Etikett: Programmering

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Marcus Nygren

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Marcus Nygren

Marcus Nygren är medgrundare, vice vd och teknikchef på Edvira, ett företag i Norrköping med en samhällsförbättrande ambition, som arbetar på kommunnivå med programmering för lärare. Ett avgörande mål för verksamheten är att underlätta för landets kommuner att uppfylla lärandemålen i programmering på sätt som stärker flickors och minoriteters teknikintresse.

Marcus Nygren och hans kollegor följer med i aktuell forskning och testar den beskrivna metodiken i olika undervisningssituationer för att se om de gör någon skillnad när det gäller teknikintresset. Eftersom andelen kvinnor i it-relaterade yrken har sjunkit sedan 1980-talet, är det viktigt att lärare är medvetna om jämställdhetsaspekten när de undervisar i programmering, menar Marcus Nygren. Den rådande föreställningen är fortfarande att programmerare är ett yrke för män och därför premieras ofta pojkar i undervisningen, tillägger han.

Accentures rapport Cracking the Gender Code (2016), som bygger på ett samarbete med den ideella organisationen Girls Who Code i USA, lyfter fram faktorer som gör störst skillnad för flickors teknikintresse på olika  undervisningsnivåer. På låg- och mellanstadiet handlar det om att arbeta med programmering i undervisningen och att skapa positiva attityder och förhållningssätt. Det är viktigt att läraren är inspirerande och lyfter fram att programmering både är för pojkar och för flickor. På högstadiet och i gymnasieskolan gäller det att fortsätta arbeta med programmering i undervisningen, så att de positiva attityderna bibehålls och stärks.

Edvira har använt den metodik som beskrivs i Cracking the Gender Code på sina sommarläger för barn och ungdomar, och konstaterar att den fungerar utmärkt. Den väcker teknikintresset hos båda könen, men fungerar särskilt väl för flickor.

Marcus Nygren rekommenderar lärare på landets skolor att läsa rapporten och att använda den som utgångspunkt när undervisningen i programmering ska utformas.

Veckans spaning: AI och IoT i undervisningen i Kina, aktion för skolbibliotek i Norge och två forskarintervjuer

Veckans spaning: AI och IoT i undervisningen i Kina, aktion för skolbibliotek i Norge och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

AI och IoT i undervisningen i Kina

Det pågår sedan några år tillbaka en snabb utveckling inom AI och lärande i Kina. Sommaren 2017 lanserade Kinas statsråd en utvecklingsplan för nästa generations AI som syftar till att landet 2030 ska vara främst i världen när det gäller utveckling och innovation. Samma år kom en treårig handlingsplan som stimulerar företag att ta fram AI-baserade produkter och tjänster inom olika samhällsområden, bland annat utbildning. Det här har satt ytterligare fart på utvecklingen.

När den mänskliga intelligensen kompletteras med artificiell intelligens, förändras samhälle, arbetsmarknad och vardag på ett genomgripande sätt. OECD hör till dem som betonar att beslutsfattare, forskare och allmänhet måste börja diskutera vad detta betyder för skolans undervisning, vilka risker som finns och hur det påverkar vad elever behöver lära sig.

MIT Technology Review publicerade nyligen en artikel som pekar på att utvecklingen i Kina kan leda arbetet med skolans digitalisering i fel riktning. Kinas utbildningssystem präglas av hård konkurrens och det krävs mycket arbete av eleverna för att klara inträdesproven till gymnasieskolan och till högskolan. Därför finns det en stor efterfrågan på digitala lösningar som hjälper eleverna att att få goda resultat på de traditionella standardiserade proven. Flera av de företag som arbetar med det här är mycket framgångsrika och de satsar nu på att etablera sig i andra delar av världen.

MIT Technology Review tar upp Squirrel AI Learning, som är ett av det allra största AI-utbildningsföretagen i Kina. De arbetar med adaptivt lärande och bygger vidare på en lång tradition som har sina rötter i behaviorismen. Squirrel AI Learning bryter ned ett ämne i små element, så kallade knowledge points, för att kunna göra en så exakt mätning som möjligt av elevens kunskapsnivå. Uppgifterna anpassas efter det och programmet följer sedan elevens fortsatta utveckling för att ge lämpliga lektioner och övningar som hjälper eleven framåt.

Squirrel AI Learning jämför sin lösning med autopiloten i ett flygplan. Den kan ta hand om det mesta i undervisningen och läraren behöver bara ingripa när det verkligen behövs. Squirrel AI Learning fungerar mycket bra i ett traditionellt utbildningssystem som det kinesiska, men det hjälper inte eleverna att förstå sitt eget lärande eller att utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att hantera en global och ständigt föränderlig värld, påpekas det i artikeln.

De forskare som MIT Technology Review talat med, konstaterar att adaptiva lösningar självklart kan vara till stor nytta i undervisningen. Däremot ska de inte vara navet som allt kretsar kring och de ska inte ta över lärarens roll. Istället bör de användas på samma sätt som AI kommer till nytta i arbetslivet: ta hand om rutinuppgifter och avlasta läraren. Det ger bland annat mer tid att skapa sammanhang och relevans i undervisningen och att hjälpa elever att utveckla sin sociala och emotionella kompetens.

