Etikett: Skolans digitalisering

Veckans spaning: Ungar och medier, ungas fritidskultur och Edtech Innovation Testbed

Veckans spaning: Ungar och medier, ungas fritidskultur och Edtech Innovation Testbed

Blogginlägg | Av |
Digitala lärresurser, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Medieanvändning, Skolans digitalisering, Ungas fritidskultur

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Ungar och medier 2019

I tisdags presenterade Statens medieråd en ny upplaga av studien Ungar och medier, om barns och ungas (0-18 år) medieanvändning på fritiden, som publiceras vartannat år sedan 2005. Resultatet presenteras i tre rapporter: Småungar & medier, Ungar & medier samt Föräldrar och medier. Senare i höst kommer man att publicera rapporten Hälsa, ungar & medier.

Studien visar att nätbaserade medier numera är en dominerande del av barns och ungas medieanvändning. Från fyra års ålder har 95 % av barnen använt Internet någon gång och i stort sett alla tonåringar använder Internet varje dag. Samtidigt har medieanvändningen ökat, vilket innebär att den tidigare definitionen av högkonsument (tre timmar och dagen) börjar bli inaktuell. Det som tidigare ansågs anmärkningsvärt är numera normalt.

Digitala medier är på god väg att bli en alltmer integrerad del av barns och ungas liv och vardag. Ett viktigt skäl till detta är att många har en egen mobil, och den ersätter till stor del datorn och surfplattan. 81% av nioåringarna använder mobilen dagligen och bland elvaåringar handlar det om 95%.

Pojkar spelar mer spel än flickor och skillnaden märks redan när barnen är 10 år. Spelandet har dock minskat bland pojkar, även om det fortfarande är en vanlig fritidsaktivitet. I stort sett alla tonåringar använder sociala medier. Studien visar också att användningen av traditionella medier fortsätter att minska. Det gäller både film- och tv-tittande och läsning av böcker och tidningar.

Många är missnöjda med att mobilen tar tid från annat som de skulle vilja göra. Det handlar både om andra fritidsaktiviteter, till exempel sport och bokläsning, att hjälpa till hemma och om att göra läxorna. Mobilens viktiga roll i vardagen och den tid som den slukar är också en vanlig orsak till konflikter med föräldrarna.

Bland föräldrar märks en viss skepsis mot spel och sociala medier. Det finns framför allt en oro för att de här aktiviteterna stjäl tid och att de kanske kan leda till försämrad fysisk eller psykisk hälsa. Många upplever också att det är svårt att få tag i tydlig information om hur ska förhålla sig till sina barns medieanvändning.

Den upplevda bristen på information kan tolkas som att barns och ungas medieanvändning börjar bli mer omfattande och komplex, påpekas det i Föräldrar och medier. Därmed blir den också svårare att förstå och det kan i sin tur leda till en ökad oro. Den kommande rapporten Hälsa, ungar & medier kan förhoppningsvis bidra till att räta ut frågetecknen.

Making culture

I onsdags publicerade Myndigheten för kulturanalys en antologi där 19 forskare presenterar sin forskning om barns och ungas fritidskultur i de nordiska länderna. Syftet är inte att försöka ge en heltäckande bild, utan fokus ligger istället på att komplettera och fördjupa kunskapen om hur ungas kulturvanor ser ut. Stora delar av deras kulturliv inte fångas upp av den nuvarande kulturpolitiken och den ryms inte heller i de nordiska ländernas undersökningar av kulturvanor.

Antologin tar bland annat upp kulturyttringar som makerrörelsen, dataspelande, cosplay och musikanvändning. Bidragen visar att barns och ungas kultur drivs av lust och glädje och att konsumtion och skapande är integrerat och ofta sker samtidigt. Sociala relationer, kunskapsdelning och gemensamt skapande är viktiga element. Det är också tydligt att åldersgränser inte längre har så stor betydelse. Barn- och ungdomskultur är numera egentligen ett ganska missvisande begrepp, påpekas det i antologin.

Digitaliseringen har i hög grad ändrat förutsättningarna att ta del av och att medverka i olika kulturyttringar. Den ger nya möjligheter för allt fler att uttrycka sig, knyta kontakter och att bli synliga, oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller om man har ett funktionshinder. Föräldrar har ofta en viktig roll som möjliggörare. Det krävs till exempel en tillåtande syn på datorspel för att barnen ska få tid och möjlighet att utveckla sitt spelande tillsammans med likasinnade.

Ibland kan digitaliseringens växande betydelse också bli ett hinder för att ta del av kultur, som på Grönland, där infrastrukturen fortfarande är bristfällig. Bristerna kan också vändas till en möjlighet. Facebook hade inget gränssnitt på nordsamiska, så samiska ungdomar samarbetade över nätet för att ta fram en översättning som Facebook numera använder. Det här kan ses som utnyttjande av gratis arbetskraft, men ungdomarna skapade också något som har stort värde för dem själva och för andra.

Att själv ta ansvar för förändring och att tillsammans med andra skapa bättre förutsättningar för en meningsfull fritid är utmärkande drag i de kulturyttringar som tas upp i antologin. Man hjälper varandra och skapar gemensamt de förändringar som man vill se och den kultur som man vill uppleva och bidra till.

Edtech Innovation Testbed

I maj drog den brittiska innovationsstiftelsen Nesta igång satsningen Edtech Innovation Testbed, som pågår till och med september 2021. Det är en del av partnerskapet med utbildningsdepartementet och upprättandet av Edtech Innovation Fund, som Spaningen tog upp i juni. Det övergripande syftet är att hjälpa skolor och högre utbildningar att dra bättre nytta av de digitala möjligheterna i undervisningen. 

Tanken med testbädden är att ge skolor tillgång till expertis som ger dem möjlighet att prova och att få en oberoende utvärdering av hur olika digitala produkter och tjänster kan utveckla undervisningen. Genom att använda blandade metoder hoppas man kunna uppnå en mer robust utvärdering. Ett annat viktigt mål är att testa själva testbäddsmodellen och att ta reda på om den kan bli ett hållbart flexibelt och kostnadseffektivt sätt att utvärdera tekniska lösningars möjligheter i skolan.

Från och med oktober kommer intresserade skolor, högre utbildningar och edtech-företag att kunna anmäla sitt intresse att delta i satsningen. Under vårterminen 2020 kommer skolorna att få bekanta sig med digitala lösningar som motsvarar deras intressen och behov. Från och med sommaren 2020 till och med sommaren 2021 kommer testbädden att vara igång.

Veckans tips

Micke Kring, it-pedagog på Årstaskolan i Stockholm, har en egen blogg där han delar med sig av tankar, idéer, erfarenheter och praktisk tips. I september har han skrivit två inlägg där han tar upp sådant som är viktigt att tänka på när klassrummet och skolan digitaliseras.

Han menar att digitaliseringen består av fyra delar som måste diskuteras och hanteras för att arbetet ska ge önskat resultat: hygien (infrastruktur och resurser), administration, pedagogik (administration och undervisning) samt professionell utveckling. I det senaste inlägget finns en bild som ger en översikt av viktiga punkter i de fyra delarna som som kan fungera som diskussionsunderlag.

Veckans spaning: Standardisering, barns integritet på nätet och gaming disorder

Veckans spaning: Standardisering, barns integritet på nätet och gaming disorder

Blogginlägg | Av |
Digital kompetens, Gaming disorder, Grundskolan, Gymnasieskolan, Integritet, Medie- och informationskunnighet, Skolans digitalisering, Standardisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Standardisering – en “killer app” för skolans digitalisering

Skolans digitalisering innebär att stora mängder data om elevers lärande och den administrativa verksamheten finns tillgängliga. Det möjliggör en datadriven utveckling inom båda områdena, baserad på konkret information om hur det faktiskt ser ut. Men det förutsätter att det finns gemensamma standarder för bearbetning, analys och presentation av all relevant information – och där är vi inte idag. De olika verksamhetssystemen kan inte kommunicera med varandra. Därmed blir det svårt att använda befintliga data på ett strategiskt sätt.

