Etikett: Skolbibliotek

Veckans spaning: Skriva sig till lärande, skolans digitalisering i Europa och VR i undervisningen

Veckans spaning: Skriva sig till lärande, skolans digitalisering i Europa och VR i undervisningen

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Skriva sig till lärande – en pedagogisk modell utan åldersgräns

I tisdags publicerade Spaningen en längre artikel om Skriva sig till lärande (STL). Det är en pedagogisk modell som togs fram i Sollentuna för knappt tio år sedan och som bygger vidare på Arne Tragetons modell Att skriva sig till läsning.

STL kopplar samman den pedagogiska användningen av it och digitala medier med nyckelfaktorer som enligt forskningen främjar elevernas språkutveckling och lärande. Det handlar om ett metakognitivt sätt att arbeta, där eleverna, utifrån tydligt utpekade mål, analyserar och reflekterar kring sitt eget och sina klasskamraters lärande. Skriftlig formativ återkoppling och digital interaktion används som hävstång för elevernas lärande. De utvecklar på en och samma gång sin läsförmåga, sitt skrivande och sin digitala kompetens.

STL är en strukturerad process som lärare fyller med innehåll beroende på ämne, årskurs, grupp samt explicita mål med uppgiften. Även om det bara finns forskning på yngre elever, går modellen att använda i alla åldrar i skolan. Dessutom fungerar den även bra för vuxna. När lärare lär sig att undervisa med STL, analyserar de sin egen och sina kollegors lektionsplanering och genomförande och ger formativ återkoppling åt varandra.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför sedan 2015 en satsning på att fortbilda lärare i STL. Varje höst anordnas en utbildning som sträcker sig över ett helt läsår, bygger på blended learning och är öppen att söka för alla lärare i hela Sverige.

Från och med det här läsåret hjälper SKL även kommunala huvudmän som vill genomföra utbildningen på egen hand.I januari startade Centrum för skolutveckling i Göteborgs stad sin första STL-utbildning för lärare i för- och grundskolan. Efter sommarlovet startade en ny omgång, och den här gången har man även en pilotgrupp med gymnasielärare.

Lärarna i Göteborg träffas totalt nio gånger under läsåret, men det är mellan träffarna som det egentliga arbetet sker. Lärarna ska planera och genomföra lektioner där de arbetar med STL. De ska också göra en kritisk analys av sin egen undervisning och ge återkoppling på sina kollegors analyser. Det gäller att reflektera kring hur det gick, varför det blev så och vad som behöver ändras. Därefter lämnar de sin analys vidare till kurskamraterna, som ger en återkoppling som de sedan ska använda när de arbetar vidare med sin undervisning.

Skolan måste ge sina lärare den tid de behöver för sitt analysarbete. Annars finns det risk för att förändringsarbetet bara fungerar under kursen och att lärarna sedan faller tillbaka till sitt vanliga sätt att arbeta. För att det här ska fungera, måste hela styrkedjan vara med. Det är nödvändigt att diskutera med beslutsfattare, områdeschefer, rektorer och lärare, så att alla verkligen förstår varför man väljer att arbeta med den här modellen.

Den stora förändringen med STL är att lärare både lär sig att använda it och digitala medier på ett målmedvetet sätt i sin undervisning och att de tränas i att ständigt utveckla och förbättra arbetet tillsammans med eleverna. Det rör sig om en utveckling av lärarens arbete som egentligen inte har något slut.

Skolans digitalisering i Europa

Eurydice Network publicerade nyligen en rapport som ger en bild av det pågående arbetet med skolans digitalisering i 38 länder i Europa, inom och utanför EU.

Överlag betraktas digital kompetens som en nyckelkompetens och i regel ses den som en kompetens som ska utvecklas över ämnesgränserna. De allra flesta länderna har lärandemål som överensstämmer med de fem kompetensområdena i DigComp, EU:s ramverk för alla medborgares digitala kompetens: informationskompetens, kommunikation och samarbete, att skapa digitalt innehåll, säkerhet samt problemlösning.

Mer än hälften av länderna genomför just nu reformer av sina läroplaner för att föra in eller lyfta fram digital kompetens. Några lägger till nya områden, till exempel programmering, datalogiskt tänkande eller säkerhet.

Två tredjedelar tar upp digital kompetens som en av de yrkeskompetenser alla lärare ska ha. I några länder rör det sig om ganska detaljerade beskrivningar, i andra är det mer allmänt formulerat. Det gemensamma för dem alla är att de betonar att lärare ska kunna använda och integrera it och digitala medier i sin undervisning, och att det ska ske på ett effektivt sätt.

Fjorton av länderna har inte alls digitaliserat sina nationella prov, medan resten av dem har gjort det i varierande omfattning. I Norge används digitala nationella prov genom hela grund- och gymnasieskolan,Danmark och Island har digitaliserat de nationella proven i grundskolan och Finland har digital studentexamen.

Hälften av länderna bedömer inte elevernas digitala kompetens på nationella prov. Norge och Österrike är de enda länderna som gör det från grundskolans första år till och med gymnasieskolans sista år.

Generellt sett finns det lite vägledning kring hur elevernas digitala kompetens ska bedömas. Elva av länderna har tagit fram tydliga kriterier, men endast fem har kriterier som täcker både grund- och gymnasieskolan.

De allra flesta länderna har tagit fram strategier för skolans digitalisering, men det är sällan som det utvärderas hur arbetet genomförs i praktiken och vad det leder till. Knappt två tredjedelar av länderna har särskilda inspektionsmyndigheter och tittar även på hur användningen av it och digitala medier i undervisningen fungerar. De ger även stöd till beslutsfattare, skolledare, lärare och elever. 

På många håll har skolan en ganska bristfällig digital infrastruktur. Satsningar inom det här området är därför en viktig del av digitaliseringsarbetet. Nästan alla länder satsar också på digitala lärresurser. Det handlar både om att förbättra kvaliteten och att se till att alla får tillgång. Sverige är ett av få länder som inte har någon sådan satsning.

Nästan alla länder satsar på lärares kompetensutveckling och många ger även stöd åt lärarnätverk och kollegialt lärande. Trots att forskning och erfarenhet tydligt visar att rektorer har en avgörande roll när skolan digitaliseras, är det bara en tredjedel av länderna som ger dem fortbildning och annat stöd.

Att tänka på när det gäller VR i undervisningen

Kan VR i undervisningen öka grundskoleelevers intresse för naturvetenskap? Det undersöker Kommunernes Landsforening i Danmark i projektet VR i skolen tillsammans med Virtual Reality Lab vid Köpenhamns universitet, företaget Epinion och fem kommuner.

Aktuell forskning indikerar att VR kan bidra till att göra naturvetenskap intressant för eleverna. I våras tog man därför fram ett undervisningsmaterial om klimatförändringar, som även testades tillsammans med några lärare. Under hösten och vintern genomförs en testomgång på skolor i fem de kommunerna, som nästa år kommer att sammanfattas och analyseras i en rapport.

Redan nu delar man med sig av erfarenheterna från vårens arbete med att ta fram undervisningsmaterialet. Det här behöver skolor som är intresserade av VR tänka på:

  1. Börja enkelt. Första steget är att skaffa VR-glasögon, men det behöver inte vara någon dyr och avancerad modell med sensorer och inbyggd dator. Det kan räcka med VR-glasögon i kartong med en hållare för mobilen.
  2. Alla elever behöver inte ha ett eget par VR-glasögon. Allt beror på hur man arbetar. 
  3. Det är viktigt med lugn och ro och en skyddad plats när man använder VR i undervisningen. Tänk på att eleverna går in i en annan värld när de använder VR-glasögonen. De kan inte se vad som finns eller vad som händer runt omkring dem. 
  4. Ta reda på vad det finns för resurser och hur de kan användas. En stor del finns bara på engelska och ofta vänder de sig till äldre elever. Det behöver inte vara material som har tagits fram för skolan, utan även sådant som har ett underhållningssyfte kan komma till nytta. 
  5. Ha realistiska förväntningar. Det krävs mycket arbete för att VR ska fungera i undervisningen. 
  6. Tänk på syftet. Varför vill du använda VR i undervisningen? Är tanken att motivera eleverna, vill du föra in ett nytt ämnesinnehåll eller handlar det om repetition?

Veckans tips

Häromdagen kom ett nytt avsnitt av Svensk biblioteksförenings poddcast. Den här gången är temat skolbibliotek – går utvecklingen framåt eller bakåt i den svenska skolan? 

På 22 minuter ges en både innehållsrik och koncis sammanfattning av läget och hur Svensk Biblioteksförening ser på saken.