Företaget ALO7, som arbetar med undervisning i engelska som främmande språk för kinesiska elever, har valt en annan väg. Repetitiva uppgifter som glosträning och uttal sköter eleverna själva hemma med hjälp av en app som använder adaptivt lärande. Resten är lärarens uppgift och ansvar.

Fjärrundervisning med videokommunikation i små grupper med lärare från USA och Kanada är grunden i ALO7s verksamhet. Den här undervisningen är tänkt som ett komplement till skolans undervisning. ALO7 har också tagit fram ett helt ekosystem av digitala produkter och tjänster. Här börjar AI och IoT spela en viktig roll.

I den nätbaserade undervisningen använder ALO7 AI för att bland annat mäta hur mycket eleverna pratar och hur korrekt deras uttal är. AI används också för att följa och värdera lärarens arbete. På senare tid har ALO7 börjat arbeta med intelligenta fysiska klassrum runt om i Kina, som är utrustade med uppkopplade kameror och mikrofoner. Även här används tekniken för att analysera undervisning och lärande. Dessutom försöker man med hjälp av ansiktsanalys att få ett mått på elevernas glädje och engagemang.

Syftet är att utveckla undervisningen och ge bättre möjligheter åt elevernas lärande, men det finns fallgropar som det är viktigt att vara medveten om. Elevernas känslor och reaktioner kan misstolkas och det finns risk för överdriven övervakning och ingrepp i den personliga integriteten, säger Harvard-professorn Chris Dede i MIT Technology Review. AI-analys av nätbaserade lektioner och klassrum med IoT ger många intressanta möjligheter att utveckla undervisningen, men det är samtidigt en svår etisk balansgång.

Aktion för skolbibliotek i Norge

Det norska utbildningsdepartementet har tillsatt en utredning som går igenom regelverket för grundskolan, för att undersöka hur det behöver förändras för att fungera som ett effektivt styrmedel. Utredningen ska presenteras senast 1 december. Innan dess är det öppet för alla intresserade att komma med förslag på vad som behöver göras.

Aksjon skolebibliotek – ett initiativ som leds av en arbetsgrupp med representanter för Norsk Bibliotekforening, Norske Barne- og Ungdomsbokforfattere och två organisationer för läsfrämjande – vill att det ska ställas tydligare krav på skolbiblioteken i Norge och därför lämnat in ett förslag om det.

Dagens regelverk säger att varje skola ska ha ett skolbibliotek som är en integrerad del av undervisningen. Utdanningsdirektoratets enkätundersökning Spørsmål til Skole-Norge visar att det inte är så i praktiken, säger Aksjon skolebibliotek i sitt förslag. Få skolor integrerar skolbiblioteket i det pedagogiska arbetet och det är inte heller särskilt många som har utbildade bibliotekarier.

Just nu genomförs en nationell strategi för skolans digitalisering och från och med hösten 2020 införs nya läroplaner. Här har skolbiblioteket en viktig uppgift, säger bland annat Utdanningsdirektoratet. Lärare och skolbibliotekarier har kompletterande kunskaper och tillsammans kan de utveckla och förbättra skolans undervisning.

Det här låter bra, men det krävs också att skolbibliotekets möjligheter verkligen tas tillvara och inte bara blir goda föresatser, menar Aksjon skolebibliotek. Ett förändrat regelverk ska lyfta fram att skolbiblioteket är ett centralt redskap för barns och ungas lärande i skolan. Det förutsätter att det ställs krav på ett varierat utbud av litteratur och informationstjänster som möter undervisningens behov. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att skolbiblioteket både är ett pedagogiskt och ett socialt rum.

Skolbiblioteket ska vara bemannat med utbildade bibliotekarier och det behöver ske ett aktivt samarbete med lärarna för att utveckla elevernas läsförmåga och digitala kompetens, säger Aksjon skolebibliotek. Ett skolbibliotek är något annat och något mer än enbart böcker i ett rum.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Alla filmer kan ses på Learning Forums webbplats. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Fredrik Heintz är docent i datavetenskap vid Linköpings universitet och forskar om AI och integrerade datorsystem. Han intresserar sig i hög grad för frågor som rör skolans digitalisering. Hit hör begreppet computational thinking, som på svenska brukar översättas med datalogiskt tänkande.

Lars-Åke Nordén arbetar som ämnesdidaktisk forskare inom datavetenskapens didaktik på Institutionen för informationsteknologi, avdelningen för datorteknik, vid Uppsala Universitet. Han intresserar sig i sin forskning för vad som händer när lärare får veta att de måste skaffa sig digitala kompetenser eftersom de behöver det i sin yrkespraktik.

Veckans tips

EU Code Week – Deep Dive MOOC är en kostnadsfri nätbaserad kurs från European Schoolnet Academy, som syftar till att göra det enklare för lärare att börja arbeta med programmering och datalogiskt tänkande i sin undervisning. Den ger även en inblick i vad EU Code Week är och gör det möjligt att delta i årets satsning, som äger rum 5-20 oktober. Kursen vänder sig till alla lärare, oavsett ämne och förkunskaper.

