Etikett: Mobilen i klassrummet

Spaningen Podd 035: Spel i undervisningen, mobilen i klassrummet och två forskarintervjuer

Spaningen Podd 035: Spel i undervisningen, mobilen i klassrummet och två forskarintervjuer

Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.

Den här veckan börjar vi med att ta del av två danska forskares perspektiv på spel i undervisningen. Därefter tar vi en ny titt på frågan om mobilens vara eller icke-vara i klassrummet innan det är dags att presentera två forskarintervjuer från Learning Forum. Sist kommer veckans tips.

Veckans spaning: Spel i undervisningen, mobilen i klassrummet och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Spel i undervisningen, mobilen i klassrummet och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Spel i undervisningen

Användningen av digitala och analoga spel i undervisningen börjar bli vanligare i skolan. Det handlar både om att använda lärspel, kommersiella spel, spelifiering och att låta eleverna utveckla egna spel. Men läraren är den avgörande faktorn för att det hela ska fungera. Det konstaterar de danska forskarna Thorkild Hanghøj och Andreas Lieberoth i en intervju i senaste numret av Magasinet Asterisk, som ges ut av Danmarks Pædagogiske universitet.

Först och främst behövs en allmän förståelse av hur och i vilka sammanhang spel och spelmekanismer kan användas didaktiskt. Läraren måste även vara väl insatt i hur det spel som ska användas fungerar och kunna koppla det till undervisningens mål. Det krävs en förståelse av spelets själva kärna för att kunna se hur de utmaningar som finns i spelet kan ge stöd åt elevernas lärande. Dessutom måste läraren förstå hur spelet ska iscensättas i undervisningen och hur ramarna ska se ut. Det gäller också att få eleverna att reflektera kritiskt kring spelet, så att det inte framstår som den enda sanningen.

Spel är en viktig del av barns och ungdomars vardag, deras kulturella och samhällsekonomiska betydelse växer, och de har även en central roll att spela i skolan. Förutom att utveckla ämneskunskaperna kan de till exempel användas för att utveckla kritiskt tänkande, samarbete, kommunikation och problemlösningsförmåga. Det här är förmågor som blir allt viktigare i samhället och i arbetslivet.

Thorkild Hanghøj leder sedan ett par år tillbaka forskningsprojektet Game-Based Learning in the 21st Century, som handlar om att lära lärare att utveckla de här förmågorna hos eleverna med hjälp av spelrelaterade aktiviteter i sin undervisning. Under nästa läsår kommer lärare och elever i årskurs 5 och 7 på 40 danska skolor att arbeta med spel, spelande och spelutveckling i danska, matematik och NO.

Mobilen i klassrummet

Mobilens vara eller icke-vara i klassrummet fortsätter att vara en het fråga i skoldebatten. I tisdags rapporterade DN om att 21 elever i en åttondeklass i Gränna hade haft sina mobiler igång under en lektion och räknat hur många notiser de fick. Den samlade summan blev mer än 2 000 meddelanden. Det resulterade direkt i krav på mobilförbud, eftersom det ansågs uppenbart att det här distraherar eleverna och stör ordningen i klassrummet.

Torbjörn Ott är gymnasielärare i Alingsås och forskare på Institutionen för tillämpad it på Göteborgs universitet. Han menar att förbud är en felaktig slutsats som inte kommer att leda till önskat resultat. Mobilen i klassrummet hanteras som en ordningsfråga, men det handlar egentligen inte alls om det, menar han, utan om studieteknik. Det är också en jämlikhetsfråga. Alla elever måste lära sig att använda mobilen, så att den blir ett hjälpmedel och inte en distraktion.

2017 disputerade Torbjörn Ott på en avhandling som beskriver och analyserar hur gymnasieelever använder mobilen i klassrummen och hur de och deras lärare ser på detta. Stora delar av användningen har inget med undervisningen att göra, men mobilen används också som ett hjälpmedel, till exempel för informationssökning och för snabba anteckningar. Eleverna pekar på att de ofta blir distraherade av mobilen, men de skulle hellre få hjälp med en mer strukturerad användning än att drabbas av ett rent förbud.

Det finns även annan forskning som går i samma riktning. Anita Grigic Magusson, Ylva Hård af Segerstad och Sylvana Sofkova Hashemi visar i en studie att högstadieelever upplever att mobilen både är ett verktyg och ett störande element. Därför efterfrågar de hjälp från lärarna med att använda den på sätt som gör att de har nytta av den i klassrummet. Anders D. Olofsson, Ola Lindberg och Göran Fransson pekar i en annan studie på att lärare ofta inte vet hur de ska integrera mobilen i sin undervisning, och att de då istället väljer att förbjuda.

