Etikett: Skolans digitalisering

Röster om förslaget till nationell handlingsplan

Röster om förslaget till nationell handlingsplan

Artikel | Av |
Digital kompetens, Effektkedjan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Skolans digitalisering

18 mars presenterade SKL ett förslag till nationell handlingsplan för skolans digitalisering. I januari förra året kom SKL överens med regeringen om att utföra uppdraget, och nu är det slutfört. Syftet är att ge hjälp och stöd åt de kommunala och fristående skolhuvudmännen, så att de kan nå de mål som formuleras i den nationella strategin för skolans digitalisering.

Förslag på nationell nivå och en samordning av nationella aktörer

Förslaget bygger på en nulägesanalys och en beskrivning av de behov som finns hos huvudmännen, berättar Annika Agélii Genlott, projektansvarig för handlingsplanen på SKL. Efter att ha brutit mål och delmål i strategin och analyserat behoven, har man efter en lång process kommit fram till konkreta förslag på initiativ och aktiviteter.

  – Det är är viktigt att komma ihåg att handlingsplanen inte är någon checklista för huvudmän eller för lokalt och regionalt arbete. Här handlar det om att ge förslag på en nationell nivå och att försöka fördela arbetet mellan de olika aktörerna. Det mer handfasta arbetet i regioner, kommuner och skolor sker hela tiden. Stöd i det lokala och regionala arbetet omfattas även inom ramen för några initiativ vi föreslår i handlingsplanen.

Öppen och bred samverkan

Arbetet bygger på en öppen och bred samverkan mellan skola, forskning, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. I referens- och arbetsgrupper har det funnits representanter från Skolforskningsinstitutet, universitet och högskolor, edtech-branschen och andra aktörer i näringslivet, statliga myndigheter och stiftelser samt kommunala och fristående huvudmän. Allmänheten har också kunnat delta i arbetet genom de öppna rådslag som anordnats.

  – Ungefär 3000 personer har varit med i de fysiska och digitala rådslag som vi har arrangerat från och med Almedalsveckan förra året. Några var öppna för alla medan andra vände sig till bestämda målgrupper. Vi har till exempel haft regionala rådslag för huvudmän och digitala rådslag för landets elever, lärare och rektorer. Det har också arrangerats rådslag på Skolforum i Stockholm och på Learning Forum i Göteborg.

Styrning, projektledning och internationell utblick

En styrgrupp bestående av representanter för Utbildningsdepartementet, Skolverket och SKL har haft det övergripande ansvaret. Annika Agélii Genlott stod i spetsen för projektledningsgruppen, som bestod av representanter för RISE och Skolverket samt projektledarna för de tre fokusområdena: digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

Annika Agélii Genlott

Projektledningsgruppen har tittat närmare på vad som görs i andra länder och man har också initierat en del samarbeten. Bland annat har man skapat en referensgrupp med representanter för departement och myndigheter i de nordiska och baltiska länderna. Den har fungerat som ledningsstöd och en slags rådgivande grupp, säger Annika Agélii Genlott.

  – Det är verkligen viktigt att knyta internationella nätverk i det fortsatta arbetet med skolans digitalisering, precis som Skolverket redan gör. Nu behöver också SKL och liknande  organisationer, tillsammans med forskare och näringsliv, ge sig in i en mer formaliserad bredare samverkan med relevanta aktörer i andra länder.

Arton nationella initiativ och aktiviteter

Förslaget till handlingsplan rekommenderar arton nationella initiativ och aktiviteter som är kopplade till de tre fokusområdena. De internationella kontakterna visar att Sverige har betydligt mindre nationell samordning när det gäller digitalisering och annan skolutveckling än andra jämförbara länder. Det måste vi börja ta tag i, menar Annika Agélii Genlott.

  – Det mest centrala i förslaget är att verkligen få igång en samordning av det arbete som behöver göras av olika nationella aktörer. Alla initiativ är lika viktiga och det finns inte någon särskild prioriteringsordning. Många av dem behöver pågå samtidigt och en hel del är beroende av varandra.

Förslaget är välkommet bland huvudmännen

Per Kassman

Många i skolsverige har väntat på att förslaget ska presenteras, säger Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse.

  – Det behövs en nationell handlingsplan som drar igång initiativ som hjälper oss som skolhuvudmän att uppnå de mål som ställs upp i strategin för skolans digitalisering. Mitt första intryck är att både övergripande och mer konkreta mål hålls ihop på ett bra sätt.

Det är viktigt att lyfta fram formerna för hur förslaget till handlingsplan har tagits fram och att öppenhet och transparens hela tiden har varit i främsta rummet, menar Ellen Lindqvist, skolchef på NTI Gymnasiet.

  – Jag uppskattar verkligen att vi som enskild skolhuvudman både har fått insyn i och själva kunnat delta i det här arbetet tillsammans med många andra aktörer. Det är avgörande att alla som vill och kan verka för att utveckla elevernas digitala kompetens ges möjlighet att göra detta. Tillsammans kan vi bidra till att Sverige blir ett ledande land när det gäller skolans digitalisering.

Övergripande ansvar och långsiktig överenskommelse

I förslaget rekommenderas att Skolverket ges det övergripande ansvaret för att samordna det statliga arbetet med skolans digitalisering. Det sägs också att regeringen och SKL behöver teckna en bred och långsiktig överenskommelse för att se till att alla grundläggande förutsättningar faller på plats i hela landet.

Det är rätt och rimligt att Skolverket ges huvudansvaret för att hålla samman och leda statens arbete, konstaterar Per Wikström, som är chef för Digitalisering och innovation på grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad.

  – För att det ska bli möjligt för alla att nå fram till målen i strategin, är det nödvändigt att samordna och styra hela arbetet på ett bra sätt, så att alla rör sig i samma riktning. Detta försöker vi göra nu i Göteborg efter att ansvaret för skolan flyttats över från de tio stadsdelsförvaltningarna till en central grundskoleförvaltning. På den nationella nivån är det naturligtvis ännu mer angeläget.

Viveca Dahl

Förslaget är en bra kombination av vision, strategiskt tänkande och konkreta åtgärder, säger Viveca Dahl, som är utbildningschef i Lunds kommun.

  – Det behövs en handlingsplan som kan ge stöd åt utvecklingen på huvudmannanivå. Tyvärr pågår det fortfarande en diskussion på många håll om hur pass styrande den nationella strategin för skolans digitalisering egentligen är. Många huvudmän fokuserar huvudsakligen på det som står i skollagen. Med andra ord finns det risk för att de förbiser allt som måste göras inom det här området. Nästa steg bör därför bli att skollagen kompletteras med tvingande formuleringar om huvudmännens ansvar. Annars blir det svårt att uppnå målen i den nationella strategin.

Fortsatt kompetensutveckling är nödvändig

I förslaget till handlingsplan rekommenderas att Skolverket ges ett breddat och förstärkt ansvar att arbeta vidare med kompetensutvecklingsinsatser. Det är något som Per Kassman instämmer i.

  – Kompetensutveckling är en avgörande förutsättning för att vi ska lyckas med digitaliseringen. Skolverket har redan visat vägen på ett bra sätt. För det fortsatta arbetet är det viktigt att man för en dialog med huvudmännen om vilka behov som finns. De behöver också kunna ta vara på all den kompetens som redan finns ute i landet.

Rektorsutbildningen behöver förändras

Viveca Dahl, som även arbetar med rektorsutbildningen, menar att det är värdefullt att förslaget innehåller en rekommendation om att nuvarande och blivande rektorer ska få den utbildning som krävs för att de ska kunna leda skolans strategiska digitala utvecklingsarbete.

