Etikett: Programmering

Spaningen Podd 017: Plattformssamhället, programmeringssatsning i Karlstad och tio råd om hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen

Spaningen Podd 017: Plattformssamhället, programmeringssatsning i Karlstad och tio råd om hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen

Vi börjar med en titt på antologin Plattformssamhället, som presenterades tidigare i veckan. Därefter tar vi upp en treårig satsning på programmering i matematikundervisningen i Karlstad. Vi rundar av med tio råd från danska utbildningsdepartementet om hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen. Allra sist kommer förstås veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: Plattformssamhället, programmeringssatsning i Karlstad och tio råd om hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen

Veckans spaning: Plattformssamhället, programmeringssatsning i Karlstad och tio råd om hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Spaningen inleds med en titt på antologin Plattformssamhället, som presenterades tidigare i veckan. Därefter är dags att se lite närmare på en treårig satsning på programmering i matematikundervisningen i Karlstad. Veckans spaning rundas av med tio råd från danska utbildningsdepartementet om hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen. Allra sist kommer veckans tips.

Plattformssamhället

På senare år har fem plattformsbaserade företag – Amazon, Apple, Facebook, Google och Microsoft – fått en växande betydelse för hur samhället, demokratin, ekonomin och vardagen ser ut. Deras digitala lösningar skapar inom många områden nya och mer effektiva sätt att organisera samhällets och privatlivets rutiner och sysslor. Samtidigt måste en allt större del av det mänskliga handlandet anpassas sig efter den datorkod som de här företagen utvecklar. Vad kan det här innebära för den fortsatta samhällsutvecklingen?

För ett par dagar sedan gav den gröna och liberala tankesmedjan Fores ut antologin Plattformssamhället: Den digitala utvecklingens politik, innovation och reglering, med Jonas Andersson Schwarz och Stefan Larsson som redaktörer. Tillsammans med tolv andra skribenter belyser de centrala frågeställningar och problem inom en rad viktiga områden. Varför är algoritmer så viktiga som byggstenar i plattformssamhället? Hur kan risker och möjligheter förstås och hanteras? Vilken roll kan och bör den politiska diskussionen spela? Vilka lärdomar kan vi dra av den pågående utvecklingen i Kina, EU och USA? Behövs nationella och internationella regleringar

I ett av kapitlen tar Michael Forsman upp vad plattformiseringen innebär för skolan. Tjänster från Apple, Google och Microsoft börjar bli en förutsättning för att det dagliga skolarbetet ska kunna bedrivas. Det får konsekvenser för synen på utbildning och kunskap och vad morgondagens medborgare behöver lära sig, menar han. Därför behöver skolan stärka och utvidga elevernas medie- och informationskunnighet. Det räcker inte att undervisningen socialiserar eleverna till att fungera som kuggar i mediesamhället, tillägger han. De behöver också lära sig att analysera datafieringens och algoritmernas makt ur ett kritiskt perspektiv. Det är även viktigt att eleverna reflekterar kritiskt kring de medier och plattformar som används i skolan. Landets lärarutbildningar har ett viktigt ansvar att se till att det här blir möjligt, konstaterar Michael Forsman.

Satsning på textbaserad programmering i Karlstad

Karlstads kommun tilldelades nyligen knappt 1.8 miljoner kronor av Ljungbergsfonden för att under tre år utveckla en modell för undervisning i textbaserad programmering på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan. Projektet leds av Annika Thyberg, som arbetar som matematikutvecklare i Karlstads kommun.

Idén till satsningen uppstod när det stod klart att eleverna från och med högstadiet ska träna programmering i olika programmeringsmiljöer. Formuleringen i den reviderade ämnesplanen i matematik tolkas som att eleverna både ska arbeta i visuella och i textbaserade programmeringsmiljöer. Det här sågs som ett gyllene tillfälle att få igång ett fungerande kollegialt lärande och samarbete över stadierna, förklarade Annika Thyberg i ett telefonsamtal igår. På samma gång blir det möjligt att skapa bättre möjligheter till stadieövergripande progression i matematikundervisningen.

På ett tidigt stadium bestämde man sig i Karlstad för att använda Python som programmeringsspråk. Det är ett av de vanligaste programmeringsspråken, och anses vara ett lämpligt språk att börja med. I arbetet med lärarnas kompetensutveckling ska man använda ett fortbildningspaket som tagits fram av Malmö stad: Matematisk programmering i Python.

En viktig del av projektet går ut på att elevgrupper på högstadiet och i gymnasieskolan, med hjälp och stöd av lärarna, ska samarbeta och lära av varandra. Det första steget blir att gymnasieelever spelar in en film där de visar och berättar hur de tänker när de arbetar med att programmera ett spel. Filmen ska sedan användas som utgångspunkt när högstadie- och gymnasieelever programmerar och lär tillsammans.

Efterhand är det meningen att erfarenheterna från arbetet med programmering i matematiken ska användas för att utveckla undervisningen även i andra ämnen, berättade Annika Thyberg.

Tio goda råd om it och digitala medier i undervisningen

Många lärare är osäkra på när och på vilka sätt de digitala möjligheterna ska användas i undervisningen. Hur ska man använda de digitala möjligheterna för att främja och utveckla elevernas lärande? Vad behöver man tänka på? Danska utbildningsdepartementet har därför tagit fram tio goda råd som lärare kan ha som utgångspunkt. Till varje råd finns en kort film där lärare förklarar hur de tänker och resonerar.