Mot slutet av kursen ska deltagarna utforma en aktivitet med sina elever eller kollegor och anmäla den till EU Code Week. Kursen arrangeras från 6 september till och med 30 oktober. Kursspråket är engelska och kursen bedöms ta 25 timmar i anspråk. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Fredrik Heintz

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Fredrik Heintz

Fredrik Heintz är docent i datavetenskap vid Linköpings universitet och forskar om AI och integrerade datorsystem, särskilt gränslandet mellan kunskapsrepresentation och maskininlärning. Han är ordförande i Swedish AI Society och medlem i EU-kommissionens High Level Expert Group on AI.

Fredrik Heintz intresserar sig i hög grad för frågor som rör skolans digitalisering. Hit hör begreppet computational thinking, som på svenska brukar översättas med datalogiskt tänkande. Från oktober 2014 till och med december 2017 undersökte han vad som krävs för att datalogiskt tänkande ska kunna genomföras i stor skala i grundskolan i en hel kommun (Linköping).

Redan idag är det tydligt att utvecklingen inom AI påverkar samhället och det kommer sannolikt hända mycket under de kommande åren, konstaterar Fredrik Heintz. Därför är det intressant att försöka ta reda på hur detta påverkar vad vi behöver lära oss och hur teknikutvecklingen inom det här området kan används för att skapa bättre undervisning i skolan.

Det handlar inte om antingen AI eller människa, utan om hur vi kan använda AI som ett kraftfullt verktyg i vardagen, understryker Fredrik Heintz. Därför är datalogiskt tänkande viktigt. Det handlar om att kunna bryta ner problem i mindre delar, att hitta mönster, att skapa abstraktioner och att kunna ge detaljerade instruktioner i de program man skapar.

Forskningsprojektet om storskaligt införande av datalogiskt tänkande gick ut på att hitta organiserade former för undervisningen, att kompetensutveckla lärarna och att ta fram undervisningsmaterial. En viktig lärdom var att det gäller att underlätta för lärarna att sprida sina kunskaper och erfarenheter vidare bland kollegorna, säger Fredrik Heintz. Elevernas kunskapsprogression är också en utmaning. Det gäller särskilt i större kommuner där det finns många skolor och eleverna ofta flyttar mellan skolorna. Projektet visade även att det är ett stort steg att gå från Scratch och andra blockbaserade programmeringsspråk till textbaserade programmeringsspråk.

En annan intressant fråga rör hur datalogiskt tänkande ska kopplas till programmering. Läroplanen tar upp programmering, inte datalogiskt tänkande. Men programmering är ett väldigt bra sätt att träna datalogiskt tänkande. Om lärare får adekvat kompetensutveckling i programmering, finns det stora möjligheter till goda resultat för utvecklingen av elevers datalogiska tänkande, menar Fredrik Heintz.

Veckans spaning: Ny läroplan i Wales, crowdfunding för skolan och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Ny läroplan i Wales, crowdfunding för skolan och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

Ny läroplan på gång i Wales

Regeringen i Wales konstaterar att det behövs en skola där eleverna blir digitalt kompetenta, kreativa och lär sig hantera en tillvaro som befinner sig i ständig förändring. Man arbetar därför med en ny läroplan som ska ge landets skolledare och lärare möjlighet att förverkliga det.

Arbetet inleddes 2015, när pedagogikprofessorn Graham Donaldson presenterade rapporten Successful Futures, som skrivits på uppdrag av regeringen. Efter rapporten följde en nationell debatt om hur skolan behöver utvecklas och förändras i en värld där digitaliseringen ger nya ramar för samhället och tillvaron. I slutet av året lanserade regeringen en preliminär läroplan: A Curriculum for Wales – A Curriculum for Life. Kort därefter började den testas i ett antal pilotskolor.

2017 lanserades en handlingsplan för det fortsatta arbetet, som sträcker sig till och med 2021. I januari presenterades en preliminär version av läroplanen, som nu är på remiss.

Grundtanken med läroplanen är att det som eleverna upplever och lär i skolan ska förbereda dem för livet utanför och efter skolan. Läroplanen har fyra övergripande mål: eleverna ska bli ambitiösa och dugliga, företagsamma och kreativa, bli bildade och leva etiskt samt bli sunda och kreativa människor.

De ämnen som skolan undervisar i indelas i sex områden – Areas of Learning and Experience (AoLE) – för att göra det enklare att koppla samman ämnen och att undervisa ämnesöverskridande.

Att lära eleverna läsa, skriva och räkna samt att utveckla en digital kompetens är ett läroplansövergripande ansvar. Utbildningsdepartementet har tagit fram ett ramverk för digital kompetens som tydligt beskriver vad eleverna ska lära sig och vilken kunskapsprogression som förväntas under skolgången.

Ett annat viktigt syfte med den nya läroplanen är att ge skolorna och lärarna större frihet att utforma undervisningen. Därför har Utbildningsdepartementet skrivit en slags handbok – What Matters – som beskriver kärnområdena i varje AoLE och som undervisningen ska ta upp.

I januari 2020 kommer den slutliga läroplanen att läggas fram och från september 2022 kommer den att gälla i årskurs 1-7. Därefter införs läroplanen ett år i taget i resterande årskurser. 

