Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med en rapport från Norge som undersöker om eleverna i åk 10 får likvärdig undervisning i de digitala verktyg som får användas på examensprovet i matematik. Därefter tar vi ett kliv till Storbritannien, där Nesta menar att prov snart kommer att ersättas av kontinuerlig bedömning med hjälp av artificiell intelligens (ai). Vi fortsätter med Skolverkets slutrapport om fjärrundervisning och rundar av med veckans tips.

Likvärdig undervisning i digitala verktyg inför examen i matematik?

Norska utbildningsdepartementet har precis presenterat en ny delrapport i utvärderingen av matematikexamen i åk 10. Den här gången har forskare undersökt om eleverna som gjorde provet i våras har fått likvärdig undervisning i de digitala verktyg som de får använda under examen. Det handlar bland annat om kalkylprogram, som Excel, grafritande miniräknare och dynamiska geometriprogram, som Geogebra.

Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan eleverna när det gäller undervisningen i dessa verktyg. En viktig orsak är att många lärare menar att de inte har fått tillräcklig kompetensutveckling för att klara det. Ett annat skäl är att en del skolor inte prioriterar användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Det finns också skillnader när det gäller elevers tillgång till dem.

Forskarna konstaterar i rapporten att det här riskerar att leda till att eleverna inte ges likvärdiga förutsättningar att klara provet. De som har fått en ordentlig undervisning i de digitala verktygen får ett försprång gentemot de andra.

Detta måste förstås hanteras. Utbildningsdepartementet betonar att det inte ska finnas några digitala klasskillnader i den norska skolan. Därför måste huvudmännen se till att alla skolor har de tekniska förutsättningar som krävs och att lärare får en kompetensutveckling som motsvarar deras behov.

Förra året presenterade den norska regeringen en nationell strategi för skolans digitalisering och ett ramverk för lärares digitala kompetens. Regeringen gav samtidigt möjlighet för kommunerna att söka bidrag för att tillsammans med högskolor och universitet stärka det lokala utvecklingsarbetet. Det finns också, sedan 2014, möjlighet för matematiklärare att vidareutbilda sig, så att de kan dra nytta av de digitala möjligheterna i sin undervisning och även lära eleverna programmering.

2020 införs nya läroplaner för grund- och gymnasieskolan som betonar kärnelementen i de olika ämnena, det vill säga de kunskaper som elever behöver i samhälle och arbetsliv. För matematiken innebär det bland annat att de digitala delarna kommer att förstärkas och att programmering blir obligatoriskt. Därför är det förstås av största vikt att alla matematiklärare verkligen kan arbeta med detta i sin undervisning.

Börjar provens tid närma sig sitt slut?

I tisdags presenterade Nesta, en brittisk stiftelse som arbetar för global innovation, sina 10 förutsägelser för 2019. En av förutsägelserna var att prov kommer att ersättas av kontinuerlig bedömning och återkoppling med hjälp av artificiell intelligens.

Skolinspektionen Ofsted meddelade nyligen att man kommer att lägga mindre vikt vid provresultaten när man granskar landets skolor. Istället kommer man att titta närmare på i vilken mån undervisningen främjar elevernas personliga utveckling. Kunskap och lärande är förstås fortfarande viktigt, men det gäller också att ta med så kallade soft skills som social och emotionell intelligens i ekvationen.

Nesta menar att det här är ett gyllene tillfälle för skolan att börja dra nytta av de snabba framstegen inom ai. Det finns redan lärplattformar som använder algoritmer och maskinlärande för att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar. Det finns också system som kan ge eleverna återkoppling i realtid. I Kina pågår just nu försök på en fjärdedel av landets skolor där man drar nytta av de senaste rönen inom språkteknologi när elevers uppsatser ska bedömas.

Användningen av ai innebär också att de kunskaper och förmågor som Ofsted börjar bli intresserade av kan bedömas. Dataanalys gör det till exempel möjligt att bedöma elevernas samarbetsförmåga, tolerans och i vilken mån de kan tänka självständigt. I ett av delproven i PISA 2015 bedömdes elevers kollaborativa problemlösningsförmåga genom analys av hur de besvarade frågor från chatboten Abby. Än så länge är utvecklingen på ett ganska tidigt stadium, men det kan gå snabbt framåt.

Det här är naturligtvis inte någon problemfri utveckling, påpekar Nesta. Det finns mängder av såväl praktiska som etiska frågor som söker svar. Hur behöver skolornas tekniska infrastruktur utvecklas för att det här ska bli möjligt? Hur förändras lärarrollen och vad innebär det för lärarutbildningen? Vilka konsekvenser kan det här få för den sociala rörligheten? Vem kommer att äga och kontrollera all data som genereras? Går det att säkerställa att bedömningen blir korrekt och rättvis?

