Etikett: STL

Veckans spaning: Skriva sig till lärande, skolans digitalisering i Europa och VR i undervisningen

Veckans spaning: Skriva sig till lärande, skolans digitalisering i Europa och VR i undervisningen

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Skriva sig till lärande – en pedagogisk modell utan åldersgräns

I tisdags publicerade Spaningen en längre artikel om Skriva sig till lärande (STL). Det är en pedagogisk modell som togs fram i Sollentuna för knappt tio år sedan och som bygger vidare på Arne Tragetons modell Att skriva sig till läsning.

STL kopplar samman den pedagogiska användningen av it och digitala medier med nyckelfaktorer som enligt forskningen främjar elevernas språkutveckling och lärande. Det handlar om ett metakognitivt sätt att arbeta, där eleverna, utifrån tydligt utpekade mål, analyserar och reflekterar kring sitt eget och sina klasskamraters lärande. Skriftlig formativ återkoppling och digital interaktion används som hävstång för elevernas lärande. De utvecklar på en och samma gång sin läsförmåga, sitt skrivande och sin digitala kompetens.

STL är en strukturerad process som lärare fyller med innehåll beroende på ämne, årskurs, grupp samt explicita mål med uppgiften. Även om det bara finns forskning på yngre elever, går modellen att använda i alla åldrar i skolan. Dessutom fungerar den även bra för vuxna. När lärare lär sig att undervisa med STL, analyserar de sin egen och sina kollegors lektionsplanering och genomförande och ger formativ återkoppling åt varandra.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför sedan 2015 en satsning på att fortbilda lärare i STL. Varje höst anordnas en utbildning som sträcker sig över ett helt läsår, bygger på blended learning och är öppen att söka för alla lärare i hela Sverige.

Från och med det här läsåret hjälper SKL även kommunala huvudmän som vill genomföra utbildningen på egen hand.I januari startade Centrum för skolutveckling i Göteborgs stad sin första STL-utbildning för lärare i för- och grundskolan. Efter sommarlovet startade en ny omgång, och den här gången har man även en pilotgrupp med gymnasielärare.

Lärarna i Göteborg träffas totalt nio gånger under läsåret, men det är mellan träffarna som det egentliga arbetet sker. Lärarna ska planera och genomföra lektioner där de arbetar med STL. De ska också göra en kritisk analys av sin egen undervisning och ge återkoppling på sina kollegors analyser. Det gäller att reflektera kring hur det gick, varför det blev så och vad som behöver ändras. Därefter lämnar de sin analys vidare till kurskamraterna, som ger en återkoppling som de sedan ska använda när de arbetar vidare med sin undervisning.

Skolan måste ge sina lärare den tid de behöver för sitt analysarbete. Annars finns det risk för att förändringsarbetet bara fungerar under kursen och att lärarna sedan faller tillbaka till sitt vanliga sätt att arbeta. För att det här ska fungera, måste hela styrkedjan vara med. Det är nödvändigt att diskutera med beslutsfattare, områdeschefer, rektorer och lärare, så att alla verkligen förstår varför man väljer att arbeta med den här modellen.

Den stora förändringen med STL är att lärare både lär sig att använda it och digitala medier på ett målmedvetet sätt i sin undervisning och att de tränas i att ständigt utveckla och förbättra arbetet tillsammans med eleverna. Det rör sig om en utveckling av lärarens arbete som egentligen inte har något slut.

Skolans digitalisering i Europa

Eurydice Network publicerade nyligen en rapport som ger en bild av det pågående arbetet med skolans digitalisering i 38 länder i Europa, inom och utanför EU.

Överlag betraktas digital kompetens som en nyckelkompetens och i regel ses den som en kompetens som ska utvecklas över ämnesgränserna. De allra flesta länderna har lärandemål som överensstämmer med de fem kompetensområdena i DigComp, EU:s ramverk för alla medborgares digitala kompetens: informationskompetens, kommunikation och samarbete, att skapa digitalt innehåll, säkerhet samt problemlösning.

