala säkerhet och integritet.

Kritiker menar att den ökade digitaliseringen medför att barn och ungdomar får nedsatt koncentrationsförmåga och att många inte längre klarar att läsa längre, fördjupande texter. Några anser också att dagens ungdomar riskerar att bli sämre på att tolka kroppsspråk när de umgås i det fysiska rummet och att förmågan att förstå ironi och humor kan försvagas. Än så länge finns det många kunskapsluckor när det gäller digitaliseringens effekter på mental, social och fysisk hälsa. Här behövs helt enkelt mer systematisk forskning

En väl utvecklad digital infrastruktur i skolan ger tillgång till innehåll och andra resurser som kan förbättra undervisningen. Sociala skillnader kan utjämnas när alla barn och ungdomar får tillgång till tekniken och kan lära sig att dra nytta av den. Det blir också möjligt att skapa bättre kontakter mellan skolan och hemmet. I år kommer den nya kommunikationsplattformen Aula att införas i de kommunala skolorna och det finns även möjlighet för de privata skolorna att vara med.

Det är viktigt att se till att inte tekniken kommer i första rummet och att det blir lär- och kommunikationsplattformarna som styr. Därför gäller det att se till att undervisningens behov alltid kommer främst. Etik och datasäkerhet får naturligtvis inte heller glömmas bort.

Skolinspektionen om musikundervisningen

Häromdagen presenterade Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolans årskurs 7 till 9. Här tittar man närmare på om undervisningen utgår ifrån ämnets hela kursplan och om den ger eleverna möjlighet till eget skapande som främjar utvecklingen av deras kreativa förmåga.

Det är viktigt att inte glömma bort musikens och de andra estetiska ämnenas betydelse, både när det gäller utvecklingen av intellektuella förmågor, förståelsen av samhället, formandet av den egna identiteten och det allmänna välmåendet. Här har skolan en viktig roll att spela, konstaterar Skolinspektionen.

Kvalitetsgranskningen visar att det finns flera gemensamma drag hos de skolor som utgår ifrån hela kursplanen och som strävar efter att utveckla elevernas musikaliska skapande. Hit hör en stabil arbetssituation, behöriga lärare som kan samarbeta och lära tillsammans med sina kollegor, samt tillgång till grupprum, instrument och olika digitala verktyg.

Musik är en kommunikationsform och en konstnärlig uttrycksform som tack vare digitaliseringen är mer tillgänglig än någonsin. Den intresserade musiklyssnaren har fler möjligheter än tidigare, men det gäller även för det musikaliska skapandet. Det finns en rad olika program som gör det enkelt att komma igång med att skapa musik. I kommentarerna till musikämnets kursplan jämställs den här typen av digitala verktyg med instrument och ska därför tas upp i undervisningen på lika villkor

Tidigare undersökningar har visat att det digitala musikskapandet har varit en mycket eftersatt aktivitet i skolan. Den ökade digitaliseringen har börjat ändra på det, eftersom tillgången till hård- och mjukvara för att skapa, spela in och bearbeta musik har förbättrats betydligt.

Kvalitetsgranskningen visar att 23 av de 30 skolorna använder den här typen av program i undervisningen. På någon skola är det till och med så att musikskapandet alltid utgår ifrån digitala verktyg. Men en knapp fjärdedel av de granskade skolorna använder inte digitala verktyg i undervisningen, vilket minskar likvärdigheten.

Det finns flera skäl till att skolor inte använder de digitala möjligheterna i musikundervisningen. Ett skäl kan vara att musikläraren inte är intresserad, men även om det finns ett starkt intresse är det svårt att hänga med i den snabba utvecklingen utan adekvat kompetensutveckling. För att verkligen följa hela läroplanen och för att ge eleverna likvärdiga möjligheter, är det alltså viktigt att skolhuvudmännen börjar tänka på digitaliseringens möjligheter även i musikämnet.