Allra först betonas vikten av att läraren är tydlig med syftet. Förklara varför eleverna ska arbeta digitalt och se till att de verkligen har förstått vad som gäller. När eleverna arbetar som digitala producenter, är det viktigt att läraren löpande ger återkoppling och knyter an elevernas resonemang till de ämneskunskaper och förmågor som de ska utveckla. Det gäller också att se till att eleverna verkligen drar nytta av de digitala möjligheterna och även arbetar multimodalt – alltså både med text, bild, ljud och film – när de presenterar sina kunskaper.

Läraren kan också ta in elevernas digitala erfarenheter från fritiden och koppla dem till undervisningen. Här är det bland annat viktigt att hjälpa eleverna att söka och hantera information på ett målmedvetet och kritiskt sätt. Det gäller också att använda de digitala möjligheterna på ett undersökande sätt i undervisningen. Ge uppgifter som inte har rätt eller fel svar, utan istället är öppna och visar att det finns flera möjliga vägar att lösa dem.  Låt eleverna träna att arbeta kollaborativt så att de stärker samarbetsförmågan och lär sig att lära tillsammans. När eleverna arbetar digitalt är det även enklare att anpassa uppgifterna efter deras varierande förutsättningar och att dra nytta av olika former av stöd, t. ex talsyntes.

Det allra sista rådet tar upp värdet av att lärare ständigt reflekterar och diskuterar kring hur it-användningen kan ge stöd åt elevernas lärande och att de delar med sig av sina insikter så att de hjälper varandra att utvecklas vidare. Värdet av att lärare resonerar om vilka produkter och tjänster som är försvarbara att använda i skolan ur ett dataetiskt perspektiv lyfts också fram.

Veckans tips: Scratch 3.0

Ett par dagar efter årsskiftet släpptes Scratch 3.0, en ny version som ger  blockprogrammeringen och det digitala skapandet ännu större uttrycksmöjligheter än tidigare. Fler bilder, ljud och bakgrunder är tillgängliga och det går även att skapa bilder och redigera ljud på fler sätt än tidigare. Det är också möjligt att styra extern hårdvara, exempelvis micro:bit.

MIT Scratch Team beskriver de nya möjligheterna i en sammanfattande artikel på Medium. Det finns också en kort film på Youtube som ger en snabb överblick över nyheterna.

Spaningen podd 013: Om likvärdighet i prov, om att ersätta prov och något om fjärrundervisning

Spaningen podd 013: Om likvärdighet i prov, om att ersätta prov och något om fjärrundervisning

Veckans podd börjar med en rapport från Norge som undersöker om eleverna i åk 10 får likvärdig undervisning i de digitala verktyg som får användas på examensprovet i matematik. Därefter tar vi ett kliv till Storbritannien, där Nesta menar att prov snart kommer att ersättas av kontinuerlig bedömning med hjälp av artificiell intelligens (AI). Vi fortsätter med Skolverkets slutrapport om fjärrundervisning och rundar av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 49: Om likvärdighet i prov, om att ersätta prov och något om fjärrundervisning

Veckans spaning, vecka 49: Om likvärdighet i prov, om att ersätta prov och något om fjärrundervisning

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med en rapport från Norge som undersöker om eleverna i åk 10 får likvärdig undervisning i de digitala verktyg som får användas på examensprovet i matematik. Därefter tar vi ett kliv till Storbritannien, där Nesta menar att prov snart kommer att ersättas av kontinuerlig bedömning med hjälp av artificiell intelligens (ai). Vi fortsätter med Skolverkets slutrapport om fjärrundervisning och rundar av med veckans tips.

Likvärdig undervisning i digitala verktyg inför examen i matematik?

Norska utbildningsdepartementet har precis presenterat en ny delrapport i utvärderingen av matematikexamen i åk 10. Den här gången har forskare undersökt om eleverna som gjorde provet i våras har fått likvärdig undervisning i de digitala verktyg som de får använda under examen. Det handlar bland annat om kalkylprogram, som Excel, grafritande miniräknare och dynamiska geometriprogram, som Geogebra.

Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan eleverna när det gäller undervisningen i dessa verktyg. En viktig orsak är att många lärare menar att de inte har fått tillräcklig kompetensutveckling för att klara det. Ett annat skäl är att en del skolor inte prioriterar användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Det finns också skillnader när det gäller elevers tillgång till dem.

Forskarna konstaterar i rapporten att det här riskerar att leda till att eleverna inte ges likvärdiga förutsättningar att klara provet. De som har fått en ordentlig undervisning i de digitala verktygen får ett försprång gentemot de andra.

Detta måste förstås hanteras. Utbildningsdepartementet betonar att det inte ska finnas några digitala klasskillnader i den norska skolan. Därför måste huvudmännen se till att alla skolor har de tekniska förutsättningar som krävs och att lärare får en kompetensutveckling som motsvarar deras behov.

Förra året presenterade den norska regeringen en nationell strategi för skolans digitalisering och ett ramverk för lärares digitala kompetens. Regeringen gav samtidigt möjlighet för kommunerna att söka bidrag för att tillsammans med högskolor och universitet stärka det lokala utvecklingsarbetet. Det finns också, sedan 2014, möjlighet för matematiklärare att vidareutbilda sig, så att de kan dra nytta av de digitala möjligheterna i sin undervisning och även lära eleverna programmering.

