Mathivation är en satsning som drivs och utvecklas av Västsvenska Handelskammaren i Göteborg. Det handlar om undervisning i matematik och programmering baserad på vetenskaplig grund. Elever motiveras och lär av varandra, utvecklar viktiga förmågor och växer som människor. Nu pågår en nationell spridning av Mathivation tillsammans med de andra regionala handelskamrarna i Sverige.

Motivera elever och få dem att växa

Mathivation startades av Farid Nolen och den ideella studentdrivna verksamheten Intize på Chalmers. Intize bygger på att studenter är mentorer för gymnasieelever, framför allt i matematik, och hjälper dem att komma vidare i sitt lärande. Västsvenska Handelskammaren blev intresserade av Mathivation, men ville gå ner i åldrarna för att motivera elever i grund- och gymnasieskolan och få dem att växa genom att lära andra matematik. Det är grundtanken och visionen bakom den här satsningen, som drivs helt utan vinstintresse, berättar Anton Thynell, projektledare för Mathivation på Västsvenska Handelskammaren. 

  – Västsvenska Handelskammaren började samarbeta med Faris Nolen 2012, och vi har varit igång sedan dess. I år kommer vi att nå 20 000 elever i 13 kommuner i olika delar av landet. Verksamheten bygger på ett långsiktigt och systematiskt samarbete med varje kommun. Tanken är att lägga en gedigen grund, så att skolorna själva kan driva verksamheten vidare. Vi ska inte vara med för alltid, utan efterhand är det lärare och elever som ska ta över ansvaret.

Fruktbar samverkan med näringslivet i små och stora kommuner

Västsvenska Handelskammaren skriver kontrakt med de kommuner som vill vara med i Mathivation. Drygt 60% av finansieringen kommer från näringslivet och olika stiftelser. Resten står kommunerna för. Det kostar ingenting för de enskilda skolorna att vara med, säger Anton Thynell.

  – Vi har alltid med det lokala näringslivet i den här typen av satsningar. På det viset får vi både en väl fungerande projektgrupp och en tydligare koppling mellan företagen och skolan. Det här ger kommunen och skolorna en rad fördelar, inte minst en bättre tillgång till meningsfulla praktikplatser för högstadieeleverna.

Såväl stora som små kommuner arbetar med Mathivation. Nyligen skrev Västsvenska Handelskammaren ett sexårigt avtal med Malmö stad för att implementera och sprida verksamheten på ett flertal skolor i kommunen. Planen är att bygga upp en verksamhet kring undervisning i matematik och programmering som når 3700 elever och lärare varje år.

  – Mathivation vänder sig till hela grund- och gymnasieskolan, men elever på högstadiet är den primära målgruppen. En satsning i en kommun inleds alltid med en inspirationsdag på varje skola, som är obligatorisk för alla elever. Allra först blir det en motivationsföreläsning som lyfter fram nyttan och värdet med matematik. Varför är det egentligen viktigt att lära sig matematik?

Utveckling kräver att man rör sig på gränsen av sin förmåga

Mathivation presenterar matematik som ett gym för hjärnan, säger Anton Thynell. Det handlar om att lära sig matematisk problemlösning, att bli bättre på att generalisera, systematisera och att se mönster.

  – Hur blir du stark på gymmet? Att lyfta vikter är inte tillräckligt, utan du måste utmana dig själv för att musklerna ska utvecklas och bli starkare. Med matematiken är det likadant. Det räcker inte att räkna, utan du måste röra dig på gränsen av din förmåga. I början känns det inte särskilt bra, men det blir bättre efter ett tag, när du börjar förstå. Du går från att inte alls förstå problemet till att greppa vad det handlar om och att kunna lösa det.

Efter föreläsningen ägnas resten av dagen åt övningar som utmanar eleverna att lösa besvärliga problem tillsammans. Elever från andra skolor, som antingen är lika gamla eller något äldre, ansvarar för de här övningarna.

  – Eleverna får ett matematiskt problem som de inte alls förstår och som verkar vara helt omöjliga att lösa. När de har brottats med det ett tag, får de hjälp att bryta ner det i begripliga delar och efter ett litet tag kan de lösa det. Nu har högstadieeleverna klarat av att lösa ett problem på gymnasienivå. Det visar betydelsen av att tänja sina gränser, att testa och att våga göra fel. Så lär man sig och utvecklas.

Inte fatta-kurser på högskolor och företag

Nästa steg är att bjuda in intresserade elever till Inte fatta-kurser tillsammans med den lokala högskolan eller ett företag på orten. Här konfronteras eleverna med fler besvärliga matematiska problem som ska lösas. De får inte alla verktyg som behövs för att lösa problemen direkt, utan de måste först resonera och prova sig fram. Syftet är att eleverna ska börja känna sig trygga att befinna sig i ett vilset tillstånd, att inte riktigt veta hur de ska gå tillväga. Det är ett sätt att känna på hur det är att studera på högskolan eller att arbeta med problemlösning på ett teknikföretag.

  – Vi brukar ha en stor bredd av elever på de här kurserna, som är frivilliga och som i genomsnitt brukar arrangeras tre gånger per termin i varje årskurs på högstadiet. Här arbetar eleverna både med matematik och med programmering, och de ska lösa problem som har en helt annan svårighetsgrad än de brukar möta i skolan. Det fungerar bra, eftersom vi har gjort klart för eleverna att det inte är deras lärare som håller i övningarna och att de inte kommer att betygsättas.

Eleverna är både nöjda med att vara på högskolan och med att lösa de problem som de möter, tillägger Anton Thynell. Kurserna ute på olika företag är också väldigt lyckade. Eleverna får till exempel inblick i hur SKF jobbar med problemlösning och de har programmerat självkörande dumpers med Scratch på CPAC Systems.