Mer än hälften av länderna genomför just nu reformer av sina läroplaner för att föra in eller lyfta fram digital kompetens. Några lägger till nya områden, till exempel programmering, datalogiskt tänkande eller säkerhet.

Två tredjedelar tar upp digital kompetens som en av de yrkeskompetenser alla lärare ska ha. I några länder rör det sig om ganska detaljerade beskrivningar, i andra är det mer allmänt formulerat. Det gemensamma för dem alla är att de betonar att lärare ska kunna använda och integrera it och digitala medier i sin undervisning, och att det ska ske på ett effektivt sätt.

Fjorton av länderna har inte alls digitaliserat sina nationella prov, medan resten av dem har gjort det i varierande omfattning. I Norge används digitala nationella prov genom hela grund- och gymnasieskolan,Danmark och Island har digitaliserat de nationella proven i grundskolan och Finland har digital studentexamen.

Hälften av länderna bedömer inte elevernas digitala kompetens på nationella prov. Norge och Österrike är de enda länderna som gör det från grundskolans första år till och med gymnasieskolans sista år.

Generellt sett finns det lite vägledning kring hur elevernas digitala kompetens ska bedömas. Elva av länderna har tagit fram tydliga kriterier, men endast fem har kriterier som täcker både grund- och gymnasieskolan.

De allra flesta länderna har tagit fram strategier för skolans digitalisering, men det är sällan som det utvärderas hur arbetet genomförs i praktiken och vad det leder till. Knappt två tredjedelar av länderna har särskilda inspektionsmyndigheter och tittar även på hur användningen av it och digitala medier i undervisningen fungerar. De ger även stöd till beslutsfattare, skolledare, lärare och elever. 

På många håll har skolan en ganska bristfällig digital infrastruktur. Satsningar inom det här området är därför en viktig del av digitaliseringsarbetet. Nästan alla länder satsar också på digitala lärresurser. Det handlar både om att förbättra kvaliteten och att se till att alla får tillgång. Sverige är ett av få länder som inte har någon sådan satsning.

Nästan alla länder satsar på lärares kompetensutveckling och många ger även stöd åt lärarnätverk och kollegialt lärande. Trots att forskning och erfarenhet tydligt visar att rektorer har en avgörande roll när skolan digitaliseras, är det bara en tredjedel av länderna som ger dem fortbildning och annat stöd.

Att tänka på när det gäller VR i undervisningen

Kan VR i undervisningen öka grundskoleelevers intresse för naturvetenskap? Det undersöker Kommunernes Landsforening i Danmark i projektet VR i skolen tillsammans med Virtual Reality Lab vid Köpenhamns universitet, företaget Epinion och fem kommuner.

Aktuell forskning indikerar att VR kan bidra till att göra naturvetenskap intressant för eleverna. I våras tog man därför fram ett undervisningsmaterial om klimatförändringar, som även testades tillsammans med några lärare. Under hösten och vintern genomförs en testomgång på skolor i fem de kommunerna, som nästa år kommer att sammanfattas och analyseras i en rapport.

Redan nu delar man med sig av erfarenheterna från vårens arbete med att ta fram undervisningsmaterialet. Det här behöver skolor som är intresserade av VR tänka på:

  1. Börja enkelt. Första steget är att skaffa VR-glasögon, men det behöver inte vara någon dyr och avancerad modell med sensorer och inbyggd dator. Det kan räcka med VR-glasögon i kartong med en hållare för mobilen.
  2. Alla elever behöver inte ha ett eget par VR-glasögon. Allt beror på hur man arbetar. 
  3. Det är viktigt med lugn och ro och en skyddad plats när man använder VR i undervisningen. Tänk på att eleverna går in i en annan värld när de använder VR-glasögonen. De kan inte se vad som finns eller vad som händer runt omkring dem. 
  4. Ta reda på vad det finns för resurser och hur de kan användas. En stor del finns bara på engelska och ofta vänder de sig till äldre elever. Det behöver inte vara material som har tagits fram för skolan, utan även sådant som har ett underhållningssyfte kan komma till nytta. 
  5. Ha realistiska förväntningar. Det krävs mycket arbete för att VR ska fungera i undervisningen. 
  6. Tänk på syftet. Varför vill du använda VR i undervisningen? Är tanken att motivera eleverna, vill du föra in ett nytt ämnesinnehåll eller handlar det om repetition?