  – Det är verkligen avgörande att få in digitaliseringen som en naturlig del av rektorsutbildningen. I strategin sägs att alla delar av skolväsendet ska ha en adekvat digital kompetens. Det gäller förstås även rektorerna, annars kan de inte axla det ansvar som de faktiskt har.

Lärarutbildningarna måste kunna möta en digitaliserad skolas kunskapsbehov

I förslaget rekommenderas också att lärarutbildningarna utvecklas, så att de kan möta de kunskapsbehov som uppstår när hela skolväsendet digitaliseras. Behovet av att öka kunskapen om skolans digitalisering och vidareutveckla samarbetet mellan lärarutbildningarna lyfts också fram.

Per Wikström

Här är det tydligt att det verkligen krävs en förbättring, påpekar Per Wikström.

  – Många rektorer säger att de förväntar sig att nya lärare har en bra digital kompetens, men de blir ofta väldigt förvånade. Det här är ett problem som måste hanteras snarast för att den den pedagogiska användningen av digitaliseringens möjligheter inte ska bromsas upp.

Det behövs en bättre förståelse av vad digitaliseringen innebär.

Per Kassman betonar att det är nödvändigt att det finns en tillräcklig kunskap på alla nivåer i skolan om vad digitaliseringen faktiskt handlar om. Det behövs både uttalade förväntningar på medarbetare och beslutsfattare och kompetenssatsningar som är mer målgruppsanpassade än idag.

  – Det verkar finnas ett slags paket som anses rymma digital kompetens, och som alla som jobbar i skolan får ta del av. Om du är samhällskunskapslärare eller skolchef verkar vara oväsentligt. Alla får bland annat höra om framtidens nya jobb, hur media konsumeras på andra sätt än tidigare och hur man ska arbeta med delakulturen i skolan. Här behövs det mer riktade satsningar för att vi ska få fart på utvecklingen.

Det allra viktigaste är sannolikt att satsa på en höjning av kompetensen på den beslutande nivån bland huvudmännen, anser Viveca Dahl.

  – Yrkesverksamma lärare är inte den svagaste länken, utan har ofta ganska bra koll på vad som gäller. Men när det gäller beslutsfattare och tjänstemän återstår det en hel del att göra för att de ska förstå sin samtid bättre. Deras kunskapsnivå måste höjas, annars finns det risk för att de väljer bort digitaliseringen när budgeten behöver minskas.

En väl fungerande infrastruktur är en nödvändig förutsättning

Infrastrukturfrågorna får naturligtvis inte heller glömmas bort. Förslaget pekar på behovet av att samordna standardiseringsarbetet och att ta fram gemensamma tjänster som gör det enkelt och säkert att komma åt och använda digitala lärresurser i undervisningen. Det är även av stort värde att det finns ett samlat nationellt stöd för upphandling och tekniska lösningar samt vägledningar för pedagogisk och teknisk support. En intensifiering av arbetet med att förenkla överföringen av pedagogisk dokumentation och annan elevinformation är också nödvändig.

Standardisering och enklare tillgång till digitala lärresurser

Per Wikström menar att det arbete som Skolfederation bedriver kring teknisk standardisering är väldigt viktigt. Bland annat har det blivit möjligt att införa single sign-on-lösningar som gör det möjligt att komma åt alla tillgängliga digitala lärresurser på skolans nät utan extra inloggningar. Fast här skulle det även behövas en sammanhållen innehållstjänst för alla skolor och en smidigare licenslösning än idag, tillägger han. En sådan tjänst är på gång inom Göteborgsregionen, men det här är ett behov som finns i hela landet och som borde ges en gemensam lösning.

Ellen Lindqvist

Ellen Lindqvist instämmer i att gemensamma standarder och en enklare tillgång till lärresurser är särskilt värdefulla. Det behövs också en standardisering och en bättre nationell samordning när det gäller informationsöverföring mellan skolor. Idag ligger en alltför stor del av ansvaret på den enskilde huvudmannen, och det är inte hållbart.

Datainsamling och datadriven utveckling

Förslaget innehåller även en rekommendation om ett nationellt initiativ kring systematisk datainsamling som kan underlätta uppföljningen av skolans digitalisering. Det här är ett initiativ som Ellen Lindqvist välkomnar. Datadriven utveckling hjälper oss att dra slutsatser om vad som de facto funkar och vad vi faktiskt vet istället för det vi tror oss veta. Då kan vi på allvar börja använda digitaliseringen som en hävstång  för att främja elevernas lärande. Det är enormt viktigt för att kunna säkerställa och främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i skolan, konstaterar hon.

Ellen Lindqvist tillägger att den praktiknära forskningen är värdefull i det här sammanhanget. Hon menar därför att det är bra att behovet av att på olika sätt främja samverkan mellan forskarvärlden och skolan lyfts fram i förslaget. Detsamma gäller rekommendationen att ge Skolverket ett förstärkt uppdrag att sprida och tillgängliggöra forskning och beprövad erfarenhet.

Det behövs andra forskningsperspektiv för att öka nyttan för skolan

Viveca Dahl menar också att det är viktigt att knyta tätare band mellan forskning och skola. Därför är det förstås positivt att det tas upp i förslaget, men det behövs också andra forskningsperspektiv för att öka nyttan för skolan och ge ett bättre underlag för den fortsatta pedagogiska utvecklingen.

  – Jag efterlyser forskning som verkligen tittar närmare på hur barn och unga uppfattar och förhåller sig till sin omvärld. De växer upp med skärmen och nätet som en naturlig del av tillvaron. Därför är det förstås nödvändigt att de förstår och kan hantera det digitala medielandskapet och de möjligheter som öppnar sig på kritiska och utvecklande sätt. Idag har vi ett kluster av forskare som säger att skärmtiden ska begränsas och ett som säger att digitaliseringen enbart är positiv. Här behövs en forskning som kan se med fräscha ögon!

Hur går skolhuvudmännen vidare?

På Stadsmissionens skolstiftelse ska man läsa förslaget till en handlingsplan noga och titta närmare på vad som behöver göras framöver, säger Per Kassman. Det gäller både att se vad som krävs rent allmänt på huvudmannanivån och att bryta ner till varje skolas lokala handlingsplan.

Utbildningsförvaltningen i Göteborgs stad ska göra på ett liknande sätt. Det finns redan ett uppdrag från beslutsfattarna att ta fram ett digitaliseringsprogram som sträcker sig från förskolan till gymnasiet, säger Per Wikström. Nu ska man arbeta vidare med det.

  – Vi kommer att utgå ifrån de initiativ och aktiviteter som rekommenderas i förslaget och analysera i vilken grad de täcker in vad som behöver göras i Göteborg. Vilka typer av insatser behövs för att våra skolor ska kunna uppnå  målen i den nationella strategin? När vi har en bättre uppfattning av vad som gäller, kommer vi att ta fram konkreta handlingsplaner för varje skolform.

I Lund kommer man att fortsätta med att integrera digitaliseringen i undervisningen och att utveckla arbetssätt som främjar elevernas kunskapsutveckling och förståelse av världen och samhället, säger Viveca Dahl. Vårt mantra är: skapa mer och konsumera mindre! Vi vill så långt som möjligt arbeta med värdeskapande undervisning, från förskolan till gymnasiet.

