Etikett: Outcome mapping

Kvalitetssäkra lärares professionella lärande

Kvalitetssäkra lärares professionella lärande

Samhällsutvecklingen och digitaliseringen av skolan ställer krav på fortlöpande kompetensutveckling som kostar landets skolhuvudmän miljardbelopp varje år. Men leder satsningarna till önskat resultat? Hur kan huvudmän kvalitetssäkra lärares och skolledares professionella lärande? RISE hoppas kunna besvara de här frågorna i projektet KVAL, som presenteras på ett seminarium i Almedalen 1 juli.

Ett digitalt verktyg som kan utveckla det professionella lärandet

Lidingö stad och Skellefteå kommun har tillsammans med RISE och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet tagit initiativ till projektet Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens (KVAL) . Målet är att ta fram ett digitalt verktyg som kan hjälpa oss att se och utveckla det professionella lärandet, säger Kristina Björn, utbildningsstrateg och projektledare på RISE.

  – Vår ambition är att bidra till den svenska skolans kompetensförsörjning och kvalitetsutveckling. Samtidigt vill vi underlätta utnyttjandet av de möjligheter som digitaliseringen skapar för undervisning och administration. Genom att förena beprövade utvärderingsmetoder och etablerad forskning om professionellt lärande, digitala verktyg, design och organisation hoppas vi att resultat och effekter ska bli synliga.

En komplex utmaning som kan ge stora möjligheter

Vinnova finansierar det första steget i KVAL som en del av sin satsning Utmaningsdriven innovation. Arbetet inleddes i november förra året, och under sommaren kommer rapporten att bli klar. I det första steget gäller det att utveckla projektbeskrivningen och att skriva en handlingsplan för nästa fas av projektet. Steg två handlar om att fördjupa samarbetet mellan aktörerna och att börja utveckla och testa konkreta lösningar.

Kristina Björn

Att hitta sätt att kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens är naturligtvis en komplex utmaning, betonar Kristina Björn. Å andra sidan finns det behov av utveckling på området. Det innebär också stora möjligheter att dra nytta av digitala verktyg för att lära mer om och att bli bättre på processen.

  – Det är svårt att hitta bra verktyg inom det här området. Därför undersöker vi verktyg från andra områden som skulle kunna fungera i det här sammanhanget. Vi har bland annat studerat några som används inom HR för att följa upp medarbetares känslor och uppfattningar.

Det är naturligtvis nödvändigt att veta vilka data som behövs, påpekar Sara Penje, som är utvecklingschef på Lärande- och kulturförvaltningen i Lidingö stad.

  – Det sägs att som man frågar får man svar – och det stämmer ju! Därför tänker vi på vilka typer av frågor som vi behöver ställa när vi granskar befintliga verktyg. Det är också viktigt att det är möjligt att mäta ofta och utan några större insatser. Då går det snabbt och enkelt att se om utvecklingen går åt rätt eller fel håll.

Outcome mapping är en viktig inspirationskälla

Outcome mapping är en av de etablerade utvärderingsmetoder som man tittar närmare på i projektet. Den togs ursprungligen fram för att för att se till projekt i utvecklingsländer leder till långsiktig förändring och önskade effekter, men den kan även användas inom andra områden. Metoden utgår ifrån premissen att det inte räcker att se till hur resultatet blir. Det gäller också att undersöka om det sker beteendeförändringar i hela organisationen som möjliggör ett fortsatt utvecklings- och förändringsarbete. Finns det några strukturella hinder som måste hanteras?

Hittills har outcome mapping inte använts inom utbildningsvärlden i någon större utsträckning, men det finns intressanta möjligheter som behöver undersökas närmare, menar Kristina Björn.

  – Jag tror att outcome mapping kan vara en viktig inspirationskälla för oss när vi bygger ett verktyg som leder lärprocessen framåt. Lärande handlar i hög grad om att förändra beteenden i undervisningen: hur man tänker och hur man gör. Därför är det förstås avgörande att få fram ett verktyg som kan ge stöd och vägledning i den processen. Det gäller också att förbättra datainsamlingen och att se hur det kan användas för att förstärka lärandet.