2020 införs nya läroplaner för grund- och gymnasieskolan som betonar kärnelementen i de olika ämnena, det vill säga de kunskaper som elever behöver i samhälle och arbetsliv. För matematiken innebär det bland annat att de digitala delarna kommer att förstärkas och att programmering blir obligatoriskt. Därför är det förstås av största vikt att alla matematiklärare verkligen kan arbeta med detta i sin undervisning.

Börjar provens tid närma sig sitt slut?

I tisdags presenterade Nesta, en brittisk stiftelse som arbetar för global innovation, sina 10 förutsägelser för 2019. En av förutsägelserna var att prov kommer att ersättas av kontinuerlig bedömning och återkoppling med hjälp av artificiell intelligens.

Skolinspektionen Ofsted meddelade nyligen att man kommer att lägga mindre vikt vid provresultaten när man granskar landets skolor. Istället kommer man att titta närmare på i vilken mån undervisningen främjar elevernas personliga utveckling. Kunskap och lärande är förstås fortfarande viktigt, men det gäller också att ta med så kallade soft skills som social och emotionell intelligens i ekvationen.

Nesta menar att det här är ett gyllene tillfälle för skolan att börja dra nytta av de snabba framstegen inom ai. Det finns redan lärplattformar som använder algoritmer och maskinlärande för att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar. Det finns också system som kan ge eleverna återkoppling i realtid. I Kina pågår just nu försök på en fjärdedel av landets skolor där man drar nytta av de senaste rönen inom språkteknologi när elevers uppsatser ska bedömas.

Användningen av ai innebär också att de kunskaper och förmågor som Ofsted börjar bli intresserade av kan bedömas. Dataanalys gör det till exempel möjligt att bedöma elevernas samarbetsförmåga, tolerans och i vilken mån de kan tänka självständigt. I ett av delproven i PISA 2015 bedömdes elevers kollaborativa problemlösningsförmåga genom analys av hur de besvarade frågor från chatboten Abby. Än så länge är utvecklingen på ett ganska tidigt stadium, men det kan gå snabbt framåt.

Det här är naturligtvis inte någon problemfri utveckling, påpekar Nesta. Det finns mängder av såväl praktiska som etiska frågor som söker svar. Hur behöver skolornas tekniska infrastruktur utvecklas för att det här ska bli möjligt? Hur förändras lärarrollen och vad innebär det för lärarutbildningen? Vilka konsekvenser kan det här få för den sociala rörligheten? Vem kommer att äga och kontrollera all data som genereras? Går det att säkerställa att bedömningen blir korrekt och rättvis?

Skolverkets  slutrapport om försöksverksamheten med fjärrundervisning

Lärarbristen och svårigheten att rekrytera lärare i olika ämnen är ett ständigt återkommande ämne i den svenska skoldebatten. Fjärrundervisning kan vara en väg att gå för att åtminstone hitta en del av lösningen. 2015 reglerades den ordinarie fjärrundervisningen i skollagen och andra förordningar. Fjärrundervisning i modersmål, moderna språk och teckenspråk är tillåten från och med årskurs 7. Studiehandledning på modersmålet är också tillåten. Samma år inleddes en försöksverksamhet med fjärrundervisning i andra ämnen och även i lägre årskurser. Nu är slutrapporten färdig och överlämnad.

Fjärrundervisning är till skillnad från distansundervisning synkron, vilket innebär att lärare och elever interagerar med varandra över Internet i realtid. De försök som Skolverket följde handlade om assisterad fjärrundervisning. Med andra ord var eleverna inte ensamma i klassrummet, utan de fick även handledning och hjälp av en lärarassistent.

Fjärrundervisning är hårt reglerad och får endast anordnas om det inte finns någon behörig lärare eller om elevunderlaget är för litet. För närvarande är fjärrundervisning inte särskilt vanligt förekommande i den svenska skolan. En enkätundersökning som Skolverket genomförde i våras visar att knappt var tionde gymnasieskola har elever som får regelbunden fjärrundervisning. På grundskolan är andelen något lägre.

Skolverket konstaterar i slutrapporten att fjärrundervisning ökar elevernas tillgång till utbildning och undervisning av behöriga lärare. De ger också huvudmän och skolor möjlighet att ha ett mer flexibelt utbud av kurser än vad som annars skulle vara möjligt.

Den avgörande frågan är om fjärrundervisning håller tillräckligt hög kvalitet. Enligt Skolverket är det flera faktorer som påverkar detta. Den fjärrundervisande lärarens ämneskompetens och digitala kompetens spelar en stor roll. Andra viktiga faktorer är teknisk infrastruktur, organisation, elevgruppens storlek samt den tid som läraren har för att planera undervisningen. Den fysiska handledningen av lärarassistenten i klassrummet är också en faktor som har betydelse,

Enligt Skolverket är fjärrundervisning inte ett sätt för skolhuvudmän att spara pengar, utan det är en lösning som man bara tar till när det faktiskt inte går att rekrytera lärare. Tvärtom finns det mycket som pekar på att kostnaderna ibland ökar genom att det ställs krav på tillgång till teknisk infrastruktur och handledare i klassrummet.

I slutrapporten föreslår Skolverket att fjärrundervisning bör tillåtas i fler ämnen och vid särskilda skäl även i lägre årskurser. Försöksverksamheten ger dock inte tillräckligt underlag för att föreslå vilka ämnen som är lämpliga.