Veckans tips

Häromdagen kom ett nytt avsnitt av Svensk biblioteksförenings poddcast. Den här gången är temat skolbibliotek – går utvecklingen framåt eller bakåt i den svenska skolan? 

På 22 minuter ges en både innehållsrik och koncis sammanfattning av läget och hur Svensk Biblioteksförening ser på saken.

Skriva sig till lärande – en pedagogisk modell utan åldersgräns

Skriva sig till lärande – en pedagogisk modell utan åldersgräns

Grundskolorna i Sollentuna kommun arbetar sedan 2011 med den pedagogiska modellen Skriva sig till lärande (STL). Sedan 3 år tillbaka sprids den också på nationell nivå genom Sveriges kommuner och landsting (SKL), både på grund- och gymnasieskolan. Studier visar att STL har goda effekter på språkutveckling och lärande för elever i åk 1-3. Fungerar den även för äldre elever? Vad krävs för att arbetet ska lyckas?

STL förenar pedagogik och teknik

För tio år sedan beslutade Sollentuna kommun att satsa målmedvetet på utvecklingen av digital kompetens genom hela grundskolan för att möta de behov som krävs för att kunna med- och samverka i ett modernt samhälle. Annika Agélii Genlott och Sara Penje, som då var skolutvecklare, tog fram STL som en del av den satsningen. Det rör sig om en vidareutveckling av Arne Tragetons modell Att skriva sig till läsning, som på ett kraftfullt sätt förenar pedagogik och teknik. Eftersom STL visade på goda elevresultat, satsade kommunen på att sprida modellen och därigenom skapa möjligheter att utveckla det professionella lärandet tillsammans med kollegor och skolledare.

Lärare på en av SKL:s STL-utbildningar

STL kopplar samman den pedagogiska användningen av it och digitala medier med nyckelfaktorer som enligt forskningen främjar elevernas språkutveckling och lärande. Den fungerar som en strukturerad process som lärarna fyller med innehåll beroende på ämne, årskurs, grupp samt explicita mål med uppgiften. Modellen vilar på ett sociokulturellt perspektiv och bygger därmed på ett aktivt och synligt lärande där eleverna lär sig tillsammans, berättar Annika Agélii Genlott, som numera är utredare på SKL och doktorand i Informatik vid Handelshögskolan i Örebro.

  – Skriftlig formativ återkoppling och digital interaktion används som hävstång för elevernas lärande. De utvecklar på en och samma gång sin läsförmåga, sitt skrivande och sin digitala kompetens. Det handlar om ett metakognitivt sätt att arbeta, där eleverna hela tiden, utifrån tydligt utpekade mål, analyserar och reflekterar kring sitt eget och sina klasskamraters lärande. STL är också inkluderande, eftersom talsyntes och stavningskontroll är tillgängliga i de webbaserade tjänster som används när eleverna skriver och återkopplar till varandra.

En cirkelmodell med sex steg

STL använder en cirkelmodell med sex steg, som tar avstamp i läroplanens kunskapskrav och centrala innehåll, utvalda av läraren. Nästa steg är att inspirera eleverna och att ge dem de förkunskaper som de behöver för att i ett processorienterat arbetssätt nå målet med uppgiften. I det tredje steget fokuserar eleverna på vilken typ av textgenre som texten de ska skriva utgår från. I svenska kan det handla om ren textgenre, i matematik, kan det vara ett räkneproblem, i NO kan det vara en laborationsrapport, och så vidare. Därefter börjar var och en skriva det första utkastet på sin egen text. 

Under skrivandets gång läser och återkopplar eleverna formativt på varandras texter, för att de ska bli så bra som möjligt. Här är det viktigt att eleverna har en checklista att utgå ifrån, så att de vet vad de ska fokusera på i sin återkoppling. Utan en checklista med målen med uppgiften, finns risken att de bara bedömer det som är enklast att rätta, det vill säga stavning och liknande, och glömmer bort uppbyggnaden av text, användning av begrepp kopplat till området som det handlar om, och så vidare. Under detta delmoment av skrivprocessen skriver även läraren formativ återkoppling till eleverna.