I tisdags publicerade Spaningen en artikel som ger en inblick i två pågående projekt som syftar till att underlätta en datadriven utveckling i den svenska skolan.

I det ena projektet har Swedish Edtech Industry – med finansiering från Vinnova – tillsammans med RISE, Lidingö stad och Linköpings universitet tagit initiativ till en genomförbarhetsstudie. Man kartlägger vilka verksamhetsdata som behöver standardiseras och visar vilka effekter interoperabilitet mellan de olika systemen kan få för skolans verksamhetsutveckling.

I oktober presenteras en sammanfattande rapport, skriven av RISE, som ger en bild av hur det samlade ekosystemet ser ut, förklarar vad som saknas och ger förslag på vad som behöver göras. Den här typen av överblick har inte funnits tidigare, så det är ett viktigt steg framåt.

I det andra projektet tar en arbetsgrupp inom TK 450 på Svenska institutet för standarder fram version 2 av SS 12000, gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamheter i skolan. Det handlar om att skapa ett gemensamt språk och en samlad modell för hur skolans information hänger ihop och hur olika processer är beroende av varandra.

Modellen blir en karta över alla processer i skolans olika it-baserade verksamheter, alltifrån elevregister, schemaläggning och betyg till det pedagogiska genomförandet i klassrummet. Den visar också hur de olika systemen kan kopplas samman på ett tydligt och enhetligt sätt.

Målet är att ta fram en långsiktig och hållbar lösning. Därför samverkar arbetsgruppen brett med leverantörer och skolhuvudmän och arbetet är väl förankrat hos både Sambruk och Skolverket.

SS 12000 kan bli en “killer app” för det fortsatta arbetet med skolans digitalisering. Det krävs en genomarbetad standard, som alla berörda är överens om, för att skolans digitalisering ska få den effekt som beslutsfattarna strävar efter.

Utmaningen framöver blir att se till att alla leverantörer tillämpar standarden i sina system och att skolhuvudmännen kräver detta när de upphandlar. Standarden måste användas i skolans dagliga verksamhet för att kunna leda till en genomgripande förändring.

Barns data och integritet online

Att lära barn värna sin integritet och skydda sina privata data på nätet, är en viktig del av arbetet med att utveckla deras digitala kompetens. Samtidigt är det en besvärlig uppgift för lärare att lösa. Dels gäller det att förstå barnens perspektiv och att hitta bra sätt att undervisa, men det gäller också att ta reda på vad de redan vet och att hitta deras kunskapsluckor. Dessutom är det ett stort och komplext område som är i ständig förändring.

Sonia Livingstone, professor i socialpsykologi vid London School of Economics, som länge forskat kring barns säkerhet och trygghet på nätet, har tillsammans med några kollegor försökt hitta sätt att öka lärares förståelse och att underlätta deras arbete. Förra månadsskiftet avslutades forskningsprojektet Children’s data and privacy online, som pågått sedan april 2018. Under projektet har forskarna genomfört 28 gruppdiskussioner med barn mellan 11 och 16 år. Vid sidan av de här diskussionerna har man också intervjuat ett antal föräldrar och lärare.

Slutsatsen är att barn behöver utveckla en djupare och mer kritisk förståelse av nätet och de olika appar och tjänster som de använder. Bland annat behöver de en bättre insikt om de kommersiella intressen som driver sociala medier, hur affärsmodellerna ser ut, hur privata data används, hur algoritmerna fungerar, vilka rättigheter de har och hur de kan skydda sin integritet.

Sonia Livingstone och hennes kollegor har tagit fram tjänsten My data and privacy online för att ge vägledning åt eleverna och för att underlätta lärares arbete. Tjänsten är en verktygslåda för barn mellan 11 och 16 år som utgår ifrån deras perspektiv. Den hjälper dem att förstå varför det är viktigt att skydda sin integritet på nätet och ger dem de verktyg de behöver för att i möjligaste mån kunna göra det.

Forskarna hoppas att skolan kan fungera som föredöme när det gäller etisk hantering av data och respekt för elevernas integritet. I takt med att datafieringen ökar i skolan, gäller det både att förklara varför insamling och användning av data är viktig och att visa att detta kan göras på ett ansvarsfullt och transparent sätt. Det blir bra exempel att använda i undervisningen och bidrar till att stärka eleverna som kritiska och medvetna medborgare. Kanske kan det också på sikt sätta större press på kommersiella aktörer på nätet.

Gaming disorder – när datorspelandet blir ett problem

Den som inte längre kan kontrollera sitt spelande, utan låter det dominera och styra tillvaron, har råkat ut för gaming disorder, som sedan ett år tillbaka klassas som en sjukdom av WHO. För de allra flesta innebär datorspelande inte alls något problem, men undersökningar visar att ungefär 1-2% av befolkningen riskerar att drabbas. Därför är det angeläget att samla mer kunskap, ringa in möjliga riskgrupper och identifiera varningssignaler.

Länsstyrelsen i Västra Götaland gav det tvärvetenskapliga forskningscentret CERA vid Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över befintlig forskning tillsammans med Statens medieråd. Nu är den publicerad och fritt tillgänglig.

Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan vissa personliga egenskaper och risken för att utveckla gaming disorder. Hit hör manligt kön, att man är ung, har fysiska problem och lider av depressivitet och ångest, liksom ensamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Vad som motiverar personen att spela och vilka spel som denne spelar, är tillsammans med egenskaperna nyckelfaktorer som bidrar till att sjukdomen utvecklas.

Forskningen ger inte några entydiga eller exakta svar på när spelandet blir problematiskt, men det finns varningstecken som det kan vara viktigt att vara uppmärksam på. Hit hör bland annat att spelandet påverkar den fysiska eller psykiska hälsan och att spelandet överskuggar alla andra intressen och kanske till och med de grundläggande behoven.

Den som utvecklar gaming disorder behöver hjälp med att avstå från eller att begränsa sitt spelande. Än så länge är kunskapen om effektiva behandlingsmetoder och förebyggande insatser tämligen begränsad. Här behövs mer forskning, särskilt studier som sträcker sig över en längre tid, konstateras det i kunskapsöversikten.

Veckans tips

Medie- och informationskunnighet är ett av temana på årets upplaga av Bokmässan i Göteborg. En rad seminarier arrangeras, där inte minst skolans och skolbibliotekets centrala roll för att utveckla det demokratiska samtalet lyfts fram.

Inför Bokmässan vill Mikoteket skapa en virtuell MIK-låda med crowdsourcade tips på alla typer av nätbaserade resurser som är relevanta för arbetet med medie- och informationskunnighet i undervisningen.

Tipsen samlas i ett kalkylark på Google Docs. Alla är välkomna att bidra och att dra nytta av materialet. 

Standardisering – en “killer app” för skolans digitalisering

Standardisering – en “killer app” för skolans digitalisering

Artikel | Av |
Grundskolan, Gymnasieskolan, Skolans digitalisering, Standardisering

Digitaliseringen skapar förutsättningar för en datadriven utveckling av skolans undervisning och administration, både lokalt och nationellt. Men det förutsätter att det finns gemensamma standarder för bearbetning, analys och presentation av alla relevanta data. Just nu pågår två parallella projekt som ska göra det här möjligt.