Den brittiska forskaren Jocelyn Wishart menar att det är problematiskt att mobilförbud riktar in sig på tekniken, eftersom det hindrar eleverna från att utforska och dra nytta av de möjligheter som finns.  Nu när skolan digitaliseras är det avgörande att alla lär sig att använda mobilen på ett konstruktivt, ansvarsfullt och utvecklande sätt.

Forskarintervjuer från Learning Forum

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan även nås från Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Karin Ollinen är strategisk utvecklare i Helsingborgs stad och kommunlicentiand i forskarskolan Communicate Science in School. Hennes forskning är inriktad på hur NO-lärare använder it och digitala medier i sin undervisning. Hon vill ta reda på hur de digitala verktygen används, i vilket pedagogiskt sammanhang de tas i bruk, samt vilka syften som lärare har med detta.

Johan Lundin är professor i informatik med inriktning mot lärande på Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet. Han menar att skolforskningen länge har varit inriktad mot innovation, men nu behöver inriktningen förändras. Det finns ett stort och tydligt behov av beskrivande, kritiska studier av hur användningen av it och digitala medier faktiskt ser ut och vad det innebär.

Veckans tips

Är sociala medier ett allvarligt hinder för barns och ungas välmående? Borde de hellre hålla sig borta från skärmarna och ägna sig åt den fysiska verkligheten? Den oberoende danska tankesmedjan The Happiness Research Institute har på uppdrag av Nordiska Ministerrådet tagit fram en rapport där man analyserar frågan.

Barns välmående är en komplex fråga och beror naturligtvis på betydligt fler faktorer än deras användning av sociala medier, påpekas det i rapporten. Dessutom måste man förstå att ungas fysiska och digitala miljöer är oupplösligt förenade och inte utan vidare kan skiljas från varandra.

De allra flesta unga har inga större problem med sin användning av sociala medier, men det finns de som stöter på svårigheter som kan vara svåra att hantera på egen hand. Detta beror i sin tur på att de har andra problem, till exempel att de är ensamma eller saknar tillräckligt stöd från sina föräldrar. Här behövs en ökad förståelse och bättre insatser för att hjälpa unga som är olyckliga och som inte mår bra.

Spaningen Podd 021: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Spaningen Podd 021: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

I veckans podd tar vi först upp en ny undersökning om hur danska elevers mobilanvändning i skolan regleras och vilka effekter det får. Därefter presenteras Falköpings kommun, en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Vi avslutar med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Allra först sammanfattas en ny undersökning om hur danska elevers mobilanvändning i skolan regleras och vilka effekter det får. Därefter presenteras Falköpings kommun, en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips

Regler för elevers mobilanvändning på danska grundskolor

För ett par veckor sedan offentliggjordes den hittills mest omfattande undersökningen av hur danska grundskolor sätter upp regler för elevers mobilanvändning i skolan. Den har genomförts av psykologen Andreas Lieberoth, som är verksam som forskare på DPU vid Århus universitet.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med representanter för 602 skolor i hela Danmark, jämnt fördelade över landet.

60% av de intervjuade skolorna har ett formellt regelverk som har fastställts av skolledningen eller skolans styrelse. Knappt 19% har någon form av gemensamma regler eller principer och ungefär 8% har satt igång en process för att fatta ett formellt beslut kring dem.

Analysen av intervjuerna visar att det finns nio modeller för hur man hanterar elevers mobilanvändning i skolan, från inga regler alls till totalt förbud. Den vanligaste modellen är att eleverna förvarar mobilen avstängd i sin väska när de är i skolan. På 36% av skolorna får elever använda mobilen i undervisningen när läraren anser det lämpligt. 4% av skolorna har en policy som säger att mobilen ska användas aktivt, som ett verktyg i undervisningen.

Det vanligaste skälet till att reglerna införs, är att man vill ha bättre ordning på lektionerna. 38% av skolorna uppger det här skälet. Näst vanligast är att reglerna införs för att man vill öka det sociala umgänget på rasterna. Detta säger 22% av skolorna.

Två tredjedelar upplever att reglerna har en positiv effekt. 22% uppger att eleverna umgås mer med varandra på rasterna och 21% menar att det har blivit mer ro och bättre koncentration på lektionerna. 13% säger att elevernas deltagarkompetens har utvecklats och att de har blivit bättre på att reglera sin användning av mobilen. Detta sker när mobilen används aktivt som ett arbetsredskap på lektionerna.

