Etikett: Skärmtid

Spaningen Podd 021: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Spaningen Podd 021: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

I veckans podd tar vi först upp en ny undersökning om hur danska elevers mobilanvändning i skolan regleras och vilka effekter det får. Därefter presenteras Falköpings kommun, en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Vi avslutar med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Allra först sammanfattas en ny undersökning om hur danska elevers mobilanvändning i skolan regleras och vilka effekter det får. Därefter presenteras Falköpings kommun, en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips

Regler för elevers mobilanvändning på danska grundskolor

För ett par veckor sedan offentliggjordes den hittills mest omfattande undersökningen av hur danska grundskolor sätter upp regler för elevers mobilanvändning i skolan. Den har genomförts av psykologen Andreas Lieberoth, som är verksam som forskare på DPU vid Århus universitet.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med representanter för 602 skolor i hela Danmark, jämnt fördelade över landet.

60% av de intervjuade skolorna har ett formellt regelverk som har fastställts av skolledningen eller skolans styrelse. Knappt 19% har någon form av gemensamma regler eller principer och ungefär 8% har satt igång en process för att fatta ett formellt beslut kring dem.

Analysen av intervjuerna visar att det finns nio modeller för hur man hanterar elevers mobilanvändning i skolan, från inga regler alls till totalt förbud. Den vanligaste modellen är att eleverna förvarar mobilen avstängd i sin väska när de är i skolan. På 36% av skolorna får elever använda mobilen i undervisningen när läraren anser det lämpligt. 4% av skolorna har en policy som säger att mobilen ska användas aktivt, som ett verktyg i undervisningen.

Det vanligaste skälet till att reglerna införs, är att man vill ha bättre ordning på lektionerna. 38% av skolorna uppger det här skälet. Näst vanligast är att reglerna införs för att man vill öka det sociala umgänget på rasterna. Detta säger 22% av skolorna.

Två tredjedelar upplever att reglerna har en positiv effekt. 22% uppger att eleverna umgås mer med varandra på rasterna och 21% menar att det har blivit mer ro och bättre koncentration på lektionerna. 13% säger att elevernas deltagarkompetens har utvecklats och att de har blivit bättre på att reglera sin användning av mobilen. Detta sker när mobilen används aktivt som ett arbetsredskap på lektionerna.

Rapporten avslutas med fyra rekommendationer till skolor som vill införa regler för mobilanvändningen.

Den första är att försöka hitta en bra balans mellan problemlösning och utbildning. Många regelverk och principer syftar bara till att begränsa de störande effekterna av elevernas mobilanvändning. Det hindrar lärarna från att hjälpa eleverna att utveckla goda digitala vanor och en god digital kompetens.

Den andra rekommendationen är att tänka på åldersvariationen på skolan när reglerna tas fram. Det kan vara frestande att ha samma regelverk för alla, men det är naturligtvis en stor skillnad mellan 6- och 16-åringars mognad, deras pedagogiska behov och deras relationer till tekniken.

Den tredje rekommendationen är att börja med att fråga sig varför reglerna ska införas. Olika modeller har olika effekter. En modell ger ordning i klassrummet, en annan förbättrar elevernas umgänge på rasterna och en tredje hjälper eleverna att utveckla sin digitala kompetens. Vad är det egentligen skolan vill uppnå med reglerna?

Den fjärde rekommendationen är att utgå ifrån den kunskap som finns inom området. Det gäller att se upp för den upphettade och oftast svartvita debatten i medierna. Istället är det viktigt att utgå ifrån de egna lärarnas erfarenheter av eleverna och att bygga vidare på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Det behövs mer kunskap om den danska kontexten, menar Andreas Lieberoth. Här kan forskare och lärare ha stor nytta av varandra.  

Vad är på gång i Falköpings kommun?

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling med ett antal skolhuvudmän. I slutet av förra året utvidgades nätverket med några fler partners, som ska presenteras här på Spaningen.

Falköpings kommun är först ut. Igår publicerades en intervju med Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg med inriktning mot ikt. Han konstaterade att Falköpings kommun för närvarande inte är någon innovatör när det gäller användningen av de digitala möjligheterna i skolan. Däremot är kommunen en god early adopter. Men framöver vill man gärna undersöka om det är möjligt att gå från att vara early adopter till att bli innovatör och vilka förutsättningar det isåfall kräver.

Under de närmaste åren genomför Falköpings kommun en rad olika byggnadsprojekt. 2021 ska en 7-9-skola som rymmer 1100 elever vara färdigbyggd. Det pågår även ett antal ombyggnationer på förskolor och F-6-skolor runt om i kommunen. För att underlätta det här arbetet har man tagit fram ett funktionsprogram, en slags övergripande mall, som visar vilka grundläggande funktioner som behöver finnas för att lärarnas och elevernas arbete ska fungera.