Nästa fas handlar om att testa konkreta lösningar

KVAL letar även efter en testbäddsstruktur som kan användas i nästa fas av projektet. En möjlig kandidat är PANG – professionellt lärande i nätverksgrupper, berättar Sara Penje.

Sara Penje

  – PANG är en satsning på lärares kompetensutveckling som Lidingö stad började arbeta med 2018. Tanken är att bygga en organisation som möjliggör ett storskaligt lärande och det finns en tydlig struktur som fokuserar på styrning och ledning i hela kommunen. Centrala utvecklingsområden kartläggs och det gäller att se till att alla lärare är med på tåget. Här finns ett väl förarbetat nätverk som vi kan bygga vidare på, men det har inte fattats några beslut än.

Nationell enkät ska ge en ögonblicksbild av läget

KVAL har precis lanserat en nationell enkät för att få en ögonblicksbild av hur det ser i Sverige idag. Alla intresserade skolhuvudmän är välkomna att vara med, säger Kristina Björn.

  – Vi vill helt enkelt försöka ta reda på hur man hanterar kompetensutvecklingen runt om i landet. Gör man en uppföljning? Hur går det i så fall till? Används resultatet i planeringen? Har man något verktyg eller någon metod som stöd i det här arbetet? Det blir naturligtvis inte något vetenskapligt underlag, men vi hoppas ändå kunna få en ganska bra bild av hur det ser ut idag.

Vad händer härnäst?

När rapporten om steg ett är klar, blir nästa steg att förbereda ansökan inför steg två. Ansökan ska vara inlämnad till Vinnova senast 25 september, avslutar Kristina Björn.

  – Arbetet med steg ett har gett oss en klarare och mer fördjupad bild av problematiken. Vi ser också att det finns ett stort intresse och engagemang bland många huvudmän för KVAL. Nu är vi intresserade av att ta arbetet vidare till nästa steg. Inför steg två behöver vi utvidga konsortiet. Vi kommer därför att närma oss en möjlig leverantör av den digitala miljön för verktyget och ta reda på om de vill vara med i det fortsatta arbetet.

Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens

Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens

Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens är ett projekt som RISE driver tillsammans med Lidingö, Skellefteå och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Syftet är att utveckla en digital tjänst som gör det möjligt att analysera, mäta och följa upp de faktiska effekterna av lärares kompetensutveckling.

Det saknas metoder och verktyg

De snabba samhällsförändringarna, inte minst digitaliseringen, kräver att lärare utvecklar sin kompetens inom en rad olika områden. Många skolhuvudmän genomför därför satsningar för att möta behoven och för att kunna utveckla den dagliga undervisningen. Tyvärr har de små möjligheter att förvissa sig om att de önskade effekterna verkligen uppstår. Det här beror på att det saknas metoder och verktyg för att följa upp vad lärarna lär sig och hur det i sin tur påverkar undervisningen och vad eleverna lär sig. Lärares kompetens bedöms för det mesta med hjälp av självvärdering eller utifrån formella utbildningsmeriter, men inget av de här tillvägagångssätten visar egentligen det som skolhuvudmännen behöver veta.

Första steget

RISE, Lidingö och Skellefteå kommun och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet har tagit initiativ till projektet Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens för att ta fram en digital tjänst som kan råda bot på detta. I slutet av november inleds det första steget: att utveckla projektbeskrivningen och att ta fram en handlingsplan för själva genomförandet. I augusti nästa år beräknas det första steget vara genomfört. Då hoppas man kunna gå vidare med utveckling, implementering och spridning.

Utmaningsdriven innovation

Vinnova finansierar det första steget inom ramen för sin satsning Utmaningsdriven innovation. Här ger man stöd åt samverkansprojekt som arbetar långsiktigt med att lösa samhällsproblem som kan bidra till att uppfylla de sjutton globala målen i Agenda 2030, som antogs av FN:s generalförsamling 2015. Det övergripande målet för satsningen är således att verka för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling, både på nationell och global nivå.