I det femte steget ger läraren sin slutliga återkoppling innan texterna publiceras och föräldrar, syskon och andra intresserade kan ta del av den färdiga texten. Allra sist gör läraren en formativ bedömning av varje elevs lärande och av gruppen som helhet. Här ingår en analys av vad i undervisningsprocessen som kan förbättras eller förändras. 

För att eleverna ska kunna återkoppla på ett bra sätt, måste de ha samma glasögon och samma mål som läraren. Det förutsätter att de får hjälp med att förstå uppgiften och att det ges tydliga instruktioner om vad återkopplingen ska rikta in sig på, säger Annika Agélii Genlott.

  – Om elever får lära sig att formativt återkoppla på kompisarnas utkast, blir de efterhand sylvassa! De förstår snabbt att hela tiden ha målet för uppgiften i sikte och hur de ska kunna återkoppla på ett sätt så att kompisen leds mot målet Detta innebär att de i samma stund som de formulerar återkopplingen blir uppmärksamma på sin egen process, ett slags metakognitivt lärande. De lär sig också att använda återkopplingen de får och det har visat sig att de efterfrågar den de gånger som de inte får den.

Eleverna blir ofta till och med vassare än läraren. Men det är viktigt att återkopplingen är skriftlig.

  – Det krävs mer för att uttrycka sig skriftligt än muntligt. Man behöver helt enkelt bli mer stringent i sina tankar för att kunna förklara det skriftligt. Det går att koppla till uttrycket ”det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda”. Därför måste eleverna träna på att tänka igenom vad de vill uttrycka för att sedan kunna skriva det på ett sätt så att mottagaren förstår.

Annika Agélii Genlott

I teorin skulle STL även kunna användas utan digitala verktyg, eftersom modellen bygger på forskning om hur vi lär oss bäst och inte är beroende av en viss teknik. Men i praktiken blir det en helt annan sak, och kan då inte kallas för STL, påpekar Annika Agélii Genlott.

  – Modellen bygger på att eleverna ska revidera sina texter tills de blir rackarns bra. De ska med hjälp av återkopplingen skriva om och utveckla i ett flertal steg. Det fungerar inte alls om man sitter med papper och denna. Det blir alldeles för jobbigt. Dessutom riskerar läraren att tappa de elever som behöver stöd av talsyntes och stavningskontroll.

Forskning pågår kring arbetet med SKL i Sollentuna

Annika Agélii Genlott analyserar sedan flera år tillbaka det övergripande arbetet med STL i Sollentuna tillsammans med Åke Grönlund, som är professor i Informatik vid Handelshögskolan i Örebro. Studierna ingår i hennes doktoravhandling, som beräknas bli klar under nästa år.

Alla studier som har gjorts på elever är inriktade på årskurs 1-3. De visar att elever som arbetar enligt den här modellen utvecklar sin läsförmåga och förbättrar sina resultat i svenska, engelska och matematik. Av studierna framgår också att de elever som presterar lägst och har svårt att nå målen, presterar bättre än vid traditionell undervisning.

  – Det hade varit bra om vi hade kunnat följa de elever som vi studerade till och med årskurs 9, men då fanns det inte tillräckligt många STL-kunniga lärare i högre årskurser. Eleverna kunde alltså inte få STL-utbildade lärare genom hela grundskolan. Vi började med lärare i årskurs 1-3 och efterhand spred vi modellen vidare. Våra erfarenheter visar tydligt att modellen leder till stora förbättringar och i Sollentuna arbetar numera lärare på alla nivåer i grundskolan med STL. Men här behövs förstås mer forskning.

Även om det bara finns forskning på yngre elever, går modellen att använda i alla åldrar i skolan, vilket gjorts i flera kommuner. Dessutom fungerar den även bra för vuxna, konstaterar Annika Agélii Genlott.