Skolverkets  slutrapport om försöksverksamheten med fjärrundervisning

Lärarbristen och svårigheten att rekrytera lärare i olika ämnen är ett ständigt återkommande ämne i den svenska skoldebatten. Fjärrundervisning kan vara en väg att gå för att åtminstone hitta en del av lösningen. 2015 reglerades den ordinarie fjärrundervisningen i skollagen och andra förordningar. Fjärrundervisning i modersmål, moderna språk och teckenspråk är tillåten från och med årskurs 7. Studiehandledning på modersmålet är också tillåten. Samma år inleddes en försöksverksamhet med fjärrundervisning i andra ämnen och även i lägre årskurser. Nu är slutrapporten färdig och överlämnad.

Fjärrundervisning är till skillnad från distansundervisning synkron, vilket innebär att lärare och elever interagerar med varandra över Internet i realtid. De försök som Skolverket följde handlade om assisterad fjärrundervisning. Med andra ord var eleverna inte ensamma i klassrummet, utan de fick även handledning och hjälp av en lärarassistent.

Fjärrundervisning är hårt reglerad och får endast anordnas om det inte finns någon behörig lärare eller om elevunderlaget är för litet. För närvarande är fjärrundervisning inte särskilt vanligt förekommande i den svenska skolan. En enkätundersökning som Skolverket genomförde i våras visar att knappt var tionde gymnasieskola har elever som får regelbunden fjärrundervisning. På grundskolan är andelen något lägre.

Skolverket konstaterar i slutrapporten att fjärrundervisning ökar elevernas tillgång till utbildning och undervisning av behöriga lärare. De ger också huvudmän och skolor möjlighet att ha ett mer flexibelt utbud av kurser än vad som annars skulle vara möjligt.

Den avgörande frågan är om fjärrundervisning håller tillräckligt hög kvalitet. Enligt Skolverket är det flera faktorer som påverkar detta. Den fjärrundervisande lärarens ämneskompetens och digitala kompetens spelar en stor roll. Andra viktiga faktorer är teknisk infrastruktur, organisation, elevgruppens storlek samt den tid som läraren har för att planera undervisningen. Den fysiska handledningen av lärarassistenten i klassrummet är också en faktor som har betydelse,

Enligt Skolverket är fjärrundervisning inte ett sätt för skolhuvudmän att spara pengar, utan det är en lösning som man bara tar till när det faktiskt inte går att rekrytera lärare. Tvärtom finns det mycket som pekar på att kostnaderna ibland ökar genom att det ställs krav på tillgång till teknisk infrastruktur och handledare i klassrummet.

I slutrapporten föreslår Skolverket att fjärrundervisning bör tillåtas i fler ämnen och vid särskilda skäl även i lägre årskurser. Försöksverksamheten ger dock inte tillräckligt underlag för att föreslå vilka ämnen som är lämpliga.

Veckans tips

Flera intressenter tittar närmare på hur undervisning över nätet kan utvecklas och användas. Det oberoende forskningsinstitutet Ifous genomförde 2016-17 forsknings- och utvecklingsprojektet Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever tillsammans med RISE och Umeå universitet. Syftet var att ta reda på hur fjärrundervisning kan öka likvärdigheten och utveckla undervisningens kvalitet för alla elever, oavsett var i landet som skolan finns.

Nu ligger man i startgroparna för ett treårigt projekt som ska omfatta både distans- och fjärrundervisning, och som vänder sig till grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Förberedelserna pågår året ut och i januari planeras ett uppstartsmöte.

iDAG är en satsning av Lapplands gymnasium, Luleå tekniska högskola och Norrbottens kommuner som precis gått i mål. Under tre år har man, med delfinansiering från Vinnova, byggt och drivit en innovativ testmiljö, där man provat nya sätt att bedriva fjärrundervisning. En viktig tanke har varit att skapa arbetssätt som möjliggör sömlösa övergångar mellan fjärrundervisning och undervisning i klassrumsmiljö.

Region Västerbotten och MediaCenter satsar också att utveckla fjärrundervisningen och att få igång det regionala och lokala samarbetet. Umeå universitet, Umeå kommun samt Skellefteå kommun hör till dem som deltar. Bland annat arrangeras kurser och konferenser i ämnet. I nuläget befinner sig 14 kommuner i en planerings- eller uppstartsfas med fjärrundervisning.