Etikett: Skolans digitalisering

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Johan Lundin

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Johan Lundin

Johan Lundin är professor i informatik med inriktning mot lärande på Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet. Han studerar i sin forskning hur teknik ändrar förutsättningarna för lärande och kunskapsutveckling inom en rad olika områden: i sjukvården, inom högre utbildning, i arbetslivet och i grundskolan.

Johan Lundin leder på sin institution en tvärvetenskaplig forskargrupp som arbetar med lärande, kommunikation och it. Majoriteten av de som ingår i gruppen undersöker skolans digitalisering ur olika perspektiv. Han är också ordförande för den nationella forskarskolan GRADE, som är inriktad mot förskolans, skolans och fritidshemmets digitalisering.

Enligt Johan Lundin har skolforskningen länge varit inriktad mot innovation, men nu behöver inriktningen förändras. Det finns ett stort och tydligt behov av beskrivande, kritiska studier av hur användningen av it och digitala medier faktiskt ser ut och vad det innebär. Skälet till det, menar han, är att skolan i hög grad digitaliseras av eleverna själva. Därför krävs en djupgående analys och förståelse av hur deras teknikanvändning ser ut och vilken digital teknik de tar med sig till skolan.

Johan Lundin menar att skolan borde intressera sig mer för klassrummet som sammanhang och skolan som verksamhet istället för att främst fokusera individ och teknik och individens lärande. Då skulle man kunna dra stor nytta av den forskning som han och hans kollegor i forskargruppen bedriver kring skolans digitalisering.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Karin Ollinen

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Karin Ollinen

Karin Ollinen är strategisk utvecklare i Helsingborgs stad och kommunlicentiand i forskarskolan Communicate Science in School. Hennes forskning är inriktad på hur NO-lärare använder it och digitala medier i sin undervisning. Detta undersöker hon närmare genom att följa fyra lärare som arbetar på högstadiet. Med hjälp av intervjuer och klassrumsobservationer får hon en bild av hur de tänker och arbetar.

Förutom att studera hur lärare använder och beskriver sin it-användning i undervisningen, analyserar Karin Ollinen även lärarnas kompetenser med hjälp av ramverket TPACK. Bokstavsförkortningen TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge, och syftet med det här ramverket är att visa och förklara det viktiga samspelet mellan teknisk kunskap, pedagogiskt kunskap och ämneskunskap när lärare undervisar med digitala verktyg. Det krävs goda kunskaper inom samtliga områden för att undervisningen ska fungera på ett bra sätt.

Karin Ollinen påpekar att det inom forskningen och i den allmänna debatten ofta resoneras kring vilka effekter som användningen av it och digitala medier i undervisningen ger. Men det är att börja i fel ände, tillägger hon. Innan det överhuvudtaget är möjligt att undersöka effekterna, är det nödvändigt att ta reda på hur de digitala verktygen används, i vilket pedagogiskt sammanhang de tas i bruk, samt vilka syften som lärare har med detta. Det här är ganska komplext att undersöka, men det är en förutsättning för att kunna se vilka effekter som uppstår. Därför gäller det att börja där.

I det fortsatta arbetet med digitaliseringen av undervisningen, är det nödvändigt att huvudmän och skolledare reflekterar kring hur de ska arbeta med lärares fortbildning. Framför allt måste användningen av it och digitala medier sättas in i ett tydligt ämnesdidaktiskt sammanhang för att lärare ska få syn på de möjligheter som finns., menar Karin Ollinen. Här kan TPACK vara till stor nytta. Det är avgörande att visa på behovet av samverkan mellan olika kunskapsområden för att få till stånd en undervisning som verkligen drar nytta av de digitala möjligheterna och utvecklar elevernas lärande.

Spaningen Podd 034: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer

Spaningen Podd 034: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer

Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.

Veckans spaning inleds med att vi tittar lite närmare på Edtech Innovation Fund, som presenterades i England tidigare i veckan. Vi fortsätter sedan med att ta upp en studie från Tyskland om hur unga använder Youtube i sitt lärande och för att inspireras till konstnärligt och musikaliskt skapande. Därefter följer två forskarintervjuer från Learning Forum innan vi rundar av med veckans tips.  