Veckans tips

18 mars kommer den ansvarige ministern att lägga fram förslag på nya ämnesplaner för skolan i Norge. Det är den mest genomgripande förändringen sedan skolreformen Kunnskapsløftet 2006, då digital kompetens blev en av de fem grundläggande färdigheter som ska utvecklas i alla ämnen

En viktig tanke med de nya ämnesplanerna är att underlätta djuplärande, vilket även lyftes fram i den utredning om framtidens skola som presenterades 2015. Eleverna ska gradvis utveckla en förståelse av begrepp, metoder och sammanhang i ämnena och över ämnesgränserna och de ska lära sig att samverka med andra för att hantera nya och okända situationer. Det är en förutsättning för att kunna leva i och hantera ett samhälle som genom digitaliseringen och globaliseringen befinner sig i ständig förändring

Veckans spaning, vecka 2: Kritiska läsförmågor i engelska, kollaborativt lärande och Nordic CRAFT

Veckans spaning, vecka 2: Kritiska läsförmågor i engelska, kollaborativt lärande och Nordic CRAFT

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Årets första spaning börjar med ett praktiknära forskningsprojekt om att stärka elevers kritiska läsförmågor i engelska. Vi fortsätter med lärarrollens förändring när kollaborativt lärande används i undervisningen och rundar av med Nordic Craft, ett nytt koncept för kollaborativt lärande som ska presenteras på Nordic@BETT om två veckor. Allra sist kommer veckans tips.

Bättre kritiska läskompetenser i engelska

En forskargrupp vid Luleå tekniska universitet har nyligen fått finansiering av Skolforskningsinstitutet för att ta ta fram undervisningsstrategier som hjälper högstadie- och gymnasieelevers att bättre förstå och kritiskt granska avancerade texter på engelska. Det här projektet, som är en del av Skolforskningsinstitutets satsning på praktiknära forskning, leds av professor Lydia Kokkola och sträcker sig över tre år

Tidigare studier har visat att svenska elevers kunskaper i engelska är relativt goda överlag, men att lärare ofta saknar strategier som hjälper eleverna utveckla mer avancerade och kritiska läsförmågor. Det handlar bland annat om att kunna läsa mellan raderna, att känna igen ironi, att kunna bedöma om texterna är partiska och att kunna kombinera information från olika källor. Den här typen av förmågor är inte minst avgörande för att kunna värdera om texter på nätet är tillförlitliga, och de blir också allt viktigare i takt med att medielandskapet digitaliseras.

Eftersom engelska är det vanligaste främmande språket i Sverige – samtidigt som relativt få elever läser engelska efter gymnasiet – är det centralt att de här förmågorna utvecklas under tonåren. Allt fler nyhetskällor som används i vardagen är dessutom på engelska. Syftet är därför att utveckla metoder och arbetssätt som gör det lättare för lärare att hantera detta i sin undervisning. Minst 16 verksamma lärare i Luleå, Piteå och andra orter i Norrbotten kommer att delta i projektet, som drar igång under våren.

Kollaborativt lärande och den förändrade lärarrollen

Strax före årsskiftet publicerades en ny utgåva av European Schoolnet Perspectives, som ger en kort beskrivning av hur lärarrollen behöver utvecklas och förändras när kollaborativa arbetssätt börjar användas i undervisningen. Resonemangen utgår ifrån en litteraturöversikt som tidigare tagits fram inom TeachUP, ett utvecklingsprojekt som samordnas av Europeiska skoldatanätet, med beslutsfattare, lärarutbildare och lärare från tio europeiska länder som partners.

Kollaborativt lärande är ett paraplybegrepp för olika arbetssätt där elever arbetar tillsammans i mindre grupper för att tillsammans identifiera och lösa problem. Med andra ord handlar det om sätt att arbeta som kan göra det möjligt för eleverna att utveckla förmågor som brukar beskrivas som allt viktigare. Det handlar bland annat om att kunna ta ansvar för sitt eget lärande, att kunna reflektera kritiskt och att kunna hantera och lösa komplexa problem tillsammans med andra.

Forskning visar att för att kollaborativt lärande ska fungera i praktiken, är det nödvändigt att läraren både utformar lämpliga uppgifter och finns till hand som vägledare och stöd. Läraren behöver släppa en del av sitt ansvar för elevernas lärande och inte alltid vara den primära källan till kunskap. Samtidigt är det avgörande att läraren ser till att allt fungerar, att alla frågetecken rätas ut och att eleverna verkligen utvecklar de kunskaper och förmågor som står i fokus. Allt det här förutsätter att läraren får den tid och de resurser som krävs för att allt verkligen ska fungera som det är tänkt.