En plattform för crowdfunding av skolutvecklingsprojekt i Frankrike

Trousse á projets är en nationell plattform för crowdfunding av pedagogiska projekt i den franska skolan, från förskolan till och med gymnasiet. Plattformen drivs av Utbildningsdepartementet tillsammans med Féderation Nationale OCCE, som verkar för samarbetslärande i skolan, Réseau Canopé, en organisation under Utbildningsdepartementet som tar fram digitala lärresurser, samt den kooperativa banken Crédit Cooperatif

På Trousse á projéts kan klasser och skolor presentera sina projektidéer och be civilsamhället om hjälp att genomföra dem. Alla intresserade kan bidra till finansieringen, alltifrån privatpersoner till organisationer och företag. Minsta tillåtna bidrag är 5 euro. Samtliga projekt som presenteras på Trousse á projéts ska vara godkända av skolans rektor.

Under 2017 testades konceptet och under förra året lanserades Trousse á projets över hela Frankrike.Det är inte meningen att crowdfunding ska ersätta offentliga medel i skolan, utan istället vill man öppna upp för kompletterande insamlingar som ger nya möjligheter till skolutveckling. Det kan handla om allt ifrån att sätta upp ett körverk till att göra en webbdokumentär eller att åka på en studieresa.

På Trousse á projéts  beskriver lärare och elever projektet, för det mesta med både text och en kortfilm, och berättar hur de ska gå tillväga. De uppger hur mycket pengar som minst krävs för att de ska kunna komma igång samt vilket belopp som är optimalt för genomförandet. Det går också att följa hur mycket pengar som kommer in fram till deadline. Om finansieringen inte når upp till miniminivån, får finansiärerna tillbaka sina pengar.

Bidragen behöver inte gå till ett specifikt projekt, utan det är också möjligt att ge pengar direkt till Trousse á projéts. De fördelar i sin tur pengarna till projekt i utsatta områden, så att de ska få större möjligheter att genomföra dem. Trousse á projets ska fungera som en solidarisk finansieringsplattform som bidrar till att ge likvärdiga möjligheter till alla elever att arbeta med projekt och samarbetslärande i skolan.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Gunnar Oledal är forskare och utvecklare på RISE Interactive i Göteborg. Han arbetar med tillämpad forskning. I hans fall innebär det att han undersöker hur modern digital teknik kan användas på nya sätt inom olika samhällsområden, bland annat i skolan.

Linda Mannila är adjungerad universitetslektor i datavetenskapens didaktik vid Linköpings universitet. Hon arbetar också med utvecklings- och strategiarbete kring skolans digitalisering tillsammans med flera kommuner i Finland och i Sverige. I sin forskning förenar hon samhällsutveckling, digitalisering och datavetenskap.

Veckans tips

I början av månaden startade Statens Medieråd Medieborgarpodden. Syftet är att fördjupa föräldrars och lärares kunskaper om barns och ungdomars liv på nätet, så att de kan ge vägledning och stöd om det uppstår problem. Källkritik, hat och kränkningar på nätet, algoritmer, desinformation och skärmtid är några av de ämnen som efterhand kommer att tas upp.

I det första avsnittet ger Anette Novak, chef för Statens Medieråd och processledaren Ann Wiklund en introduktion till vad medie- och informationskunnighet är och varför det är så viktigt för ett demokratiskt samhälle.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Linda Mannila

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Linda Mannila

Linda Mannila är adjungerad universitetslektor i datavetenskapens didaktik vid Linköpings universitet. Hon arbetar också med utvecklings- och strategiarbete kring skolans digitalisering tillsammans med flera kommuner i Finland och i Sverige. I sin forskning förenar hon samhällsutveckling, digitalisering och datavetenskap.

Linda Mannilas forskning är praktiknära och analyserar programmering, making och digital kompetens i skolan ur ett lärar- och elevperspektiv. Hon har arbetat med programmering sedan 2002 och disputerade 2009 i datavetenskap på en avhandling om att undervisa i programmering för nybörjare.

De didaktiska frågor kring undervisning i programmering som man länge funderat över på högskolenivå, börjar nu bli aktuella även för grundskolan, menar Linda Mannila. Samtidigt väcks många nya frågor: Hur lär vi ut programmering på bästa sätt? Vad innebär det egentligen att programmera när man är sju år?

Lärarna spelar en central roll nu när man för in ett helt nytt område som berör så många lärare. Hur upplever lärare att de hanterar programmeringen? Inom vilka områden behövs kompetensutveckling?

Just nu införs programmering i skolan i många delar av världen. Det finns inte någon tidigare erfarenhet av detta, så därför är all forskning av värde. Allt som görs inom det här området bidrar till att bygga den kunskapsbas som krävs för att förstå hur införandet ska gå till och vilka stödinsatser som krävs.

Här är det både värdefullt att veta vad som fungerar och vad som inte fungerar, understryker Linda Mannila. Därför gäller det att forskningen även rapporterar om misslyckade försök. Det är avgörande att alla kan få en rättvisande bild av hur man bör gå tillväga och vilka fällor som måste undvikas. Annars kommer mycket arbete att göras i onödan.

Samtidigt är det viktigt att hitta sätt att sprida forskningsresultaten vidare till skolan. Här kan den verkligen komma till nytta, påpekar Linda Mannila. Hon tror själv att praktiknära forskning kan vara ett sätt att väcka lärares intresse för vad forskningen kommer fram till. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Gunnar Oledal

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Gunnar Oledal

Gunnar Oledal är forskare och utvecklare på RISE Interactive i Göteborg. Han arbetar med tillämpad forskning, vilket i hans fall innebär att undersöka hur modern digital teknik kan användas på nya sätt i samhället.