  – Mer och mer ska vara på riktigt och bygga på samarbete med företag och andra verksamheter i verkligheten utanför skolan. Organisationer och företag tycker att det är spännande, och det är både utvecklande och motiverande för eleverna. Digitaliseringen innebär att det är enklare än någonsin att arbeta så här. All kommunikation och allt arbete kan ske på skolan, via nätet. Genom att arbeta med delade dokument, kan eleverna snabbt få återkoppling direkt från sina uppdragsgivare.

NTI Gymnasiets skolor arbetar redan systematiskt och målmedvetet med digitaliseringen, konstaterar Ellen Lindqvist. Det gäller inte minst inom ramen för partnerskapet med RISE och andra skolhuvudmän. Om rekommendationerna i förslaget genomförs, kommer det att underlätta och sätta fart på den fortsatta utvecklingen.

  – Jag hoppas och tror att hela den svenska skolan kommer att utmanas att tänka mer agilt och att våga testa sig fram. Det kräver ett nyfiket förhållningssätt och ett visst mått av mod, men det blir lättare om det skapas nationella strukturer som ger hjälp och stöd. Om vi arbetar smart och dokumenterar allt vi gör, kan vi genom att analysera den insamlade datan både dra nytta av misslyckanden och framgångar för att komma vidare.

Nu krävs handling och beslut

Många har engagerat sig i arbetet med att ta fram ett förslag till handlingsplan och utvecklingsarbetet pågår redan hos en rad huvudmän, säger Annika Agélii Genlott. Men för att vi ska komma i mål, måste både staten och de nationella aktörer som berörs ta sitt ansvar.

  Det här är i hög grad kostnadsdrivande frågor för huvudmännen och de påverkar också hur organisationen ser ut och fungerar. Därför är det viktigt att regeringen gör en konsekvensanalys av digitaliseringsstrategin som både omfattar ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för huvudmännen.

Från 18 mars till 1 april hålls ett digitalt rådslag där de aktörer som har varit delaktiga delar med sig av sina synpunkter på arbetsprocessen och på innehållet i det slutliga förslaget. Även de som tidigare inte har deltagit i processen kan vara med i det här rådslaget. Ett annat syfte med rådslaget är att undersöka intresset för att delta i det fortsatta arbetet.

Vissa delar av det det inledande samarbetet kring de lokala förutsättningarna är redan igång, trots att det ännu inte har fattats något formellt beslut om en överenskommelse mellan regeringen och SKL. Här kommer även fristående skolhuvudmän att ges möjlighet att vara med, avslutar Annika Agélii Genlott.

  – Nu krävs det ett regeringsbeslut om handlingsplanen och en ny överenskommelse mellan SKL och regeringen för att alla bitar ska falla på plats och för att vi snabbt ska kunna komma igång. Det är en oerhörd styrka att det finns ett så starkt engagemang i det här arbetet. Om det inte händer något nu, kommer väldigt många att bli besvikna och kanske även mista intresset för att engagera sig i de här frågorna framöver.

Spaningen Podd 025: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

Spaningen Podd 025: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

Podd | Av |
Digital kompetens, Grundskolan, Gymnasieskolan, Skolans digitalisering, Teknologiförståelse

I onsdags kom två rapporter som vi ska titta lite närmare på. Den ena är en statusrapport om skolans digitalisering i Danmark. Den andra är Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen i åk 7-9, där man bland annat pekar på de digitala verktygens betydelse. Allra sist kommer veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: Android | RSS

Veckans spaning: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

Veckans spaning: En statusrapport om danska skolans digitalisering och Skolinspektionens kvalitetsgranskning av musikundervisningen

Blogginlägg | Av |
Digital kompetens, Grundskolan, Gymnasieskolan, Skolans digitalisering, Teknologiförståelse

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Ny digitaliseringsstrategi i Danmark

Regeringen i Danmark förbereder just nu en strategi för skolans digitalisering som ska gälla från 2020 till 2025. I onsdags släpptes en rapport som beskriver det aktuella kunskapsläget när det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen. Den pekar också på viktiga områden där det behövs mer kunskap.

Rapporten fungerar som avstamp för en kvalificerad dialog med föräldrar, elever, yrkesverksamma i skolan, politiker och experter. Den tar upp vad digitaliseringen innebär för undervisningen och varför den även är ett centralt innehåll i undervisningen. Rapporten belyser också hur digitaliseringen påverkar barns och ungas tillvaro i och utanför skolan samt vad som är viktigt att tänka på när det gäller uppbyggnaden av den digitala infrastrukturen.

Tidigare erfarenheter från danska skolor, bland annat det omfattande försöket med demonstrationsskolor i grundskolan 2013-15, visar att en genomtänkt användning av de digitala möjligheterna kan ge en rad fördelar i undervisningen. Till exempel tränar eleverna kreativt och kollaborativt skapande, de digitala läromedlen ger en mer direkt och visuell återkoppling och studiemotivationen ökar. Läraren ges också fler möjligheter att följa varje elevs utveckling.

Ett problem med it och digitala medier i undervisningen är att det kan bli fler störningsmoment i klassrummet som påverkar elevernas koncentration negativt. Kritiker menar också att tekniken sätter dagordningen och att digitala läromedel styr didaktiken istället för att ge stöd åt den. Dessutom saknas det i hög grad kunskaper om hur undervisningen bäst kan stödjas av den digitala utvecklingen. Vi känner inte heller till de långsiktiga effekterna av skiftet från analoga till digitala färdigheter när det gäller läsning och skrivande.

I Danmark pågår just nu försök med hur teknologiförståelse kan integreras i undervisningen på grundskolan. På de högskoleförberedande gymnasieutbildningarna finns informatik på schemat sedan 2017 och till hösten kommer eleverna på de yrkesinriktade utbildningarna att läsa yrkesinformatik. En teoretisk och praktisk förståelse av hur digitala teknologier är uppbyggda och fungerar krävs för att kunna bli kritiska och reflekterande medborgare som bidrar till utvecklingen av det demokratiska samhället

Undervisning i teknologiförståelse kräver kompetensutveckling av lärarna, och det tar naturligtvis tid innan alla bitar är på plats. Det behövs också mer forskning om didaktiken och hur elevernas kunskaper och förmågor kan bedömas, både löpande och i form av prov.

Digitaliseringen av vardagen i och utanför skolan underlättar tillvaron på många sätt, inte minst för elever med kognitiva och sociala funktionsnedsättningar. Det är samtidigt viktigt att skolan hjälper eleverna att utveckla goda vanor kring sin mobilanvändning, att göra dem medvetna om behovet av fysisk aktivitet samt att lära dem att tänka på hur de beter sig mot andra på nätet och att värna sin digitala säkerhet och integritet.

Kritiker menar att den ökade digitaliseringen medför att barn och ungdomar får nedsatt koncentrationsförmåga och att många inte längre klarar att läsa längre, fördjupande texter. Några anser också att dagens ungdomar riskerar att bli sämre på att tolka kroppsspråk när de umgås i det fysiska rummet och att förmågan att förstå ironi och humor kan försvagas. Än så länge finns det många kunskapsluckor när det gäller digitaliseringens effekter på mental, social och fysisk hälsa. Här behövs helt enkelt mer systematisk forskning

En väl utvecklad digital infrastruktur i skolan ger tillgång till innehåll och andra resurser som kan förbättra undervisningen. Sociala skillnader kan utjämnas när alla barn och ungdomar får tillgång till tekniken och kan lära sig att dra nytta av den. Det blir också möjligt att skapa bättre kontakter mellan skolan och hemmet. I år kommer den nya kommunikationsplattformen Aula att införas i de kommunala skolorna och det finns även möjlighet för de privata skolorna att vara med.