Nordic CRAFT

Om två veckor är det dags för årets upplaga av Nordic@BETT, ett eftermiddagsseminarium som arrangeras gemensamt på BETT av utbildningsmyndigheterna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Den här gången kommer man att presentera något som kallas Nordic CRAFT. Det rör sig om ett innovativt koncept för kollaborativt och digitalt lärande över ämnesgränserna, där eTwinning ska användas som plattform för samarbete mellan klasser i åk 7-9 i de nordiska länderna.

CRAFT är en bokstavsförkortning som står för Creating Really Advanced Future Thinking. Syftet med konceptet, som tagits fram av STIL i Danmark, är att ge möjlighet för elever att utveckla och träna det som ibland kallas 21st Century Skills. Det skapar ett ramverk som ger hjälp och stöd och därmed gör det lättare för lärare och elever att komma igång med kollaborativt lärande. Förutom att lära sig samarbeta, tänka kritiskt och att lösa problem på kreativa sätt, är det också viktigt att eleverna lär sig förstå och dra nytta av de digitala möjligheterna när de arbetar.

Tanken med Nordic CRAFT är att elever i de nordiska länderna ska arbeta tillsammans i mindre grupper i ett hackathon för att undersöka och ta fram lösningar på ett konkret och vardagsnära problem. Grupperna ska inleda arbetet med att försöka hitta så mycket information som möjligt om problemet. När de har en hyfsat klar bild av vad det handlar om, ska de brainstorma olika lösningar på problemet.

Efter att alla lösningar är presenterade ska varje grupp välja den lösning bland sina idéer som man tror har högst potential. Därefter ska de ta fram varsin prototyp och kort presentera den för de andra. Grupperna ger återkoppling åt varandra och sedan kan de arbeta vidare med sina prototyper. Hackathonet avslutas med att man väljer ut de prototyper som man anser löser problemet bäst.  

Veckans tips

Igår publicerade Spaningen ett kort samtal med Jonas Linderoth, professor i medier, estetik och berättande på Högskolan i Skövde, om ett projekt som precis har inletts. Tillsammans med Carl Heath, Jonas Ivarsson och Björn Sjöblom tittar han närmare på ett spel som hör till de vanligaste på svenska skolgårdar. Ofta kallas det för King eller Boll i ruta, men det är även känt under flera andra namn.

Det här är ett spel som det ibland förekommer en del konflikter kring. På skolorna försöker man därför hantera dem med hjälp av lokala regler, och det är just det här som intresserar de fyra forskarna. Vad händer egentligen när ett spel växer fram bland användarna i den lokala miljön istället för att någon utifrån säger hur det ska vara? Detta vill man analysera ur ett speldesignperspektiv.

Just nu pågår datainsamlingen, och forskarna är intresserade av att få tillgång till så mycket information som möjligt från förskollärare, lärare, rektorer, fritidspedagoger, elevassistenter och andra som arbetar i förskolan och i skolan. Vad kallar man spelet? Varför togs reglerna fram? Hur fungerar det?

Det finns en webbaserad enkät som underlättar insamlingen, men det går också bra att maila regler och andra dokument som rör spelet direkt till Jonas Linderoth.

Spaningen Podd 015: Bilden av skolans digitalisering och röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Spaningen Podd 015: Bilden av skolans digitalisering och röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Den här veckan tar vi upp två artiklar som publicerades på Spaningen tidigare i veckan. Den ena handlar om betydelsen av att medier och forskare ger en rättvisande bild av arbetet med skolans digitalisering. Den andra ger en inblick i hur röststyrda digitala assistenter kan hjälpa lärare och elever i klassrummet. Som vanligt avslutar vi med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 51: Bilden av skolans digitalisering och användningen av röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Veckans spaning, vecka 51: Bilden av skolans digitalisering och användningen av röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan tar vi upp två artiklar som publicerades på Spaningen tidigare i veckan. Den ena handlar om betydelsen av att medier och forskare ger en rättvisande bild av arbetet med skolans digitalisering. Den andra ger en inblick i hur röststyrda digitala assistenter kan hjälpa lärare och elever i klassrummet. Som vanligt avslutar vi med veckans tips.