Veckans spaning: Lära för framtiden, Super:bit samt MIK – en demokratifråga

Veckans spaning: Lära för framtiden, Super:bit samt MIK – en demokratifråga

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Att lära för framtiden

Förra månaden arrangerade Argentinas utbildningsdepartement en konferens i Buenos Aires om villkoren för utbildning och lärande i ett alltmer digitaliserat samhälle. I tisdags intervjuade Spaningen Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad som diskuterades på konferensen.

På konferensen, som vände sig till skolledare och lärare i Argentina, presenterades ett ramverk för grundskolans digitalisering som nu ska implementeras i hela landet. Syftet är att ge tydliga nationella riktlinjer och att försöka säkra att alla elever får likvärdiga möjligheter att utveckla en adekvat digital kompetens.

Flera utländska gäster hade bjudits in för att vidga perspektiven och för att berätta om hur programmering och datalogiskt tänkande hanteras i undervisningen. I Sverige och Finland tänker vi på liknande sätt och har infört programmering som en del av olika ämnen, bland annat matematik, teknik och slöjd. England har istället infört två separata ämnen: det teoretiska Computing och det mer praktiska Design and Technology

Beijing Consensus on AI and Education presenterades också på konferensen. Det rör sig om en vägledning från Unesco, som antogs vid en internationell konferens i Peking i maj. Texten beskriver och förklarar hur artificiell intelligens kan användas i undervisningen för att uppnå de globala utbildningsmålen i FN:s Agenda 2030. Det handlar inte om att ersätta lärare, utan om att lära dem att dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla sin undervisning. Alla elever behöver lära sig hur den digitala tekniken fungerar och utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som de behöver i morgondagens samhälle.

Det arrangerades även en workshop om hur skolan ska möta teknikutvecklingen och samhällsförändringarna de kommande 30 åren. Idag pratar vi mycket om AI, men om fem år kommer något annat som följer på den utvecklingen att vara högst på dagordningen – och så kommer det att fortsätta. Det viktiga är att stärka eleverna som medborgare och att utveckla deras förståelse av hur den digitala världen fungerar, så att de kan påverka och förändra den. 

Super:bit

I våras blev det klart att Vitensentrene i Norge tillsammans med Lær kidsa koding och barntv-kanalen NRK Super ska genomföra Super:bit, en satsning på micro:bit, programmering och digitalt skapande i den norska grundskolan. Satsningen finansieras av Den teknologiske skolesekken, som är en del av den nationella strategin för grundskolans digitalisering.

Super:bit kommer att nå 100 000 sjätteklassare på alla skolor i Norge under läsåren 2019/20 och 2020/21. Nu är förberedelserna klara och arbetet är igång. Man bygger vidare på erfarenheterna från liknande projekt i Storbritannien, Island och Danmark. Det handlar både om att hjälpa lärare att undervisa i programmering och att bidra till att eleverna utvecklar datalogiskt tänkande och får en bättre teknologiförståelse.

De tio regionala medlemmarna i Vitensentrene arrangerar kurser för lärare som ger en introduktion till hur micro:bit kan användas i undervisningen. Varje lärare som deltar får en klassuppsättning micro:bits, tio bit:bots, undervisningsmaterial samt sensorer och andra tillbehör. Det medföljer också en matta som är en planskiss över en smart stad, en stad som använder digitaliseringen för att underlätta invånarnas vardag.

Eleverna ska lära sig att dra nytta av den digitala tekniken för att lösa olika praktiska problem som uppstår i den smarta staden. Därför är det viktigt att träna datalogiskt tänkande: förhållningssätt, förmågor och färdigheter som är viktiga i alla typer av problemlösning. Det handlar bland annat om att bryta ned ett problem i mindre delar, att tänka logiskt, skapa abstraktioner, prova sig fram, samarbeta och att dra nytta av varandra. För att underlätta arbetet, ska lärare och elever använda modellen Den algoritmiske tenkeren som stöd.

De två sista veckorna i november kommer NRK Super att sända flera tv-program som handlar om problemlösning och programmering med micro:bit. Programmen kopplas till Kodetimen, en del av den internationella satsningen Hour of Code, som Lær kidsa koding arrangerar första veckan i december.

MIK – en demokratifråga

Ett komplext samhälle kräver kunniga och kritiska medborgare för att yttrandefrihet och demokrati ska bevaras. Inte minst är det viktigt att förstå och kunna hantera det digitala medielandskapet.

Den här veckan arrangerar Unesco en internationell konferens om medie- och informationskunnighet (MIK) i anslutning till Bokmässan i Göteborg. Samtidigt släpper JMG en antologi, med professor Ulla Carlsson som redaktör, som beskriver och analyserar de utmaningar vi står inför, internationellt och i Sverige.

Flera kapitel i antologin lyfter fram skolans roll. Några tar avstamp i aktuell forskning. Catarina Player-Koro, pekar på att digitaliseringen i sig inte kan driva på skolutvecklingen. Det måste finnas en tydligare bild av vad skolan är till för, både för individens del och för samhället. Därefter kan man undersöka hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen för att nå fram till de målen.

Michael Forsman argumenterar för att det inte räcker med kritiska förmågor. Eleverna måste utveckla ett kritiskt medvetande, en djupare förståelse av vårt medialiserade samhälle, där förmågan till medborgerligt handlande betonas.

Thomas Nygren konstaterar att MIK och kritiskt tänkande förutsätter goda ämneskunskaper, Dessa kunskaper och förmågor måste därför tränas i tätt samspel med ämnesundervisningen. Här krävs både mer forskning och fler evidensbaserade undervisningsmetoder, något han själv arbetar med i projektet Nyhetsvärderaren.

Monika Johansson och Tobias Ruthenberg beskriver och analyserar den webbaserade distanskurs i MIK för yrkesverksamma lärare och skolbibliotekarier, som Högskolan i Borås anordnar sedan några år tillbaka. Syftet är att underlätta ett pedagogiskt samarbete mellan de båda yrkesgrupperna och att förena deras kompletterande perspektiv i skolans MIK-undervisning.

Andra kapitel tar upp praktiska exempel på hur MIK kan hanteras i undervisningen. Brit Stakston visar hur elever i en Facebook-grupp följer reportrar i fält under ett reportagearbete. Lotta Bergseth och Jenny Sköld berättar om publiceringsverktyget Mobile Stories, som kan föra in MIK i alla ämnen och som tränar eleverna i att arbeta med journalistiska metoder.

Martin Törnros presenterar en rad interaktiva verktyg för undervisningen i MIK som han själv tagit fram: Mikoteket, Ekokammaren, Vem säger det? samt Algorita. Fredrik Holmberg, Julia Lagergren, Johan Holmberg, Linnea Fant och Mikael Kowalski ger en inblick i hur eleverna får en förståelse av hur filmmediet fungerar genom att både analysera och själv göra film. Att skapa tillsammans med ett demokratiskt arbetssätt förenar de teoretiska och praktiska aspekterna av filmmediet och av MIK.

Veckans tips

I ett inlägg på Pedagog Malmö, försöker Ola Nilsson ge en klarare definition av begreppet digital kompetens i grundskolan. Vad är det egentligen eleverna ska lära sig?

Ola Nilsson utgår ifrån vad som står i styrdokumenten och strukturerar innehållet årskurs- och ämnesvis i åtta kategorier:

  • Demokrati, samhälle och etik
  • Informationshantering
  • Källkritik
  • Bilder och medier
  • Digitala färdigheter
  • Teknisk och digital allmänbildning
  • Dokumentation och multimodala texter
  • Programmering och problemlösning

Veckans spaning: AI och IoT i undervisningen i Kina, aktion för skolbibliotek i Norge och två forskarintervjuer

Veckans spaning: AI och IoT i undervisningen i Kina, aktion för skolbibliotek i Norge och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

AI och IoT i undervisningen i Kina

Det pågår sedan några år tillbaka en snabb utveckling inom AI och lärande i Kina. Sommaren 2017 lanserade Kinas statsråd en utvecklingsplan för nästa generations AI som syftar till att landet 2030 ska vara främst i världen när det gäller utveckling och innovation. Samma år kom en treårig handlingsplan som stimulerar företag att ta fram AI-baserade produkter och tjänster inom olika samhällsområden, bland annat utbildning. Det här har satt ytterligare fart på utvecklingen.

När den mänskliga intelligensen kompletteras med artificiell intelligens, förändras samhälle, arbetsmarknad och vardag på ett genomgripande sätt. OECD hör till dem som betonar att beslutsfattare, forskare och allmänhet måste börja diskutera vad detta betyder för skolans undervisning, vilka risker som finns och hur det påverkar vad elever behöver lära sig.