Arbetet med att kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens möter det fjärde globala målet: säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. För att kunna ge alla en utbildning genom hela livet som är relevant och håller en hög kvalitet, är det nödvändigt att säkerställa att utbildnings- och fortbildningsinsatser för lärare ger de resultat som behövs och efterfrågas.

Effektkedjan och outcome mapping

Tjänsten ska kombinera interaktiva kompetenstester med två metoder som är beprövade och etablerade inom andra områden: effektkedjan (ibland även kallad verksamhetslogik) och outcome mapping. På det här sättet blir det möjligt att se att utbildningarna verkligen har fungerat som det var tänkt. Det gäller både att kunna bedöma att lärarna har utvecklat de önskade kompetenserna och att kunna försäkra sig om att hela verksamheten utvecklas i rätt riktning.

Effektkedjan, en modell som har sina rötter i utvärderingsteori, beskriver logiken bakom de val som görs i en verksamhet för att nå fram till det önskade resultatet. Logiken uttrycks som en sekvens av flera steg i en kedja, som efterhand leder fram till målet. Här gäller det att undvika steg som leder till att man fastnar i processen och inte rör sig framåt.

Effektkedjan används sedan länge av flera olika svenska myndigheter, bland annat Ekonomistyrningsverket. Skolverket pekar också på metoden som ett effektivt sätt för skolledningen att arbeta med de organisations- och beteendeförändringar som är nödvändiga när skolan digitaliseras.

Outcome mapping är en metod som ursprungligen tagits fram för att säkerställa att projekt i utvecklingsländer verkligen leder till långsiktig förändring. Det räcker inte att titta på de direkta resultaten av arbetet för att kunna konstatera det. Istället gäller det att undersöka om det sker beteendeförändringar i hela organisationen som kan möjliggöra det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet. Det är också viktigt att ta reda på om det finns hinder på vägen, så att de kan identifieras och tas bort.

Strukturella hinder som påverkar den enskildes arbetssituation är ett vanligt skäl till att kompetensutveckling inte ger den önskade förändringen i verksamheten. Det kan till exempel handla om att arbetsgivaren inte ger utrymme till att pröva nya arbetsformer eller att enbart några i personalen får delta i kompetensutvecklingen. Den typen av hinder blir lättare att upptäcka om en kombination av effektkedjan och outcome mapping används för att bevaka och utvärdera lärande och beteendeförändringar.

Tänkbara vinster

För att kunna möta och motverka lärarbristen, som är ett växande samhällsproblem, är det viktigt att kunna säkerställa att de satsningar som görs på lärares kompetensutveckling verkligen får effekt, både på den individuella nivån och i organisationen.

Att bedöma och kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens kan vara ett bra sätt att synliggöra den faktiska kompetensen och att höja statusen för ett yrke som blir alltmer kvinnodominerat. Om den insamlade datan avpersonaliseras, kan den också användas till att ge en mer jämställd bedömning av kompetensen när det är dags för rekrytering och lönesättning.

En sådan här tjänst gör det möjligt att använda resurserna på ett bättre och mer verkningsfullt sätt än idag. Det kan både öka likvärdigheten och höja den generella kvaliteten på utbildning, eftersom det blir möjligt att ta fram och genomföra kompetensutvecklingsinsatser som fungerar som det är tänkt. Samtidigt gynnas det livslånga lärandet.

Stora behov och väldiga möjligheter

Just nu är det lärares lärande som står i fokus, men på längre sikt skulle tjänsten kunna fungera i alla sammanhang där utbildning och lärande äger rum. Det öppnar naturligtvis för stora möjligheter, såväl i Sverige som internationellt. Globaliseringen och digitaliseringen innebär att hela världen står för liknande utmaningar som måste mötas och hanteras.

Än så länge finns det inte någon lösning som klarar detta. Det finns väldiga behov och det öppnar sig stora möjligheter om den planerade tjänsten verkligen kan kvalitetssäkra lärande och kompetens –  både för lärare och för alla andra som behöver lära, lära om och lära nytt.