Ge en rättvisande bild av skolans digitalisering

Den pågående digitaliseringen innebär en lika genomgripande transformation av samhället som när Sverige elektrifierades för knappt 100 år sedan. Hela verksamhetsområden omvandlas, det skapas nya organisationsmodeller, gamla arbetssätt byts ut och det krävs delvis andra kompetenser än tidigare. Detta ställer krav på att läroplanen och skolans undervisning ska förändras och att man ska dra nytta av den digitala utvecklingens möjligheter.

När skolans verksamhet börjar digitaliseras, är det många som blir oroliga över att elevernas kunskaper försämras. Resonemangen om olika kompetenser framstår som abstrakta och kan kännas svårgripbara för många. Vardagen i skolan ser inte längre ut som man är van vid, och det leder till att en del ifrågasätter den här utvecklingen, ibland utifrån rena känsloargument.

I onsdags publicerade Spaningen en artikel där den finlandssvenska forskaren Linda Mannila lyfte fram betydelsen av att medier och forskare hanterar den här oron på ett rättvisande och konstruktivt sätt. Tyvärr spelar medierna ibland på folks rädsla för att locka till sig fler läsare och tittare, och det händer även att forskare har en egen agenda som de vill föra fram

Det finns på sina håll en mediepanik och teknikrädsla som pyr under ytan, säger Linda Mannila. Infekterade debatter om ungdomars skärmtid och efterlysningar av effektiva porrfilter som ska hålla oönskat innehåll borta är tydliga exempel på det. Men den digitala utvecklingen är komplex och rymmer både positiva och negativa sidor. Därför är det viktigt att medier och forskare ger en balanserad och rättvisande bild och undviker att underblåsa populistiska strömningar.

Bland annat är det viktigt att ge konkreta exempel från klassrummen som visar hur det ser ut och som förklarar vad förändringarna innebär för lärare och elever. Annars kan vi inte få en skoldebatt som vilar på saklig grund och som leder utvecklingen framåt, konstaterar Linda Mannila. Internet var ingen fluga och digitaliseringen är ingen trend. Skolan och resten av samhället digitaliseras vare sig vi vill eller inte, så vi måste helt enkelt börja hantera det här på ett konstruktivt sätt.

Med den digitala assistenten Alexa i klassrummet

Det sker en snabb utveckling inom maskinlärande och artificiell intelligens, och det börjar synas i vardagen. Det uppkopplade hemmet är på väg att bli verklighet och allt fler installerar smarta högtalare med röststyrda digitala assistenter som spelar musik, läser upp nyheter, styr belysningen och hanterar lås- och larmsystem.

Än så länge är det för tidigt att säga vad det här kommer att betyda för skolan, men det finns redan lärare som undersöker möjligheterna. Carmen de Bruijckere, som är klasslärare i en fyra på Kungsholmens grundskola i Stockholm, använder sedan en tid tillbaka Amazons digitala assistent Alexa som hjälpreda i klassrummet. Igår publicerade Spaningen en artikel som ger en inblick i vad hon och eleverna gör.

Den ai som används i den här typen av digitala assistenter är fortfarande rätt rudimentär.  Det sätter tyvärr ganska snäva ramar för vad de kan göra, berättar Carmen de Bruijckere. Just nu används Alexa mest till att hantera enkla, praktiska saker i klassrummet. Det handlar bland annat om att att hålla koll på tiden när eleverna ska prata två minuter var eller när de ska arbeta tyst i en kvart. Eftersom klassrummet har belysning som kan fjärrstyras, så hjälper Alexa också till med det. Om belysningen behöver släcka ned, är det bara att säga ”lights down, Alexa”, så är det klart.

Eleverna behöver lära sig hur de ska prata för att få Alexa att göra det som de vill. Om de till exempel vill spela ett spel eller arrangera en frågesport, måste de använda rätt fraser. Annars säger Alexa till att hon inte förstår och eleverna måste försöka igen. Det är bra att eleverna lär sig att umgås och samarbeta med röststyrda assistenter och robotar, menar Carmen de Bruijckere. De blir allt viktigare i vardagen, så därför behöver de både lära sig hantera möjligheterna och inse begränsningarna

Det är även viktigt att eleverna reflekterar kring de negativa sidorna med den här utvecklingen. Naturligtvis är det inte oproblematiskt att stora multinationella företag kan spela in det som sägs i klassrummet, trots att det inte handlar om någon känslig information, säger Carmen de Bruijckere.