MIT Technology Review publicerade nyligen en artikel som pekar på att utvecklingen i Kina kan leda arbetet med skolans digitalisering i fel riktning. Kinas utbildningssystem präglas av hård konkurrens och det krävs mycket arbete av eleverna för att klara inträdesproven till gymnasieskolan och till högskolan. Därför finns det en stor efterfrågan på digitala lösningar som hjälper eleverna att att få goda resultat på de traditionella standardiserade proven. Flera av de företag som arbetar med det här är mycket framgångsrika och de satsar nu på att etablera sig i andra delar av världen.

MIT Technology Review tar upp Squirrel AI Learning, som är ett av det allra största AI-utbildningsföretagen i Kina. De arbetar med adaptivt lärande och bygger vidare på en lång tradition som har sina rötter i behaviorismen. Squirrel AI Learning bryter ned ett ämne i små element, så kallade knowledge points, för att kunna göra en så exakt mätning som möjligt av elevens kunskapsnivå. Uppgifterna anpassas efter det och programmet följer sedan elevens fortsatta utveckling för att ge lämpliga lektioner och övningar som hjälper eleven framåt.

Squirrel AI Learning jämför sin lösning med autopiloten i ett flygplan. Den kan ta hand om det mesta i undervisningen och läraren behöver bara ingripa när det verkligen behövs. Squirrel AI Learning fungerar mycket bra i ett traditionellt utbildningssystem som det kinesiska, men det hjälper inte eleverna att förstå sitt eget lärande eller att utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att hantera en global och ständigt föränderlig värld, påpekas det i artikeln.

De forskare som MIT Technology Review talat med, konstaterar att adaptiva lösningar självklart kan vara till stor nytta i undervisningen. Däremot ska de inte vara navet som allt kretsar kring och de ska inte ta över lärarens roll. Istället bör de användas på samma sätt som AI kommer till nytta i arbetslivet: ta hand om rutinuppgifter och avlasta läraren. Det ger bland annat mer tid att skapa sammanhang och relevans i undervisningen och att hjälpa elever att utveckla sin sociala och emotionella kompetens.

Företaget ALO7, som arbetar med undervisning i engelska som främmande språk för kinesiska elever, har valt en annan väg. Repetitiva uppgifter som glosträning och uttal sköter eleverna själva hemma med hjälp av en app som använder adaptivt lärande. Resten är lärarens uppgift och ansvar.

Fjärrundervisning med videokommunikation i små grupper med lärare från USA och Kanada är grunden i ALO7s verksamhet. Den här undervisningen är tänkt som ett komplement till skolans undervisning. ALO7 har också tagit fram ett helt ekosystem av digitala produkter och tjänster. Här börjar AI och IoT spela en viktig roll.

I den nätbaserade undervisningen använder ALO7 AI för att bland annat mäta hur mycket eleverna pratar och hur korrekt deras uttal är. AI används också för att följa och värdera lärarens arbete. På senare tid har ALO7 börjat arbeta med intelligenta fysiska klassrum runt om i Kina, som är utrustade med uppkopplade kameror och mikrofoner. Även här används tekniken för att analysera undervisning och lärande. Dessutom försöker man med hjälp av ansiktsanalys att få ett mått på elevernas glädje och engagemang.

Syftet är att utveckla undervisningen och ge bättre möjligheter åt elevernas lärande, men det finns fallgropar som det är viktigt att vara medveten om. Elevernas känslor och reaktioner kan misstolkas och det finns risk för överdriven övervakning och ingrepp i den personliga integriteten, säger Harvard-professorn Chris Dede i MIT Technology Review. AI-analys av nätbaserade lektioner och klassrum med IoT ger många intressanta möjligheter att utveckla undervisningen, men det är samtidigt en svår etisk balansgång.

Aktion för skolbibliotek i Norge

Det norska utbildningsdepartementet har tillsatt en utredning som går igenom regelverket för grundskolan, för att undersöka hur det behöver förändras för att fungera som ett effektivt styrmedel. Utredningen ska presenteras senast 1 december. Innan dess är det öppet för alla intresserade att komma med förslag på vad som behöver göras.

Aksjon skolebibliotek – ett initiativ som leds av en arbetsgrupp med representanter för Norsk Bibliotekforening, Norske Barne- og Ungdomsbokforfattere och två organisationer för läsfrämjande – vill att det ska ställas tydligare krav på skolbiblioteken i Norge och därför lämnat in ett förslag om det.

Dagens regelverk säger att varje skola ska ha ett skolbibliotek som är en integrerad del av undervisningen. Utdanningsdirektoratets enkätundersökning Spørsmål til Skole-Norge visar att det inte är så i praktiken, säger Aksjon skolebibliotek i sitt förslag. Få skolor integrerar skolbiblioteket i det pedagogiska arbetet och det är inte heller särskilt många som har utbildade bibliotekarier.

Just nu genomförs en nationell strategi för skolans digitalisering och från och med hösten 2020 införs nya läroplaner. Här har skolbiblioteket en viktig uppgift, säger bland annat Utdanningsdirektoratet. Lärare och skolbibliotekarier har kompletterande kunskaper och tillsammans kan de utveckla och förbättra skolans undervisning.

Det här låter bra, men det krävs också att skolbibliotekets möjligheter verkligen tas tillvara och inte bara blir goda föresatser, menar Aksjon skolebibliotek. Ett förändrat regelverk ska lyfta fram att skolbiblioteket är ett centralt redskap för barns och ungas lärande i skolan. Det förutsätter att det ställs krav på ett varierat utbud av litteratur och informationstjänster som möter undervisningens behov. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att skolbiblioteket både är ett pedagogiskt och ett socialt rum.

Skolbiblioteket ska vara bemannat med utbildade bibliotekarier och det behöver ske ett aktivt samarbete med lärarna för att utveckla elevernas läsförmåga och digitala kompetens, säger Aksjon skolebibliotek. Ett skolbibliotek är något annat och något mer än enbart böcker i ett rum.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Alla filmer kan ses på Learning Forums webbplats. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Fredrik Heintz är docent i datavetenskap vid Linköpings universitet och forskar om AI och integrerade datorsystem. Han intresserar sig i hög grad för frågor som rör skolans digitalisering. Hit hör begreppet computational thinking, som på svenska brukar översättas med datalogiskt tänkande.

Lars-Åke Nordén arbetar som ämnesdidaktisk forskare inom datavetenskapens didaktik på Institutionen för informationsteknologi, avdelningen för datorteknik, vid Uppsala Universitet. Han intresserar sig i sin forskning för vad som händer när lärare får veta att de måste skaffa sig digitala kompetenser eftersom de behöver det i sin yrkespraktik.

Veckans tips

EU Code Week – Deep Dive MOOC är en kostnadsfri nätbaserad kurs från European Schoolnet Academy, som syftar till att göra det enklare för lärare att börja arbeta med programmering och datalogiskt tänkande i sin undervisning. Den ger även en inblick i vad EU Code Week är och gör det möjligt att delta i årets satsning, som äger rum 5-20 oktober. Kursen vänder sig till alla lärare, oavsett ämne och förkunskaper.

Mot slutet av kursen ska deltagarna utforma en aktivitet med sina elever eller kollegor och anmäla den till EU Code Week. Kursen arrangeras från 6 september till och med 30 oktober. Kursspråket är engelska och kursen bedöms ta 25 timmar i anspråk. 

Spaningen Podd 024: Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och digitaliseringen på Eskilstuna kommunala gymnasieskolor

Spaningen Podd 024: Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och digitaliseringen på Eskilstuna kommunala gymnasieskolor

Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och resonemangen om vad som behöver göras för att utveckla skolbibliotekets pedagogiska verksamhet är först ut den här veckan. Därefter presenteras Eskilstuna kommunala gymnasieskolor, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och digitaliseringen på Eskilstuna kommunala gymnasieskolor

Veckans spaning: Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och digitaliseringen på Eskilstuna kommunala gymnasieskolor

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och resonemangen om vad som behöver göras för att utveckla skolbibliotekets pedagogiska verksamhet är först ut den här veckan. Därefter presenteras Eskilstuna kommunala gymnasieskolor, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips.

Demokratins skattkammare – ett förslag till en nationell biblioteksstrategi

7 mars överlämnades Demokratins skattkammare – ett förslag till en nationell biblioteksstrategi – till regeringen. Det innebar avslutningen av ett uppdrag som Kungliga Biblioteket (KB) fick i juni 2015. Syftet med uppdraget var att föreslå långsiktiga mål och strategier för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom alla delar av det svenska allmänna biblioteksväsendet. Perspektivet är 2030, det vill säga drygt tio år framåt i tiden.

Det övergripande målet är att stärka det demokratiska samhället och att ge alla möjlighet att ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att kunna verka i samhället på sina egna villkor. Biblioteksväsendet ses som den femte statsmakten, en konstitutionell pelare som balanserar de andra statsmakterna: riksdag, regering, domstolar och press.