Veckans tips

Flera intressenter tittar närmare på hur undervisning över nätet kan utvecklas och användas. Det oberoende forskningsinstitutet Ifous genomförde 2016-17 forsknings- och utvecklingsprojektet Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever tillsammans med RISE och Umeå universitet. Syftet var att ta reda på hur fjärrundervisning kan öka likvärdigheten och utveckla undervisningens kvalitet för alla elever, oavsett var i landet som skolan finns.

Nu ligger man i startgroparna för ett treårigt projekt som ska omfatta både distans- och fjärrundervisning, och som vänder sig till grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Förberedelserna pågår året ut och i januari planeras ett uppstartsmöte.

iDAG är en satsning av Lapplands gymnasium, Luleå tekniska högskola och Norrbottens kommuner som precis gått i mål. Under tre år har man, med delfinansiering från Vinnova, byggt och drivit en innovativ testmiljö, där man provat nya sätt att bedriva fjärrundervisning. En viktig tanke har varit att skapa arbetssätt som möjliggör sömlösa övergångar mellan fjärrundervisning och undervisning i klassrumsmiljö.

Region Västerbotten och MediaCenter satsar också att utveckla fjärrundervisningen och att få igång det regionala och lokala samarbetet. Umeå universitet, Umeå kommun samt Skellefteå kommun hör till dem som deltar. Bland annat arrangeras kurser och konferenser i ämnet. I nuläget befinner sig 14 kommuner i en planerings- eller uppstartsfas med fjärrundervisning.

Spaningen podd 011: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Spaningen podd 011: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning, och även nästa veckas, kommer vi att ägna helt åt Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 47: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning, vecka 47: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Både den här veckan och nästa kommer vi att ägna helt åt de båda skolspåren på Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Det finns risk för att undervisningen missar centrala aspekter av digital kompetens

Kristina Alexanderson, som är chef för Internet i skolan på Internetstiftelsen, inledde måndagens skolspår. För ett år sedan började Internetstiftelsen utveckla Digitala lektioner, en öppen lärresurs på nätet som hjälper lärare att hantera digital kompetens i sin undervisning. Om man ser på användningen av materialet så här långt, står skolan inför en del utmaningar framöver, menade hon.

De lektioner som använts mest tar upp programmering och källkritik, men det är bara mindre delar av styrdokumentens definition. Digital kompetens innebär att förstå digitaliseringens påverkan på samhället, att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier, att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt och att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling med hjälp av it och digitala medier.

Förståelsen av hur digitaliseringen påverkar individens och samhällets utveckling är en central aspekt. Det finns lektioner som tar upp detta, men de används inte i någon större utsträckning, påpekade Kristina Alexanderson. Vad beror det på? Både samhällskunskap och teknik innehåller tydliga skrivningar om detta. En annan betydelsefull aspekt av digital kompetens som inte verkar uppmärksammas så mycket, är utvecklingen av ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Detta omfattar både vår värdegrund och vad som står i lagen. Såväl samhällskunskap som teknik, svenska och religionskunskap rymmer frågor som rör de mjuka värdena och som ska tas upp i undervisningen.

Detta är viktiga aspekter av den digitala kompetensen som inte får glömmas bort, betonade Kristina Alexanderson. Här har skolans undervisning ett stort och viktigt ansvar.

Ojämn utveckling i Finland

Linda Mannila gav en kort inblick i arbetet med digitaliseringen av den finska grundskolan. Läroplanen och satsningen Den nya grundskolan, som vi tog upp förra veckan, bidrar till att digitaliseringen börjar komma igång. Inte minst tutorlärarna, som fungerar som mentorer för sina kollegor, har en viktig roll att spela. Men utvecklingen är fortfarande i ett tidigt skede och det mesta återstår att göra. Det finns också stora skillnader mellan kommuner och skolor som måste hanteras. En del har kommit ganska långt, men andra är fortfarande i startgroparna.

För två veckor sedan nämnde vi att man i Finland precis har inlett arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för skolans digitalisering. De kan säkert få stor betydelse för främjandet av en mer likvärdig utveckling, ansåg Linda Mannila. Det gäller också att genomföra en systematisk uppföljning av de insatser som görs, så att man kan få en bättre och tydligare bild av utvecklingen.

Programmering handlar om betydligt mer än att bara koda

Lisa Söderlund, är projektledare på Kodcentrum, en ideell förening där volontärer från akademin och näringslivet hjälper barn och ungdomar att komma igång med programmering och digitalt skapande. Hon betonade att undervisningen i programmering inte får fastna i kodningen. Arbetet med programmering är ju så mycket mer.

Programmering handlar framför allt om problemlösning, och här gäller det både att lära sig att dela upp problemet i mindre bitar och att hjälpas åt med lösningen. Ett gott samarbete är avgörande, och man måste tillsammans planera och strukturera arbetet så att det leder dit man vill. Det behövs en mängd olika roller i ett sådant här samarbete, och alla är lika viktiga. Arbetet kräver massor av tålamod och här är det viktigt att alla delar med sig av sina kunskaper när man provar sig fram. Kommunikation är en avgörande faktor och det gäller både att kunna ge och att kunna utföra instruktioner.

Lisa Söderlund berättade att volontärerna på Kodcentrum ger tre till tips till lärare som ska börja arbeta med programmering i undervisningen: Börja enkelt, våga misslyckas och utforska problemen som ska lösas tillsammans med eleverna.