Det behövs ett samlat grepp

Under arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för skolans digitalisering blev det tydligt att det finns stora mängder data om elevernas lärande som inte används på ett strategiskt sätt i utvecklingsarbetet. Detsamma gäller för skolans verksamhetsdata, alltifrån scheman, klassorganisation och betyg till frånvaro och skolskjutsar. Avsaknaden av öppna standarder och en enhetlig struktur för hur data organiseras gör att de olika verksamhetssystemen inte kan kommunicera med varandra, konstaterar Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry.

  – Det behövs ett samlat grepp för att ta fram standarder som möjliggör interoperabilitet mellan alla de system som används. Nu dras skolan med tidsödande och kostsamma informationsflöden genom hela värdekedjan och det går inte att automatisera processerna. Tyvärr hör skolan till de mer omogna sektorerna när det gäller att använda data som strategisk resurs. Det måste vi ändra på!

En genomförbarhetsstudie presenteras i oktober

Swedish Edtech Industry har därför tillsammans med RISE, Lidingö stad och Linköpings universitet tagit initiativ till en genomförbarhetsstudie som finansieras av Vinnova. I oktober publiceras en sammanfattande rapport som skrivs av RISE.

Syftet är att identifiera områden som kan förbättras för att utöka mängden datadrivna processer. Rapporten kommer att beskriva hur ekosystemet ser ut idag, förklara vad som saknas och ge förslag på vad som behöver göras för att lösa problemen, säger Jannie Jeppesen.

Jannie Jeppesen

  – Det handlar om att kartlägga vilka verksamhetsdata som behöver standardiseras och att ge en bild av vilka effekter det kan få för skolans verksamhetsutveckling om vi skapar interoperabilitet mellan de olika systemen. Den här typen av överblick har inte funnits tidigare, och det är ett viktigt steg framåt.

SS 12000 – gränssnitt för informationsutbyte

Parallellt med den här studien arbetar en arbetsgrupp inom TK 450 på SIS, en teknisk kommitté som är inriktad mot it-standarder för lärande, med att ta fram version 2 av SS 12000, gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamheter i skolan. Man samverkar med ett antal leverantörer av datasystem, flera skolhuvudmän samt med föreningen Sambruk och med Skolverket, berättar Palle Girgensohn, som leder arbetsgruppen.

  – Vårt arbete går ut på att skapa ett gemensamt språk och en gemensam modell för hur skolans information hänger ihop och hur olika processer är beroende av varandra. Det handlar inte om att ta fram någon teknisk tjänst, utan om att nå en överenskommelse kring hur de olika systemen ska förstå och prata med varandra. Vi vill skapa en långsiktig och hållbar lösning. Därför är det viktigt med en bred samverkan och att arbetet är förankrat hos Sambruk och hos Skolverket.

Ett tydligt och enhetligt sätt att koppla samman olika system

Den första versionen av SS 12000 blev klar i början av förra året, men den är betydligt mer begränsad än den version som kommittén arbetar med nu. Här handlade det enbart om att fram en standard för schemaläggning. Det var först och främst ett koncepttest, där man byggde en tydlig och robust överföringsmodell som var enkel att implementera. Version 2 ska bli en mer komplett modell, och den kommer att vara mellan tre och fyra gånger så stor som den första.

  – Modellen ska vara som en karta över alla processer i skolans olika it-baserade verksamheter. Bland annat kommer det att finnas stöd för kommunikation mellan processerna för elevregister, schemaläggning, betyg, lärplattformar, läromedel och det pedagogiska genomförandet i klassrummet. Modellen kommer att visa ett tydligt och enhetligt sätt att koppla ihop alla de olika systemen.

En genomarbetad standard är nödvändig

Detta kommer att innebära att systemen fungerar bättre, att de har mer korrekt information – och att administration av användarkonton och grupper i olika system blir ett minne blott. Single sign-on, det vill säga en gemensam inloggning till alla system, kommer att gälla framöver.

Palle Girgensohn

Det pågående arbetet med att införa digitala nationella prov 2022 fungerar som en hävstång för arbetet. För att administrationen av proven ska kunna underlättas, är det nödvändigt att de system som behöver användas kan kommunicera med varandra och utbyta information på ett smidigt sätt. Annars blir det så gott som omöjligt att genomföra, säger Palle Girgensohn.

  – SS 12000 kan bli en “killer app” för det fortsatta arbetet med skolans digitalisering.  Utan en genomarbetad standard, som alla som berörs är överens om, kommer skolans digitalisering inte att få den effekt som man strävar efter.

SS 12000 kommer att öppna upp för en marknad för mindre, specialiserade tjänster som vänder sig till skolan, menar Palle Girgensohn. Idag måste de här tjänsterna integreras med mängder med system och risken är att det upplevs som alltför komplicerat. Med SS 12000 blir det mer som plug and play.

Det gäller att standarden implementeras

Den stora utmaningen framöver är att se till att alla leverantörer verkligen implementerar standarden i sina system och att skolhuvudmännen kräver detta när de upphandlar, säger Palle Girgensohn.

  – Implementation är det viktigaste! För att lyckas med det, gäller det att visa nyttan och att synliggöra hur standardiseringen skapar skillnad i skolan och gör vardagens alla sysslor enklare att hantera. Min förhoppning och vision är att SS 12000 börjar användas på bred front, att den “sätter sig” i skolan och att företag börjar utveckla specialiserade tjänster som underlättar lärares arbete. De ska kunna ägna sin tid åt undervisning och elevers lärande istället för att bråka med olika system som hanterar information.

Veckans spaning: Europas största skolsatsning på ipads, Frizon och Malmö delar

Veckans spaning: Europas största skolsatsning på ipads, Frizon och Malmö delar

Blogginlägg | Av |
Digital kompetens, Digitala lärresurser, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Läsfrämjande, Skolans digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Stor satsning på ipads i Glasgow

I veckan meddelade Glasgow City Council att alla stadens elever, från Primary 6 till S6, samt deras lärare, kommer att få tillgång till varsin ipad. Yngre barn kommer att få dela på ipads. Totalt rör det sig om 52 000 enheter, som ska delas ut successivt under de kommande två åren. Detta är Apples hittills största utbildningsprojekt i Europa.

Satsningen är en del av den digitala omvandling av den offentliga verksamheten som Glasgow inledde 2017 genom att teckna ett sjuårigt avtal med it- och konsultföretaget CGI. Året därpå antogs en digital strategi där man drar upp riktlinjerna för en inkluderande utveckling mot en smart stad. För skolans del handlar det om att förbättra den digitala infrastrukturen och att ge alla elever och lärare likvärdiga möjligheter att förstå och dra nytta av tekniken. Samhället och arbetsmarknaden förändras i en digital riktning, och det måste alla lära sig att hantera.

Det här knyter an till Skottlands digitala strategi för skolan, som lanserades 2016. Här understryker man bland annat vikten av att förbättra tillgången till tekniken, att kompetensutveckla lärarna, att få igång ett pedagogiskt nytänkande och att tydligare lyfta fram digital kompetens i läroplan och bedömning. Detta kräver både nationella och lokala insatser, konstateras det i strategin.

I presentationen av satsningen betonas att det här inte betyder att den traditionella undervisningen kommer att försvinna. Ipads ska istället ses som ett komplement och en förstärkning. Proven ska även i fortsättningen skrivas med papper och penna. De digitala möjligheterna ska vara en central del av vardagen och här är lärplattformen Glow Connect en viktig pusselbit.

Just nu pågår flera liknande satsningar i Skottland, bland annat i Scottish Borders, där 9 000 ipads är på väg att delas ut till elever och lärare inom ramen för projektet Inspire Learning.