Digitalisering och programmering ses tyvärr ofta som något tråkigt och fyrkantigt, hävdar Gunnar Oledal. Men det är ett synsätt som han inte alls instämmer i. Istället menar han att programmering och digital utveckling handlar om synnerligen kreativa processer. Det är definitivt något som skolan bör ta till sig. Elever kan känna en högre grad av autonomi och få ett större utlopp för sin kreativitet genom programmering och andra former av digitalt skapande.

Just nu arbetar Gunnar Oledal med Robbit, en öppen robotplattform för skolan, som är billig och kan användas i alla former av fjärrundervisning. Tanken är att alla skolor som är intresserade ska kunna använda Robbit i sin undervisning. De har även möjlighet att bidra till den fortsatta utvecklingen tack vare att plattformen är öppen. 

Veckans spaning: Mathivation, ny masterutbildning och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Mathivation, ny masterutbildning och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

Mathivation

I onsdags intervjuade Spaningen Anton Thynell, projektledare för Västsvenska Handelskammarens satsning Mathivation, som nu sprids över landet. Det rör sig om undervisning i matematik och programmering baserad på vetenskaplig grund. Elever motiveras och lär av varandra, utvecklar viktiga förmågor och växer som människor.

Mathivation vänder sig till hela grund- och gymnasieskolan, men elever på högstadiet är den primära målgruppen. Verksamheten bygger på ett långsiktigt och systematiskt samarbete med varje kommun. Efterhand ska varje kommun driva verksamheten vidare på egen hand

Mathivation presenterar matematik som ett gym för hjärnan. Det handlar om att lära sig matematisk problemlösning, att bli bättre på att generalisera, systematisera och att se mönster. För att bli stark på gymmet, gäller det att utmana sig själv, att röra sig på gränsen av sin förmåga. Det är precis likadant med matematik. Elever konfronteras med matematiska problem som verkar omöjliga att lösa, men när de får hjälp att bryta ner dem i begripliga delar så lyckas de efter ett tag.

Workshops där elever lär sig att motivera och undervisa varandra är en central del av Mathivation. Förutom att en god pedagogisk och social förmåga är viktig i många sammanhang, är undervisning även ett bra sätt att utveckla och stärka sina egna kunskaper. Elever som är duktiga i att undervisa kan bli timanställda av Mathivation och hjälpa elever på andra skolor att få nya perspektiv på matematik.

De modeller och metoder som används i Mathivation har utvecklats i nära samarbete med lärare och elever på de skolor som man samarbetar med. Hjälp och stöd från forskare på Chalmers samt universiteten i Göteborg och Linköping är en annan viktig pusselbit.

Så ett frö är en satsning på programmering och hållbar utveckling som ingår i Mathivation. Syftet är att lära elever att sköta ett självreglerande växthus som kan göra deras skola näst intill självförsörjande på frukt och grönsaker. Växthuset har utvecklats av ingenjörer på Ericsson, Göteborgs Energi och flera andra företag. 

I våras slutfördes installationen av ett växthus på Skälltorpsskolan i Hisings Backa, som är en 6-9-skola. Från och med i höst kommer ska skolan arbeta med programmering, så att eleverna kan styra växthuset. Syftet är att få en progression från Scratch till C++, eftersom det är det programmeringsspråk som används till växthuset. Man ska börja med att lära några elever att programmera i C++. Därefter ska de undervisa sina klasskamrater, så att alla kan sköta växthuset tillsammans.

Digitalisering som stöd för lärande

Italo Masiello är sedan ett år tillbaka professor i pedagogik med inriktning mot digitala lärprocesser. Professuren har inrättats av Linnéuniversitetet, som en del av det tioåriga samarbete med edtech-företaget IST som inleddes 2016.

Nu är det dags för nästa steg: det yrkesförberedande masterprogrammet Digitalisering som stöd för lärande, med Italo Masiello som kursansvarig. Programmet startar i höst och har två inriktningar – pedagogik och medieteknik. De som har minst 90 högskolepoäng i pedagogik eller en kandidatexamen i medieteknik, informatik, datavetenskap eller motsvarande är behöriga att söka.

Undervisningen sker huvudsakligen på distans och bedrivs på halvfart. Än är det inte för sent att söka – programmet är öppet för sen anmälan.

Huvuddelen av kurserna är tvärvetenskapliga med ett interdisciplinärt perspektiv och de är gemensamma för båda områdena. De studerande ska förena sina perspektiv och lära sig att tillsammans hantera de utmaningar och möjligheter som uppstår när utbildningssektorn digitaliseras.

Målet är att utbilda personer som kan föra den digitala och pedagogiska utvecklingen vidare i skolan och bland edtech-företagen. Undervisningen kommer i hög grad att vara praktiknära och genomföras i samarbete med skolor och företag. På företagen kommer de studerande att lära sig hur det går till när nya digitala produkter för undervisning designas och utvecklas. I skolan får de en inblick i hur produkterna används i praktiken och hur användningen kopplas till läroplaner och lärandemål.