  – Det finns forskning som visar att om man tar elever till högskolan, så kan de också själva se sig där. Det är förstås också viktigt att få en bättre inblick i hur man arbetar på olika teknikföretag och att få en mer konkret förståelse för vilka yrkesmöjligheter som finns efter högskolan. Vi kan se tydliga integrationseffekter med elever som kommer från hem som saknar studievana.

Growth mindset, formativ bedömning och framåtsyftande återkoppling

Workshops där elever lär sig att motivera och undervisa varandra är en central del av Mathivation. Förutom att en god pedagogisk och social förmåga är viktig i många sammanhang, är undervisning även ett bra sätt att utveckla och stärka sina egna kunskaper. De som är duktiga i att undervisa kan dessutom bli timanställda av Mathivation och hjälpa elever på andra skolor att få nya perspektiv på matematik.

De modeller och metoder som används i Mathivation har utvecklats i nära samarbete med lärare och elever på de skolor som man samarbetar med. Hjälp och stöd från forskare på Chalmers, Linnéunversitetet och Göteborgs universitet är en annan viktig pusselbit, säger Anton Thynell.

  – Carol Dwecks forskning kring growth mindset, formativ bedömning och framåtsyftande återkoppling är en viktig grund i vårt arbete, som vi upptäckte tack vare forskarna. Samtidigt är vi förstås medvetna om att det här inte är en quickfix och att det kanske inte heller passar för alla elever. Men det är ändå något som vi lutar oss mot och som har visat sig fungera alldeles utmärkt i praktiken.

Organisationen bygger på ett starkt förtroende för eleverna

Arbetet i Mathivation sköts av fyra heltidsanställda projektledare och ett sextiotal timanställda elever. Till hösten kommer antalet timanställda att öka till ett sjuttiotal, eftersom verksamheten sprids till fler kommuner.

  – De timanställda eleverna sköter det mesta av arbetet ute på skolorna, men vi är med ibland och kontrollerar kvaliteten. Det är framför allt elever på de studieförberedande gymnasieprogrammen som undervisar på högstadiet. Främst handlar det om elever på naturvetenskaps- eller teknikprogrammet, men vi har även timanställda som studerar på samhällsprogrammet.

Hela organisationen bygger på ett starkt förtroende för eleverna och det ger även mycket tillbaka till dem, säger Anton Thynell.

  – Förutom att de kan tjäna pengar, så ger det eleverna goda möjligheter att växa och utvecklas. Vi ser att de lär sig mycket som de kommer att ha stor nytta av framöver. Interna mentorskap är en viktig del av hur vi arbetar. Eleverna lär helt enkelt upp varandra och hjälps åt att utvecklas vidare. För oss är det här ett kostnadseffektivt sätt att arbeta, men det är samtidigt tydligt att det fungerar för eleverna. En stor del av våra partnerföretag är intresserade av eleverna för framtida anställningar.

En teknisk lösning som inte i första hand ses som teknik

Så ett frö är en satsning på programmering och hållbar utveckling som är en del av Mathivation sedan tre år tillbaka. Syftet är att lära elever att sköta ett självreglerande växthus där de kan odla frukt och grönsaker. Växthuset har utvecklats av ingenjörer på Ericsson, Göteborgs Energi och flera andra företag. 

  – Att arbeta med ett växthus är ett bra sätt att föra in programmering i skolans undervisning. Men det handlar inte bara om programmering och matematik, utan för även in annat, exempel hållbar utveckling och livsmedelsproduktion. Vi har fått ett bra mottagande av Så ett frö, så det här kommer vi definitivt att satsa mer på.

Förhoppningen är att växthuset ska få fler elever att börja intressera sig för programmering och teknik, inte minst flickor. En teknisk lösning som inte i första hand ses som teknik ansågs som en passande väg. Redan idag är det något fler flickor än pojkar som är timanställda i Mathivation. Förhoppningen är att de ska fungera som bra förebilder för att bryta den manliga dominansen inom tekniska yrken.

Växthuset måste vara helt självkörande för att det ska fungera i skolan. Annars ställs det helt orimliga krav på arbetsinsatser på skolan. Produktutvecklingen tillsammans med företagen, som gör det här utan vinstsyfte, är därför en viktig del av projektet, konstaterar Anton Thynell.

  – I våras slutförde vi installationen av ett växthus på Skälltorpsskolan i Hisings Backa, som är en 6-9-skola. Från och med i höst kommer vi att börja arbeta med programmering, så att eleverna kan styra växthuset. Syftet är att få en progression från Scratch till C++, eftersom det är det programmeringsspråk som används till växthuset.

Tanken är att börja med att lära några elever, som sedan lär de andra. På längre sikt är målet att hitta sätt att arbeta med växthuset även på låg- och mellanstadiet.

Mathivation ger spännande möjligheter

Anton Thynell betonar att man aldrig lovar att resultaten ska höjas när kommuner och skolor börjar arbeta med Mathivation. Det är alldeles för många faktorer som påverkar resultaten för att det skulle vara möjligt ge några sådana löften, tillägger han. Däremot finns det flera skolor som kan visa att resultaten har förbättrats och lärarlagen kan peka på många goda effekter.

  – Under förra läsåret har vi tillsammans med tre högskolor genomfört följdforskning på vår verksamhet och till hösten får vi resultatet. Vi gläder oss åt mycket åt engagemanget från forskarvärlden. Det är ett bra sätt för oss att lära oss mer, så att vi kan utveckla och kvalitetssäkra verksamheten. Vi tror naturligtvis inte att Mathivation är den enda vägen att undervisa i matematik och programmering i skolan, men det är utan tvekan ett komplement som ger spännande möjligheter åt många elever.