Frizon

I måndags publicerade Spaningen en artikel om det nyligen avslutade innovationsprojektet Frizon, som ingår i den treåriga strukturfondssatsningen DesignIT. Här har RISE ICT Interactive Piteå och arkitektfirman Nordmark & Nordmark tillsammans med Manhemsskolan i Kalix undersökt hur miljön på skolans toaletter kan förbättras med hjälp av design och digital teknik. 

Undersökningar visar att många elever undviker att gå på toaletten i skolan. Det beror bland annat på att de upplever en brist på avskildhet och att toaletterna ofta är ofräscha. Att inte gå på toaletten när man behöver kan både störa koncentrationen i klassrummet och påverka hälsan negativt. Därför är det viktigt att försöka hitta lösningar på problemet.

Avledande ljud vid trapphuset

I Frizon användes bilder och sensoraktiverade ljud och dofter från naturen för att förstärka upplevelser, ändra beteenden och för att möta elevernas behov av trygghet och integritet. Man tog fram en prototyp för att testa sina tankar och idéer i praktiken.

Inne på toaletten hörs ljudet från en brusande älv när någon går in. Det har en tillräckligt hög bandbredd för att täcka andra ljud. På väggarna sitter en tapet med en abstrakt bild av vatten på vardera sidan om toalettstolen. Syftet är att förstärka ljudet från älven genom att använda visuella element. En doft från en generisk oljeblandning, som aktiveras av sensorerna, används för att maskera andra, oönskade, dofter.

Utanför toaletten satte man upp en fototapet med en bild på en skog och en sol som skiner igenom. Det sägs ha en lugnande effekt, och många elever gav spontant positiva kommentarer när den sattes upp. Sensorer aktiverar automatiskt ljudet av en surrande humla – ett ljud som är tillräckligt irriterande för att eleverna ska gå vidare och inte stå kvar i närheten av toalettdörren.

I närheten av toaletten finns ett trapphus. Där monterades sensorer och högtalare som aktiverar fågelljud för att avleda och skapa större trivsel. Det ska kännas som att ljudet kommer utifrån och eleverna ska uppleva att naturen flödar in i skolan. Forskning visar att vistelse i naturen har positiva effekter på oss människor, både emotionellt, kognitivt och fysiskt. De här effekterna kan även uppstå om vi hör ljud, ser bilder eller känner dofter från naturen när vi är inomhus.

Prototypen ger en helhetsupplevelse som får eleverna att känna att någon tänker på deras vardag och att de problem som finns i deras arbetsmiljö tas på allvar.

Malmö delar: en didaktisk resurs

I Malmö stad pågår sedan något år tillbaka arbetet med att få igång den webbaserade tjänsten Malmö delar, där stadens pedagoger kan dela med sig av resursmaterial, arbetsområden, lektioner och moment inom alla ämnen. Totalt finns det runt 3 000 lärare i Malmö i den kommunala grund- och gymnasieskolan samt på vuxenutbildningen. Om alla börjar dela med sig, kan det bli en rik och mycket användbar resurs.

Nu börjar tekniken falla på plats och Malmö stad har inför det nya läsåret anställt två redaktörer på deltid som ger stöd och hjälp åt sina kollegor runt om i staden att komma igång. Tanken är att underlätta delandet så mycket som möjligt, till exempel genom att korrekturläsa och publicera materialet.

Allt material på Malmö delar är fritt tillgängligt för alla. För lärare i Malmö stad är tjänsten kopplad till Google Classroom, vilket gör det enkelt att integrera materialet i undervisningen.

Texterna har en dela lika-licens från Creative Commons. Det innebär att innehållet kan delas vidare och förändras, under förutsättning att källan anges, att det inte sker i vinstdrivande syfte och att licensen används. Bilder och filmer får kopieras och spridas vidare under samma förutsättningar.

Veckans tips

Ormås förskola är en av de förskolor med litteraturprofil som finns i Mölndals stad. Med andra ord använder man litteraturens möjligheter i det dagliga arbetet och strävar efter att ge barnen positiva upplevelser av böcker och läsning. Barnen får uppleva och utforska litteraturen genom att se, lyssna, leka, utforska, samtala och skapa tillsammans. Digitala verktyg och digitala medier är en viktig och naturlig del av det här arbetet, som sker i tät samverkan med Biblioteken i Mölndal.

Pedagog Mölndal ger i artikeln Undervisning i sagans värld en inblick i hur det kan se ut. Utvecklingen av små barns läsintresse och digitala kompetens handlar om betydligt mer än att sitta stilla och lyssna eller att sitta still och titta på en skärm.

Veckans spaning: Forskning om lärplattformar och biometriska data för närvaroregistrering

Veckans spaning: Forskning om lärplattformar och biometriska data för närvaroregistrering

Blogginlägg | Av |
AI, Digital kompetens, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Integritet, Internet of Things, Lärplattformar, Skolans digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till slutet av augusti.

I onsdags meddelade Datainspektionen att en kommunal gymnasieskola i Skellefteå hanterat känsliga personuppgifter i strid med dataskyddsförordningen under sitt försök med att registrera elevers närvaro med ansiktsigenkänning. Gymnasienämnden ska därför betala en administrativ sanktionsavgift på 200 000 kronor. Samtidigt får nämnden en varning, eftersom man vill gå vidare med nya försök. Därmed är sannolikheten hög för framtida överträdelser, menar Datainspektionen.

Försöket med ansiktsigenkänning var en del av pilotprojektet Future Classroom, som skolan och Tieto genomförde i en klass med 22 elever under några veckor i slutet av förra året. Enligt lag måste en skola dagligen rapportera till vårdnadshavarna om närvaron på varje lektion. Det tar mycket tid i anspråk och därför finns ett växande intresse bland svenska skolor att automatisera närvarokontrollen.

Att ge lärare mer tid till sin undervisning var ett viktigt mål, men också att möjliggöra en mer korrekt registrering av närvaron. En högre kvalitet i närvarokontrollen innebär att skolan kan reagera tidigt om elever har hög frånvaro och försöka minska risken för avhopp.

I Future Classroom testades inte bara ansiktsigenkänning, utan också en app och en RFID-tagg. Appen försvann tidigt från projektet på grund av att den inte fanns för iphone, som var den vanligaste mobilen bland eleverna. RFID-taggen fungerade bra, men eleverna glömde ofta att ta med den till sina lektioner. Ansiktsigenkänningen var den lösning som gav bäst resultat, kanske delvis på grund av det inte fanns något att ta med.

Kameror och sensorer placerades i ingången till klassrummet. När en elev passerade kamerorna, identifierade systemet punkter i ansiktet. Punkterna bildar ett unikt mönster som systemet kan känna igen. Maskinlärande och analys av elevernas biometriska data från ansiktet gör det möjligt att snabbt identifiera eleverna korrekt och att registrera deras närvaro. 

Elever och vårdnadshavare gav sitt samtycke till att använda biometriska data innan pilotprojektet genomfördes. Skolan betonade att säkerheten och elevernas integritet kom i främsta rummet. Man var också noga med att allt skulle skötas juridiskt korrekt. Det här var ett första test och det krävs flera tester innan det kan bli aktuellt att införa systemet på skolan, påpekade skolledningen. Skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare var nöjda med utfallet av pilotprojektet och det var förankrat i den högsta politiska ledningen i kommunen.