Strategiförslaget lyfter fram värdet av att biblioteken fungerar som samhällets öppna rum för bildning, upplevelser och samtal och betonar särskilt deras betydelse för läsning, lärande och forskning. Nationella digitala bibliotekstjänster, som tillgängliggör så mycket information och litteratur som möjligt, fritt för alla, är en viktig förutsättning för detta. Förslaget pekar också på behovet av en stärkt gemensam infrastruktur och en nationell biblioteksmyndighet som kan ge stöd åt biblioteksväsendets fortsatta utveckling.

Skolbiblioteken och deras utvecklingsbehov var en särskild del av uppdraget. Sekretariatet på KB har tillsammans med berörda aktörer inom skolområdet analyserat vad som behöver göras för att stimulera till läsning, stärka språkutvecklingen och utveckla en adekvat medie- och informationskunnighet bland eleverna.

Under arbetets gång har flera delrapporter publicerats. En ger en beskrivning av hur skolbiblioteksfrågan hanteras runt om i landet och vad som görs av berörda myndigheter. En annan ger en översikt av forsknings- och kunskapsläget när det gäller skolbibliotekets roll för elevers lärande. Ett kapitel i den fördjupade omvärldsanalysen Femte statsmakten resonerar kring vad skolbiblioteket ska vara – en lagerlokal med böcker eller en pedagogisk resurs.

Den sista delrapporten, som släpptes samtidigt med förslaget, handlar om skolbibliotekets värde och beskriver några goda exempel på hur verksamheten kan bedrivas för att främja elevernas utveckling. Här betonas bland annat betydelsen av att skolbiblioteket är en medpedagogisk verksamhet, som ytterst handlar om att stärka elevernas lärande och välmående.

Skolbibliotek är obligatoriskt enligt skollagen och dess pedagogiska verksamhet lyfts fram i de reviderade läroplanerna. Det måste få ett större genomslag i praktiken, påpekas det i förslaget. Det finns stora skillnader mellan kommuner och skolor när det gäller tillgång och utformning, och det måste åtgärdas snarast. Alla elever ska ha likvärdig tillgång till ett välfungerande skolbibliotek. För att åtgärda det, måste kraven i skollag och läroplaner skärpas. Detsamma gäller för Skolinspektionens tillsynsverksamhet.

Det krävs en ökad tillgång till utbildade skolbibliotekarier och en bättre samverkan med ledning och lärare. Skolbibliotekarierna behöver även stärkas lokalt och regionalt genom kollegial samverkan, utbildning, ledarskap, mentorskap och nätverk. Det är också avgörande att rektorer får en bättre kunskap om hur skolbiblioteket kan integreras i undervisningen.

Mätbara mål, kvalitets­kriterier, modeller och nyckeltal är sannolikt viktiga för att skolbiblioteket verkligen ska kunna bli en del av arbetet med elevernas måluppfyllelse i skolan. En bättre och mer likvärdig analog och digital medieförsörjning behövs också. Nationella licenser och gemensamma digitala skol­bibliotekstjänster kan vara effektiva sätt att möjliggöra detta.

Eskilstuna satsar på moderna utbildningar för alla gymnasieelever

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt projekt tillsammans med ett antal skolhuvudmän kring skolans digitalisering och verksamhetsutveckling. I slutet av förra året tillkom tre nya partners i samarbetet. Falköpings kommun och Stadsmissionens skolstiftelse har tidigare presenterats. Den här veckan är det dags för Eskilstuna kommunala gymnasieskolor. I torsdags publicerade Spaningen en intervju med Mart Saamel, som är gymnasiestrateg i Eskilstuna kommun.

Ekonomiprogrammet, Rekarne. Foto: Per Groth

I Eskilstuna finns tre stora kommunala gymnasieskolor av det klassiska snittet med totalt ungefär 3 600 elever på högskole- och yrkesförberedande program. Digitaliseringen av administration och undervisning är sedan flera år en central del av kvalitets- och utvecklingsarbetet.

Ett digitaliseringsråd driver det praktiska utvecklingsarbetet. Mart Saamel är sammankallande, och förutom honom ingår en skolledare och en förstelärare med digitaliseringsuppdrag från var och en av de tre enheterna. Den nationella strategin för skolans digitalisering tolkas utifrån Eskilstunas behov och förutsättningar, och ligger till grund för en plan som kan möjliggöra en likvärdig utveckling. Rådet har mandat från de tre enheterna att forma strukturer som kan underlätta det här arbetet.

Det finns en stor förhoppning om att samarbetet med RISE och de andra huvudmännen kan få fart på utvecklingsarbetet i Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Bland annat är det viktigt att få hjälp med att utveckla och stärka lärares kompetens när det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen. Omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte med de andra skolhuvudmännen kan också ge nya perspektiv och driva på utvecklingen.

Den grundläggande målsättningen i Eskilstuna är att alla gymnasieelever, oavsett program, ska  få en utbildning som är modern och speglar utvecklingen i samhället. Här är det särskilt viktigt att tänka på att det inte bara handlar om den allmänna digitala kompetensen. Det pågår en snabb och genomgripande digital utveckling i alla branscher, alltifrån byggnad och konstruktion till vård och omsorg. Här måste yrkesprogrammen helt enkelt kunna hänga med, konstaterar Mart Saamel.

I Eskilstuna går 23% av gymnasieeleverna på något av de fem introduktionsprogrammen. Det är förstås avgörande att de kan få den hjälp och det stöd de behöver för att komma vidare. Det ger stora individuella vinster för dem själva, men också för samhället.

Rinmangymnasiet Industritekniska programmet 2018 Foto: Per Groth

Alla gymnasieelever, även de som går introduktionsprogrammen, har varsin dator och hela den digitala infrastrukturen är plats. Nu handlar det istället om att se till att digitaliseringen kan bli en naturlig och självklar del av undervisning och vardag i skolan.

En av förstelärarna på Rinmangymnasiet i Eskilstuna analyserar betyg, frånvaro och elevenkäter från de tre enheterna för att ta fram ett underlag som kan ge stöd åt det fortsatta kvalitetsarbetet. Syftet är att få en samlad bild som såväl rymmer lärarnas prestationer, elevernas resultat som mjuka värden som delaktighet, trygghet och studiero. Skolans uppgift är ju både att utveckla elevernas kunskaper och att bygga fungerande medborgare.

Analyserna visar både styrkor och svagheter i undervisningen ute på skolorna. De pekar också på utmaningar som måste hanteras på ett konstruktivt sätt för att utvecklingen ska leda i rätt riktning. Genom att utgå ifrån den samlade bilden av hur det faktiskt ser ut, blir det möjligt att skapa en större likvärdighet för eleverna.

I arbetet med skolans digitalisering och allmänna kvalitetsutveckling gäller det att inte glömma bort lärarprofessionen och de mjuka värden som den vilar på. Det är en grundläggande förutsättning för att höja utbildningens kvalitet, understryker Mart Saamel.

Veckans spaning

13 mars arrangerar Viralgranskaren och Metro Källkritikens dag i Stockholm för tredje året i rad. Syftet är visa hur den svenska fejkarenan ser ut och att göra det lättare för alla att själva bli bättre viralgranskare. Programmet vänder sig både till skolan och till allmänheten. Arrangemanget är helt kostnadsfritt, men det krävs att man anmäler sig i förväg

Jack Werner, Metros viralgranskare Åsa Larsson och Johan Wikén samt representanter för Facebook är på plats för att föreläsa och samtala med publiken. Föredragen spelas in och blir tillgängliga på Metros webbplats dagen efter. Även om man inte är på på plats, går det alltså att ta del av det som sägs i efterhand. De här inspelningarna kan användas helt fritt i undervisningen.

Spaningen Podd 020: Fri tillgång till Internet på examensproven och medieförsörjningen på skolbiblioteken

Spaningen Podd 020: Fri tillgång till Internet på examensproven och medieförsörjningen på skolbiblioteken

Utvärderingen av examensprov med fri tillgång till Internet i Norge blir först ut den här veckan.. Därefter blir det ett nedslag i en ny rapport om skolbibliotekens medieförsörjning innan vi rundar av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 6: Fri tillgång till Internet på examensproven och medieförsörjningen på skolbiblioteken

Veckans spaning, vecka 6: Fri tillgång till Internet på examensproven och medieförsörjningen på skolbiblioteken

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath

Utvärderingen av examensprov med fri tillgång till Internet i Norge blir först ut den här veckan.. Därefter blir det ett nedslag i en ny rapport om skolbibliotekens medieförsörjning innan vi rundar av med veckans tips.