På sikt kommer delkurserna i masterprogrammet även att ges som fristående kurser vid Linnéuniversitetet.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Veckans första intervju är med Carl Heath, utbildningschef på RISE. Han intresserar sig särskilt för skolans processer kopplade till digitalisering. Hur går man tillväga för att få ett nytt fenomen att fungera i en skol- och utbildningskontext?

Den andra intervjun är med Martin Tallvid, lektor på Center för skolutveckling, Göteborgs stad samt adjungerad universitetslektor vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om digitaliseringens konsekvenser i klassrummet.  Vad händer när it och digitala medier blir en del av undervisningen och hur påverkar det lärarens arbetssituation?

Veckans tips

Google driver sedan två år tillbaka satsningen Be Internet Awesome, som syftar till att lära barn att använda nätets möjligheter på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Nyligen presenterades spelpaketet Interland där barn kan lära sig gott beteende på nätet, att genomskåda desinformation, att kommunicera ansvarsfullt och att skydda sin privata information.

Interland består av fyra äventyrsspel som körs i webbläsaren: Kind Kingdom: It’s Cool to Be Kind, Reality River: Don’t Fall for Fake, Mindful Mountain: Share with Care och Tower of Treasure: Secure Your Secrets. 

Mathivation väcker intresse för matematik och programmering

Mathivation väcker intresse för matematik och programmering

Mathivation är en satsning som drivs och utvecklas av Västsvenska Handelskammaren i Göteborg. Det handlar om undervisning i matematik och programmering baserad på vetenskaplig grund. Elever motiveras och lär av varandra, utvecklar viktiga förmågor och växer som människor. Nu pågår en nationell spridning av Mathivation tillsammans med de andra regionala handelskamrarna i Sverige.

Motivera elever och få dem att växa

Mathivation startades av Farid Nolen och den ideella studentdrivna verksamheten Intize på Chalmers. Intize bygger på att studenter är mentorer för gymnasieelever, framför allt i matematik, och hjälper dem att komma vidare i sitt lärande. Västsvenska Handelskammaren blev intresserade av Mathivation, men ville gå ner i åldrarna för att motivera elever i grund- och gymnasieskolan och få dem att växa genom att lära andra matematik. Det är grundtanken och visionen bakom den här satsningen, som drivs helt utan vinstintresse, berättar Anton Thynell, projektledare för Mathivation på Västsvenska Handelskammaren. 

  – Västsvenska Handelskammaren började samarbeta med Faris Nolen 2012, och vi har varit igång sedan dess. I år kommer vi att nå 20 000 elever i 13 kommuner i olika delar av landet. Verksamheten bygger på ett långsiktigt och systematiskt samarbete med varje kommun. Tanken är att lägga en gedigen grund, så att skolorna själva kan driva verksamheten vidare. Vi ska inte vara med för alltid, utan efterhand är det lärare och elever som ska ta över ansvaret.

Fruktbar samverkan med näringslivet i små och stora kommuner

Västsvenska Handelskammaren skriver kontrakt med de kommuner som vill vara med i Mathivation. Drygt 60% av finansieringen kommer från näringslivet och olika stiftelser. Resten står kommunerna för. Det kostar ingenting för de enskilda skolorna att vara med, säger Anton Thynell.

  – Vi har alltid med det lokala näringslivet i den här typen av satsningar. På det viset får vi både en väl fungerande projektgrupp och en tydligare koppling mellan företagen och skolan. Det här ger kommunen och skolorna en rad fördelar, inte minst en bättre tillgång till meningsfulla praktikplatser för högstadieeleverna.

Såväl stora som små kommuner arbetar med Mathivation. Nyligen skrev Västsvenska Handelskammaren ett sexårigt avtal med Malmö stad för att implementera och sprida verksamheten på ett flertal skolor i kommunen. Planen är att bygga upp en verksamhet kring undervisning i matematik och programmering som når 3700 elever och lärare varje år.

  – Mathivation vänder sig till hela grund- och gymnasieskolan, men elever på högstadiet är den primära målgruppen. En satsning i en kommun inleds alltid med en inspirationsdag på varje skola, som är obligatorisk för alla elever. Allra först blir det en motivationsföreläsning som lyfter fram nyttan och värdet med matematik. Varför är det egentligen viktigt att lära sig matematik?

Utveckling kräver att man rör sig på gränsen av sin förmåga

Mathivation presenterar matematik som ett gym för hjärnan, säger Anton Thynell. Det handlar om att lära sig matematisk problemlösning, att bli bättre på att generalisera, systematisera och att se mönster.

  – Hur blir du stark på gymmet? Att lyfta vikter är inte tillräckligt, utan du måste utmana dig själv för att musklerna ska utvecklas och bli starkare. Med matematiken är det likadant. Det räcker inte att räkna, utan du måste röra dig på gränsen av din förmåga. I början känns det inte särskilt bra, men det blir bättre efter ett tag, när du börjar förstå. Du går från att inte alls förstå problemet till att greppa vad det handlar om och att kunna lösa det.

Efter föreläsningen ägnas resten av dagen åt övningar som utmanar eleverna att lösa besvärliga problem tillsammans. Elever från andra skolor, som antingen är lika gamla eller något äldre, ansvarar för de här övningarna.