Datainspektionen konstaterar i sitt beslut att biometriska data är känsliga personuppgifter som har ett särskilt högt skyddsvärde. Det krävs därför uttryckliga undantag för att få hantera dem. Man menar också att gymnasienämnden inte kan använda samtycke i det här fallet, eftersom eleverna befinner sig i beroendeställning. Slutsatsen är att ansiktsigenkänningen har inneburit ett intrång i deras personliga integritet. Att försöket har genomförts i syfte att effektivisera närvaroregistreringen, ser Datainspektionen som en försvårande omständighet. 

Beslutet visar att det är en svår balansgång mellan juridik, personlig integritet och nytta när biometriska data ska användas för administrativa syften i skolan. Datainspektionens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten. 

Lärplattformar

Danmark satsar sedan några år tillbaka på att bygga upp en nationell mjuk infrastruktur för förskolan och skolan. Alla tjänster som skolledare, lärare, elever och föräldrar behöver ha snabb och enkel tillgång till, samlas i en gemensam samarbets- och kommunikationsplattform som ska användas av samtliga 95 kommuner. Efter höstlovet, i slutet av oktober, kommer den här tjänsten, som getts namnet Aula, att starta.

För att Aula ska fungera som det är tänkt, måste alla danska grundskolor börja använda lärplattformar. För två år sedan blev det obligatoriskt för kommunerna att köpa in och börja använda en digital lärplattform i sin pedagogiska verksamhet. De kunde välja från en lista med kommersiella lärplattformar som Utbildningsdepartementet ställt samman. Samtliga lärplattformar motsvarar de pedagogiska och tekniska krav som ställs.

Under 2016 och 2017 genomfördes forskningsprojektet Anvendelse af digitale læringsplatforme og læremidler för att ge hjälp och stöd åt kommunerna i det här arbetet. Det drevs av Utbildningsdepartementet, Kommunernes Landsforening och Digitaliseringsstyrelsen.

Senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Learning Tech, som ges ut av Nationalt Videncenter for Læremidler, samlar elva artiklar av forskare som deltog i forskningsprojektet. Några av artiklarna har en övergripande karaktär, medan andra är mer ämnesspecifika. 

En av artiklarna ger en översikt av aktuell internationell forskning och analyserar utmaningar och möjligheter med lärplattformar i undervisningen. Här konstateras bland annat att lärares arbetsliv förändras när lärplattformar blir en del av vardagen. Detta måste man ta hänsyn till för att införandet ska lyckas. 

Det gäller också att reflektera kring hur undervisningen ska bedrivas, och det behandlas i en annan artikel. En lärplattform förändrar ramarna för undervisningen, skapar nya rum och nya sätt att mötas. Den ger även andra verktyg för att planera undervisningen. Här är det nödvändigt att lärare experimenterar och verkligen undersöker möjligheterna. De måste både vara reflekterande, kritiska och kreativa.

En lärplattform kan också erbjuda nya lösningar på didaktiska problem. En artikel pekar på att användningen av korta filmer som ger eleverna vägledning och möjlighet att träna, öppnar nya vägar för många elever i slöjd- och musikundervisningen. Om lärare spelar in och delar med sig av den här typen av filmer i lärplattformen, får man till “en digital fördubbling” av läraren i klassrummet, som ger fler elever större chans att utveckla sin kreativitet.

Veckans tips

Förskolans reviderade läroplan trädde i kraft 1 juli. Den säger att digitala verktyg ska användas för att främja barnens utveckling och lärande och att de ska utveckla en digital kompetens. En del menar att det riskerar att leda till mer stillasittande, några varnar för att skärmtiden ökar och andra anser att läroplanen är alltför otydlig. Men i grund och botten handlar det om att små barn ska börja lära sig att förstå den värld som de lever i, och här är digitaliseringen förstås en viktig del.

Voister hade häromdagen ett reportage från Skärstad förskola i Jönköpings kommun, som ger konkreta exempel på hur barnskötare och förskollärare arbetar med it och digitala medier, såväl inomhus som utomhus. Det handlar om att upptäcka, resonera och att lära tillsammans. 

Veckans spaning: Läsning, tradition och förhandling, skolans utmaningar och en forskarintervju

Veckans spaning: Läsning, tradition och förhandling, skolans utmaningar och en forskarintervju

Blogginlägg | Av |
Grundskolan, Gymnasieskolan, Läsning, Learning Forum Forskarintervjuer 2018, Skolans digitalisering, Styrdokument

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till slutet av augusti.

Har digitaliseringen förändrat läsningen i skolan?

I skoldebatten hörs ofta röster som varnar för att övergången från tryckta till digitala medier leder till att läsförmågan försämras och att läskulturen hotas. Därför borde skolans undervisning lägga mindre vikt vid informationssökning, översiktsläsning och skumläsning och istället fokusera mer på djupläsning av skönlitteratur. Så var det tidigare, innan Internet och datorerna blev en del av skolans vardag, menar man. Men var det verkligen så?

Anna Lundh, Mats Dolatkhah och Linnea Lindsköld på Högskolan i Borås har undersökt saken i forskningprojektet Läsning, tradition och förhandling (LÄST): Läsaktiviteter i svenska klassrum 1967-1969. Genom att analysera 115 filmer, som ursprungligen spelades in för studien Didaktisk processanalys, har man fått en bättre och tydligare bild av hur läsundervisningen på mellanstadiet såg ut för ungefär 50 år sedan. 

Bilden är hämtad från Vetenskapsrådets bok Resultatdialog 2018, s 74.

Analysen av filmerna visar att det inte är några radikala skillnader mellan hur det var då och hur det är idag. Informationsläsning var den vanligaste typen av läsning. Eleverna skumläste utdrag och korta texter i läroboken för att träna sig i att snabbt hitta fakta. Att hitta rätt svar var det viktigaste, inte att djupläsa eller diskutera innehållet .

Det här stämmer väl överens med tidigare forskning, som slår fast att svenskämnet i den tidiga grundskolan prioriterade läsfärdighet och praktisk tillämpning högre än det konstnärliga perspektivet och förvaltningen av det svenska kulturarvet. Läsningen skulle vara rationell och nyttoorienterad, eftersom det handlade om att fostra jämlika och demokratiskt sinnade medborgare. 

LÄST gör det tydligt att den tekniska utvecklingen inte förändrar så mycket i skolan som vi ofta tror. Precis som Larry Cuban konstaterade i sin bok Oversold and Underused för knappt 20 år sedan, handlar det snarare om att användningen av den nya tekniken fogas in i och anpassas till redan existerande klassrumspraktiker. Förändringar sker långsamt och följer inte något linjärt mönster.

Hur kan skolan förbereda eleverna för livet på 2000-talet?

4-5 augusti arrangerade ACER sin årliga forskningskonferens i Melbourne. Det övergripande temat var vad som krävs för att utbildning och undervisning ska kunna förbereda barn och ungdomar på livet i en föränderlig och oförutsägbar värld.

Neil Selwyn, professor i pedagogik vid Monash University i Melbourne, var en av huvudtalarna. Han lyfte fram sex avgörande utmaningar, som han menar att skolan måste hantera för att kunna bevara och stärka sin roll i samhället.

Den första utmaningen är att den traditionella skolan och lärarrollen hotas av modeller som sägs erbjuda bättre och mer tidsenliga lösningar. Nätbaserad utbildning och AI-baserad adaptiv undervisning är två exempel. Därför är det viktigt att klargöra att skolan och läraren står för samhällsvärden som är viktiga att bevara, konstaterar Neil Selwyn. Samtidigt behöver skolan visa att det finns en öppenhet för att förändra och förbättra verksamheten när det behövs.

Skolan måste utveckla en bredare syn på vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som eleverna behöver lära sig. Kritiskt medvetande, socialt entreprenörskap och medborgaraktivism är några exempel på sådant som behöver ges plats i skolans undervisning framöver. 