Det är viktigt att se till att inte tekniken kommer i första rummet och att det blir lär- och kommunikationsplattformarna som styr. Därför gäller det att se till att undervisningens behov alltid kommer främst. Etik och datasäkerhet får naturligtvis inte heller glömmas bort.

Skolinspektionen om musikundervisningen

Häromdagen presenterade Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av musikundervisningen i grundskolans årskurs 7 till 9. Här tittar man närmare på om undervisningen utgår ifrån ämnets hela kursplan och om den ger eleverna möjlighet till eget skapande som främjar utvecklingen av deras kreativa förmåga.

Det är viktigt att inte glömma bort musikens och de andra estetiska ämnenas betydelse, både när det gäller utvecklingen av intellektuella förmågor, förståelsen av samhället, formandet av den egna identiteten och det allmänna välmåendet. Här har skolan en viktig roll att spela, konstaterar Skolinspektionen.

Kvalitetsgranskningen visar att det finns flera gemensamma drag hos de skolor som utgår ifrån hela kursplanen och som strävar efter att utveckla elevernas musikaliska skapande. Hit hör en stabil arbetssituation, behöriga lärare som kan samarbeta och lära tillsammans med sina kollegor, samt tillgång till grupprum, instrument och olika digitala verktyg.

Musik är en kommunikationsform och en konstnärlig uttrycksform som tack vare digitaliseringen är mer tillgänglig än någonsin. Den intresserade musiklyssnaren har fler möjligheter än tidigare, men det gäller även för det musikaliska skapandet. Det finns en rad olika program som gör det enkelt att komma igång med att skapa musik. I kommentarerna till musikämnets kursplan jämställs den här typen av digitala verktyg med instrument och ska därför tas upp i undervisningen på lika villkor

Tidigare undersökningar har visat att det digitala musikskapandet har varit en mycket eftersatt aktivitet i skolan. Den ökade digitaliseringen har börjat ändra på det, eftersom tillgången till hård- och mjukvara för att skapa, spela in och bearbeta musik har förbättrats betydligt.

Kvalitetsgranskningen visar att 23 av de 30 skolorna använder den här typen av program i undervisningen. På någon skola är det till och med så att musikskapandet alltid utgår ifrån digitala verktyg. Men en knapp fjärdedel av de granskade skolorna använder inte digitala verktyg i undervisningen, vilket minskar likvärdigheten.

Det finns flera skäl till att skolor inte använder de digitala möjligheterna i musikundervisningen. Ett skäl kan vara att musikläraren inte är intresserad, men även om det finns ett starkt intresse är det svårt att hänga med i den snabba utvecklingen utan adekvat kompetensutveckling. För att verkligen följa hela läroplanen och för att ge eleverna likvärdiga möjligheter, är det alltså viktigt att skolhuvudmännen börjar tänka på digitaliseringens möjligheter även i musikämnet.

Veckans tips

18 mars kommer den ansvarige ministern att lägga fram förslag på nya ämnesplaner för skolan i Norge. Det är den mest genomgripande förändringen sedan skolreformen Kunnskapsløftet 2006, då digital kompetens blev en av de fem grundläggande färdigheter som ska utvecklas i alla ämnen

En viktig tanke med de nya ämnesplanerna är att underlätta djuplärande, vilket även lyftes fram i den utredning om framtidens skola som presenterades 2015. Eleverna ska gradvis utveckla en förståelse av begrepp, metoder och sammanhang i ämnena och över ämnesgränserna och de ska lära sig att samverka med andra för att hantera nya och okända situationer. Det är en förutsättning för att kunna leva i och hantera ett samhälle som genom digitaliseringen och globaliseringen befinner sig i ständig förändring

Spaningen Podd 024: Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och digitaliseringen på Eskilstuna kommunala gymnasieskolor

Spaningen Podd 024: Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och digitaliseringen på Eskilstuna kommunala gymnasieskolor

Podd | Av |
Digital kompetens, Grundskolan, Gymnasieskolan, Källkritik, Medie- och informationskunnighet, Skolans digitalisering, Skolbibliotek

Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och resonemangen om vad som behöver göras för att utveckla skolbibliotekets pedagogiska verksamhet är först ut den här veckan. Därefter presenteras Eskilstuna kommunala gymnasieskolor, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: Android | RSS

Veckans spaning: Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och digitaliseringen på Eskilstuna kommunala gymnasieskolor

Veckans spaning: Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och digitaliseringen på Eskilstuna kommunala gymnasieskolor

Blogginlägg | Av |
Digital kompetens, Grundskolan, Gymnasieskolan, Källkritik, Medie- och informationskunnighet, Skolans digitalisering, Skolbibliotek

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Förslaget till en nationell biblioteksstrategi och resonemangen om vad som behöver göras för att utveckla skolbibliotekets pedagogiska verksamhet är först ut den här veckan. Därefter presenteras Eskilstuna kommunala gymnasieskolor, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips.

Demokratins skattkammare – ett förslag till en nationell biblioteksstrategi

7 mars överlämnades Demokratins skattkammare – ett förslag till en nationell biblioteksstrategi – till regeringen. Det innebar avslutningen av ett uppdrag som Kungliga Biblioteket (KB) fick i juni 2015. Syftet med uppdraget var att föreslå långsiktiga mål och strategier för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom alla delar av det svenska allmänna biblioteksväsendet. Perspektivet är 2030, det vill säga drygt tio år framåt i tiden.

Det övergripande målet är att stärka det demokratiska samhället och att ge alla möjlighet att ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att kunna verka i samhället på sina egna villkor. Biblioteksväsendet ses som den femte statsmakten, en konstitutionell pelare som balanserar de andra statsmakterna: riksdag, regering, domstolar och press.

Strategiförslaget lyfter fram värdet av att biblioteken fungerar som samhällets öppna rum för bildning, upplevelser och samtal och betonar särskilt deras betydelse för läsning, lärande och forskning. Nationella digitala bibliotekstjänster, som tillgängliggör så mycket information och litteratur som möjligt, fritt för alla, är en viktig förutsättning för detta. Förslaget pekar också på behovet av en stärkt gemensam infrastruktur och en nationell biblioteksmyndighet som kan ge stöd åt biblioteksväsendets fortsatta utveckling.

Skolbiblioteken och deras utvecklingsbehov var en särskild del av uppdraget. Sekretariatet på KB har tillsammans med berörda aktörer inom skolområdet analyserat vad som behöver göras för att stimulera till läsning, stärka språkutvecklingen och utveckla en adekvat medie- och informationskunnighet bland eleverna.

Under arbetets gång har flera delrapporter publicerats. En ger en beskrivning av hur skolbiblioteksfrågan hanteras runt om i landet och vad som görs av berörda myndigheter. En annan ger en översikt av forsknings- och kunskapsläget när det gäller skolbibliotekets roll för elevers lärande. Ett kapitel i den fördjupade omvärldsanalysen Femte statsmakten resonerar kring vad skolbiblioteket ska vara – en lagerlokal med böcker eller en pedagogisk resurs.

Den sista delrapporten, som släpptes samtidigt med förslaget, handlar om skolbibliotekets värde och beskriver några goda exempel på hur verksamheten kan bedrivas för att främja elevernas utveckling. Här betonas bland annat betydelsen av att skolbiblioteket är en medpedagogisk verksamhet, som ytterst handlar om att stärka elevernas lärande och välmående.

