Kvalitetssäkra lärares professionella lärande
Samhällsutvecklingen och digitaliseringen av skolan ställer krav på fortlöpande kompetensutveckling som kostar landets skolhuvudmän miljardbelopp varje år. Men leder satsningarna till önskat resultat? Hur kan huvudmän kvalitetssäkra lärares och skolledares professionella lärande? RISE hoppas kunna besvara de här frågorna i projektet KVAL, som presenteras på ett seminarium i Almedalen 1 juli.
Ett digitalt verktyg som kan utveckla det professionella lärandet
Lidingö stad och Skellefteå kommun har tillsammans med RISE och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet tagit initiativ till projektet Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens (KVAL) . Målet är att ta fram ett digitalt verktyg som kan hjälpa oss att se och utveckla det professionella lärandet, säger Kristina Björn, utbildningsstrateg och projektledare på RISE.
– Vår ambition är att bidra till den svenska skolans kompetensförsörjning och kvalitetsutveckling. Samtidigt vill vi underlätta utnyttjandet av de möjligheter som digitaliseringen skapar för undervisning och administration. Genom att förena beprövade utvärderingsmetoder och etablerad forskning om professionellt lärande, digitala verktyg, design och organisation hoppas vi att resultat och effekter ska bli synliga.
En komplex utmaning som kan ge stora möjligheter
Vinnova finansierar det första steget i KVAL som en del av sin satsning Utmaningsdriven innovation. Arbetet inleddes i november förra året, och under sommaren kommer rapporten att bli klar. I det första steget gäller det att utveckla projektbeskrivningen och att skriva en handlingsplan för nästa fas av projektet. Steg två handlar om att fördjupa samarbetet mellan aktörerna och att börja utveckla och testa konkreta lösningar.
Att hitta sätt att kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens är naturligtvis en komplex utmaning, betonar Kristina Björn. Å andra sidan finns det behov av utveckling på området. Det innebär också stora möjligheter att dra nytta av digitala verktyg för att lära mer om och att bli bättre på processen.
– Det är svårt att hitta bra verktyg inom det här området. Därför undersöker vi verktyg från andra områden som skulle kunna fungera i det här sammanhanget. Vi har bland annat studerat några som används inom HR för att följa upp medarbetares känslor och uppfattningar.
Det är naturligtvis nödvändigt att veta vilka data som behövs, påpekar Sara Penje, som är utvecklingschef på Lärande- och kulturförvaltningen i Lidingö stad.
– Det sägs att som man frågar får man svar – och det stämmer ju! Därför tänker vi på vilka typer av frågor som vi behöver ställa när vi granskar befintliga verktyg. Det är också viktigt att det är möjligt att mäta ofta och utan några större insatser. Då går det snabbt och enkelt att se om utvecklingen går åt rätt eller fel håll.
Outcome mapping är en viktig inspirationskälla
Outcome mapping är en av de etablerade utvärderingsmetoder som man tittar närmare på i projektet. Den togs ursprungligen fram för att för att se till projekt i utvecklingsländer leder till långsiktig förändring och önskade effekter, men den kan även användas inom andra områden. Metoden utgår ifrån premissen att det inte räcker att se till hur resultatet blir. Det gäller också att undersöka om det sker beteendeförändringar i hela organisationen som möjliggör ett fortsatt utvecklings- och förändringsarbete. Finns det några strukturella hinder som måste hanteras?
Hittills har outcome mapping inte använts inom utbildningsvärlden i någon större utsträckning, men det finns intressanta möjligheter som behöver undersökas närmare, menar Kristina Björn.
– Jag tror att outcome mapping kan vara en viktig inspirationskälla för oss när vi bygger ett verktyg som leder lärprocessen framåt. Lärande handlar i hög grad om att förändra beteenden i undervisningen: hur man tänker och hur man gör. Därför är det förstås avgörande att få fram ett verktyg som kan ge stöd och vägledning i den processen. Det gäller också att förbättra datainsamlingen och att se hur det kan användas för att förstärka lärandet.
Nästa fas handlar om att testa konkreta lösningar
KVAL letar även efter en testbäddsstruktur som kan användas i nästa fas av projektet. En möjlig kandidat är PANG – professionellt lärande i nätverksgrupper, berättar Sara Penje.
– PANG är en satsning på lärares kompetensutveckling som Lidingö stad började arbeta med 2018. Tanken är att bygga en organisation som möjliggör ett storskaligt lärande och det finns en tydlig struktur som fokuserar på styrning och ledning i hela kommunen. Centrala utvecklingsområden kartläggs och det gäller att se till att alla lärare är med på tåget. Här finns ett väl förarbetat nätverk som vi kan bygga vidare på, men det har inte fattats några beslut än.
Nationell enkät ska ge en ögonblicksbild av läget
KVAL har precis lanserat en nationell enkät för att få en ögonblicksbild av hur det ser i Sverige idag. Alla intresserade skolhuvudmän är välkomna att vara med, säger Kristina Björn.
– Vi vill helt enkelt försöka ta reda på hur man hanterar kompetensutvecklingen runt om i landet. Gör man en uppföljning? Hur går det i så fall till? Används resultatet i planeringen? Har man något verktyg eller någon metod som stöd i det här arbetet? Det blir naturligtvis inte något vetenskapligt underlag, men vi hoppas ändå kunna få en ganska bra bild av hur det ser ut idag.
Vad händer härnäst?
När rapporten om steg ett är klar, blir nästa steg att förbereda ansökan inför steg två. Ansökan ska vara inlämnad till Vinnova senast 25 september, avslutar Kristina Björn.
– Arbetet med steg ett har gett oss en klarare och mer fördjupad bild av problematiken. Vi ser också att det finns ett stort intresse och engagemang bland många huvudmän för KVAL. Nu är vi intresserade av att ta arbetet vidare till nästa steg. Inför steg två behöver vi utvidga konsortiet. Vi kommer därför att närma oss en möjlig leverantör av den digitala miljön för verktyget och ta reda på om de vill vara med i det fortsatta arbetet.