Veckans spaning: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Edtech Innovation Fund

För två månader sedan tog Spaningen upp Englands strategi för att stärka arbetet med skolans digitalisering och ge bättre förutsättningar för edtech-företagen. Totalt rör det sig om satsningar på ungefär 10 miljoner pund.

Nu är det mer på gång. Utbildningsdepartementet har tillsatt en expertgrupp som ska hjälpa till med att genomföra strategin i praktiken, och i måndags höll gruppen sitt första möte. Samma dag lanserades Edtech Innovation Fund, som är ett samarbete mellan utbildningsdepartementet och den brittiska innovationsstiftelsen Nesta.

Tanken med Edtech Innovation Fund är att ge hjälp åt företag inom edtech-branschen att tänka nytt, att kommunicera och samarbeta med skolor och att genomföra studier som analyserar och värderar nyttan med de lösningar som tas fram. Från och med nu och till och med utgången av 2021 kan företag få innovationsstöd upp till 100 000 pund. Fonden har totalt 4.6 miljoner pund till sitt förfogande.

Nesta säger i ett pressmeddelande att digitaliseringen påverkar och förändrar alla näringslivsbranscher och hela samhället, men i skolan händer det fortfarande alldeles för lite. Det är tydligt att något måste göras för att få fart på förändringsarbetet.

Med teknikens hjälp går det att underlätta skolans administration, minska arbetsbelastningen för lärare, utveckla undervisningen och skapa bättre förutsättningar för elevers lärande. Men det förutsätter att företagen ges bättre möjligheter att utveckla och testa sina lösningar och att produkter och tjänster når ut till skolorna.

Edtech Innovation Fund kommer att ge stöd åt tekniska lösningar inom fyra områden: formativ bedömning, rättning av uppsatser, kommunikation med elevernas vårdnadshavare samt effektivisering av schemaläggning och planering. Företagen får, förutom finansiellt stöd, även tillgång till Nestas nätverk av partners, som kan ge handfast hjälp och konkreta råd.

Den första ansökningsrundan beräknas vara klar i september. Både utbildningsdepartementet och Nesta hoppas på förslag på kreativa och innovativa digitala lösningar som kan underlätta vardagen och ge bättre förutsättningar för lärare och elever.

Studie av hur unga använder Youtube i sitt lärande

I Tyskland har förbundsregeringen och delstaterna kommit överens om att samarbeta för att få fart på skolans digitalisering. Därför satsar man på infrastruktur, digitala läromedel och fortbildning av lärare. Men digitalisering handlar inte enbart om teknik, påpekar den oberoende organisationen Rat für Kulturelle Bildung. Digitaliseringen skapar också nya kulturella uttrycksformer och ger nya förutsättningar för kulturens olika fält. Detta måste man börja tänka på i skolan, skriver man i rapporten Alles immer smart, som kom i början av året. De estetiska ämnena kan hjälpa elever att förstå och dra nytta av de nya möjligheterna att lära sig, att uttrycka sig själva och att kommunicera med andra.

I tisdags presenterade Rat für Kulturelle Bildung en studie av hur unga mellan 12 och 19 år på egen hand använder Youtube som ett redskap för sitt lärande utanför skolan. Studien visar att 86% av de unga använder Youtube och knappt hälften av dem ser på filmer som hjälper dem att lära och förstå olika saker. Dels handlar det om filmer som gör det lättare att göra läxorna och att förbereda sig inför prov. Många ser också filmer som hjälper dem att utvecklas inom estetiska områden. Det kan till exempel handla om att måla, spela teater, sjunga eller spela ett instrument. En stor del av dem vill även själva göra filmer för att dela med sina kunskaper.

Rat für Kulturelle Bildung konstaterar att Youtube är ett medium som inte bör ignoreras när det gäller undervisning och lärande. Det rör sig om en kommersiell aktör och plattformen är inte alls anpassad för utbildning, men ändå är det tydligt att den får en växande betydelse för det ändamålet. Audiovisuellt lärande med hjälp av korta filmer blir allt viktigare, inte minst bland unga, och är redan en del av vardagen för många. Det innebär att förutsättningarna för undervisning och lärande förändras.

Remix- och mashup-kulturen på nätet inspirerar också många att själva börja skapa musik och konst, och att dela med sig av det man gör. Det är även tydligt att det är ett sätt att få pojkar intresserade av olika kulturella uttryckssätt. Här är det viktigt att kulturinstitutionerna hänger med och lär sig att dra nytta av de nya möjligheterna.