Skolbibliotek är obligatoriskt enligt skollagen och dess pedagogiska verksamhet lyfts fram i de reviderade läroplanerna. Det måste få ett större genomslag i praktiken, påpekas det i förslaget. Det finns stora skillnader mellan kommuner och skolor när det gäller tillgång och utformning, och det måste åtgärdas snarast. Alla elever ska ha likvärdig tillgång till ett välfungerande skolbibliotek. För att åtgärda det, måste kraven i skollag och läroplaner skärpas. Detsamma gäller för Skolinspektionens tillsynsverksamhet.

Det krävs en ökad tillgång till utbildade skolbibliotekarier och en bättre samverkan med ledning och lärare. Skolbibliotekarierna behöver även stärkas lokalt och regionalt genom kollegial samverkan, utbildning, ledarskap, mentorskap och nätverk. Det är också avgörande att rektorer får en bättre kunskap om hur skolbiblioteket kan integreras i undervisningen.

Mätbara mål, kvalitets­kriterier, modeller och nyckeltal är sannolikt viktiga för att skolbiblioteket verkligen ska kunna bli en del av arbetet med elevernas måluppfyllelse i skolan. En bättre och mer likvärdig analog och digital medieförsörjning behövs också. Nationella licenser och gemensamma digitala skol­bibliotekstjänster kan vara effektiva sätt att möjliggöra detta.

Eskilstuna satsar på moderna utbildningar för alla gymnasieelever

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt projekt tillsammans med ett antal skolhuvudmän kring skolans digitalisering och verksamhetsutveckling. I slutet av förra året tillkom tre nya partners i samarbetet. Falköpings kommun och Stadsmissionens skolstiftelse har tidigare presenterats. Den här veckan är det dags för Eskilstuna kommunala gymnasieskolor. I torsdags publicerade Spaningen en intervju med Mart Saamel, som är gymnasiestrateg i Eskilstuna kommun.

Ekonomiprogrammet, Rekarne. Foto: Per Groth

I Eskilstuna finns tre stora kommunala gymnasieskolor av det klassiska snittet med totalt ungefär 3 600 elever på högskole- och yrkesförberedande program. Digitaliseringen av administration och undervisning är sedan flera år en central del av kvalitets- och utvecklingsarbetet.

Ett digitaliseringsråd driver det praktiska utvecklingsarbetet. Mart Saamel är sammankallande, och förutom honom ingår en skolledare och en förstelärare med digitaliseringsuppdrag från var och en av de tre enheterna. Den nationella strategin för skolans digitalisering tolkas utifrån Eskilstunas behov och förutsättningar, och ligger till grund för en plan som kan möjliggöra en likvärdig utveckling. Rådet har mandat från de tre enheterna att forma strukturer som kan underlätta det här arbetet.

Det finns en stor förhoppning om att samarbetet med RISE och de andra huvudmännen kan få fart på utvecklingsarbetet i Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Bland annat är det viktigt att få hjälp med att utveckla och stärka lärares kompetens när det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen. Omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte med de andra skolhuvudmännen kan också ge nya perspektiv och driva på utvecklingen.

Den grundläggande målsättningen i Eskilstuna är att alla gymnasieelever, oavsett program, ska  få en utbildning som är modern och speglar utvecklingen i samhället. Här är det särskilt viktigt att tänka på att det inte bara handlar om den allmänna digitala kompetensen. Det pågår en snabb och genomgripande digital utveckling i alla branscher, alltifrån byggnad och konstruktion till vård och omsorg. Här måste yrkesprogrammen helt enkelt kunna hänga med, konstaterar Mart Saamel.

I Eskilstuna går 23% av gymnasieeleverna på något av de fem introduktionsprogrammen. Det är förstås avgörande att de kan få den hjälp och det stöd de behöver för att komma vidare. Det ger stora individuella vinster för dem själva, men också för samhället.

Rinmangymnasiet Industritekniska programmet 2018 Foto: Per Groth

Alla gymnasieelever, även de som går introduktionsprogrammen, har varsin dator och hela den digitala infrastrukturen är plats. Nu handlar det istället om att se till att digitaliseringen kan bli en naturlig och självklar del av undervisning och vardag i skolan.

En av förstelärarna på Rinmangymnasiet i Eskilstuna analyserar betyg, frånvaro och elevenkäter från de tre enheterna för att ta fram ett underlag som kan ge stöd åt det fortsatta kvalitetsarbetet. Syftet är att få en samlad bild som såväl rymmer lärarnas prestationer, elevernas resultat som mjuka värden som delaktighet, trygghet och studiero. Skolans uppgift är ju både att utveckla elevernas kunskaper och att bygga fungerande medborgare.

Analyserna visar både styrkor och svagheter i undervisningen ute på skolorna. De pekar också på utmaningar som måste hanteras på ett konstruktivt sätt för att utvecklingen ska leda i rätt riktning. Genom att utgå ifrån den samlade bilden av hur det faktiskt ser ut, blir det möjligt att skapa en större likvärdighet för eleverna.

I arbetet med skolans digitalisering och allmänna kvalitetsutveckling gäller det att inte glömma bort lärarprofessionen och de mjuka värden som den vilar på. Det är en grundläggande förutsättning för att höja utbildningens kvalitet, understryker Mart Saamel.

Veckans spaning

13 mars arrangerar Viralgranskaren och Metro Källkritikens dag i Stockholm för tredje året i rad. Syftet är visa hur den svenska fejkarenan ser ut och att göra det lättare för alla att själva bli bättre viralgranskare. Programmet vänder sig både till skolan och till allmänheten. Arrangemanget är helt kostnadsfritt, men det krävs att man anmäler sig i förväg

Jack Werner, Metros viralgranskare Åsa Larsson och Johan Wikén samt representanter för Facebook är på plats för att föreläsa och samtala med publiken. Föredragen spelas in och blir tillgängliga på Metros webbplats dagen efter. Även om man inte är på på plats, går det alltså att ta del av det som sägs i efterhand. De här inspelningarna kan användas helt fritt i undervisningen.

Eskilstuna satsar på moderna utbildningar för alla gymnasieelever

Eskilstuna satsar på moderna utbildningar för alla gymnasieelever

Artikel | Av |
Digital kompetens, Gymnasieskolan, Skolans digitalisering

RISE samarbetar sedan flera år tillbaka med kommunala och fristående skolhuvudmän kring digitalisering och skolutveckling. Två nya partners – Falköpings kommun och Stadsmissionens skolstiftelse – har tidigare presenteras här på Spaningen. Den här veckan är det dags för den tredje och sista: Eskilstunas kommunala gymnasieskolor.

Digitaliseringen är en integrerad del av verksamhetsutvecklingen

I Eskilstuna finns tre stora kommunala gymnasieskolor av det klassiska snittet med totalt ungefär 3 600 elever på högskole- och yrkesförberedande program. Digitaliseringen av administration och undervisning har varit en central del av kvalitets- och utvecklingsarbetet sedan våren 2016, berättar Mart Saamel, som är gymnasiestrateg i Eskilstuna kommun. Då presenterade Skolverket sitt förslag till en nationell strategi för skolans digitalisering, och det blev startskottet för en målmedveten och systematisk satsning.

–   Det finns en digitaliseringsstrateg centralt på utbildningsförvaltningen som tar ett helhetsgrepp, från förskolan till och med gymnasiet. Men digitaliseringen är förstås inte något parallellt spår, utan en integrerad del av skolans verksamhetsutveckling. På gymnasiet är det enklare rent strukturellt att arbeta med digitaliseringen, eftersom det rör sig om tre stora enheter. Det betyder att det går att skapa en organisation som snabbt kan nå ut.