Den tredje utmaningen är det postdigitala samhället, där den digitala tekniken blir allt viktigare samtidigt som den blir osynlig och ses som självklar i vardagen. Därför gäller det att lärare aktivt engagerar sig i hur möjligheterna används i praktiken. De måste se till att skolans, lärarnas och elevernas bästa alltid står i centrum, menar Neil Selwyn. 

Stora näringslivsaktörers inflytande över utbildningspolitiken och den praktiska verksamheten i skolan måste ges en tydlig gräns. Det primära måste vara att bidra till skolans utveckling, inte att främja sina egna intressen.

Skolledare och lärare behöver i högre grad delta i samhällsdebatten för att ge allmänheten en bättre förståelse av hur skolans verksamhet faktiskt ser ut. Föräldrarnas och allmänhetens engagemang blir allt viktigare för skolan. Det förutsätter att de har en rättvisande bild av hur verkligheten faktiskt ser ut, säger Neil Selwyn.

Den sjätte och sista utmaningen är att skolans fysiska rum måste utformas och användas på sätt som är lämpliga i en tid av klimatförändringar,. Här gäller det både att tänka på hur skolor byggs och att fundera på de miljömässiga konsekvenserna av att lärare och elever måste pendla fram och tillbaka mellan skolan och hemmet på vardagarna. Vad behöver göras för att skolan ska bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling?

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Alla filmer kan ses på Learning Forums webbplats. De har även publicerats här på Spaningen och kompletterats med sammanfattande och fördjupande texter.

Nu har vi kommit fram till den sista intervjun. Marcus Nygren är medgrundare, vice vd och teknikchef på företaget Edvira, som arbetar på kommunnivå med programmering för lärare. Han och hans kollegor följer med i aktuell forskning och testar beskrivna metodiker i olika undervisningssituationer för att se om de gör någon skillnad för flickors och minoriteters teknikintresse.

Veckans tips

För några år sedan var #skolchatt på Twitter en viktig mötesplats för lärare, skolledare och andra intresserade i hela landet som ville diskutera skola och skolutveckling. Varje torsdag mellan 20 och 21 diskuterades ett ämne som man bestämt gemensamt tidigare under veckan.

Nu har Elsemarie Nyqvist, rektor på Nytorpsskolan 4-9 i Göteborgs stad, tagit initiativ till Facebook-gruppen #Skolchatt torsdagar 20.00. Tanken är att skapa ett nytt rum för konstruktiva samtal om skolan i en kritisk och framåtblickande anda. 

Gruppen har i skrivande stund 349 medlemmar och det första samtalet ägde rum igår kväll.

Veckans spaning: AI och IoT i undervisningen i Kina, aktion för skolbibliotek i Norge och två forskarintervjuer

Veckans spaning: AI och IoT i undervisningen i Kina, aktion för skolbibliotek i Norge och två forskarintervjuer

Blogginlägg | Av |
AI, Datalogiskt tänkande, Etik, Internet of Things, Programmering, Skolans digitalisering, Skolbibliotek

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

AI och IoT i undervisningen i Kina

Det pågår sedan några år tillbaka en snabb utveckling inom AI och lärande i Kina. Sommaren 2017 lanserade Kinas statsråd en utvecklingsplan för nästa generations AI som syftar till att landet 2030 ska vara främst i världen när det gäller utveckling och innovation. Samma år kom en treårig handlingsplan som stimulerar företag att ta fram AI-baserade produkter och tjänster inom olika samhällsområden, bland annat utbildning. Det här har satt ytterligare fart på utvecklingen.

När den mänskliga intelligensen kompletteras med artificiell intelligens, förändras samhälle, arbetsmarknad och vardag på ett genomgripande sätt. OECD hör till dem som betonar att beslutsfattare, forskare och allmänhet måste börja diskutera vad detta betyder för skolans undervisning, vilka risker som finns och hur det påverkar vad elever behöver lära sig.

MIT Technology Review publicerade nyligen en artikel som pekar på att utvecklingen i Kina kan leda arbetet med skolans digitalisering i fel riktning. Kinas utbildningssystem präglas av hård konkurrens och det krävs mycket arbete av eleverna för att klara inträdesproven till gymnasieskolan och till högskolan. Därför finns det en stor efterfrågan på digitala lösningar som hjälper eleverna att att få goda resultat på de traditionella standardiserade proven. Flera av de företag som arbetar med det här är mycket framgångsrika och de satsar nu på att etablera sig i andra delar av världen.

MIT Technology Review tar upp Squirrel AI Learning, som är ett av det allra största AI-utbildningsföretagen i Kina. De arbetar med adaptivt lärande och bygger vidare på en lång tradition som har sina rötter i behaviorismen. Squirrel AI Learning bryter ned ett ämne i små element, så kallade knowledge points, för att kunna göra en så exakt mätning som möjligt av elevens kunskapsnivå. Uppgifterna anpassas efter det och programmet följer sedan elevens fortsatta utveckling för att ge lämpliga lektioner och övningar som hjälper eleven framåt.

Squirrel AI Learning jämför sin lösning med autopiloten i ett flygplan. Den kan ta hand om det mesta i undervisningen och läraren behöver bara ingripa när det verkligen behövs. Squirrel AI Learning fungerar mycket bra i ett traditionellt utbildningssystem som det kinesiska, men det hjälper inte eleverna att förstå sitt eget lärande eller att utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att hantera en global och ständigt föränderlig värld, påpekas det i artikeln.

De forskare som MIT Technology Review talat med, konstaterar att adaptiva lösningar självklart kan vara till stor nytta i undervisningen. Däremot ska de inte vara navet som allt kretsar kring och de ska inte ta över lärarens roll. Istället bör de användas på samma sätt som AI kommer till nytta i arbetslivet: ta hand om rutinuppgifter och avlasta läraren. Det ger bland annat mer tid att skapa sammanhang och relevans i undervisningen och att hjälpa elever att utveckla sin sociala och emotionella kompetens.

Företaget ALO7, som arbetar med undervisning i engelska som främmande språk för kinesiska elever, har valt en annan väg. Repetitiva uppgifter som glosträning och uttal sköter eleverna själva hemma med hjälp av en app som använder adaptivt lärande. Resten är lärarens uppgift och ansvar.

Fjärrundervisning med videokommunikation i små grupper med lärare från USA och Kanada är grunden i ALO7s verksamhet. Den här undervisningen är tänkt som ett komplement till skolans undervisning. ALO7 har också tagit fram ett helt ekosystem av digitala produkter och tjänster. Här börjar AI och IoT spela en viktig roll.

I den nätbaserade undervisningen använder ALO7 AI för att bland annat mäta hur mycket eleverna pratar och hur korrekt deras uttal är. AI används också för att följa och värdera lärarens arbete. På senare tid har ALO7 börjat arbeta med intelligenta fysiska klassrum runt om i Kina, som är utrustade med uppkopplade kameror och mikrofoner. Även här används tekniken för att analysera undervisning och lärande. Dessutom försöker man med hjälp av ansiktsanalys att få ett mått på elevernas glädje och engagemang.

Syftet är att utveckla undervisningen och ge bättre möjligheter åt elevernas lärande, men det finns fallgropar som det är viktigt att vara medveten om. Elevernas känslor och reaktioner kan misstolkas och det finns risk för överdriven övervakning och ingrepp i den personliga integriteten, säger Harvard-professorn Chris Dede i MIT Technology Review. AI-analys av nätbaserade lektioner och klassrum med IoT ger många intressanta möjligheter att utveckla undervisningen, men det är samtidigt en svår etisk balansgång.