Kan digitaliseringen göra skolan relevant i utsatta områden?

Mark Smith, professor på KTH, argumenterade för att digitaliseringen kan vara ett bra verktyg för att göra skolan relevant i utsatta områden. Det gäller att man kopplar undervisningen till elevernas vardag, så att det blir tydligt varför det är viktigt att lära sig saker och att kunna dra nytta av de digitala möjligheterna.

Här är triple helix-samarbete – där akademi, näringsliv och offentlig sektor arbetar tillsammans – en lämplig väg att gå. Kista Mentorspace och den ideella föreningen Inicio skapar tillsammans med kommunala tjänstemän och det lokala näringslivet möjligheter för ungdomar att bidra till att lösa och hantera verkliga problem. Allt som görs är kopplat till grund- och gymnasieskolans styrdokument, och mentorerna kommer både från näringslivet och från kommunen, berättade Mark Smith.

Skolbarnen och Internet 2018

Rapporten Skolbarnen och Internet 2018, släpptes precis innan Internetdagarna. I rapporten konstateras att alla skolbarn i hela Sverige använder Internet på sin fritid. Mobilen är det allra vanligaste sättet, och det är först i gymnasieskolan som datorn används mer. I gymnasieskolan, liksom på högstadiet, är internetanvändningen minst lika viktig i skolan som på fritiden. Så är det inte på låg- och mellanstadiet.

En central slutsats i rapporten är att utvecklingen av elevernas digitala kompetens ännu inte är en helt naturlig och integrerad del av skolans undervisning. Samtidigt visar rapporten att undervisning i detta är absolut nödvändig för att eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver för att förstå hur samhället fungerar. Både styrdokumenten och föräldrarna ställer krav på detta.

Elever behöver lära sig hur de gör sina röster hörda i digitala medier

Digital kompetens handlar inte enbart om att eleverna ska konsumera innehåll, utan de behöver också lära sig att producera innehåll och att göra sina röster hörda i samhället. Detta sägs uttryckligen i styrdokumenten. Därför måste utvecklingen av elevernas agentskap lyftas fram i undervisningen, konstaterade Lisa Molin, lektor på Centrum för skolutveckling i Göteborg och doktorand vid institutionen för tillämpad it på Göteborgs universitet.

Med andra ord räcker det inte att förstå och förhålla sig kritiskt till multimodala texter. Det är också nödvändigt att själv kunna uttrycka sig med olika medier för att uttrycka sin ståndpunkt och för att utmana och förändra. Båda delarna behövs för att ett demokratiskt samhälle ska kunna leva vidare och utvecklas.

Behovet av ett kritiskt förhållningssätt till medier betonas ofta i det offentliga samtalet om skola och digital kompetens, menade Lisa Molin. Men det kan inte vara det slutgiltiga målet, utan måste sättas i relation till de andra tre aspekterna av digital kompetens.

Skolans undervisning i källkritik räcker inte till

I slutet av sommaren publicerade Internetstiftelsen Sök- och källkritik i skolan, en studie av Hanna Carlsson och Olof Sundin, som båda är forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Här tittar de närmare på hur lärare på fem skolor undervisar och bedömer källkritik i svenska och samhällskunskap i årskurs 9.

Studien visar att undervisningen inte räcker till för att eleverna ska kunna förstå och hantera dagens digitala medielandskap, berättade Olof Sundin. Den har fastnat i de klassiska källkritiska kriterierna och tar ingen större hänsyn till att eleverna bland annat behöver förstå hur den digitala infrastrukturen fungerar och hur algoritmer och användargenererad data påverkar sökresultatet.

Det är också viktigt att reflektera kring källkritikens gränser och att ägna mer tid åt betydelsen av källtillit när elever söker och använder information på nätet. Parallellt med källkritiken behöver läraren även tala positivt om vissa källor och förklara varför de ska anses som mer tillförlitliga. Det handlar förstås inte om att tala om vilka källor man ska lita på, påpekade Olof Sundin. Snarare gäller det att ge eleverna en bättre förståelse för hur kunskap formas, hur tillit skapas, att reflektera kring vad som är rimligt och att öppna upp för de större perspektiven. Så har lärare alltid arbetat, och det är viktigt att man fortsätter att göra det, tillade han.

Hur står det till med elevers källkritiska förmåga?

I läroplanen framställs kritiskt tänkande som en generell kompetens, men den definieras olika i olika ämnen. Därför är det långt ifrån självklart att en elev som till exempel är bra på kritiskt tänkande i historia även är det i fysik. För att barn och ungdomar ska kunna förstå och hantera dagens komplexa verklighet på ett kritiskt sätt, behöver de alltså utveckla goda ämneskunskaper. Det konstaterade Thomas Nygren, som är docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet. Han har länge intresserat sig för elevers källkritiska förmåga och i sitt senaste projekt, Nyhetsvärderaren, har han låtit högstadie- och gymnasieelever arbeta som faktagranskare.

Elevernas uppgift var att granska avsändaren till olika nyhetsartiklar och att avgöra deras trovärdighet. Det visade sig överlag fungera utmärkt. Läget är inte alls så illa som många tror, menade Thomas Nygren. De flesta har ämneskunskaper på en hyfsat god nivå och har även fått undervisning i källkritik. Många elever resonerar också bra kring källtillit, och lyfter bland annat fram de båda stora morgontidningarna som trovärdiga nyhetskällor.