De tre enheterna ska hålla jämna steg i utvecklingen

I Eskilstuna finns ett digitaliseringsråd för gymnasiet som driver det praktiska utvecklingsarbetet. Mart Saamel är sammankallande, och förutom honom ingår en skolledare och en förstelärare med digitaliseringsuppdrag från var och en av de tre enheterna.

–   Digitaliseringsrådet har fått mandat från de tre enheterna att forma strukturer som kan underlätta arbetet med digitaliseringen. Vi har tillsammans gjort en tolkning av den nationella digitala strategin utifrån Eskilstunas behov och förutsättningar. Med hjälp av den har vi sedan tagit fram en plan för hur vi ska arbeta, så att de tre enheterna kan hålla jämna steg i utvecklingen.

Ekonomiprogrammet, Rekarne. Foto: Per Groth

Mål och delmål läggs in i enheternas verksamhetsplaner och blir en del av det allmänna kvalitetsarbetet. Alla skolledare och lärare ska således arbeta med de fokusområden som anges i verksamhetsplanen. Det genomförs också en LIKA-skattning varje läsår, som ger ett underlag för planeringen av de insatser som krävs för att målen ska kunna uppnås.

–   De tre gymnasieskolorna använder samma lärplattform, och den har efterhand börjat bli en naturlig del av vardagen i skolan. All kommunikation sker i lärplattformen och den är även grunden i lärarnas planeringsarbete och i den formativa delen av undervisningen. Här har det varit viktigt att få all personal på banan, så vi har satsat rejält på kompetensutveckling i hur lärplattformen fungerar och hur den kan användas.

Samarbetet med RISE kan ge en ordentlig skjuts åt utvecklingsarbetet

Eskilstunas kommunala gymnasieskolor ser fram emot att komma igång på allvar med samarbetet med RISE och de andra skolhuvudmännen. Det finns en stor förhoppning om att det här kan ge en ordentlig skjuts åt utvecklingsarbetet, säger Mart Saamel.

–   När vi nyligen gick in i samarbetet, gjordes en behovsinventering som även visar hur RISE på olika sätt kan hjälpa till. Ett viktigt område handlar om att utveckla och stärka lärares kompetens när det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen. RISE erbjuder bland annat en masterclass i digitalt skapande och det ser jag som en bra möjlighet att ta rejäla kliv framåt. Omvärldsbevakningen av digitaliseringen i skolan och i näringslivet är naturligtvis också intressant för oss.

Nätverkandet och erfarenhetsutbytet med de andra skolhuvudmännen är väldigt värdefullt, påpekar Mart Saamel. Alla står inför liknande utmaningar och tillsammans med RISE omfattande kontaktnät kan man hjälpa varandra att hitta nya vägar framåt.

Alla elever behöver en modern utbildning

–   Framför allt måste vi få fart på digitaliseringen av yrkesprogrammen. Alltför ofta pratas det bara om den allmänna digitala kompetensen, och då hamnar i regel de högskoleförberedande programmen i fokus. Det är naturligtvis också väldigt viktigt, men alla elever, oavsett program, måste få en utbildning som är modern och speglar utvecklingen i samhället. Just nu sker en snabb digital utveckling i alla branscher, alltifrån byggnad och konstruktion till vård och omsorg. Här måste yrkesprogrammen helt enkelt kunna hänga med.

Det gäller även att tänka på att 23% av eleverna på de kommunala gymnasieskolorna i Eskilstuna går på något av de fem introduktionsprogrammen, tillägger Mart Saamel. Numera är en genomförd gymnasieutbildning den lägsta utbildningsnivå som krävs i samhället. Därför är det naturligtvis avgörande att den här gruppen av elever kan få den hjälp och det stöd de behöver för att komma vidare. Det ger stora individuella vinster för dem själva, men självfallet också för samhället.

Rinmangymnasiet Industritekniskaprogrammet 2018 Foto: Per Groth www.pergroth.com

–   Digitaliseringen gör det möjligt för oss att erbjuda individuella lösningar för de elever som har stora problem. Digitala hjälpmedel som underlättar för elever med läs- och skrivsvårigheter är en del av detta. En annan del handlar om att ge hemmasittare ett stöd som gör det möjligt för dem att komma tillbaka till skolan. Här tror jag att RISE arbete med social robotik, där en uppkopplad robot i klassrummet gör det möjligt för en elev att delta i undervisningen hemifrån, kan vara till stor hjälp.

Digitaliseringen ska bli en naturlig del av skolans vardag

Alla gymnasieelever, även de som går introduktionsprogrammen, har varsin dator och hela den digitala infrastrukturen är plats. Nu handlar det istället om att se till att digitaliseringen kan bli en naturlig och självklar del av undervisning och vardag i skolan. Kompetensutvecklingen av lärare och skolledare är en viktig del av det arbetet.

–   Det finns digitala kompetensutvecklingsgrupper på varje enhet som leds av förstelärare med digitaliseringsuppdrag. I varje arbetslag finns också en digital pilot som ingår i enhetens kompetensutvecklingsgrupp och även fungerar som resurs för sina kollegor. För skolledarnas del har flera av Skolverkets moduler varit till stor nytta, inte minst Leda digitalisering. De behöver både bli medvetna om vad som behöver göras och hur de kan gå till väga i praktiken.

En samlad bild av hårda och mjuka värden ger underlag för det fortsatta arbetet

Förstelärarreformen 2013 gör det möjligt för skolhuvudmännen att ge särskilda uppdrag åt lärare vid sidan av sitt ordinarie arbete. En av förstelärarna på Rinmangymnasiet i Eskilstuna analyserar betyg, frånvaro och elevenkäter från de tre enheterna för att ta fram ett underlag som kan ge stöd åt det fortsatta kvalitetsarbetet.

Syftet är att få en samlad bild som såväl rymmer lärarnas prestationer, elevernas resultat som mjuka värden som delaktighet, trygghet och studiero. Skolans uppgift är ju både att utveckla elevernas kunskaper och att bygga fungerande medborgare, konstaterar Mart Saamel. Här får det kompensatoriska uppdraget inte glömmas bort, tillägger han. Genom att utgå ifrån den samlade bilden av hur det faktiskt ser ut, blir det möjligt att skapa en större likvärdighet för eleverna.

–   De här analyserna visar styrkor och svagheter i undervisningen ute på skolorna och pekar även på utmaningar som vi måste hantera på ett konstruktivt sätt. Vi får inte glömma lärarprofessionen och de mjuka värden som den vilar på. Det är en grundläggande förutsättning för att höja utbildningens kvalitet och för att driva utvecklingen i en positiv riktning.

Spaningen Podd 023: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Spaningen Podd 023: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Podd | Av |
AI, Digital kompetens, Grundskolan, Gymnasieskolan, Internet of Things, Skolans digitalisering

Den här veckan börjar vi med en titt på en aktuell avhandling om skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle. Därefter tar vi upp en ny brittisk rapport om AI i skolan. Till sist rundar vi av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: Android | RSS

Veckans spaning: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Veckans spaning: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Blogginlägg | Av |
AI, Digital kompetens, Grundskolan, Gymnasieskolan, Internet of Things, Skolans digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med en titt på en aktuell avhandling om skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle. Därefter tar vi upp en ny brittisk rapport om AI i skolan. Till sist rundar vi av med veckans tips.

Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitaliserat samhälle

Skolan digitaliseras för att anpassa verksamheten efter den pågående samhällsutvecklingen och för att hjälpa eleverna utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna fungera i arbetsliv och vardag. Men ska skolan bara följa och anpassa sig efter utvecklingen, som om den vore något givet som inte går att förändra? Nej, det ska den inte, konstaterar Lina Rahm i en debattartikel som nyligen publicerades i Skola och Samhälle. Utbildningspolitik handlar om politisk styrning, och den går alltid att förändra.