Rapporten avslutas med fyra rekommendationer till skolor som vill införa regler för mobilanvändningen.

Den första är att försöka hitta en bra balans mellan problemlösning och utbildning. Många regelverk och principer syftar bara till att begränsa de störande effekterna av elevernas mobilanvändning. Det hindrar lärarna från att hjälpa eleverna att utveckla goda digitala vanor och en god digital kompetens.

Den andra rekommendationen är att tänka på åldersvariationen på skolan när reglerna tas fram. Det kan vara frestande att ha samma regelverk för alla, men det är naturligtvis en stor skillnad mellan 6- och 16-åringars mognad, deras pedagogiska behov och deras relationer till tekniken.

Den tredje rekommendationen är att börja med att fråga sig varför reglerna ska införas. Olika modeller har olika effekter. En modell ger ordning i klassrummet, en annan förbättrar elevernas umgänge på rasterna och en tredje hjälper eleverna att utveckla sin digitala kompetens. Vad är det egentligen skolan vill uppnå med reglerna?

Den fjärde rekommendationen är att utgå ifrån den kunskap som finns inom området. Det gäller att se upp för den upphettade och oftast svartvita debatten i medierna. Istället är det viktigt att utgå ifrån de egna lärarnas erfarenheter av eleverna och att bygga vidare på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Det behövs mer kunskap om den danska kontexten, menar Andreas Lieberoth. Här kan forskare och lärare ha stor nytta av varandra.  

Vad är på gång i Falköpings kommun?

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling med ett antal skolhuvudmän. I slutet av förra året utvidgades nätverket med några fler partners, som ska presenteras här på Spaningen.

Falköpings kommun är först ut. Igår publicerades en intervju med Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg med inriktning mot ikt. Han konstaterade att Falköpings kommun för närvarande inte är någon innovatör när det gäller användningen av de digitala möjligheterna i skolan. Däremot är kommunen en god early adopter. Men framöver vill man gärna undersöka om det är möjligt att gå från att vara early adopter till att bli innovatör och vilka förutsättningar det isåfall kräver.

Under de närmaste åren genomför Falköpings kommun en rad olika byggnadsprojekt. 2021 ska en 7-9-skola som rymmer 1100 elever vara färdigbyggd. Det pågår även ett antal ombyggnationer på förskolor och F-6-skolor runt om i kommunen. För att underlätta det här arbetet har man tagit fram ett funktionsprogram, en slags övergripande mall, som visar vilka grundläggande funktioner som behöver finnas för att lärarnas och elevernas arbete ska fungera.

Falköpings kommun arbetar också med att ta fram mer kostnadseffektiva lösningar för it-systemen. Ett viktigt skäl till det är att SKL spår att det snart kommer att bli hårdare ekonomiska villkor för kommunerna. Man undersöker även förutsättningarna för lärare att byta från pc till chromebook, vilket skulle sänka kostnaderna rejält.

Lokala handlingsplaner för grund- och gymnasieskolans digitalisering är på gång, i väntan på att SKLs nationella handlingsplan ska presenteras 18 mars. Här är det viktigt att se till att skapa ett stabilt underlag för de kommande årens utveckling. Samtliga förskolor och skolor ska därför göra en LIKA-skattning vartannat år som visar hur det går med digitaliseringen.

Under de kommande åren kommer det att krävas mycket kompetensutveckling och målet är att den ska bli en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen. Det gäller både att undersöka nya modeller för hur den ska bedrivas och att hjälpa lärarna att bli mer självgående i utvecklingsarbetet

Veckans tips. Vad säger forskningen egentligen om sociala mediers påverkan på ungas välmående?

I senaste numret av Nature Human Behavior publiceras en studie som analyserar sambandet mellan ungas välmående och deras användning av sociala medier. De båda Oxford-forskarna Amy Orben och Andrew Przybylski visar med en statistisk analys av tidigare stora studier att effekterna är i princip försumbara för de allra flesta. Att bli mobbad, röka marijuana, att sova ordentligt eller att äta frukost har avsevärt större påverkan på hälsa och välmående. Oron för ungas “skärmtid” är med andra ord betydligt överdriven och ges sannolikt alltför stor plats i medierna.

Samtidigt finns det studier som visar att de få procent som antingen använder sociala medier extremt mycket eller inte alls mår betydligt sämre än genomsnittet. Men det är inte klart om det beror på användningen eller orsakas av andra problem. Det behövs helt enkelt mer forskning. Detsamma gäller de långsiktiga effekterna, som vi av naturliga skäl ännu inte vet något om.