Examensprov med fri tillgång till Internet

Våren 2018 genomfördes i Norge examensprov på gymnasiet med fri tillgång till Internet. Det rörde sig om sju ämnen med inriktning mot samhälle och språk, bland annat politik och mänskliga rättigheter samt internationell engelska. Det var inte obligatoriskt att använda Internet under provet, men det var tillåtet för de elever som ville.

I slutet av januari presenterades en utvärdering som analyserar hur det gick och resonerar kring hur man kan gå vidare. Den visar att genomförandet gick alldeles utmärkt, utan några nämnvärda tekniska eller praktiska problem. Fusk lyfts ofta fram som ett problem när fri tillgång till Internet under prov diskuteras, men det upptäcktes faktiskt bara en enda fuskande elev. Eleverna menade själva att de hade nytta av tillgången till Internet när de besvarade uppgifterna. Ungefär två tredjedelar av lärarna ansåg att användningen av Internet under provet svarar väl mot hur undervisningen ser ut

Uppgifterna på provet var utformade så att det inte var nödvändigt att använda Internet för att besvara dem. Det handlade inte heller om rena faktafrågor. Eleverna skulle lösa uppgifterna genom att välja ut och kritiskt analysera relevant information från olika källor. De skulle också visa prov på självständigt tänkande genom egna funderingar och reflektioner.

Många forskare och lärare menar att det behövs andra typer av prov när undervisningen blir mer problembaserad och lärresurserna i allt högre grad blir digitala och nätbaserade. 2016 tog en norsk expertgrupp fram fem kriterier på vad som kännetecknar en bra digital bedömning. Det handlar om autenticitet, transparens, pålitlighet, giltighet och rättvisa. I utvärderingen används de här kriterierna för att värdera examensproven.

Autenticitet innebär att kunna avgöra att den som genomför provet gör det på egen hand, utan hjälp av någon annan. På de här proven handlade det om att eleverna inte fick kommunicera med någon annan eller använda översättningsprogram. Det var examensvakternas uppgift att övervaka det.

Med transparens menas att elever, lärare och externa bedömare har en gemensam förståelse av hur uppgifterna värderas. Pålitlighet innebär att svaren bedöms på samma sätt av olika bedömare. Flera elever menade att det finns oklarheter kring hur de ska referera till källor och att lärare ibland ger olika besked. Det finns alltså en viss risk för att anklagas för plagiat. Några externa bedömare säger att när elever använt Internet för att lösa uppgifterna, ska deras svar bedömas strängare än de svar som ges av elever som inte använt Internet. Inom båda områdena behövs tydligare riktlinjer, påpekas det i utvärderingen.

Giltighet betyder att provet verkligen bedömer det som det är meningen att det ska bedöma. Här handlar det om att bedöma eleverna förmåga att på egen hand använda sina ämneskunskaper analytiskt och att kunna hitta, värdera och använda olika källor för att lösa uppgifterna. Men det är också viktigt att fundera på om det som ska bedömas också motsvarar de krav som gäller ute i samhället och i arbetslivet, menar utvärderarna.

Rättvisa innebär att alla har samma möjligheter att genomföra provet och att få en rättvis värdering. I utvärderingen påpekas att en del av skolorna har installerat filter som spärrar innehåll som är olämpligt i skolan, som porr, våld och politisk extremism. Eftersom de här filtren ofta inte fungerar särskilt bra, finns det risk för att de även spärrar innehåll som eleverna skulle kunna ha användning för. Därför är det kanske inte helt säkert att alla elever verkligen ges samma möjligheter att genomföra provet.

Trots att examensproven genomfördes på ett tillfredsställande sätt, är det värt att fundera på alternativa sätt att genomföra proven framöver, menar utvärderarna. I arbetslivet är det till exempel avgörande att kunna samarbeta och lösa problem tillsammans med andra, och sociala medier och nätbaserade samarbetsytor är ofta viktiga redskap i vardagen. Därför kan det vara en bra idé att skapa prov där eleverna även kan använda muntlig och skriftlig kommunikation med andra personer som källor. Om elever samarbetar för att lösa problem, går det att dokumentera vem som gör vad, vilket möjliggör en individuell bedömning.

Hur ser skolbibliotekens medieförsörjning ut?

Enligt skollagen och de reviderade läroplanerna är skolbiblioteket en viktig del av skolans pedagogiska verksamhet och ska fungera som ett stöd för elevernas lärande. Det handlar om att bidra till att stärka elevernas språkliga förmåga och att utveckla deras digitala kompetens.

Tillgången till olika typer av medier på skolbiblioteket, alltifrån tryckta böcker till e-böcker, filmer och databaser, är en viktig förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera på ett bra sätt. I tisdags släppte Kungliga Biblioteket en kvalitativ översikt av hur medieförsörjningen ser ut på landets folk- och skolbibliotek.

Men det återstår mycket arbete innan vi når dit. Det visar både statistiken om tillgång och bemanning och Skolinspektionens första kvalitetsgranskning av skolbibliotek.

Vilken bild ger rapporten av hur det ser ut på skolbiblioteken? Den visar att det numera finns skolbibliotekscentraler i 40 kommuner, spridda över i stort sett alla regioner. Vad de ägnar sig åt, varierar mellan kommunerna. De som befinner sig på miniminivån levererar klassuppsättningar av böcker till skolorna. Andra har ett betydligt bredare verksamhetsområde och erbjuder även digitala medier, fortbildning och rådgivning. Några driver också utvecklingsfrågor och försöka lyfta fram och stärka skolbibliotekets pedagogiska roll.

I de flesta regioner finns det en eller flera mediecentraler, som förser lärare med film och andra digitala medier och lärresurser. Några har även särskilda uppdrag för skolbiblioteken och ger dem tillgång till e-böcker, artiklar, klassuppsättningar av böcker, mångspråksmedier och talbokstillstånd. En del hjälper också till med kompetensutveckling inom viktiga områden, till exempel medie- och informationskunnighet.

På senare år har det blivit vanligare att kommunerna har en skolbibliotekssamordnare, som samordnar medieförsörjningen och hanterar de pågående regionala och statliga insatserna för skolbibliotek. Numera finns det en sådan i 59 av landets kommuner, och de bidrar ofta till att öka likvärdigheten när det gäller tillgången till skolbibliotek i sin kommun.

Rapporten slår fast att det krävs tydligare nationella krav för att skolbiblioteken ska få likvärdiga förutsättningar för sin medieförsörjning. Dessutom finns det alldeles för få skolbibliotekscentraler och mediecentraler. Alla skolbibliotek i alla kommuner borde ha tillgång till den här typen av resurser, sägs det i rapporten, men så är det tyvärr inte idag.

Det krävs en betydligt bättre samordning av resurserna på regional och kommunal nivå för att se till att medieförsörjningen verkligen fungerar på ett bra sätt, konstaterar man i rapporten. Inte minst är det viktigt att förbättra tillgången till e-medier och mångspråksmedier av god kvalitet.

Veckans tips: Lär dig det grundläggande om AI

Artificiell intelligens (AI) är en het fråga och det händer väldigt mycket inom området. I onsdags invigdes AI Innovation of Sweden på Lindholmen i Göteborg, som ska fungera som ett nationellt center för tillämpad forskning och innovation inom området. Vinnova är huvudfinansiär, och man samverkar med ett stort antal partners från näringsliv, forskning och offentlig verksamhet, bland annat RISE.

Artificiell intelligens rymmer även intressanta möjligheter för skolan. Det visar bland annat senaste upplagan av den nederländska rapporten Technologiekompas, som togs upp för två veckor sedan. Därför är det viktigt för alla som arbetar inom skolan att ha en grundläggande förståelse för vad utvecklingen kan innebära.

Senare i vår kommer den kostnadsfria finska grundkursen Elements of AI att finnas på svenska. Den har tagits fram av Finnish Center for Artificial Intelligence och ger bra möjligheter för alla som vill få en inblick i centrala begrepp, olika tillämpningar, risker, möjligheter och begränsningar. Den som inte vill vänta kan redan nu ta sig an kursen på engelska eller finska. Senare i år kommer en fortsättningskurs, som ger deltagarna möjlighet att testa tekniska lösningar i praktiken. De som vill delta i den behöver ha grundläggande kunskaper i programmeringsspråket Python.

Premiär för podden Spaningen!

Premiär för podden Spaningen!

Hej och välkommen till det första avsnittet av podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Den produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

I det här första avsnittet pratar vi om skolbibliotekets centrala roll, om konstruktiva argument mot ett mobilförbud i skolan och till sist berättar vi om Learning Forum, en ny konferens som arrangeras i Göteborg nästa månad.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande.

 

Veckans spaning, vecka 37 (Premiär!)

Veckans spaning, vecka 37 (Premiär!)