  – Eleverna får ett matematiskt problem som de inte alls förstår och som verkar vara helt omöjliga att lösa. När de har brottats med det ett tag, får de hjälp att bryta ner det i begripliga delar och efter ett litet tag kan de lösa det. Nu har högstadieeleverna klarat av att lösa ett problem på gymnasienivå. Det visar betydelsen av att tänja sina gränser, att testa och att våga göra fel. Så lär man sig och utvecklas.

Inte fatta-kurser på högskolor och företag

Nästa steg är att bjuda in intresserade elever till Inte fatta-kurser tillsammans med den lokala högskolan eller ett företag på orten. Här konfronteras eleverna med fler besvärliga matematiska problem som ska lösas. De får inte alla verktyg som behövs för att lösa problemen direkt, utan de måste först resonera och prova sig fram. Syftet är att eleverna ska börja känna sig trygga att befinna sig i ett vilset tillstånd, att inte riktigt veta hur de ska gå tillväga. Det är ett sätt att känna på hur det är att studera på högskolan eller att arbeta med problemlösning på ett teknikföretag.

  – Vi brukar ha en stor bredd av elever på de här kurserna, som är frivilliga och som i genomsnitt brukar arrangeras tre gånger per termin i varje årskurs på högstadiet. Här arbetar eleverna både med matematik och med programmering, och de ska lösa problem som har en helt annan svårighetsgrad än de brukar möta i skolan. Det fungerar bra, eftersom vi har gjort klart för eleverna att det inte är deras lärare som håller i övningarna och att de inte kommer att betygsättas.

Eleverna är både nöjda med att vara på högskolan och med att lösa de problem som de möter, tillägger Anton Thynell. Kurserna ute på olika företag är också väldigt lyckade. Eleverna får till exempel inblick i hur SKF jobbar med problemlösning och de har programmerat självkörande dumpers med Scratch på CPAC Systems.

  – Det finns forskning som visar att om man tar elever till högskolan, så kan de också själva se sig där. Det är förstås också viktigt att få en bättre inblick i hur man arbetar på olika teknikföretag och att få en mer konkret förståelse för vilka yrkesmöjligheter som finns efter högskolan. Vi kan se tydliga integrationseffekter med elever som kommer från hem som saknar studievana.

Growth mindset, formativ bedömning och framåtsyftande återkoppling

Workshops där elever lär sig att motivera och undervisa varandra är en central del av Mathivation. Förutom att en god pedagogisk och social förmåga är viktig i många sammanhang, är undervisning även ett bra sätt att utveckla och stärka sina egna kunskaper. De som är duktiga i att undervisa kan dessutom bli timanställda av Mathivation och hjälpa elever på andra skolor att få nya perspektiv på matematik.

De modeller och metoder som används i Mathivation har utvecklats i nära samarbete med lärare och elever på de skolor som man samarbetar med. Hjälp och stöd från forskare på Chalmers, Linnéunversitetet och Göteborgs universitet är en annan viktig pusselbit, säger Anton Thynell.

  – Carol Dwecks forskning kring growth mindset, formativ bedömning och framåtsyftande återkoppling är en viktig grund i vårt arbete, som vi upptäckte tack vare forskarna. Samtidigt är vi förstås medvetna om att det här inte är en quickfix och att det kanske inte heller passar för alla elever. Men det är ändå något som vi lutar oss mot och som har visat sig fungera alldeles utmärkt i praktiken.

Organisationen bygger på ett starkt förtroende för eleverna

Arbetet i Mathivation sköts av fyra heltidsanställda projektledare och ett sextiotal timanställda elever. Till hösten kommer antalet timanställda att öka till ett sjuttiotal, eftersom verksamheten sprids till fler kommuner.

  – De timanställda eleverna sköter det mesta av arbetet ute på skolorna, men vi är med ibland och kontrollerar kvaliteten. Det är framför allt elever på de studieförberedande gymnasieprogrammen som undervisar på högstadiet. Främst handlar det om elever på naturvetenskaps- eller teknikprogrammet, men vi har även timanställda som studerar på samhällsprogrammet.

Hela organisationen bygger på ett starkt förtroende för eleverna och det ger även mycket tillbaka till dem, säger Anton Thynell.

  – Förutom att de kan tjäna pengar, så ger det eleverna goda möjligheter att växa och utvecklas. Vi ser att de lär sig mycket som de kommer att ha stor nytta av framöver. Interna mentorskap är en viktig del av hur vi arbetar. Eleverna lär helt enkelt upp varandra och hjälps åt att utvecklas vidare. För oss är det här ett kostnadseffektivt sätt att arbeta, men det är samtidigt tydligt att det fungerar för eleverna. En stor del av våra partnerföretag är intresserade av eleverna för framtida anställningar.

En teknisk lösning som inte i första hand ses som teknik

Så ett frö är en satsning på programmering och hållbar utveckling som är en del av Mathivation sedan tre år tillbaka. Syftet är att lära elever att sköta ett självreglerande växthus där de kan odla frukt och grönsaker. Växthuset har utvecklats av ingenjörer på Ericsson, Göteborgs Energi och flera andra företag. 

  – Att arbeta med ett växthus är ett bra sätt att föra in programmering i skolans undervisning. Men det handlar inte bara om programmering och matematik, utan för även in annat, exempel hållbar utveckling och livsmedelsproduktion. Vi har fått ett bra mottagande av Så ett frö, så det här kommer vi definitivt att satsa mer på.