Det finns ett tydligt behov bland unga att lära sig att kritiskt granska de filmer som läggs ut på Youtube och att förstå hur algoritmerna fungerar. 60% av eleverna i studien efterlyser hjälp från skolan med detta. Drygt hälften av eleverna tror att Youtube kommer att bli viktigare för skolan framöver. Ungefär lika många vill ha hjälp från skolan med att spela in och redigera egna filmer.

I studien betonas att skolan och kulturinstitutionerna måste för klart för sig att förutsättningarna för deras verksamheter håller på att förändras. Rat für Kulturelle Bildung menar därför att medarbetarna måste ges möjlighet att lära sig hur kultur- och utbildningslandskapet påverkas av digitala medier och att de lär sig att dra nytta av möjligheterna i sina verksamheter. Det är särskilt viktigt att de själva börjar producera filmer som motsvarar behov hos barn och ungdomar. En bättre koppling mellan det informella och det formella lärandet är också önskvärd.

Rat für Kulturelle Bildung rekommenderar även beslutsfattare att ta fram riktlinjer för icke-kommersiella digitala rum, där det är möjligt att  dela med sig av lärresurser och att inspireras att delta i konstnärligt och musikaliskt skapande. Idag har Youtube i princip monopol, och det är långtifrån oproblematiskt, tillägger man.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Ylva Lindberg är docent i litteraturvetenskap och forskningschef på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköpings universitet. Hon leder även forskargruppen Communication, Culture and Diversity, som sedan 20 år tillbaka arbetar med att analysera hur samhällets digitalisering förändrar hur vi kommunicerar och vad det i sin tur innebär för skolan och undervisningen.  

Niels Stor Swinkels är forskare och utvecklare med inriktning mot interaktionsdesign på RISE Interactive. En stor del av de projekt som han deltar i är inriktade mot utbildning och skolans digitalisering. Det handlar dels om att dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla och förändra undervisningen, men det gäller också att förbereda eleverna på livet i ett alltmer digitalt samhälle.

Veckans tips

Hur kan lärare och andra som arbetar nära barn och ungdomar gå till väga för att diskutera och hantera hot och hat på nätet? Statens medieråd har tagit fram konceptet Låt oss prata om det, som man hoppas kan underlätta. Här visar man hur pedagoger kan använda sig av den kunskapsbank som Statens medieråd byggt upp inom ramen för regeringsuppdraget No Hate Speech Movement.

Låt oss prata om det bygger på att eleverna anonymt kan ställa frågor som, med stöd av myndighetens utbildningsmaterial, kan lyftas i en större diskussion. På vis kan det bli möjligt att bryta tystnaden och börja diskutera viktiga tabubelagda ämnen som rör rasism och andra former av fientlighet.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Niels Stor Swinkels

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Niels Stor Swinkels

Niels Stor Swinkels är forskare och utvecklare med inriktning mot interaktionsdesign på RISE Interactive. Där arbetar han och hans kollegor med olika projekt som rör tillämpad interaktionsdesign. Med andra ord försöker man hitta vägar att få digital teknik och människa att samspela på konstruktiva och kreativa sätt.

En stor del av projekten är inriktade mot utbildning och skolans digitalisering. Det handlar dels om att dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla och förändra undervisningen, men det gäller också att förbereda eleverna på livet i ett alltmer digitalt samhälle.

Programmering i skolan är ett viktigt tema. Nils Stor Swinkels och andra medarbetare på RISE Interactive har hjälpt många skolor att komma igång genom att utforska och testa olika tekniska plattformar som kan användas för att undervisa i programmering. Hit hör bland annat Arduino, Makey Makey, Scratch och Micro:bit.

Under hösten 2017 genomfördes, tillsammans med Skolverket, en turné över hela Sverige där ungefär 1200 matematiklärare fick en introduktion i hur de kan arbeta med Micro:bit och programmering i sin undervisning. Webbplatsen mermicrobit.se fungerar som ett kompletterande stödmaterial. Här kan lärare både komma igång och lära sig mer om de möjligheter som Micro:bit ger.