Det gäller också att arbeta med elevernas medie- och informationskunnighet när Alexa används för att ge information eller för att svara på frågor. Varifrån kommer informationen? Är källan tillförlitlig? Hur fungerar algoritmerna som används för att välja svaret på frågan? Eleverna måste bli medvetna om problematiken och träna sig i att reflektera kritiskt kring detta. Här spelar läraren förstås en central roll.

Veckans tips

Parallellt med utvecklingen av röststyrda digitala assistenter, händer det också en hel del inom området människoliknande, empatiska robotar. Det finns till och med skolor som experimenterar med dem i klassrummet, även om det än så länge inte är särskilt vanligt.

För några år sedan tittade det EU-finansierade forskningsprojektet EMOTE närmare på vad den här typen av robotar kan komma att innebära i praktiken. Forskarna följde hur skolor i några europeiska länder använde roboten Nao som ett interaktivt hjälpmedel för att underlätta och ge stöd åt elevers lärande.

Två göteborgsforskare – Wolmet Barendregt och Sofia Serholt – deltog i det här projektet. Häromveckan samtalade Neil Selwyn och Sofia Serholt om erfarenheterna med robotar i klassrummet i Monash Universitys podd Meet the Education Researcher. Samtalet pågår i knappt 14 minuter och lyfter fram en rad angelägna frågor som det är viktigt att reflektera kring. Robotar i klassrummet låter fortfarande som science fiction, men framtiden kommer fortare än vi tror.

Med Alexa i klassrummet

Med Alexa i klassrummet

Uppkopplade prylar och röststyrda assistenter, som svarar på frågor och löser praktiska problem, börjar bli  en del av vardagen för allt fler. Hur kan den här utvecklingen användas som stöd i undervisningen och i arbetet med elevernas digitala kompetens? Vad finns det för hinder? Carmen de Bruijckere, klasslärare i en fyra på Kungsholmens grundskola i Stockholm, undersöker det här i praktiken i sitt klassrum.

Röststyrda digitala assistenter blir allt vanligare

Under de senaste par, tre åren har röststyrda digitala assistenter blivit allt synligare på konsumentmarknaden. De finns i datorn och i mobilen, men också i bland annat smarta klockor och smarta högtalare. Amazon och Google var tidigt ute med användarvänliga produkter och dominerar för närvarande marknaden. Än så länge är genomslaget störst i USA, men Sverige och många andra länder följer efter i rask takt.

Röststyrda digitala assistenter baseras på tekniska lösningar som använder maskinlärande och artificiell intelligens. Assistenten startar när man anropar den och spelar in det som sägs med hjälp av mikrofonen i den enhet som används. Inspelningen skickas vidare till leverantörens server, som omvandlar det som sägs till kommandon, därefter utförs uppgiften och sedan levererar assistenten resultatet. Alltihop är klart på några få sekunder.

Det går att skicka meddelanden, hantera kalendern och så vidare med hjälp av den röststyrda assistenten. Allt fler företag utvecklar också appar som gör det möjligt att använda deras produkter och tjänster. Assistenten kan till exempel läsa upp nyheter, ge en väderleksprognos, spela musik, göra inköp, spela spel, svara på frågor samt sköta allt från belysning till lås- och larmsystem. Än så länge befinner vi oss på ett tidigt stadium, men utvecklingen går snabbt framåt.

Det är spännande att undersöka de pedagogiska möjligheterna

Carmen de Bruijckere använder sedan i våras Amazon Echo Show –  en smart högtalare som även har en liten skärm – i klassrummet. Assistenten heter Alexa och man startar den helt enkelt genom att säga dess namn, berättar hon.

  – Jag kände att det vore kul att testa en assistent i klassrummet och tog därför med min privata. Nu har skolan köpt in en egen och jag använder den i klassrummet när det är lämpligt. Innan jag började på Kungsholmens skola arbetade jag i Sollentuna och deltog bland annat i Makerskola. Den digitala teknikutvecklingen ger många kreativa pedagogiska möjligheter, och det är spännande att undersöka dem tillsammans med elevern

Det måste vara lugnt i klassrummet

Alexa kan inte uppfatta sina instruktioner om det är bullrigt eller om flera personer pratar i munnen på varandra, säger Carmen de Bruijckere. Därför är det viktigt att det är lugnt i klassrummet när Alexa ska hjälpa till.