  – När lärare lär sig att undervisa med STL, analyserar de sin egen och sina kollegors lektionsplanering och genomförande och ger formativ återkoppling åt varandra. Det får dem att reflektera kring sitt eget och varandras lärande och det hjälper dem att utveckla sin förståelse och att hela tiden utveckla och förbättra sin undervisning.

SKL fortbildar lärare från hela Sverige i STL

SKL genomför sedan 2015 en satsning på att fortbilda lärare i STL. Varje höst anordnas en utbildning som sträcker sig över ett helt läsår, bygger på blended learning och är öppen att söka för alla lärare i hela Sverige. Kursdeltagarna träffas i Stockholm vid tre tillfällen och resterande träffar och all annan kommunikation sker över nätet. I år deltar 120 lärare i två olika grupper.

Cecilia Gustafsson

Från och med det här läsåret hjälper SKL även kommunala huvudmän som vill genomföra utbildningen på egen hand. I januari startade Göteborgs stad, Lindesbergs kommun och Region Kronoberg egna kurser och i augusti kom Region Gotland samt Karlstads och Falköpings kommun igång, säger Cecilia Gustafsson, som är förvaltningsledare för STL på SKL.

  – SKL står till tjänst med kursmaterial som kan användas under kursen och ger olika former av hjälp och stöd under genomförandet. Vi hjälper bland annat till med att formulera utbildningsmål, ger råd om hur många deltagare som är lämpligt och vägleder om hur man bäst informerar om STL. Vi kommer även på besök och håller inspirationsföreläsningar.

Tänk på att förankra i hela styrkedjan

Det är avgörande att arbetet med STL är väl förankrat i hela styrkedjan när man arbetar kommun-  och regionövergripande, från beslutsfattare och förvaltning till rektorer och lärare. Om någon av länkarna brister, är risken stor att allt rinner ut i sanden. Därför måste man verkligen se till att alla är med och att man är överens om att den här modellen ska användas i undervisningen.

Ibland är det lärare som är tveksamma till STL. De flesta av dem som är det, undervisar i ämnen som inte är traditionella skrivämnen. De kan kan därför känna att det blir alltför teoretiskt eller konstruerat om eleverna ska ägna tid åt att skriva och att återkoppla till varandras texter, säger Cecilia Gustafsson.

  – Men eleverna ska förstås inte bara skriva långa faktatexter eller berättande texter. Läraren behöver hitta texttyper som passar i ämnet och som kan hjälpa eleverna att reflektera kring sitt lärande. I matematik kan det handla om att skriva korta, förklarande texter. Det gäller att se möjligheterna. Samtidigt är det viktigt att inse att STL inte är en universalmodell som ska användas hela tiden. Eleverna ska arbeta med skrivutveckling när det behövs och det kan tillföra något. Läraren har det pedagogiska ledarskapet i klassrummet och ska utgå från det.

Pilotgrupp med gymnasielärare i Göteborg

I januari startade Centrum för skolutveckling i Göteborgs stad sin första STL-utbildning för lärare i för- och grundskolan. Efter sommarlovet startade en ny omgång, och den här gången har man även en pilotgrupp med gymnasielärare. I september var Cecilia Gustafsson i Göteborg och besökte gruppen.

  – Jag tror att det kommer att fungera väldigt bra, men eftersom det än så länge är få som har arbetat med STL i gymnasieskolan, så finns det inte många konkreta exempel på hur man kan arbeta. Men det kändes väldigt hoppfullt när jag träffade lärarna. Många har inte arbetat särskilt mycket med strukturerad återkoppling tidigare. De såg det som en intressant möjlighet att utveckla sin egen undervisning och sina elevers lärande.

Cecilia Gustafsson med STL-handledare i Göteborg

Tio gymnasielärare är med i den andra omgången i Göteborg, tillsammans med ett fyrtiotal lärare från för- och grundskolan. Lärarna träffas totalt nio gånger under läsåret, men det är mellan träffarna som det egentliga arbetet sker, säger Helen Henriksson utvecklingsledare på Center för skolutveckling.