Just nu arbetar Niels Stor Swinkels med projektet Robbit, där man utvecklat en prototyp av en fjärrstyrd robot som gör det möjligt för hemmasittande barn att vara delaktiga i skolan. Roboten är baserad på öppen hård- och mjukvara, och är billig och enkel att sätta ihop. Förhoppningen är att roboten kan bli en pedagogisk resurs för de elever som av olika skäl inte kan vara närvarande i skolan.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Ylva Lindberg

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Ylva Lindberg

Ylva Lindberg är docent i litteraturvetenskap och forskningschef på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköpings universitet. Hon leder även forskargruppen Communication, Culture and Diversity @JU. Den är en del av forskningsmiljön Learning Practices inside and outside School. Forskargruppen ingår också i det multidisciplinära forskningsnätverket Communication, Culture and Diversity, där medlemmarna både kommer från Sverige och från forskningsinstitutioner i andra länder.

När digitaliseringen kommer in, öppnas skolvärlden mot många fler språk och vi använder också många fler genrer i vår kommunikation. Våra kommunikationsformer blir i allt högre grad multimodala, det vill säga att vi använder både text, bild och ljud när vi kommunicerar. Detta har forskarna i Communication, Culture and Diversity analyserat sedan slutet av 90-talet. Intresset fokuseras särskilt på globalisering, flerspråkighet och mångkultur, elever med funktionsnedsättning och andra marginaliserade grupper. Vad händer med dem när skolan digitaliseras? Hur används de multimodala kommunikationsformerna i och utanför skolan?

Några forskningsprojekt lyfter fram värdet av att börja undervisa om textuniversum istället för litteratur. Berättelser förmedlas inte enbart som text, utan återskapas helt eller delvis i serietidningar och filmer samt på t-shirts och andra deriverade produkter. Allt det här skapar ett textuniversum som hela tiden växer och som påverkar hur vi tar till oss och kommunicerar litteratur.

Det finns också forskningsprojekt som belyser barns språkande: hur de skapar mening genom att interagera med andra barn och med pedagogerna i förskolan och i skolan. I det här begreppet inkluderas alla former av kommunikation: från samtal i det fysiska rummet till kommunikation via datorn, med hjälp av kamera, och så vidare. Det handlar om titta närmare på alla de rum, artefakter och känslor som har betydelse när barn utvecklar sitt språk.

Det är viktigt för såväl lärare som elever att börja reflektera kring hur de använder digitala medel när de kommunicerar och att de börjar fundera på vilka möjligheter som öppnar sig, konstaterar Ylva Lindberg. Vilken plats, roll och röst kan de få i samhället idag? Vad innebär det?

Spaningen Podd 033: Learning Compass 2030, makerkultur i finska skolan och två forskarintervjuer

Spaningen Podd 033: Learning Compass 2030, makerkultur i finska skolan och två forskarintervjuer

Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.

Den här gången börjar vi med ett nytt ramverk för framtidens skola, som nyligen presenterats av OECD. Därefter tittar vi närmare på hur en forskare vid Helsingfors universitet tänker och resonerar kring makerkultur i skolan. Vi fortsätter med två forskarintervjuer från Learning forum innan det är dags att runda av med veckans tips.

Veckans spaning: Learning Compass 2030, makerkultur i finska skolan och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Learning Compass 2030, makerkultur i finska skolan och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

OECD Learning Compass 2030 – ett ramverk för morgondagens skola

OECD driver sedan 2015 projektet Future of Education and Skills 2030 för att främja en öppen och global diskussion kring kraven på utbildning och undervisning när samhället befinner sig i ständig förändring. Tanken är att försöka ringa in vilka kunskaper, förmågor, förhållningssätt och värderingar som eleverna behöver utveckla när samhället blir alltmer komplext och i allt högre grad digitalt.

Nyligen presenterade OECD Learning Compass 2030, ett ramverk som tagits fram gemensamt av beslutsfattare, forskare, skolledare, lärare och elever från olika delar av världen. Här ger man ett preliminärt och övergripande svar på vad eleverna behöver för att kunna forma sin framtid och för att bidra till ett välmående samhälle.

Framför allt gäller det att eleverna ska utveckla handlingskraft, att de ska kunna sätta mål, reflektera kritiskt och handla ansvarsfullt för att åstadkomma förändring. De behöver lära sig att tänka på egen hand, men måste också kunna samarbeta med andra för att uppnå mål som man formulerat gemensamt.