  – Det räcker att jag säger att jag ska prata med Alexa, så blir det tyst med en gång. Alexa fungerar bra i helklass, men hon finns också tillgänglig för eleverna när de arbetar i mindre grupper. Än så länge går det inte att prata svenska, men eleverna har inga problem med engelskan.

Det gäller att prata så att Alexa förstår

Eleverna behöver lära sig hur de ska prata för att få Alexa att göra det som de vill. Om de till exempel vill spela ett spel eller arrangera en frågesport, måste de använda rätt fraser. Annars säger Alexa till att hon inte förstår och eleverna måste försöka igen, säger Carmen de Bruijckere.

  – Det är viktigt att eleverna förstår att Alexa förändras, precis som alla andra datorprogram. Tidigare kunde man till exempel avsluta en tjänst genom att säga ”thank you, Alexa”, men nu måste man istället säga ”Alexa, stop”. Hon lär sig också att göra nya saker efterhand som fler företag hakar på. Det är viktigt att eleverna lär sig att prova sig fram för att ta reda på vad som faktiskt går att göra

Alexa kan ordna en del av det praktiska arbetet

Alexa används för det mesta för att hantera enkla, praktiska saker, säger Carmen de Bruijckere. Det går väldigt smidigt och sparar tid, samtidigt som eleverna ser konkreta exempel på hur tekniken kan användas.

  – Alexa håller till exempel koll på tiden när eleverna ska prata två minuter var eller när de ska arbeta tyst i en kvart. Hon påminner oss när det är dags att vattna blommorna och hon tar snabbt och smidigt fram den musik som vi ber om. Eftersom vi har belysning som kan fjärrstyras, så hjälper hon även till med det. Om vi behöver släcka ned, är det bara att säga ”lights down, Alexa”, så är det klart

Eleverna behöver komma över tröskeln

Det kändes nog lite ovant för eleverna när vi började arbeta med Alexa, säger Carmen de Bruijckere. De behövde komma över en tröskel innan det blev mer naturligt, men det tog inte särskilt lång tid. Det är lite konstigt att prata med en maskin innan man vant sig. Så är det förstås för oss alla, påpekar hon.

  – Det händer ibland att eleverna blir frustrerade när Alexa inte förstår, men det kompenseras av att hon alltid är så lugn och artig. Jag tycker det är bra att eleverna lär sig att umgås och samarbeta med röststyrda assistenter och robotar, eftersom de blir allt viktigare i vardagen.

Det finns även negativa sidor och möjliga risker

Det är naturligtvis också viktigt att eleverna reflekterar kring de negativa sidorna och de möjliga riskerna med den här utvecklingen, säger Carmen de Bruijckere. Hit hör till exempel den personliga integriteten. Det är inte oproblematiskt att stora multinationella företag kan avlyssna och spela in det som sägs i klassrummet, även om det som sägs inte är av känslig natur.

  – Etiken är en stor och central fråga, och det är även något som jag diskuterar tillsammans med eleverna. De är medvetna om att det som de säger spelas in och att allt lagras på servrar någonstans. Eleverna förstår också att den information som samlas in kan användas för att påverka dem. Därför är det bra att de vet att det finns en knapp där de kan stänga av Alexas mikrofon, om de tycker att det behövs.

Träna kritiskt tänkande

Källkritik och sökkritik är också angeläget att diskutera när Alexa används för att ge information eller för att svara på frågor. Det här är en del av medie- och informationskunnigheten som blir allt viktigare efterhand som röststyrda assistenter får större utrymme i vardagen.

  – Varifrån kommer informationen? Är källan tillförlitlig? Hur fungerar algoritmerna som används för att välja svaret på frågan? Eleverna måste bli medvetna och lära sig att reflektera kritiskt. Här har jag en viktig roll att handleda, hjälpa och förklara för eleverna. Eleverna måste känna tillit till tekniken, men de ska förstås inte lita blint på den.