Aktion för skolbibliotek i Norge

Det norska utbildningsdepartementet har tillsatt en utredning som går igenom regelverket för grundskolan, för att undersöka hur det behöver förändras för att fungera som ett effektivt styrmedel. Utredningen ska presenteras senast 1 december. Innan dess är det öppet för alla intresserade att komma med förslag på vad som behöver göras.

Aksjon skolebibliotek – ett initiativ som leds av en arbetsgrupp med representanter för Norsk Bibliotekforening, Norske Barne- og Ungdomsbokforfattere och två organisationer för läsfrämjande – vill att det ska ställas tydligare krav på skolbiblioteken i Norge och därför lämnat in ett förslag om det.

Dagens regelverk säger att varje skola ska ha ett skolbibliotek som är en integrerad del av undervisningen. Utdanningsdirektoratets enkätundersökning Spørsmål til Skole-Norge visar att det inte är så i praktiken, säger Aksjon skolebibliotek i sitt förslag. Få skolor integrerar skolbiblioteket i det pedagogiska arbetet och det är inte heller särskilt många som har utbildade bibliotekarier.

Just nu genomförs en nationell strategi för skolans digitalisering och från och med hösten 2020 införs nya läroplaner. Här har skolbiblioteket en viktig uppgift, säger bland annat Utdanningsdirektoratet. Lärare och skolbibliotekarier har kompletterande kunskaper och tillsammans kan de utveckla och förbättra skolans undervisning.

Det här låter bra, men det krävs också att skolbibliotekets möjligheter verkligen tas tillvara och inte bara blir goda föresatser, menar Aksjon skolebibliotek. Ett förändrat regelverk ska lyfta fram att skolbiblioteket är ett centralt redskap för barns och ungas lärande i skolan. Det förutsätter att det ställs krav på ett varierat utbud av litteratur och informationstjänster som möter undervisningens behov. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att skolbiblioteket både är ett pedagogiskt och ett socialt rum.

Skolbiblioteket ska vara bemannat med utbildade bibliotekarier och det behöver ske ett aktivt samarbete med lärarna för att utveckla elevernas läsförmåga och digitala kompetens, säger Aksjon skolebibliotek. Ett skolbibliotek är något annat och något mer än enbart böcker i ett rum.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Alla filmer kan ses på Learning Forums webbplats. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Fredrik Heintz är docent i datavetenskap vid Linköpings universitet och forskar om AI och integrerade datorsystem. Han intresserar sig i hög grad för frågor som rör skolans digitalisering. Hit hör begreppet computational thinking, som på svenska brukar översättas med datalogiskt tänkande.

Lars-Åke Nordén arbetar som ämnesdidaktisk forskare inom datavetenskapens didaktik på Institutionen för informationsteknologi, avdelningen för datorteknik, vid Uppsala Universitet. Han intresserar sig i sin forskning för vad som händer när lärare får veta att de måste skaffa sig digitala kompetenser eftersom de behöver det i sin yrkespraktik.

Veckans tips

EU Code Week – Deep Dive MOOC är en kostnadsfri nätbaserad kurs från European Schoolnet Academy, som syftar till att göra det enklare för lärare att börja arbeta med programmering och datalogiskt tänkande i sin undervisning. Den ger även en inblick i vad EU Code Week är och gör det möjligt att delta i årets satsning, som äger rum 5-20 oktober. Kursen vänder sig till alla lärare, oavsett ämne och förkunskaper.

Mot slutet av kursen ska deltagarna utforma en aktivitet med sina elever eller kollegor och anmäla den till EU Code Week. Kursen arrangeras från 6 september till och med 30 oktober. Kursspråket är engelska och kursen bedöms ta 25 timmar i anspråk. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lars-Åke Nordén

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lars-Åke Nordén

Artikel | Av |
Digital kompetens, Kompetensutveckling, Learning Forum Forskarintervjuer 2018, Skolans digitalisering

Lars- Åke Nordén arbetar som ämnesdidaktisk forskare inom datavetenskapens didaktik på Institutionen för informationsteknologi, avdelningen för datorteknik, vid Uppsala Universitet. Han intresserar sig i sin forskning  för vad som händer när en yrkeskategori, exempelvis lärare, får veta att de måste skaffa sig nya kompetenser, till exempel digitala kompetenser, eftersom de behöver det i sin yrkespraktik. Hur bygger de upp de här kompetenserna? Hur förändras deras förhållningssätt? Vilka värderingar har de?

Forskning visar att lärares värderingar och förhållningssätt ofta överförs till eleverna och har en relation till deras lärande. Därför är det viktigt att lärare har ett sunt och realistiskt förhållningssätt till området, konstaterar Lars-Åke Nordén. En lärare som känner sig trygg i ett ämnesområde har en större benägenhet att påverka elevernas lärande positivt.

Om skolan får kunskap om hur man bygger upp självskattning och hur man stärker lärares ämnesidentitet inom det digitala området, kan det påverka vilken typ av kompetensutveckling man satsar på och vilka undervisningsformer som används. Det finns en väldigt stark koppling mellan det här och lärares praktik, både i termer av undervisning och kompetensutveckling, säger Lars-Åke Nordén.

Många lärare har både en tendens att underskatta sin egen initiala kompetens inom det digitala området och att problematisera den. Om man lyckas avdramatisera det här och skapar en medvetenhet hos lärare om att de faktiskt redan kan väldigt mycket, så påverkar det deras självskattning, självbild och undervisning positivt, menar Lars-Åke Nordén. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Fredrik Heintz

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Fredrik Heintz

Artikel | Av |
AI, Datalogiskt tänkande, Grundskolan, Learning Forum Forskarintervjuer 2018, Programmering, Skolans digitalisering

Fredrik Heintz är docent i datavetenskap vid Linköpings universitet och forskar om AI och integrerade datorsystem, särskilt gränslandet mellan kunskapsrepresentation och maskininlärning. Han är ordförande i Swedish AI Society och medlem i EU-kommissionens High Level Expert Group on AI.

Fredrik Heintz intresserar sig i hög grad för frågor som rör skolans digitalisering. Hit hör begreppet computational thinking, som på svenska brukar översättas med datalogiskt tänkande. Från oktober 2014 till och med december 2017 undersökte han vad som krävs för att datalogiskt tänkande ska kunna genomföras i stor skala i grundskolan i en hel kommun (Linköping).

Redan idag är det tydligt att utvecklingen inom AI påverkar samhället och det kommer sannolikt hända mycket under de kommande åren, konstaterar Fredrik Heintz. Därför är det intressant att försöka ta reda på hur detta påverkar vad vi behöver lära oss och hur teknikutvecklingen inom det här området kan används för att skapa bättre undervisning i skolan.

Det handlar inte om antingen AI eller människa, utan om hur vi kan använda AI som ett kraftfullt verktyg i vardagen, understryker Fredrik Heintz. Därför är datalogiskt tänkande viktigt. Det handlar om att kunna bryta ner problem i mindre delar, att hitta mönster, att skapa abstraktioner och att kunna ge detaljerade instruktioner i de program man skapar.

Forskningsprojektet om storskaligt införande av datalogiskt tänkande gick ut på att hitta organiserade former för undervisningen, att kompetensutveckla lärarna och att ta fram undervisningsmaterial. En viktig lärdom var att det gäller att underlätta för lärarna att sprida sina kunskaper och erfarenheter vidare bland kollegorna, säger Fredrik Heintz. Elevernas kunskapsprogression är också en utmaning. Det gäller särskilt i större kommuner där det finns många skolor och eleverna ofta flyttar mellan skolorna. Projektet visade även att det är ett stort steg att gå från Scratch och andra blockbaserade programmeringsspråk till textbaserade programmeringsspråk.