Problemet i det här sammanhanget är att tidningarnas innehåll till stor del ligger bakom betalväggar, och därför inte kan nås om inte föräldrarna prenumererar. Det finns alltså risk för att segregeringen ökar och att många barn och ungdomar inte får tillgång till kvalitetsjournalistik i någon högre utsträckning. Detta är ett problem som verkligen måste tas på allvar, hävdade Thomas Nygren.

Veckans tips

Thomas Nygren har tagit fram en svensk version av det webbaserade spelet Bad News, som hjälper elever att känna igen och att bygga upp ett motstånd mot falsk och vilseledande information. Spelet ger en snabb inblick i hur desinformation fungerar och visar också hur lätt det är att manipulera information.

Bad News tar ungefär 20 minuter att spela och är lämpligt för elever som är 15 år och äldre. Spelet har utvecklats av forskare vid Cambridge universitetet tillsammans med den nederländska organisationen DROG, som arbetar mot desinformation.

Spaningen podd 009: Arbetet med att digitalisera skolan i Estland, Finland, Danmark och England

Spaningen podd 009: Arbetet med att digitalisera skolan i Estland, Finland, Danmark och England

I veckans spaning börjar vi med den pågående digitaliseringen av skolan i Estland och beslutet att inrätta ett center för it i yrkesutbildningen i Danmark. Därefter tar vi upp arbetet med att ta fram riktlinjer för grundskolans digitalisering i Finland och National Centre for Computing Education i England. Vi rundar som vanligt av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 45: Arbetet med att digitalisera skolan i Estland och i Finland, en satsning på it i yrkesutbildningen i Danmark och öppnandet av National Centre for Computing Education i England

Veckans spaning, vecka 45: Arbetet med att digitalisera skolan i Estland och i Finland, en satsning på it i yrkesutbildningen i Danmark och öppnandet av National Centre for Computing Education i England

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Veckans spaning inleds med den pågående digitaliseringen av skolan i Estland och beslutet att inrätta ett center för it i yrkesutbildningen i Danmark. Därefter är det dags för en titt på arbetet med att ta fram riktlinjer för grundskolans digitalisering i Finland och satsningen på National Centre for Computing Education i England. Som vanligt rundas spaningen av med veckans tips.

En strategi för livslångt lärande och digitalisering i Estland

Estland är ett av världens mest digitaliserade länder, och det finns en uttalad vilja att dra nytta av de digitala möjligheterna inom alla samhällsområden. Ett tydligare digitalt fokus i skolan och resten av utbildningsområdet är förstås en central del av det här arbetet. Digitaliseringen ska bli en naturlig del av alla utbildningars verksamhetskultur, så att medborgarna genom hela livet kan utveckla kunskaper som ger dem nya möjligheter.

2014 lanserades en strategi för livslångt lärande som sträcker sig till och med 2020, och som även rymmer en satsning på digitalisering. Den samlade budgeten är på 40 miljoner euro. 34 miljoner kommer från Europeiska Socialfonden, och resten står den estländska staten för.

För skolans del handlar det bland annat om att bygga ut infrastrukturen, att göra proven digitala  och att se till att skolledare och lärare får den kompetensutveckling och det stöd som de behöver för att kunna driva förändringsarbetet

I början av oktober lanserades kostnadsfria digitala läromedel för grundskolan, och snart är det även dags för gymnasieskolan. Mer än 10 000 datorer och andra typer av enheter distribueras till landets skolor, så att eleverna kan arbeta undersökande och skapande. En omfattande uppgradering av bredband och nätverk är också på gång.

Nyligen inleddes 24 innovationsprojekt som totalt samlar ett hundratal skolor. Syftet är att minst tre skolor ska arbeta tillsammans i ett projekt och att man gemensamt ska ta reda på hur man kan skapa digitala lärmiljöer som ger nya perspektiv på undervisningen inom olika ämnesområden, till exempel naturvetenskap. Några av projekten undersöker hur bland annat simulatorer kan användas för att ge elever på de gymnasiala yrkesprogrammen bättre möjligheter att träna och utveckla praktiska yrkeskunskaper och -färdigheter.

Digitaliseringens betydelse på yrkesutbildningarna lyfts fram i Danmark

Förra veckan beslöt den danska regeringen att ett center för it i yrkesutbildningen ska inrättas på Tietgenskolen i Odense. Genom att inrätta centret på en gymnasieskola med yrkesutbildningar, ser man till verksamheten får en tydlig praktisk förankring. Uppdraget täcker hela yrkesutbildningsområdet.

Regeringen satsar 18 miljoner danska kronor på centret under de kommande tre åren, och tanken är att verksamheten ska komma igång innan årets slut.

Den här satsningen är en del av den strategi för Danmarks digitala tillväxt som presenterades i januari. Centret ska lyfta fram digitaliseringens betydelse på yrkesutbildningarna och både samla och sprida kunskap om detta. Syddansk universitet och Köpenhamns universitet kommer att samarbeta med centret och ge en vetenskaplig förankring inom didaktik och digitalt lärande.

Regeringen vill att yrkesutbildningarna i högre grad ska använda digitala lösningar i undervisningen och att delar av de avslutande proven ska vara digitala. Tanken är att förbereda eleverna på ett digitalt arbetsliv och att ge dem bättre möjligheter att utveckla sina kunskaper och färdigheter inom sitt kommande yrke. Det är särskilt viktigt att proven avspeglar undervisningen och ger ett bra mått på elevernas yrkeskunskaper och digitala kompetens.