Allt det här förutsätter en stabil kärna som elevernas fortsatta utveckling kan utgå ifrån. Enligt Learning Compass 2030 handlar det om att kunna läsa och skriva, att ha digital kompetens, att ha en god fysisk och mental hälsa samt en stabil känslomässig och social grund.  

När kärnan väl är på plats behöver eleverna utveckla olika transformativa kompetenser för att det ska bli möjligt för dem att forma sin tillvaro och sin framtid. De behöver kunna tänka i nya banor och ta fram nya lösningar, hantera konflikter och motstridiga perspektiv och det är nödvändigt att de kan ta ansvar för sina handlingar.

Förra veckan publicerades en artikel av OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher, där han konstaterar att det genuint mänskliga blir viktigare än någonsin i ett samhälle som präglas av digitalisering, maskinlärande och artificiell intelligens. Det är ingen mening att vi försöker konkurrera med datorerna, konstaterar han. Istället måste energin läggas på etiska och sociala värden, empati och omsorgen om en gemensam värld och en gemensam framtid.

Learning Compass 2030 pekar ut den allmänna riktningen, men det är naturligtvis långt ifrån tillräckligt, menar Andreas Schleicher. Nu är det viktigt att diskussionerna om morgondagens  skola och samhälle tar fart och att det testas konkreta lösningar som kan leda i rätt riktning. Hur behöver lärmiljöerna se ut? Vilka typer av stöd behöver lärare för att de ska kunna hjälpa alla elever att utvecklas så långt som möjligt? Hur vill vi att samhället och vår gemensamma värld ska se ut?

Makerkultur i finska skolan

Kaiju Kangas, som undervisar och forskar i teknikundervisning på lärarutbildningen vid Helsingfors universitet, menar att tekniken blir vad vi gör den till. Den har ingen inneboende vilja och inga egna mål, utan det är vi människor själva som bestämmer hur den ska fungera och vad den ska användas till. Men det kräver att vi inser detta för att kunna ta kommandot, konstaterar hon. Här har skolan en viktig och avgörande roll att spela och i det här avseendet kan slöjdämnet vara centralt.

Precis som i Sverige handlar slöjd inte längre enbart om att sy och snickra, utan den digitala teknikutvecklingen börjar komma in i slöjdsalarna på allvar. Det här ger goda förutsättningar att föra in makerkulturen i skolan, menar Kaiju Kangas. Genom att fantisera, experimentera och prova sig fram kan eleverna se vad som är möjligt att göra och vad de faktiskt kan göra med sina kunskaper. Samtidigt får de ett annat perspektiv på tekniken: de kan själva påverka hur lösningarna ser ut, hur de fungerar och vad de kan användas till. Inget behöver vara som det är, utan allt kan förändras.

Det här innebär att eleverna både kan utveckla sin digitala kompetens och sina kunskaper och färdigheter inom en rad olika områden. Samtidigt blir det möjligt att väcka elevernas intresse för teknik och för utbildningar med en teknisk inriktning. De flesta av dagens globala problem kan lösas med hjälp av teknik, men det förutsätter att man ser möjligheterna och kan dra nytta av tekniken. Den som brinner för att förändra världen borde därför kanske utbilda sig inom det tekniska området, påpekar Kaiju Kangas.

Keiju Kangas har i sin forskning arbetat en hel del med makerkultur och teknik- och slöjdundervisning i skolan. Ett exempel är Co4Lab, där elever på låg- och mellanstadiet undersöker och utvecklar innovativa lösningar på olika problem. Ett annat är Innoplay, som drog i gång i augusti förra året, och som är ett samarbete mellan universiteten i Åbo, Helsingfors, Tammerfors. I det här projektet undersöks hur man kan undervisa i slöjd, design, teknik, matematik och kreativt skapande från förskolan till och med årskurs två i grundskolan.  

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Den här veckan presenteras två forskare.

Den ena forskaren är Elin Ericsson, som är doktorand på Avdelningen för lärande, kommunikation och IT på Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet. I sin forskning studerar hon vilka didaktiska möjligheter som lärare ser med digitala lärresurser i undervisningen.