En annan intressant fråga rör hur datalogiskt tänkande ska kopplas till programmering. Läroplanen tar upp programmering, inte datalogiskt tänkande. Men programmering är ett väldigt bra sätt att träna datalogiskt tänkande. Om lärare får adekvat kompetensutveckling i programmering, finns det stora möjligheter till goda resultat för utvecklingen av elevers datalogiska tänkande, menar Fredrik Heintz.

Veckans spaning: ICILS och datalogiskt tänkande, DigiEduHack och två forskarintervjuer

Veckans spaning: ICILS och datalogiskt tänkande, DigiEduHack och två forskarintervjuer

Blogginlägg | Av |
AI, Digital kompetens, Etik, Grundskolan, Gymnasieskolan, Informellt lärande, Innovation, Internet of Things, Skolans digitalisering, Teknologiförståelse

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

ICILS och datalogiskt tänkande

5 november kommer resultatet av ICILS 2018 – den andra upplagan av International Computer and Information Literacy Study – att presenteras. IEA och ACER ansvarar för undersökningen som genomförts i tretton länder i fyra världsdelar: Chile, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kazakhstan, Luxemburg, Portugal, Ryssland, Syd-Korea, Tyskland, Uruguay och USA. ICILS genomfördes för första gången 2013.

Syftet är att ge en bild av hur pass väl förberedda elever i skolår åtta är på att studera, arbeta och leva i en digital värld. Därför testas deras förmåga att söka och värdera information, att kommunicera och att lösa problem med hjälp av dator och Internet. Den här gången kan de deltagande länderna även välja att testa elevernas förmåga till datalogiskt tänkande.

Förutom att testa elevernas digitala kompetens, görs olika  studier av villkor och förutsättningar för att lära sig använda och kritiskt förstå de digitala möjligheterna i hemmet och i skolan i de tretton länderna.

Elisa Nadire Caeli och Jeppe Bundsgaard är doktorand respektive professor vid DPU i Köpenhamn. De båda har, som en del av arbetet med den danska rapporten, gjort en enkätundersökning bland rektorer om undervisningen i datalogiskt tänkande på deras skola och hur de uppfattar och förstår begreppet. Den ingår också i underlaget till Caelis kommande avhandling om elevers utveckling av datalogiskt tänkande.

För att få en bred ingång och för att undgå missförstånd, valde man att inte uttryckligen fråga efter om skolorna arbetar med projekt som rör datalogiskt tänkande. Istället frågade man efter it-projekt och bad om en beskrivning av innehållet. Det visade sig att 62% av skolorna arbetade med problemlösning, design, programmering i undervisningen.

Forskarna konstaterar att det är ett problem att många skolor har brist på lärare som utbildats eller fortbildats i att använda it och digitala medier i undervisningen. På 44% av skolorna är 1-25% av lärarna utbildade. 15% av skolorna i enkäten saknar helt sådana lärare. Endast 17% av skolorna har minst 75% lärare som är utbildade inom området. Ett ännu större problem är att det inte är mer än 14% av de it-utbildade lärarna som har kunskaper i programmering och digital design, påpekar forskarna.

Enkäten visar också att endast 7% av rektorerna anser sig vara väl insatta i vad datalogiskt tänkande är. 27% har aldrig hört talas om begreppet, medan 55% känner till det, men säger sig sakna djupare kunskaper. 

Rektorerna presenterades för åtta olika påståenden om vad datalogiskt tänkande handlar om och fick svara om de instämde i eller invände mot påståendet. Det visade sig att fanns en hög enighet om det mesta – med ett undantag: 58% invände mot att datalogiskt tänkande i princip är samma sak som programmering, medan 42% instämde i påståendet. 94% av rektorerna instämmer i att datalogiskt tänkande handlar om att lösa problem på ett systematiskt och logiskt sätt. 81% instämmer i att datalogiskt tänkande innebär kritiska överväganden om digitala teknologiers roll i livet och samhället.

Den danska regeringen planerar att införa teknologiförståelse som ett obligatoriskt undervisningsområde i grundskolan och genomför just nu försök på 46 skolor runt om i landet. Tanken är att eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver för att kunna bli kritiska och medvetna medskapare av ett digitalt samhälle. Här är datalogiskt tänkande en viktig del.

För att det ska fungera som det är tänkt, menar forskarna att det krävs att lärarutbildningarna förändras och att yrkesverksamma lärare får adekvat fortbildning. Men det gäller också att rektorerna fortbildas, så att de kan skapa en kultur på sina skolor som stöder utvecklingen av teknologiförståelse och datalogiskt tänkande i undervisningen. Annars finns det risk för att undervisningen får ett alltför snävt fokus och styrs av läromedlens ramar.

DigiEduHack

3 oktober arrangeras DigiEduHack – ett 24 timmars hackathon som ska samla utbildningsintresserade från hela världen, alltifrån elever till forskare och yrkesverksamma inom olika områden. Skolor, universitet, forskningsinstitut, edtech-företag och fristående organisationer kan vara värdar på sina orter och få hjälp med att hantera utmaningar och lösa problem som de står inför. 

DigiEduHack leds av EIT-Climate-Kic och samordnas av Aaltouniversitetet i Esbo, Finland. Satsningen är en del av EU:s handlingsplan för digital utbildning, som lanserades i januari 2018. Handlingsplanens övergripande mål är att möjligheterna med it och digitala medier ska utnyttjas på bättre sätt, så att de studerande verkligen kan utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver när världen och samhället förändras.

Medborgar- och användardriven innovation kan vara ett sätt att hitta nya vinklar och perspektiv som kan föra utvecklingen framåt. På DigiEduHack kan det handla om allt ifrån själva lärupplevelsen till utformningen av lärmiljöer och en mer målmedveten användning av data för att förbättra undervisning och lärande.

EIT-Climate-Kic och Aaltouniversitetet hoppas på 2500 deltagare på 50 platser i olika delar av världen. Ett trettiotal är redan klara, men man söker aktivt efter fler som vill vara med. Alla får hjälp och stöd av arrangörerna, så att de kan genomföra arrangemanget. Huvudarrangemanget äger rum på Aaltouniversitet och alla deltagare runt om i världen kan följa vad som händer i en streamad sändning. Deltagarna på de olika platserna kan också kommunicera med varandra och utbyta tankar och idéer.

På DigiEduHack får deltagarna hos de olika värdarna först en inblick i utmaningarna och arbetar sedan i konkurrerande team som ska ta fram konkreta förslag på lösningar. Teamen pitchar sina förslag för värden som sedan utser bästa lösning och bästa team. De bästa lösningarna i hela DigiEduHack kommer att utses i en världsomspännande tävling som avgörs i november.

Två forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Martin Johansson arbetar som forskare på RISE Interactive i Göteborg. Han medverkar sedan förra året i det treåriga innovationsprojektet IoT-hubb skola. 

Thomas Hillman är docent med inriktning mot it och lärande vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Han intresserar sig både för hur tekniken förändrar hur vi lär oss i formella och informella sammanhang samt hur våra lärprocesser förändrar användning och design av teknik. 

Veckans tips

De etiska frågeställningarna kring användningen av AI lyfts allt oftare fram i samhällsdebatten och är naturligtvis även viktiga för skolan. På MIT Media Lab arbetar doktoranden Blakeley Payne och hennes kollegor med att ta fram ett öppet undervisningsmaterial som kan användas på mellan- och högstadiet.

Under sommaren har man arrangerat ett sommarläger som både ger barnen en inblick i viktiga frågor och problemställningar och inbjuder till reflektion och diskussion. Här finns mycket att fundera på och att inspireras av!