Dags att ta fram riktlinjer för digitaliseringen av grundskolan Finland

För en dryg vecka sedan presenterade det finska utbildningsdepartementet och Utbildningsstyrelsen ett första utkast på riktlinjer för digitaliseringen av grundskolan. Meningen är att de ska fungera som ett praktiskt verktyg, som både ger en samlad bild och tydligt beskriver olika aktörers uppgifter och roller.

Precis som i arbetet med att ta fram en handlingsplan för skolans digitalisering i Sverige, vill man att alla intresserade ska kunna bidra med sina perspektiv. Därför kommer man att arrangera olika sammankomster som gör det möjligt för näringslivet, skolhuvudmän, lärare, elever, civilsamhället och andra att få ett ord med i leken.

Det första utkastet presenterades på ett seminarium 30 oktober, och är tänkt att fungera som en öppning för kommande diskussioner och samtal. Här tog man upp infrastruktur, kompetenser, innehåll och tjänster och fler områden ska lyftas fram och behandlas under arbetets gång.

National Centre for Computing Education – en ny satsning i England

I onsdags blev det klart att ett konsortium bestående av STEM Learning, British Computing Society och Raspberry Pi Foundation ska driva National Centre for Computing Education tillsammans med Utbildningsdepartementet i England. Det rör sig om en statlig satsning på sammanlagt 84 miljoner pund. Google bidrar i sin tur med ytterligare en miljon.

Syftet med centret är att ge träning och kompetensutveckling till lärare som undervisar i ämnet computing i den engelska grundskolan. Ämnet infördes i läroplanen för fyra år sedan och tanken var att ge alla elever möjligheter att träna datalogiskt tänkande och att utveckla sin digitala kompetens.

Det har länge framförts en hel del klagomål på att det läggs alltför stor tonvikt på programmering och att många lärare inte har de kunskaper som krävs för att kunna undervisa. Staten har inte heller satsat särskilt mycket på kompetensutveckling. Förhoppningsvis kan det nya centret ändra på detta.

Centret tar fram webbaserade kurser i samarbete med Universitetet i Cambridge. Själva fortbildningen organiseras i form av ett nätverk. Ett fyrtiotal skolor ska fungera som hubbar där kompetensutvecklingen sker. Lärarna ska alltså inte genomföra kurserna på egen hand, utan de ska arbeta kollegialt och kollaborativt och få direkt handledning i sin lokala hubb. Genom att samarbeta med kollegor på andra skolor i närområdet, kan lärare även dela praktiska erfarenheter och hjälpa varandra att komma vidare.

Veckans tips

Förra månaden nämnde vi helt kort SELFIE – Self-reflection tool for digitally capable schools – som är en ny kostnadsfri tjänst från EU-kommissionen som hjälper skolor i hela Europa att självskatta sitt digitaliseringsarbete. Skolor ska snabbt och enkelt kunna “ta en selfie” som visar hur läget ser ut just nu. De områden och indikatorer som SELFIE innehåller är baserade på DigCompOrg, det ramverk för digitalt kompetenta utbildningsorganisationer som tagits fram av EU-kommissionen.

SELFIE presenterades i Warszawa 25 oktober, och det finns en introduktion på svenska som ger en kort presentation av hur det hela fungerar. Häromdagen sände Euronews ett reportage, som även finns på Youtube. Det ger en bakgrund till varför SELFIE tagits fram och förklarar hur tjänsten är tänkt att användas.

Spaningen Podd 008 – Skolans och samhällets digitalisering

Spaningen Podd 008 – Skolans och samhällets digitalisering

Under fyra veckor lyfter vi fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan, som är den fjärde och sista i ordningen, tar vi upp samtalet mellan Fredrik Heintz och Linda Mannila om skolan och samhällets digitalisering. Allra sist kommer veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 44: Skolan och samhällets digitalisering

Veckans spaning, vecka 44: Skolan och samhällets digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Under fyra veckor lyfter vi fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan, som är den fjärde och sista i ordningen, tar vi upp samtalet mellan Fredrik Heintz och Linda Mannila om skolan och samhällets digitalisering. Allra sist kommer veckans tips.

Alla måste börja förstå hur digitaliseringen förändrar samhället

Fredrik Heintz är docent i datalogi på Linköpings universitet, där han forskar och undervisar om artificiell intelligens och integrerade datorsystem. Han har också länge intresserat sig för utbildningsfrågor, och var 2016-2017 projektledare för Trippel Helix – Nationell samling för skolans digitalisering. Syftet var att samla akademi, näringsliv och skola för att formulera en agenda som kan driva på lärarutbildningens och skolans verksamhetsutveckling. Projektet finansierades av Vinnova, inom ramen för deras satsning Digitalisering för framtidens skola.

Fredrik Heintz konstaterade att det ur ett forskarperspektiv är tydligt vilken stor effekt den digitala utvecklingen har på samhället. Därför är det väldigt viktigt att arbeta för en ökad transparens kring hur de algoritmer som styr sökmotorer, sociala medier, artificiell intelligens och många andra digitala system ser ut och fungerar. Idag är de i hög grad svarta lådor utan insyn utifrån, och så kan det inte förbli.