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, både i Sverige och utomlands. Spaningen finns även som podd, i en förkortad version, inläst av Carl Heath.

I det här första avsnittet tar vi inledningsvis upp skolbibliotekets centrala roll och behovet av nya kunskaper i källkritik när medieflödet digitaliseras. Därefter följer konstruktiva argument mot ett mobilförbud i skolan som kopplas till det ökade behovet av teknologiförståelse och hur man försöker ta sig an det i Danmark. Till sist berättar vi om en spännande konferens som arrangeras i Göteborg nästa månad.

Skolan ska stärka elevernas digitala kompetens

Från och med det här läsåret är det de reviderade läroplaner som regeringen presenterade förra året som gäller för Sveriges grund- och gymnasieskolor. Läroplanerna är en del av den nationella strategin för skolans digitalisering och den ingår i sin tur i regeringens samlade digitaliseringsstrategi, som sträcker sig över ett antal samhällsområden. Det övergripande målet för skolan är att ge alla barn och ungdomar möjlighet att uppnå en hög digital kompetens och att främja kunskapsutveckling och likvärdighet. SKL ansvarar för arbetet med att ta fram en handlingsplan som gör det möjligt att förverkliga strategins mål.

De reviderade läroplanerna tydliggör och lyfter fram skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Eleverna ska lära sig förstå hur den pågående digitaliseringen påverkar människan och samhället. Bland annat behöver de ha grundläggande kunskaper i hur programmering fungerar och kunna använda och förstå digitala system och tjänster. Det är också viktigt att kunna arbeta med texter och andra digitala medier, både som konsument och som producent, och att utveckla en god källkritisk förmåga.

Skolbiblioteket ska vara en pedagogisk resurs

Skolbibliotekets roll som pedagogisk resurs i undervisningen betonas betydligt mer än tidigare i läroplanerna. I skolbibliotekariens arbete ingår både att, tillsammans med lärarna, stärka elevernas språkliga förmåga och att utveckla deras digitala kompetens. Tyvärr sägs det inget konkret om hur verksamheten ska bedrivas eller hur bemanningen ska se ut. Därför finns det risk för att skolbiblioteket på många håll även i fortsättningen hamnar på undantag.

Trots att skollagen sedan 2011 säger att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek som en del av den pedagogiska verksamheten och som ett stöd för sitt lärande, återstår fortfarande mycket att göra. Den senaste statistiken från Kungliga Biblioteket visar att bara drygt hälften av alla elever har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär 20 timmars bemanning per vecka. 20 timmar ses av expertisen som ett minimum för att skolbibliotekets pedagogiska verksamhet ska kunna fungera på ett bra sätt.

Lidingö genomför åtgärder för att utveckla skolbiblioteken

Men det är förstås inte bara moln på himlen. Flera kommuner har redan hunnit långt i utvecklingen av skolbibliotekets verksamhet och andra ligger i startgroparna. Tidigare i veckan publicerade vi här på Spaningen en artikel om vad som görs i Lidingö stad för att se till att skolbiblioteket verkligen kan bli och fungera som en central pedagogisk resurs.

Första steget var att genomföra en översyn av hur det faktiskt ser ut på de kommunala grundskolorna. Bland annat visade det sig att det finns få utbildade bibliotekarier, att bemanningsgraden är ganska låg och att öppettiderna är begränsade. Det blev också tydligt att en hel del behöver göras för att få igång en fungerande samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare. Skolbiblioteket ses fortfarande i hög grad som ett rum på skolan där eleverna kan låna böcker.

Det fattades beslut om att skapa ett kommunövergripande nätverk för alla skolbiblioteksansvariga och att börja arbeta med gemensam kompetensutveckling inom viktiga områden, bland annat kring informationssökning och digital kompetens. På olika sätt försöker man också att bygga upp förtroende för skolbibliotekarierna bland lärarna. Samtidigt strävar man efter att rubba den traditionella synen på skolbibliotek hos rektorer och lärare.

På lite längre sikt hoppas man på att skolbibliotekarierna ska placeras i lärarlag och att de ska börja arbeta i team, så att det alltid är minst två skolbibliotekarier på en skola. Det är också viktigt att försöka höja bemanningsgraden. Nästa år kommer en ny kommunal biblioteksplan att presenteras och här ska det ges en tydligare bild av vilka förväntningar som beslutsfattare och tjänstemän har på skolbiblioteket och dess roll i undervisningen.

Det krävs direkta insatser och ökad kompetens för att stärka skolbiblioteket

Det pågående arbetet med skolbibliotek i Lidingö knyter väl an till slutsatser och rekommendationer i Skolinspektionens första kvalitetsgranskning av skolbibliotek som pedagogisk resurs, som kom i juni. Här konstateras att det krävs direkta insatser för att skolbiblioteket ska bli en integrerad del i skolans undervisning. Det är också uppenbart att rektor måste ta ett större ansvar för frågan. Dessutom behövs en ökad kompetens bland skolledare och lärare om hur skolbiblioteket och skolbibliotekarien kan användas för att stödja elevernas kunskapsutveckling.

I onsdags arrangerade Skolinspektionen ett timslångt webbinarium, där man både sammanfattade sin kvalitetsgranskning och fördjupade resonemangen kring varför det är viktigt att skolbiblioteket fungerar som pedagogisk resurs i skolan. Skolinspektionen har också tagit fram självskattningsverktyget Kolla ditt skolbibliotek, som ger skolledare, lärare och skolbibliotekarier vägledning i hur skolbiblioteksverksamheten kan utvecklas.

Eleverna behöver både lära sig källkritik och sökkritik

Behovet av att eleverna tränar och utvecklar sin källkritiska förmåga förs ofta fram i skoldebatten. Här är det viktigt att komma ihåg att digitaliseringen ändrar förutsättningarna och ställer krav på andra kunskaper än tidigare. Det visar en kvalitativ fallstudie av biblioteksforskarna Hanna Carlsson och Olof Sundin, som Internetstiftelsen presenterade för ett par veckor sedan.

De båda forskarnas slutsats är att det inte längre räcker att eleverna lär sig att bedöma källors tillförlitlighet genom att använda de klassiska frågor som tagits fram inom historievetenskapen: äkthet, tid, beroende och tendens. Det är också nödvändigt att utveckla en kritisk förståelse för hur algoritmerna styr hur sökmotorer och sociala medier fungerar. Annars blir det både svårt att greppa viktiga delar av hur digitaliseringen påverkar samhället och individen och att fungera som en aktiv och kritisk medborgare. Här behövs fortbildning för både lärare och skolbibliotekarier.

Det går inte att förbjuda teknologier som formar verklighet och vardag

En annan fråga som ständigt återkommer i debatten rör mobilens vara eller icke-vara i skolan. I Frankrike stiftades nyligen en lag som innebär ett generellt förbud för elever att använda smarta klockor, plattor och mobiler i skolan, om inte läraren uttryckligen har bestämt att de ska användas i ett visst moment i undervisningen. Motiveringen är att man vill öka koncentrationen på lektionerna och stärka utvecklingen av elevernas sociala förmåga.

Den franska lagen satte fart på debatten i flera europeiska länder och argumenten haglade för och emot. I Tyskland pekade bland annat Frankfurter Allgemeine Zeitung i en artikel på de problem som en okontrollerad mobilanvändning skapar i skolan. Samtidigt var det flera röster från skolvärlden som menade att förbud inte är lösningen. Barn och unga behöver både lära sig att använda de digitala möjligheterna när de är till nytta och att avstå när de distraherar. Var ska de lära sig det om inte i skolan?

Peter Dalsgaard, som är professor i interaktionsdesign vid Århus universitet, argumenterade på ett liknande sätt i Danmarks Radio mot förbud med utgångspunkt i sitt forskningsfält. Han menade att det helt enkelt inte går att förbjuda teknologier som i så hög grad formar verklighet och vardag. Eleverna måste lära sig att förstå hur mobilen fungerar och hur dess sätt att fungera påverkar oss. Detta är något som alla måste tillägna sig, eftersom vi annars riskerar en social slagsida, tillade han.

Det är också viktigt att eleverna tänker och reflekterar kring hur en mobiltelefon kan se ut och fungera i framtiden, konstaterade Peter Dalsgaard. Utvecklingen under de senaste par decennierna visar tydligt att definitionen av vad en mobil är och hur den kan används inte är given en gång för alla. Med andra ord måste de lära sig hur det “ser ut under huven”, så att de kan delta i samhällsdebatten och påverka hur morgondagens digitala teknologier ser ut och fungerar. Detta är kompetenser som är centrala i samhället och därför måste de även vara det i skolan.