Digitaliseringen av samhället och skolan är inte något nytt, utan har egentligen pågått ända sedan andra världskrigets slut. Det visar Lina Rahm i sin avhandling Educational imaginaries: a genealogy of the digital citizen, som hon disputerade på vid Linköpings universitet i januari. Utbildningen av barn och unga och vuxna har hela tiden setts som ett sätt att förbereda dem inför framtiden och att forma dem enligt den pågående utvecklingen, menar hon. Uppfattningen om vart utvecklingen är på väg och synen på vad man behöver kunna har dock förändrats genom åren.

Under 1950-talet och några årtionden framåt diskuterades datoriseringen och den ökade automatiseringen i samhället. Om tekniken bara hanterades rätt, skulle utvecklingen kunna leda till ett bättre samhälle och ett bättre liv för alla, konstaterar Lina Rahm. Frågan var inte om vi skulle nå dit, utan när. Därför var det viktigt att utbildningen skulle forma människorna efter tekniken och att de skulle lära sig att hantera möjligheter och risker på ett ansvarsfullt sätt. Det handlade både om att bli skickliga arbetstagare, att förbereda sig för en meningsfull fritid och att att vara redo att följa med i en ständig förändring.

En hel del av de här resonemangen känner vi igen idag, menar Lina Rahm. Men en viktig skillnad är att målet inte längre är lika tydligt. Fram till 1980-talet var slutmålet det “goda datasamhället” med större välfärd, mer fritid och ökat välstånd för alla. Det krävde i sin tur att medborgarna aktivt tog ställning och i tankar och handling verkade för att målet skulle kunna uppnås.

Numera handlar det istället om att “verka inom det digitala imperativet” och att bli digitalt kompetent för att att kunna vara entreprenöriell och innovativ, säger Lina Rahm. Genom ett livslångt lärande kan var och en skapa ett bättre liv för sig själv och förverkliga sina tankar och drömmar. Utvecklingen rullar på av sig själv och det gäller att hänga med för att inte hamna utanför.

Idag spelar digitala infrastrukturer och digital kommunikation en avgörande roll i samhällsutvecklingen. Det är ungefär som när elektriciteten började förändra samhället för drygt 100 år sedan. Att inte digitalisera skolan är alltså inte något realistiskt alternativ, hävdar Lina Rahm i sin debattartikel. Den borde egentligen digitaliseras ännu mer, tillägger hon. Men skolan behöver ligga i framkanten av den tekniska utvecklingen för att kunna påverka samhällsutvecklingen.

Skolan behöver problematiseras mer, och här kan både lärare och pedagogisk forskning ge viktiga bidrag, menar Lina Rahm. Den digitalisering som pågår idag är en medveten politisk styrning, men den är inte nödvändig. Utvecklingen kan alltid ta en annan riktning. Därför är det viktigt att sätta dagens diskussioner i ett historiskt sammanhang och att försöka komma åt de underliggande betydelserna i det som idag ses som en ny utveckling.

Det behövs ett prövande och kritiskt perspektiv på dagens utveckling, understryker Lina Rahm. Hur vill vi att samhället ska se ut? Vilka krav ställer det på skolan och undervisningen? Vad behöver eleverna lära sig?

Ny rapport från Nesta om AI i skolan

För ungefär en månad sedan tog vi upp OECDs senaste version av rapporten Trends Shaping Education, som nämner den snabba utvecklingen inom AI som ett av de områden som i hög grad kommer att påverka samhället och skolan. Därför menar man att det är viktigt att börja problematisera och att diskutera hur samhälle, arbetsmarknad och vardag förändras när den mänskliga intelligensen kompletteras med artificiell intelligens. Det gäller också att fundera på vad det här innebär för skolan.

Nederländska Kennisnets nya upplaga av rapporten Technologiekompas, som den här gången fäster blicken på AI, fanns med i samma spaning. Här blickar man 20 år framåt och resonerar kring vilka möjligheter som öppnar sig. Det mesta pekar på att de tekniska lösningarna blir allt smartare och kommer att fungera som viktiga komplement till lärarens arbete, både när det gäller undervisning och bedömning.

För några dagar sedan släppte brittiska Nesta rapporten Educ-AI-tion Rebooted?, där man tittar närmare på hur AI kan komma till nytta i skolan och i högre utbildning. Redan idag påverkar utvecklingen inom AI många samhällsområden, men det har tyvärr inte påverkat diskussionen kring skola och utbildning i någon högre grad, påpekar man.

Det är uppenbart att AI kan underlätta hanteringen av flera av de allvarliga problem som tynger skolan, alltifrån lärarbrist till minskad social rörlighet. Utvecklingen inom det här området kan också hjälpa oss att tänka på nya sätt kring skolan så att den bättre motsvarar de behov som finns idag, menar Nesta.

Redan idag används AI i skolan, bland annat i adaptiva läromedel och i system som automatiserar bedömning och betygsättning. Här finns det sannolikt mycket att vinna på en fortsatt utveckling av tekniken och användningen. Men steget från hype till verklighet kan ibland vara långt. Därför behöver man i Storbritannien ta ett samlat grepp för att undersöka möjligheterna och för att hantera möjliga risker.

Nesta förespråkar en samordnad statlig satsning för att få igång arbetet på allvar. Till exempel är det viktigt att skapa testbäddar där skola, näringsliv och forskarvärld tillsamman kan undersöka vad som är möjligt och önskvärt. Det är också viktigt att ansvariga myndigheter funderar över konsekvenserna när AI börjar användas i utbildning och undervisning. Hur kan tillförlitligheten styrkas när AI används i bedömningsarbetet? Hur säkerställer man en hög säkerhet och respekt för den personliga integriteten? Var ligger ansvaret?

Utan en samlad insats lär man inte komma särskilt långt, menar Nesta. Därför är det avgörande att alla relevanta aktörer ges möjlighet att spela en aktiv roll för att utveckla och förändra skolan i en önskvärd riktning.

Veckans tips: Öppen workshop om Hållbar skolmat genom digitalisering

RISE, Måltid Sverige, Västerviks kommun och Kungsbacka kommun driver tillsammans det Vinnova-finansierade projektet Hållbar skolmat genom digitalisering, som precis har satt igång. Det övergripande syftet är att utveckla och förbättra måltidsverksamheten i skolan genom att bygga system som drar nytta av de digitala möjligheterna. Det handlar bland annat om att använda resurserna på ett bättre sätt, att minska svinnet och att stärka skolmatens kvalitet.

3 april arrangerar RISE tillsammans med sina partners en öppen workshop för företag, kommuner, friskolor och forskare som arbetar med och har intresse för skolmåltider. Tanken med den här workshopen är att identifiera målgrupper och deras behov samt att fram förslag på lösningar som kan möta behoven.

Slutsatserna kommer att användas till att ta fram en utvecklingsplan för nästkommande steg. De som är intresserade kommer att ges möjlighet att ansluta sig till projektet.

Workshopen arrangeras hos RISE Interactive på Lindholmen i Göteborg 13.00-16.30 och anmälan måste ske senast 28 mars. Upp till tre personer kan delta från en organisation eller företag.  