Använd den nya tekniken och börja utforska möjligheterna

Än så länge är den ai som används ganska rudimentär, vilket sätter snäva ramar för vad en assistent kan användas till i klassrummet, säger Carmen de Bruijckere. De möjligheter som finns är inte heller särskilt anpassade till skolans värld än, även om edtech-företagen förstås ligger i startgroparna. Det allra bästa vore om lärare och elever själva kunde programmera assistenten på ett enkelt sätt, till exempel genom blockprogrammering, men där är vi tyvärr inte än, tillägger hon.

  – Det är angeläget att föra in den nya tekniken i klassrummet, så att vi kan börja utforska möjligheterna och diskutera dem ur ett pedagogiskt perspektiv. Dessutom är det viktigt att eleverna får reflektera kring vart samhället är på väg, vad det kan innebära och hur de kan påverka utvecklingen. Det är en del av den digitala kompetensen som inte får glömmas bort, men det förutsätter också att man använder de tekniska lösningarna i praktiken och lär sig hur de fungerar.

Spaningen podd 012: Skolans digitala utmaning för likvärdig användning

Spaningen podd 012: Skolans digitala utmaning för likvärdig användning

Den här veckan ägnar vi liksom förra veckan helt åt Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Vi gör tre nedslag bland presentationerna på tisdagens skolspår. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 48: Skolans digitala utmaning för likvärdig användning

Veckans spaning, vecka 48: Skolans digitala utmaning för likvärdig användning

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan ägnar vi liksom förra veckan helt åt Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Vi gör tre nedslag bland presentationerna på tisdagens skolspår. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Hur går det med handlingsplanen för skolans digitalisering?

Digitaliseringen uppfattas ofta som något som anfaller utifrån, en kraft som bara kommer och som man inte kan påverka. På ett sätt är det så, konstaterade Annika Agélii Genlott, som projektleder SKL:s arbete med att ta fram en handlingsplan för skolans digitalisering. Den digitala utvecklingen kan vi inte bara stoppa utan vidare, tillade hon. Däremot kan vi naturligtvis påverka vart den för oss och vilka konsekvenser den får för samhället och tillvaron

Målet för handlingsplanen är att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i skolan. Som vi tidigare har berättat, arbetar man bland annat med digitala rådslag där alla intresserade kan vara med.  Syftet är att få fram konkreta förslag på vad som bör göras av olika aktörer för att målen ska kunna nås. Hittills har 1500 personer från näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle deltagit i de olika rådslagen. Deras förslag ligger till grund för det fortsatta arbetet på SKL.

I mars nästa år presenteras en analys av hur läget ser ut och vad som bör göras inom strategins tre fokusområden: digital kompetens, likvärdig tillgång och användning samt praktiknära forskning och uppföljning. Tanken är att det ska bli en dynamisk handlingsplan där åtgärderna kan uppdateras och förändras efterhand, betonade Annika Agélii Genlott.

Medie- och informationskunnighet är avgörande för ett öppet och demokratiskt samhälle

Det pågår även en hel del andra insatser som påverkar och förstärker arbetet med skolans digitalisering. Carl Heath gav en snabb inblick i sitt nyss inledda arbete med en nationell satsning på medie- och informationskunnighet som omfattar hela samhället. Den här satsningen är en del av regeringens demokratistrategi, och syftet är att stärka den allmänna motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat.

Digitaliseringen, det förändrade medielandskapet och nya medievanor ställer helt andra krav på medborgarens kritiska förmåga än vad vi är vana vid, berättade Carl Heath. Det gäller också att följa och försöka förstå den pågående utvecklingen, så att definitionen av vad som ingår i medie- och informationskunnighet är i takt med tiden. Just nu pågår tekniska förändringar inom en rad olika områden som det är viktigt att hålla koll på, påpekade han. Texten är snart inte längre den dominerande medieformen, och det måste vi vara medvetna om.

Ett exempel är röstens växande betydelse när vi interagerar med datorn och andra digitala enheter. Här handlar det bland annat om ai-baserade digitala assistenter, som nu börjar få en allt viktigare roll i vardagen. Amazon Echo, Google Assistant och andra liknande system kan bara hantera enklare kommandon, men mer avancerade lösningar, som kan föra naturliga konversationer, är på väg. De här systemen kan hjälpa oss att hantera en rad olika sysslor i vardagen, men de kan också svara på frågor. Hur ska vi förhålla oss när det bara ges ett svar?