Danmark satsar på teknologiförståelse i skolan

I Danmark pågår sedan förra året ett försök med teknologiförståelse som tillvalsämne i årskurs 7-9 i grundskolan. Det rör sig om ett praktiskt och experimenterande ämne som tar avstamp i informatik. Samtidigt som eleverna lär sig att programmera och skapa, är det viktigt att de tänker och reflekterar kring vilka konsekvenser som deras program och lösningar har – ur etiskt perspektiv, ur ett säkerhetsperspektiv och för samhället.

Snart inleds även ett treårigt försök där man ska ta reda på hur teknologiförståelse kan införas som obligatoriskt undervisningsområde genom hela grundskolan. Det här är en del av den danska regeringens strategi för att stimulera den digitala teknikutvecklingen, som lades fram i slutet av januari. Än så länge är det inte säkert om teknologiförståelse ska bli ett eget ämne eller om det kan integreras i andra ämnen. Det viktigaste är att utveckla en grundläggande teknologiförståelse bland eleverna och öka deras kunskaper om och intresse för digital teknikutveckling och tekniska yrken.

Learning Forum kopplar samman forskning och skolutveckling

9-10 oktober arrangerar RISE tillsammans med Skolverket, SKL och Vinnova konferensen Learning Forum på Lindholmen Science Center i Göteborg. Målgruppen är forskare och strategisk personal som arbetar med skolans digitalisering.

Tanken är att koppla samman forskning inom en rad olika ämnesområden till det pågående arbetet med att utveckla och förändra skolan i en mer digital riktning. Kunskapsutbyten och möten står i centrum och förhoppningen är att nya vägar ska öppna sig, både för skolan och för forskningen.

Efter Learning Forum kommer vi att presentera viktiga resonemang, slutsatser och reflektioner här på Spaningen.

Vad krävs för att skolbiblioteket ska bli en pedagogisk resurs?

Vad krävs för att skolbiblioteket ska bli en pedagogisk resurs?

Skolbiblioteket är en viktig del av arbetet med skolans digitalisering och utvecklingen av elevernas digitala kompetens. Det förutsätter att skolbiblioteket ses som en pedagogisk resurs och att det finns en fungerande samverkan mellan skolbibliotekarie och lärare. Lidingö stad hör till de kommuner som nu börjar ta tag i detta på ett systematiskt sätt. Erfarenheterna pekar både på utmaningar och möjligheter.

Alla elever på grund- och gymnasieskolan ska enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek som en del av den pedagogiska verksamheten och som ett stöd för sitt lärande. De reviderade läroplanerna för grund- och gymnasieskolan, som trädde i kraft 1 juli, förtydligar kravet: Skolbiblioteket ska bidra till att stärka elevernas språkliga förmåga och utveckla deras digitala kompetens. Men ingenstans ges en definition av hur verksamheten ska bedrivas och hur bemanningen ska se ut.

Trots att skollagens skrivning om skolbibliotek gäller sedan 2011, återstår fortfarande mycket att göra. Den senaste statistiken från Kungliga biblioteket visar till exempel att det bara är drygt hälften av landets 1.4 miljoner elever som har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär 20 timmars bemanning per vecka. 20 timmar ses som ett minimum för att skolbibliotekets pedagogiska verksamhet ska fungera på ett bra sätt.

Skolinspektionen pekar på flera brister i sina kvalitetsgranskningar av olika ämnen. Ibland saknas skolbibliotek helt på skolan. Det kan också handla om att rektor inte ger tillräckliga resurser eller att att skolan inte har anställt någon utbildad bibliotekarie. Ofta är skolbiblioteket inte synliggjort som en pedagogisk resurs och på många håll brister det i samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie.

Det behövs konkreta insatser från statligt håll

I juni presenterade Skolinspektionen sin första kvalitetsgranskning av skolbibliotek som en pedagogisk resurs. Här tar man upp samma typ av brister som konstaterats i ämnesgranskningarna. Den generella slutsatsen är att det krävs direkta insatser för att skolbiblioteket verkligen ska bli en integrerad del i skolans undervisning. Rektor måste ta ett större ansvar och utvecklingen av skolbibliotekets verksamhet ska ses som en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det är också tydligt att kompetensen kring hur skolbibliotek kan stödja elevernas lärande och övriga utveckling behöver höjas bland skolledare och lärare.

Kungliga biblioteket arbetar sedan 2015 med att ta fram en nationell strategi för hela biblioteksområdet. Det första utkastet lades fram i början av maj och det färdiga resultatet ska presenteras för regeringen i mars nästa år. Här bygger man bland annat vidare på resonemang och slutsatser i den omvärldsrapport som kom i september förra året, där skolbiblioteket har ett eget kapitel.

I utkastet slås fast att skolbiblioteket är ett ansvarsområde för såväl myndigheter som skolhuvudmän och rektorer. Med andra ord krävs insatser och åtgärder från flera olika håll för att skolbiblioteket ska fungera som det är tänkt i styrdokumenten.

I Läsdelegationens betänkande, som kom i slutet av juni, föreslås att skolbibliotekets verksamhet ska definieras på förordningsnivå och att skolbibliotekets bemanning ska utredas.

Översyn av skolbiblioteken i Lidingö stad

Lidingö stad är redan igång med digitaliseringen av skolan och nu vill man få med skolbiblioteket i det arbetet. Nyligen genomfördes därför en översyn av hur skolbiblioteksverksamheten ser ut på de kommunala skolorna. Det fanns ett behov av att ta reda på hur det faktiskt ser ut för att kunna föreslå lämpliga utvecklingsåtgärder, berättar Malin Törnquist, bibliotekschef på Lidingö stadsbibliotek.

– Undersökningen visar att det finns få utbildade bibliotekarier på skolorna. Bemanningsgraden är ganska låg och öppettiderna är begränsade. Om vi tittar på vad skolbiblioteket ska leverera enligt de reviderade läroplanerna, är det uppenbart att mycket behöver göras. Skolbiblioteket ses i regel inte som en pedagogisk resurs, utan är snarare en plats där eleverna kan låna böcker.

Tänk på skillnaderna mellan folk- och skolbibliotekets uppdrag

Malin Törnquist menar att det finns risk för att rektorerna förväntar sig att folkbiblioteket ska utföra det som egentligen är skolbibliotekets uppdrag. Lidingö stadsbibliotek arbetar med läsfrämjande och med medie- och informationskunnighet, men har inte alls de kunskaper som krävs för att ta sig an detta ur ett läroplansperspektiv. Det arbetet måste helt enkelt bedrivas ute på skolorna, understryker hon. Då blir det också tydligare vad stadsbibliotekets verksamhet går ut på: att skapa intresse bland barn och unga för läsning ur ett lustfyllt perspektiv-

– Jag har själv erfarenheter från en annan kommun, där folkbiblioteket sålde skolbibliotekstjänster. Det tror jag inte alls på, eftersom det både skadar stadsbibliotekets och skolornas verksamheter. Dessutom missar rektorerna själva poängen med att ha en egen bibliotekarie som kan användas i undervisningen.

Det krävs ett mer preciserat uppdrag och tydligare krav från statens sida för att utvecklingen av skolbibliotekets pedagogiska roll ska ta fart, påpekar Malin Törnquist. Samtidigt är det viktigt att skapa en bättre förståelse på skolorna för nyttan och värdet med ett väl fungerande skolbibliotek, tillägger hon.

– Jag tror och hoppas att översynen både väcker ett ökat intresse och ger en bättre bild av hur skolbiblioteket kan arbeta och fungera på skolan. Från förvaltningsledningen finns det en tydlig vilja och ambition att utveckla verksamheten, men alla kostnader kan förstås inte tas på en gång.

Skolbiblioteket kan ge viktiga bidrag till skolans undervisning

Daniel Broman, utbildningschef i Lidingö stad, instämmer i att skolbiblioteken och deras personal har en central roll såväl idag som framöver.

– Skolbibliotekets verksamhet sträcker sig över flera viktiga områden, från bokprat till informationssökning och källkritik. Det betyder att skolbiblioteken och de som arbetar där kan ge värdefulla bidrag till skolans undervisning. Därför driver vi nu på från förvaltningens sida och vi känner också att det finns en tydlig vilja till utveckling och förändring ute på skolorna.

Hans Barje, som är ordförande i utbildningsnämnden, betonar att det är avgörande att se till att kommunens skolbibliotek är i takt med tiden och att de inte glöms bort i det pågående  utvecklingsarbetet.

– Digitaliseringen och det enorma utbudet av information på nätet betyder naturligtvis inte att skolbiblioteket blir obsolet. Snarare tvärtom! Vår politiska ambition är att Lidingö ska vara en bra skolkommun och då behöver vi också vara bra på att bedriva en väl fungerande skolbiblioteksverksamhet. Men vi detaljstyr inte, utan ger anslag och sätter övergripande mål som förvaltningen ska arbeta för att uppnå. De har kunskapen och kan se vad som behöver göras för att våra ambitioner ska förverkligas.