Förhoppningen är att växthuset ska få fler elever att börja intressera sig för programmering och teknik, inte minst flickor. En teknisk lösning som inte i första hand ses som teknik ansågs som en passande väg. Redan idag är det något fler flickor än pojkar som är timanställda i Mathivation. Förhoppningen är att de ska fungera som bra förebilder för att bryta den manliga dominansen inom tekniska yrken.

Växthuset måste vara helt självkörande för att det ska fungera i skolan. Annars ställs det helt orimliga krav på arbetsinsatser på skolan. Produktutvecklingen tillsammans med företagen, som gör det här utan vinstsyfte, är därför en viktig del av projektet, konstaterar Anton Thynell.

  – I våras slutförde vi installationen av ett växthus på Skälltorpsskolan i Hisings Backa, som är en 6-9-skola. Från och med i höst kommer vi att börja arbeta med programmering, så att eleverna kan styra växthuset. Syftet är att få en progression från Scratch till C++, eftersom det är det programmeringsspråk som används till växthuset.

Tanken är att börja med att lära några elever, som sedan lär de andra. På längre sikt är målet att hitta sätt att arbeta med växthuset även på låg- och mellanstadiet.

Mathivation ger spännande möjligheter

Anton Thynell betonar att man aldrig lovar att resultaten ska höjas när kommuner och skolor börjar arbeta med Mathivation. Det är alldeles för många faktorer som påverkar resultaten för att det skulle vara möjligt ge några sådana löften, tillägger han. Däremot finns det flera skolor som kan visa att resultaten har förbättrats och lärarlagen kan peka på många goda effekter.

  – Under förra läsåret har vi tillsammans med tre högskolor genomfört följdforskning på vår verksamhet och till hösten får vi resultatet. Vi gläder oss åt mycket åt engagemanget från forskarvärlden. Det är ett bra sätt för oss att lära oss mer, så att vi kan utveckla och kvalitetssäkra verksamheten. Vi tror naturligtvis inte att Mathivation är den enda vägen att undervisa i matematik och programmering i skolan, men det är utan tvekan ett komplement som ger spännande möjligheter åt många elever.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Carl Heath

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Carl Heath

Carl Heath är utbildningschef på RISE. Han intresserar sig särskilt för skolans processer kopplade till digitalisering. Hur går man tillväga för att få ett nytt fenomen att fungera i en skol- och utbildningskontext?

Under de senaste åren har Carl Heath huvudsakligen varit engagerad i frågor som rör hur programmering och skapande med it som material kan införas i skolans undervisning. Här vill han framför allt veta mer om hur man gör för att detta ska kunna ske med så hög kvalitet som möjligt.

Dels gäller det att se närmare på systemnivån: Hur ser det ut hos skolhuvudmännen?  Vad ska man göra när man inför nya, breda utvecklingsprojekt? Hur hanteras upphandlingar och inköp av hård- och mjukvara? Men det gäller också att titta mer specifikt på enskilda processer i undervisningssituationen, till exempel vad en lärare gör när det är dags att börja undervisa i ett helt nytt ämnesinnehåll. 

Det handlar i hög grad om att få syn på olika aspekter eller facetter som gör det enklare att förstå hur utveckling och förändring blir möjlig, konstaterar Carl Heath. Hur skapar och formar man bättre metoder och arbetssätt i skolan för att åstadkomma detta?

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Niklas Carlborg

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Niklas Carlborg

Niklas Carlborg är interaktionsdesigner på RISE Interactive i Göteborg och arbetar med tillämpad forskning kring digitalisering och utbildning.

I mars 2017 presenterade regeringen reviderade kurs- och läroplaner för hela skolväsendet för att tydliggöra uppdraget att stärka alla elevers digitala kompetens. Styrdokumenten blev obligatoriska 1 juli 2018. Revideringen innebär bland annat att programmering numera är en del av flera ämnen på grundskolan, särskilt matematik och teknik.

Niklas Carlborg och några av hans kollegor har inom ramen för projektet Makerskola undersökt hur plattformen micro:bit kan användas i programmeringsundervisningen för att ge stöd åt lärarna under den inledande implementeringen av de nya styrdokumenten.

En viktig fråga rör hur stora valmöjligheter som eleverna ska ha när de programmerar och skapar med micro:bit. Utgångspunkten var att det skulle vara väldigt fritt och kreativt och att eleverna skulle ha stort utrymme att göra egna val. Efterhand visade det sig att alltför stor frihet är svårt att hantera för eleverna och att det finns risk att de blir paralyserade av alla valmöjligheter. Därför gäller det att titta närmare på hur stora valmöjligheter man ska arbeta med för att undervisningen ska fungera så bra som möjligt, konstaterar Niklas Carlborg.

Det är också viktigt att uppmärksamma de praktiska problem som kan uppstå i arbetet med micro:bit och andra plattformar, eftersom de både skapar frustration och lägger hinder i vägen. Hit hör till exempel behovet av Apple-ID för att ladda ner appar till skolans ipads eller trådlösa nätverk som hänger upp sig. Allt sådant är viktigt att uppmärksamma och hantera innan en skola drar igång digitaliseringen på bred front, betonar Niklas Carlborg. De reviderade styrdokumenten innebär stora förändringar i lärares arbete. Därför är alla former av hjälp och stöd viktig.