Falköpings kommun arbetar också med att ta fram mer kostnadseffektiva lösningar för it-systemen. Ett viktigt skäl till det är att SKL spår att det snart kommer att bli hårdare ekonomiska villkor för kommunerna. Man undersöker även förutsättningarna för lärare att byta från pc till chromebook, vilket skulle sänka kostnaderna rejält.

Lokala handlingsplaner för grund- och gymnasieskolans digitalisering är på gång, i väntan på att SKLs nationella handlingsplan ska presenteras 18 mars. Här är det viktigt att se till att skapa ett stabilt underlag för de kommande årens utveckling. Samtliga förskolor och skolor ska därför göra en LIKA-skattning vartannat år som visar hur det går med digitaliseringen.

Under de kommande åren kommer det att krävas mycket kompetensutveckling och målet är att den ska bli en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen. Det gäller både att undersöka nya modeller för hur den ska bedrivas och att hjälpa lärarna att bli mer självgående i utvecklingsarbetet

Veckans tips. Vad säger forskningen egentligen om sociala mediers påverkan på ungas välmående?

I senaste numret av Nature Human Behavior publiceras en studie som analyserar sambandet mellan ungas välmående och deras användning av sociala medier. De båda Oxford-forskarna Amy Orben och Andrew Przybylski visar med en statistisk analys av tidigare stora studier att effekterna är i princip försumbara för de allra flesta. Att bli mobbad, röka marijuana, att sova ordentligt eller att äta frukost har avsevärt större påverkan på hälsa och välmående. Oron för ungas “skärmtid” är med andra ord betydligt överdriven och ges sannolikt alltför stor plats i medierna.

Samtidigt finns det studier som visar att de få procent som antingen använder sociala medier extremt mycket eller inte alls mår betydligt sämre än genomsnittet. Men det är inte klart om det beror på användningen eller orsakas av andra problem. Det behövs helt enkelt mer forskning. Detsamma gäller de långsiktiga effekterna, som vi av naturliga skäl ännu inte vet något om.

12 mars arrangerar DPU forskningskonferensen Generation skærm i Köpenhamn, där både tongivande internationella forskare och danska forskare och debattörer ges utrymme. Tanken är att ta ett viktigt steg för att förena aktuell forskning med kritik och praktisk kunskap. Vad säger forskningen egentligen? Vad betyder det i vardagen? Hur kan vi ta upp de problem som finns utan att sjukförklara alla som använder sociala medier?

Spaningen Podd 014: Mobilen i klassrummet, skärmtid och välmående samt nyttan med porrfilter

Spaningen Podd 014: Mobilen i klassrummet, skärmtid och välmående samt nyttan med porrfilter

Den här veckan tar vi upp tre frågor som ofta väcker bekymmer och oro. Först ut är  mobilen i klassrummet, därefter fortsätter vi med skärmtid och välmående innan det är dags att kort se på nyttan med porrfilter. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 50: Mobilen i klassrummet, skärmtid och välmående samt nyttan med porrfilter

Veckans spaning, vecka 50: Mobilen i klassrummet, skärmtid och välmående samt nyttan med porrfilter

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan tar vi upp tre frågor som ofta väcker bekymmer och oro. Först ut är mobilen i klassrummet, därefter fortsätter vi med skärmtid och välmående innan det är dags att kort se på nyttan med porrfilter. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Elever använder mobilen som lärresurs “under lärarens radar”

Elevers användning av mobiler i skolan ses för det mesta som ett ordningsproblem. De blir distraherade, stör studieron i klassrummet eller mobbar och trakasserar andra när de har tillgång till sina mobiler. Därför ropar många på förbud eller kraftiga begränsningar. Men mobilanvändningen kan även ses ur ett annat perspektiv: den bidrar till att elevernas lärande alltmer hamnar “under lärarens radar”.

Forskningsprojektet Uppkopplade klassrum vid Karlstads universitet har under flera år undersökt hur gymnasieelever använder sina smarta mobiler i skolan. I artikeln Under the teacher’s radar analyserar Stig-Börje Asplund, Christina Olin-Scheller och Marie Tanner vad som händer när eleverna på egen hand börjar använda mobilerna som lärresurs i undervisningen.

Artikeln visar hur eleverna använder sina mobiler för att hantera problem som dyker upp när de ska lösa uppgifter som de fått av läraren. Genom att söka efter information på sina mobiler, hittar de texter och andra resurser som hjälper dem att komma vidare. När eleverna samarbetar i mindre grupper blir mobilanvändningen både en viktig del av den sociala interaktionen och en resurs som underlättar det gemensamma lärandet.