Det handlar inte bara om teknik

Det är också avgörande att verka för att de som utvecklar de digitala systemen har en blandad bakgrund som speglar många människors värderingar, menade Fredrik Heintz. Här kommer skolan in, och för forskarvärlden gäller det att börja fundera på hur man bäst kan ge stöd åt det här arbetet. Att bidra till att öka den digitala kompetensen bland skolledare och lärare är ett viktigt steg. Det handlar om att göra det möjligt för alla elever att få en inblick i programmering och systemutveckling som väcker deras nyfikenhet och intresse.

SONY DSC

Linda Mannila är verksam med olika forskningsprojekt som rör datavetenskapens didaktik, bland annat på Linköpings universitet. Hon arbetar också mer konkret med verksamhetsutveckling i skolan. Til exempel undersöker hon hur programmering kan bli en naturlig del av skolans undervisning och hur detta kan utveckla elevernas förståelse av vardagens och samhällets digitalisering.

Linda Mannila betonade också värdet av att bredda rekryteringen till arbeten inom digital teknikutveckling, eftersom det ju inte enbart handlar om tekniken i sig, utan om hur samhället påverkas och förändras. De värderingar som utvecklarna har, får betydelse för hur systemen utformas och fungerar. Ju fler som ser och reagerar på detta, desto större möjligheter finns att påverka samhällsutvecklingen i en mer öppen och inkluderande riktning.

Skolan måste bli en lärande organisation

När det gäller programmering i undervisningen, finns det inga beprövade modeller som kan lyftas in i skolan, påpekade Linda Mannila. Skolan måste bli en lärande organisation, redo att hantera ständig förändring. Som forskare är det viktigt att arbeta undersökande och att tillsammans med lärarna resonera och prova sig fram. Det gäller att försöka ta reda på hur innehållet i olika ämnen kan få stöd av programmeringen och att titta närmare på vad som krävs för att det här ska fungera.

Det handlar om att lösa problem

Datalogiskt tänkande kan vara en lämplig ingång, menade Fredrik Heintz. På engelska säger man computational thinking. Uttrycket lanserades av MIT-professorn Seymour Papert för knappt 40 år sedan. Papert ansåg att det viktiga med programmering i undervisningen inte är att eleverna lär sig koda. Istället handlar det om att de ska utveckla ett abstrakt, logiskt och analytiskt tänkande. De ska träna sig i att göra generaliseringar och lära sig arbeta på ett systematiskt och strukturerat sätt för att lösa olika problem.

De senaste drygt tio åren har intresset för programmering och datalogiskt tänkande väckts igen och flera länder har lyft in programmering i läroplanen, antingen som ett eget ämne eller som delar av andra ämnen. Jeanette Wing och hennes artikel om datalogiskt tänkande från 2006 är ett viktigt skäl till detta. Hon menar att undervisningen stegvis ska lära eleverna det formella och logiska tänkande som programmering bygger på och som behövs i all problemlösning. Precis som Papert hävdade på 1980-talet, kan detta ske genom att arbeta lekfullt, undersökande och skapande, gärna i par eller grupp. Det finns många möjliga vägar för skolans undervisning.

Börja inte med att köpa teknik

Fredrik Heintz påpekade att det förstås är viktigt att testa olika sätt att undervisa i programmering i mindre skala innan man genomför några stora förändringar. Det gäller också att skolan är på sin vakt och inte utan vidare faller för försäljarnas lockande resonemang. Här är det särskilt viktigt att skolan som organisation stärker sin digitala kompetens så att upphandlingarna kan hanteras på ett bra sätt.

Att börja utvecklingsarbetet med att köpa in en digital lösning för undervisningen är att börja i fel ände, betonade Linda Mannila. Nu när digital kompetens ska in i alla ämnen, kan det vara lämpligt att skolledning och lärare går igenom vad det faktiskt innebär i praktiken. Vad är det man vill uppnå? Vilka krav ställer det på lärarna? När allt det här väl har retts ut, är det dags att fundera på vad som behöver köpas in.

Det gäller att våga misslyckas

För att skolan ska kunna utvecklas är det nödvändigt att skolledning och lärare får och vågar misslyckas, tillade Fredrik Heintz. Om man aldrig misslyckas, beror det antagligen på att man inte vågar tillräckligt mycket. Men för att det här ska vara möjligt, måste de strukturer som omger skolan tillåta att det faktiskt sker misslyckanden ibland.

Forskningen har en del att fundera över och att ta fasta på i det här avseendet, konstaterade Linda Mannila. Forskare publicerar för det mesta bara artiklar som beskriver lyckade projekt, där mål och syfte har uppnåtts. Men det är förstås minst lika viktigt att beskriva det som inte fungerar och att analysera vad det egentligen beror på. Det kan vara till god hjälp både för utvecklingsarbetet i skolan och för den fortsatta forskningen.

Veckans tips

För två år sedan slog den amerikanska matematikern Cathy O’Neill igenom med boken Weapons of Math Destruction. Här beskriver hon algoritmernas växande betydelse och hur de riskerar att fördjupa sociala klyftor och öka ojämlikheten i samhället.

Häromveckan publicerade brittiska RSA videon The Truth About Algorithms, där Cathy O’Neill under 2 minuter och 39 sekunder förklarar varför det är viktigt att börja diskutera och ifrågasätta hur många av de algoritmer som styr vår vardag faktiskt fungerar.

Att förstå hur tekniken fungerar, och att detta beror på mänskliga beslut, är första steget mot en möjlig förändring.