Framväxten av deepfake, det vill säga datormanipulerade filmer som ser äkta ut, är ett annat exempel. Tekniken har funnits länge, men nu är den snart tillgänglig för gemene man. Det gäller också att hålla koll på hur andra länders regeringar samlar in, använder och förhåller sig till data i vardagen. Kinas system för social kreditvärdering, som ska rangordna hela befolkningen efter hur pass goda samhällsmedborgare de är, är ett exempel.

Carl Heath slog fast att medie- och informationskunnighet är helt avgörande för att vi ska kunna upprätthålla ett öppet och demokratiskt samhälle. För att kunna möta och hantera den digitala utvecklingen, är det nödvändigt att förstå och att kunna förhålla sig till den. Det ställer krav på att biblioteken och folkbildningen följer med i utvecklingen. Detsamma gäller förstås även för skolan.

Skolverket förbereder för digitala nationella prov 2022

Ett helt annat område, som också ställer nya och annorlunda krav på skolan, är de digitala nationella proven, som ska införas i full skala 2022. Detta är något som i ganska stor utsträckning kommer att driva skolans digitalisering de närmaste åren. Det hävdade Karin Hector-Stahre, som är projektledare för Skolverkets arbete med att digitalisera de nationella proven.

Förutom att ge  bättre möjligheter att bedöma digital kompetens och andra viktiga förmågor, är syftet med digitaliseringen att öka likvärdigheten och att minska det administrativa arbetet. Införandet av extern bedömning av proven kommer sannolikt också att påverka likvärdigheten i en positiv riktning, tillade Karin Hector-Stahre.

Just nu arbetar Skolverket med att ta fram gemensamma ramverk för hur proven ska konstrueras och hur bedömningsstödet ska se ut. Proven utvecklas på landets universitet och högskolor, och det är viktigt att de har en bruksanvisning så att de kan komma igång med sitt arbete. En annan viktig uppgift är förstås att ta fram en nationell tjänst för de digitala nationella proven där inloggningssystemet är så säkert som möjligt. Här har arbetet precis inletts.

Införandet av digitala nationella prov ställer krav på skolorna inom ett antal olika områden, berättade Karin Hector-Stahre. De måste kunna logga in säkert med Skolfederation eller något annat identitetshanteringssystem som motsvarar säkerhetskraven. Alla elever som ska utföra proven måste ha tillgång till varsin digital enhet som motsvarar de tekniska krav som Skolverket ställer. Det måste även finnas en adekvat digital kompetens i skolans organisation och det förutsätts att it-infrastrukturen och rutinerna kring hanteringen av proven är tillräcklig.

Den stora frågan är hur pass beredda huvudmännen och skolorna faktiskt är, menade Karin Hector-Stahre. De krav som skolorna får svårast att hantera är sannolikt de som rör infrastruktur, provhanteringsrutiner och digital kompetens. Skolverket står naturligtvis tillhands med riktlinjer och stöd, men ansvaret ligger til syvende og sidst hos huvudmännen, betonade hon.

Veckans tips

Digitaliseringen får konsekvenser för skolans verksamhet inom många områden. Ett område som vi kanske inte alltid tänker på är skolmaten. I onsdags publicerade Spaningen en artikel om Hållbar skolmåltid genom digitalisering, ett nystartat projekt som RISE driver tillsammans med Kungsbacka kommun och Västerviks kommun. Vinnova ger stöd åt det första steget i projektet genom sin satsning Utmaningsdriven innovation.

Tanken är att skapa ett digital ekosystem med olika tjänster för personal och elever. Genom att få tillgång till statistik och information om elevfrånvaro underlättas personalens planering av skolmåltiderna. Därmed kan det stora svinnet, som både frestar på skolans ekonomi och på miljön, sannolikt minska betydligt. Det går också att anpassa skolmaten efter elevernas behov. De kan, via appar i sina mobiler, få rekommendationer utifrån sina behov, exempelvis om de har fysiskt krävande lektioner på eftermiddag. Om eleverna får näringsriktig mat som ger tillräcklig energi, kan de prestera bättre.

Förhoppningen är att projektet ska leda till ökad hållbarhet, en mer effektiv användning av skolans resurser, en starkare elevhälsa och bättre skolresultat.