Problemet med detta är att läraren hamnar helt utanför elevernas arbete med att skapa mening och förståelse med hjälp av det material som de hittar. Läraren är inte ens medveten om att de gör på det här sättet, trots att mobilerna i regel används helt öppet. Därmed blir det inte heller möjligt att ge den hjälp och det stöd som eleverna skulle behöva när de försöker komma över hindren på egen hand. Det finns till exempel inte något som pekar på att eleverna gör någon källkritisk granskning av den information som de hittar utan de verkar ta till sig innehållet utan eftertanke och reflektion.

Lösningen på det här problemet är inte att förbjuda mobiler, eftersom datorer och plattor kan användas på samma sätt. Istället måste läraren bli medveten om vad eleverna faktiskt gör och utforma undervisningen så att eleverna lär sig att hantera och att använda den information som de möter på ett kritiskt sätt.

Det uppkopplade klassrummet ställer liksom dagens samhälle stora krav på medie- och informationskunnighet, konstaterar forskarna. Därför är det avgörande att läraren inom sina ämnen hjälper eleverna att utveckla dessa kunskaper och förmågor, som ständigt blir allt viktigare.

Vad säger forskningen om skärmtid och välmående?

På senare år har det märkts en växande oro för att mobiler, plattor och datorer tar upp en alltför stor del av ungas och även vuxnas liv. Röster har höjts för att skärmtiden måste minska, eftersom den påverkar hur vi mår. Tonläget är till och med så högt att Google och Apple har byggt in funktioner i Android och iOS som gör det möjligt att mäta skärmtiden och att ställa in begränsningar.

Andrew Przybylski, som forskar i experimentell psykologi och är forskningschef på Oxford Internet institute, hör till dem som menar att oron kring skärmtid och nätanvändning är starkt överdriven. Han anser också att den forskning som finns är bristfällig och inte ger någon evidens. Tillsammans med sina kollegor genomför han därför studier som ska ge större klarhet kring hur verkligheten faktiskt ser ut.

All programkod som används är öppen och alla data som samlas in är fritt tillgängliga för alla. Flera av studierna är även förhandsregisterade (pre-registered) hos vetenskapliga tidskrifter. Det innebär att metoder och hypoteser redovisas innan studien genomförs och att de inte kan ändras efterhand.

Förra året publicerades en storskalig förhandsregistrerad studie där Przybylski och Netta Weinstein undersöker sambandet mellan skärmtid och ungas psykiska välmående. Totalt omfattar studien 120 000 engelska 15-åringar och bygger på självrapporterade data. Studien skiljer mellan skärmtid på vardagar och helger och man tar också hänsyn till vad ungdomarna gör: tittar de på film eller tv, spelar de datorspel, använder de datorn eller använder de mobilen.

Studien visar att en lagom användning, högst fem timmar om dagen på vardagar, har en positiv inverkan på ungas välmående. Om användningen blir större än så, minskar det – men det är ingen större skillnad. Det rör sig om två punkter på en skala från 14 till 70.

Just nu genomför Przybylski tre uppföljande studier. I en tittar han på förändring över tid, i en annan undersöker han pålitligheten i självrapporterade data och i en tredje försöker han hitta orsakssamband.

Är porrfilter en effektiv lösning?

I somras publicerades en artikel av Andrew Przybylski och Victoria Nash som tog upp två studier om porrfilters effektivitet när det gäller att hindra unga från att komma åt porr. Deras slutsats är att filter är en högst ineffektiv lösning i det här avseendet. De som vill kan komma åt porr ändå, utan några nämnvärda hinder. Artikeln avslutas därför med att forskarna efterlyser en cost-benefit-analys: Är det verkligen värt att ta den kostnad som det innebär att införa filter när effekten ändå bara är marginell?

Detta tar vi också upp i en artikel som lades ut på Spaningen i tisdags: Är porrfilter lösningen – eller finns det bättre sätt? En förbättrad sex- och samlevnadsundervisning, som är inkluderande och tar avstamp i ungdomars egna erfarenheter, är sannolikt en lösning som är mer hållbar på längre sikt. Filter har aldrig visat sig fungera, konstaterar de fyra sakkunniga som medverkar i artikeln. I grunden handlar det om att förändra attityder och synsätt, och det gör man inte i en handvändning.

Veckans tips

För två veckor sedan presenterades en ny utgåva av Nature Outlook, som finansierats av Max Planck-sällskapet i Tyskland. Temat är den digitala revolutionen och hur den på olika sätt förändrar samhället, livet och tillvaron. Här finns mycket att läsa och reflektera kring!

En text tar upp sökandet efter svaret på frågan om vad den digitala utvecklingen innebär för människans hälsa och välmående. En annan belyser hur digitalisering kan förbättra offentlig förvaltning, samtidigt som det finns risker för den personliga integriteten. Bland de andra texterna kan nämnas en som tar upp hur automatisering förändrar arbetslivet och en om hur forskningen ska hantera allmänhetens förväntningar på artificiell intelligens.