Spaningen Podd 022: Stadsmissionens skolstiftelse betonar digitaliseringens möjligheter

Spaningen Podd 022: Stadsmissionens skolstiftelse betonar digitaliseringens möjligheter

Podd | Av |
Digital kompetens, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Kompetensutveckling, Skolans digitalisering, VR

Den här veckan börjar vi med Skolverkets rapport om hur det står till med digital infrastruktur och digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Sedan är det dags för en kort presentation av Stadsmissionens skolstiftelse, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling.  Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Podcast: Play in new window | Download

Subscribe: Android | RSS

Veckans spaning: Skolverkets digitala lägesrapport och en presentation av Stadsmissionens skolstiftelse

Veckans spaning: Skolverkets digitala lägesrapport och en presentation av Stadsmissionens skolstiftelse

Blogginlägg | Av |
Digital kompetens, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Kompetensutveckling, Skolans digitalisering, VR

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med Skolverkets rapport om hur det står till med digital infrastruktur och digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Sedan är det dags för en kort presentation av Stadsmissionens skolstiftelse, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning

Vart tredje år publicerar Skolverket en rapport som ger en bild av hur det ser ut när det gäller digital infrastruktur och digital kompetens i skolan. I onsdags var det dags för en ny version, som samtidigt är den första som publicerats sedan den nationella digitaliseringsstrategin för skolan antogs 2017. Rapporten bygger på en enkätundersökning med elever, lärare, förskolepersonal, rektorer och förskolechefer som genomfördes förra våren

Datortätheten var hög redan 2015, när den senaste undersökningen genomfördes, men har ökat något sedan dess. I alla skolformer utom förskola och komvux ligger datortätheten strax över en elever per dator. I förskolan går det ungefär sex barn per dator (eller platta) och på komvux rör det sig om knappt fyra elever.

Trots att de flesta förskolecheferna och rektorerna menar att de har tillräcklig kompetens att leda det digitala utvecklingsarbetet, har många förskolor, skolor och komvux inte någon utarbetad plan för verksamhetens digitalisering. Här finns det utrymme för förbättring, konstaterar Skolverket i rapporten.

Ungefär fyra av tio lärare upplever i ganska hög utsträckning att krångel med tekniken begränsar deras användning av it och digitala medier i undervisningen. Minst en gång i veckan drabbas de av detta. Alla skolformer har inte lika hög tillgång till teknisk support. Tre av fyra gymnasieskolor har tillgång till teknisk support omgående eller samma dag. På komvux är andelen något lägre och i övriga skolformer är det bara cirka hälften av förskolorna och skolorna som kan få hjälp direkt eller under dagen.

Nästan alla förskolor och skolor har trådlösa nät, men kapaciteten varierar kraftigt och i många fall är den inte tillräcklig. Skolverket presenterade nyligen en lista över de krav som måste uppfyllas för att en skola ska kunna genomföra digitala nationella prov. I kraven på en stabil digital infrastruktur nämns bland annat att alla elever i en årskurs ska kunna se strömmande film samtidigt. Enligt rapporten är det inte mer än hälften av grundskolornas rektorer som anser att de har den kapaciteten.

Det är tydligt att arbetet med skolans digitalisering och utvecklingen av elevernas digitala kompetens har fått ett betydligt större genomslag i högstadiet och i gymnasieskolan än i grundskolans lägre årskurser och i förskolan. Det är främst från mellanstadiet och framåt som lärare arbetar med källkritisk granskning och hjälper eleverna att använda Internet på ett ansvarsfullt och säkert sätt.

Trots de tydliga skrivningarna i de reviderade läroplanerna och i den nationella digitaliseringsstrategin, är det fortfarande relativt ovanligt att skolbiblioteket används systematiskt i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Endast en fjärdedel av grundskolorna, de fristående gymnasieskolorna, grundsärskolorna och gymnasiesärskolan använder skolbiblioteket i ganska eller mycket stor utsträckning på det här sättet. De kommunala gymnasieskolorna har kommit längst i det här avseendet. Där är det ungefär 60% som regelbundet använder skolbiblioteket som en pedagogisk resurs.

Skolverket avslutar rapporten med att konstatera att alla skolhuvudmän måste ta sitt ansvar för att inkludera digitaliseringen i sitt systematiska kvalitetsarbete. Det betyder att de måste ge förskolechefer, rektorer och lärare de förutsättningar som krävs. Ett fortsatt stöd från Skolverket till skolhuvudmännen, bland annat kring kompetensutveckling, kan underlätta det här viktiga arbetet.

Stadsmissionens skolstiftelse

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt projekt tillsammans med ett antal skolhuvudmän. Nätverket har utvidgats med flera partner, som efterhand presenteras här på Spaningen. Nu är det dags för Stadsmissionens skolstiftelse. Tidigare idag publicerades ett samtal med Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig sedan hösten 2018.

Stadsmissionens skolstiftelse är en idéburen organisation som driver sex gymnasieskolor i Mälardalen, en folkhögskola samt en yrkeshögskola. Den är icke-konfessionell och politiskt obunden, men delar Stockholms stadsmissions värdegrund och dess humana människosyn genomsyrar hela utbildningsverksamheten. Totalt har de olika utbildningarna ungefär 3000 studerande, varav 2600 i gymnasieskolan.

Eftersom Stadsmissionens skolstiftelse är en ganska liten aktör, står man inför en del utmaningar med digitaliseringen som kan vara svåra att lösa på egen hand. Partnerskapet med RISE och de andra skolhuvudmännen är ett sätt att både få ett bättre stöd och att vidga perspektiven. Omvärldsbevakningen har också ett stort värde, eftersom man skulle ha väldigt svårt att utföra den här sortens utblickar och analyser på egen hand. Partnerskapet kommer även att ha en central roll för den fortsatta kompetensutvecklingen av lärare.

Just nu arbetar de sex gymnasieskolorna med att ta fram lokala handlingsplaner som sedan ska ligga till grund för en stiftelseövergripande handlingsplan. Tanken är att det digitala utvecklingsarbetet ska utgå ifrån de behov och önskemål som finns på skolorna. För att underlätta detta, har man börjat sätta samman referensgrupper med representanter för skolledare, lärare och annan personal.

Per Kassman betonar att det är viktigt att lärarna får ta del av mer konstruktiva och framåtblickande perspektiv nu när en stor del av diskussionerna om digitalisering handlar om restriktioner och förbud. Tyvärr har det goda Internet hamnat i skymundan på senare år. Det pratas till exempel väldigt sällan om Internets demokratiska möjligheter och om hur de som är ensamma i samhället kan hitta andra gemenskaper och sammanhang på nätet som gör dem delaktiga.

Stadsmissionens skolstiftelse hoppas kunna arbeta mer med ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan och börja lyfta fram de intressanta möjligheter som finns. Detta berör flera av de kärnvärden som stiftelsens skolor jobbar utifrån, till exempel att att förstå andras livssituation och att ge alla möjlighet att delta i samhället fullt ut.

Veckans tips: Kan VR öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik?

Under våren inleds ett forsknings- och utvecklingsprojekt i Danmark som under ett år ska undersöka om VR kan användas för att öka elevers intresse och engagemang för naturvetenskap och teknik. Projektet genomförs av Kommunernes Landsforening och Virtual Learning Lab på Köpenhamns universitet tillsammans med Epinion Uddannelse, teknologiexperimentariet TekX samt grundskolor i sex kommuner.

Med utgångspunkt i en VR-simulation om klimatförändring ska man undersöka om och i så fall hur VR kan användas i undervisningen för att öka elevernas intresse och motivation. När fungerar VR i undervisningen? När fungerar det inte? Hur kan VR samspela med de andra delarna av undervisningen?

De lärare som deltar kommer att vara delaktiga i alla faser av projektet, från utvecklingen av olika undervisningsförlopp till praktiskt genomförande och utvärdering.