Nätverksbyggande och gemensam kompetensutveckling

Kompetensutveckling av dem som ansvarar för skolbiblioteken är ett första viktigt steg framåt, konstaterar Sara Penje, som är utvecklingschef på Lärande- och kulturförvaltningen. Under första halvan av året har man därför börjat arbeta med ett kommunövergripande nätverk som samlar alla skolbiblioteksansvariga på Lidingös kommunala skolor, ungefär på samma sätt som i Järfälla.

– Än så länge är vi bara i början av processen och det finns en rad frågetecken som behöver rätas ut. Hur organiserar man till exempel ett nätverk så att det blir en kompetensutveckling värd namnet, som verkligen bidrar och får effekter? I arbetet med nätverket gäller det att identifiera de behov som finns och att möta dem på ett bra sätt så att vi får igång utvecklingen. Efterhand måste vi förstås utvärdera verksamheten, så att vi ser att utvecklingen går åt rätt håll.

Att arbeta i nätverk, tvärs över kommunens skolor, är något som både beslutsfattare och tjänstemän i Lidingö stad är måna om, påpekar Hans Barje.

– Om vi ska kunna utveckla skolan som vi vill, kan personalen inte vara solitärer. Det är viktigt att samarbeta, dela erfarenheter, lära av varandra och att skapa nätverk. Lidingö är en ganska liten kommun, så det finns inte några geografiska hinder.

Skolbiblioteksansvariga måste känna sig trygga i sin roll

Nätverket leds av skolbibliotekarien Tove Florén. Under våren har hon regelbundet träffat de elva personer som är skolbiblioteksansvariga på de kommunala skolorna. Än så länge har det mest handlat om att alla ska bli förtrogna med de digitala system som de använder till vardags, berättar hon. Bland annat rör det sig om ett gemensamt bibliotekssystem för alla skolor i kommunen.

– Det blir spännande att se vad vi kan göra efter sommaren. Det är en väldigt engagerad grupp som verkligen vill lära sig mer och utvecklas i sitt arbete. Och alla har tagit till sig det här med digitalisering.

Endast ett par stycken av de ansvariga är utbildade bibliotekarier, men det är inget ovanligt när det rör sig om skolbibliotek som bara har öppet några timmar i veckan, säger Tove Florén. Ofta blir det en fritidspedagog eller en lärare som har några timmar över som får ta sig an skolbiblioteket.

– Det allra viktigaste är att se till att alla känner sig trygga i rollen som skolbibliotekarie och i arbetet med att hjälpa eleverna att hantera informationssökning på nätet. Jag vet ännu inte riktigt i vilken ände vi kommer att börja, eftersom kunskaper och erfarenheter skiljer sig mycket åt inom gruppen. Det första steget blir nog att försöka hitta en gemensam grund som vi kan bygga vidare på.

Den nostalgiska bilden av skolbiblioteket lever kvar

Utan tvekan är det bra för skolbiblioteken att uppdraget lyfts fram och blir lite tydligare i de reviderade läroplanerna, menar Tove Florén. Men hon tror samtidigt att betoningen av språkutveckling och digital kompetens i skolbibliotekets verksamhet kommer som en överraskning för många rektorer och lärare.

– I de flesta fall är det fortfarande bilden av skolbiblioteket som ett rum med böcker som gäller. Det hänger nog ihop med att många har en begränsad förståelse av vad ett skolbibliotek kan och bör vara idag. I brist på bredare perspektiv tänker de istället på hur skolbiblioteket såg ut och fungerade när de själva gick i skolan. Men idag gäller helt andra förutsättningar.

Det gäller att bygga upp förtroendet bland lärarna

Att lära eleverna att söka information och att kritiskt granska och sovra i stora mängder information betonas såväl i läroplanerna som i kursplaner för en rad olika ämnen. Även sökkritik – det vill säga en kritisk förståelse för hur sökmotorerna och deras indexering och algoritmer fungerar – lyfts fram i styrdokumenten. Tyvärr saknas det både strukturer och metoder för hur detta ska föras in i ämnesundervisningen, säger Tove Florén.

– Lärarna har i regel inte alls samma förtroende för skolbibliotekarien som för en annan kollega. Ett avgörande skäl är att det inte ställts några särskilda krav på den som jobbar i skolbiblioteket. Därför gäller det att bygga upp förtroendet bland lärarna. Det är en process som bara kan ske gradvis och som nog tar ganska lång tid.

Skolbiblioteket måste ha en kompetent bemanning

När skolbiblioteket blir en pedagogisk resurs, är det skolbibliotekarien som är själva förutsättningen för att verksamheten fungerar, påpekar Tove Florén. Skolbiblioteket blir något annat och något mer än en lokal där man förvarar och lånar ut böcker.

– Skolbibliotekets funktion, som den beskrivs i styrdokumenten, förutsätter att det finns en kompetent bemanning som kan komplettera läraren i undervisningen. Själva utlåningen av böcker är något rent administrativt som kan automatiseras eller hanteras av någon annan.

För att få en bättre förståelse för skolbibliotekets roll och möjligheter i undervisningen, är det nödvändigt att göra skolbibliotekarierna mer synliga, menar Sara Penje. Inte minst är det viktigt att finnas på plats under de gemensamma utvecklingsdagarna.

– Det gäller också att hitta goda exempel i kommunen som kan fungera som förebilder för de andra skolorna. Då blir det mer tydligt vad man kan förvänta sig av en skolbibliotekarie och det blir lättare att förstå hur undervisningen kan utvecklas och förbättras.

Det är viktigt att stärka skolbibliotekarierna för att få fart på utvecklingen

Än så länge har det inte fattats något formellt beslut, men ett förslag som diskuterats är  att skolbibliotekarierna ska kunna arbeta i team, ungefär som man gör i Linköping, berättar Malin Törnquist. Genom att dela på två skolor, får varje skolbibliotekarie en kollega som hen kan få hjälp av och dela erfarenheter med.

– En annan viktig målsättning är att skolbibliotekarierna ska placeras i lärarlag eller motsvarande, eftersom det har en stor betydelse för vilket inflytande de får i det pedagogiska arbetet. På lite längre sikt hoppas jag också att vi kan öka bemanningsgraden. Här fungerar KB:s 20 timmar per vecka som ett bra riktmärke.

Ytterst är det förstås rektors ansvar att se till att skolbiblioteket blir en integrerad del av den dagliga undervisningen i skolan, säger Malin Törnquist. Men det förutsätter både en bättre förståelse för skolbibliotekariens arbete och ett tydligare ledarskap. Nästa år ska Lidingö stad fatta beslut om en ny kommunal biblioteksplan. För att underlätta utvecklingsarbetet, är det avgörande att bli tydligare kring förväntningarna på skolbiblioteket.

– Framför allt gäller det att förklara att de reviderade läroplanerna och den nationella strategin för skolans digitalisering ställer helt andra krav än vad många är vana vid. Jag tror också att det är viktigt att underlätta för skolbiblioteksansvariga att vidareutbilda sig till bibliotekarie, så att de utvecklar alla de kunskaper som de behöver i sitt arbete. Det finns utbildningar på deltid och distans, så det går att arbeta och studera samtidigt.

Vidareutbildning, kompetensutveckling och nya sätt att organisera skolbibliotekariernas arbete är viktiga komponenter i den fortsatta utvecklingen, understryker Daniel Broman.

– Det handlar om att stärka skolbibliotekarierna, så att de blir trygga i sitt uppdrag och kan bredda och fördjupa perspektiven hos skolledare och lärare. Skolan kan inte bara utvecklas genom direktiv uppifrån. Det är bara bra om skolan också kan förändras och förbättras genom initiativ som kommer direkt från verksamheten.

Positiva förändringar är på gång

Arbetet på lokal nivå har stor betydelse för skolbibliotekets roll och utveckling, men det är ändå de nationella målen och riktlinjerna som avgör, säger Malin Törnquist. Hon menar att mycket tyder på att det snart kommer statliga direktiv som preciserar ramarna för skolbibliotekets verksamhet och även ställer direkta krav på adekvat utbildad bemanning. Läsdelegationens betänkande och det första utkastet till en nationell biblioteksstrategi pekar i den riktningen.

– De här förändringarna kommer förstås inte lösa allt på en gång, men de kommer att sätta mer fart på processerna. Det behövs politiska beslut på riksnivå som puffar på utvecklingen i en positiv riktning. Om fem år tror jag skolbiblioteken kommer att se helt annorlunda ut, både i Lidingö och i resten av landet.

Text: Stefan Pålsson