Den andra forskaren är Patrik Hernwall, som är verksam vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. I sin forskning intresserar han sig för barns villkor för lärande i ett tekniktätt samhälle, ett område som hamnar i spänningsfältet mellan pedagogik och data- och systemvetenskap. Just nu arbetar han med forskningsprojektet IoT-hubb Skola.

Veckans tips

I februari tipsade vi om den kostnadsfria grundkursen Elements of AI, som tagits fram av  Finnish Center for Artificial Intelligence. Då fanns kursen endast på finska och engelska, men nu finns den också på svenska, tack vare AI Innovation of Sweden, AI Competence of Sweden,  Linköpings universitet och Vinnova.

Kursen ger en inblick i centrala begrepp, olika tillämpningar, risker, möjligheter och begränsningar, och är en bra början för alla som vill orientera sig om vad ai handlar om. Eftersom ai kommer att påverka hela samhället, är det viktigt att så många som möjligt sätter sig in i utvecklingen och vad den kan betyda. Målet är att 100 000 svenskar ska ha gått kursen innan årets slut.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Patrik Hernwall

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Patrik Hernwall

Patrik Hernwall är forskare vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. I sin forskning intresserar han sig för barns villkor för lärande i ett tekniktätt samhälle, ett område som hamnar i spänningsfältet mellan pedagogik och data- och systemvetenskap. Just nu arbetar han med forskningsprojektet IoT-hubb Skola.

I sin forskning drivs han av att komma nära barnets perspektiv. Därför försöker han hitta teorier som gör att vi lättare kan förstå den underordnade situation som barnet befinner sig i som minderåriga och som elever i skolan. Tyvärr finns det fortfarande inte särskilt många sådana teorier. Patrik Hernwall tycker därför att det är viktigt att, som ett komplement till annan forskning, hitta sätt att lyfta fram barns perspektiv och barns röster.

För fem år sedan genomförde DSV ett samarbetsprojekt tillsammans med Kista Grundskola på temat demokrati, där elever fungerade som medforskare. Ett femtontal elever i årskurs åtta fick inom ramen för Elevens val lära sig grunderna i forskningsmetodik och genomförde sedan en studie tillsammans med Patrik Hernwall och hans kollega Johanna Öberg.

I det här projektet fick eleverna möjlighet att delta i ett forskningsprojekt som aktörer, med sina egna frågor och problemställningar. Detta är forskning som inte är generaliserbar, utan som istället syftar till att stärka eleverna i sin värld, i sitt liv. Det är ett annat sätt att tänka kring forskning än det traditionella sättet. Även denna typ av forskning är i högsta grad relevant för skolan och inte minst för eleverna, konstaterar Patrik Hernwall.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Elin Ericsson

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Elin Ericsson

Elin Ericsson är doktorand på Avdelningen för lärande, kommunikation och ITInstitutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet. Hon deltar i CUL forskarskola, som är Göteborgs universitets forskarskola i utbildningsvetenskap. Dessutom ingår hon i GRADE, en nationell forskarskola i utbildningsvetenskap med inriktning mot digitala teknologier i utbildningen. GRADE har ett tvärvetenskapligt angreppssätt och drivs sedan hösten 2018 gemensamt av sex universitet och högskolor, däribland Göteborgs universitet, med stöd av Vetenskapsrådet.

Elin Ericsson har tidigare under flera år arbetat som lärare i franska, spanska och engelska. I sin forskning studerar hon vilka didaktiska möjligheter som lärare ser med digitala lärresurser i undervisningen. Hon tittar närmare på lärares förhållningssätt till de nya möjligheterna och undersöker vilken metodik som används för att utveckla och förändra språkundervisningen.

Elin Ericsson vill också ta reda på om den pedagogiska användningen av digitala lärresurser stimulerar elevers intresse för språk. Det handlar mycket om inställningar och metodik: hur lärare tar sig an tekniken för att berika språkundervisningen.

Digitala lärresurser ger helt andra möjligheter än tidigare att se vad eleverna lär sig, var svårigheterna finns och att möta varje elev i sin utvecklingsväg. Därför är det viktigt att öka förståelsen kring hur skolan kan dra nytta av digitaliseringens transformerande kraft i undervisningen och samtidigt stärka språkens ställning i samhället och i skolan, menar Elin Ericsson.