  – Lärarna ska planera och genomföra lektioner där de arbetar med STL. De ska också göra en kritisk analys av sin egen undervisning och ge återkoppling på sina kollegors analyser. Det är något som vi lärare inte alls är vana vid. Nu måste de reflektera kring hur det gick, varför det blev så och vad som behöver ändras. Därefter lämnar de sin analys vidare till kurskamraterna, som ger en återkoppling som de sedan ska använda när de arbetar vidare med sin undervisning. Det här är ett långsiktigt arbete som tar tid.

Lärare behöver ges förutsättningar för utvärdering och reflektion

När läraren planerar sin undervisning, måste hen noggrant tänka igenom vad eleverna ska fokusera på för att de ska kunna ge en återkoppling som klasskamraterna har nytta av. Det är väldigt tidskrävande och förutsätter ofta att de får någon form av stöd, till exempel en matris som leder dem rätt. Läraren ska gå framåt i små steg, testa sig fram och försöka hitta sätt som sätter eleverna på rätt väg.

Helen Henriksson

  – Lärare måste tänka om för att kunna utveckla och förändra sin undervisning. Om det blir tydligt att vissa sätt att arbeta gör att eleverna lär sig bättre, finns en utgångspunkt och en riktning för det fortsatta arbetet. Men det kan ta lång tid innan polletten trillar ner, så det gäller att ha tålamod. Det gäller att tro på modellen och att fortsätta att jobba med den.

Att enbart förändra sättet att undervisa räcker inte. Det handlar om att nå fram till en mer genomgripande förändring som innebär att lärarens tankar och perspektiv på undervisning, lärande och kunskap förändras. En sådan förändring sker långsamt, tar tid och kräver att man ständigt utvärderar sin undervisning och gradvis genomför de ändringar som behövs. För att det ska bli möjligt, måste skolan ge sina lärare den tid de behöver för sitt analysarbete. Annars finns det risk för att förändringsarbetet bara fungerar under kursen och att lärarna sedan faller tillbaka till sitt vanliga sätt att arbeta, säger Helen Henriksson.

  – Här gäller det att forcera det motstånd som finns mot förändringsarbete och att påverka verksamhetskulturen på skolan. Strukturer som möjliggör och underlättar utveckling och förändring behöver byggas. Annars är det inte någon mening med att satsa på fortbildning i nya modeller för undervisningen.

Det behövs stödjande strukturer som underlättar utveckling och förändring

Hela styrkedjan måste vara med för att det här ska fungera. Därför är det nödvändigt att diskutera med beslutsfattare, områdeschefer, rektorer och lärare, så att alla verkligen förstår varför vi väljer att arbeta med den här modellen, tillägger Helen Henriksson.

  – Kanske borde vi satsa på en STL-utbildming för ledare? Hur skulle en sådan kunna se ut? Vad behöver en ledare egentligen förstå av STL för att kunna fatta beslut som stödjer utvecklingen? Dessutom vore det intressant att se STL användas på lärarutbildningen. Det är en modell som underlättar digitaliseringen och kan fungera som en röd tråd genom hela utbildningen.

Den stora, övergripande frågan är vad som krävs för att skolans verksamhet ska kunna följa med i samhällsutvecklingen, konstaterar Annika Agélii Genlott. Det är verkligen en tuff utmaning och ställer krav på att organisationen är flexibel och kan anpassa sig. En viktig del är att möjliggöra lärares professionella kollegiala lärande och att skapa strukturer och modeller som gör det lättare att hitta nya vägar för kontinuerlig utveckling och förbättring av undervisningen.

Den stora förändringen med STL är att lärare både lär sig att använda it och digitala medier på ett målmedvetet sätt i sin undervisning och att de tränas i att ständigt utveckla och förbättra arbetet tillsammans med eleverna, avslutar Annika Agélii Genlott.

  – Hur kan jag förbättra min undervisning? Vad kan jag göra annorlunda? Varför är det viktigt? Detta är frågor som läraren ständigt måste ställa sig. Det rör sig om en utveckling av lärarens arbete som egentligen inte har något slut. Det är absolut nödvändigt för att skolan fortsatt ska vara aktuell och kunna ge eleverna den bästa utbildningen och förberedelse inför den samtid de ska leva och verka i under hela sitt liv.