12 mars arrangerar DPU forskningskonferensen Generation skærm i Köpenhamn, där både tongivande internationella forskare och danska forskare och debattörer ges utrymme. Tanken är att ta ett viktigt steg för att förena aktuell forskning med kritik och praktisk kunskap. Vad säger forskningen egentligen? Vad betyder det i vardagen? Hur kan vi ta upp de problem som finns utan att sjukförklara alla som använder sociala medier?

Spaningen Podd 014: Mobilen i klassrummet, skärmtid och välmående samt nyttan med porrfilter

Spaningen Podd 014: Mobilen i klassrummet, skärmtid och välmående samt nyttan med porrfilter

Den här veckan tar vi upp tre frågor som ofta väcker bekymmer och oro. Först ut är  mobilen i klassrummet, därefter fortsätter vi med skärmtid och välmående innan det är dags att kort se på nyttan med porrfilter. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 50: Mobilen i klassrummet, skärmtid och välmående samt nyttan med porrfilter

Veckans spaning, vecka 50: Mobilen i klassrummet, skärmtid och välmående samt nyttan med porrfilter

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan tar vi upp tre frågor som ofta väcker bekymmer och oro. Först ut är mobilen i klassrummet, därefter fortsätter vi med skärmtid och välmående innan det är dags att kort se på nyttan med porrfilter. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Elever använder mobilen som lärresurs “under lärarens radar”

Elevers användning av mobiler i skolan ses för det mesta som ett ordningsproblem. De blir distraherade, stör studieron i klassrummet eller mobbar och trakasserar andra när de har tillgång till sina mobiler. Därför ropar många på förbud eller kraftiga begränsningar. Men mobilanvändningen kan även ses ur ett annat perspektiv: den bidrar till att elevernas lärande alltmer hamnar “under lärarens radar”.

Forskningsprojektet Uppkopplade klassrum vid Karlstads universitet har under flera år undersökt hur gymnasieelever använder sina smarta mobiler i skolan. I artikeln Under the teacher’s radar analyserar Stig-Börje Asplund, Christina Olin-Scheller och Marie Tanner vad som händer när eleverna på egen hand börjar använda mobilerna som lärresurs i undervisningen.

Artikeln visar hur eleverna använder sina mobiler för att hantera problem som dyker upp när de ska lösa uppgifter som de fått av läraren. Genom att söka efter information på sina mobiler, hittar de texter och andra resurser som hjälper dem att komma vidare. När eleverna samarbetar i mindre grupper blir mobilanvändningen både en viktig del av den sociala interaktionen och en resurs som underlättar det gemensamma lärandet.

Problemet med detta är att läraren hamnar helt utanför elevernas arbete med att skapa mening och förståelse med hjälp av det material som de hittar. Läraren är inte ens medveten om att de gör på det här sättet, trots att mobilerna i regel används helt öppet. Därmed blir det inte heller möjligt att ge den hjälp och det stöd som eleverna skulle behöva när de försöker komma över hindren på egen hand. Det finns till exempel inte något som pekar på att eleverna gör någon källkritisk granskning av den information som de hittar utan de verkar ta till sig innehållet utan eftertanke och reflektion.

Lösningen på det här problemet är inte att förbjuda mobiler, eftersom datorer och plattor kan användas på samma sätt. Istället måste läraren bli medveten om vad eleverna faktiskt gör och utforma undervisningen så att eleverna lär sig att hantera och att använda den information som de möter på ett kritiskt sätt.

Det uppkopplade klassrummet ställer liksom dagens samhälle stora krav på medie- och informationskunnighet, konstaterar forskarna. Därför är det avgörande att läraren inom sina ämnen hjälper eleverna att utveckla dessa kunskaper och förmågor, som ständigt blir allt viktigare.

Vad säger forskningen om skärmtid och välmående?

På senare år har det märkts en växande oro för att mobiler, plattor och datorer tar upp en alltför stor del av ungas och även vuxnas liv. Röster har höjts för att skärmtiden måste minska, eftersom den påverkar hur vi mår. Tonläget är till och med så högt att Google och Apple har byggt in funktioner i Android och iOS som gör det möjligt att mäta skärmtiden och att ställa in begränsningar.

Andrew Przybylski, som forskar i experimentell psykologi och är forskningschef på Oxford Internet institute, hör till dem som menar att oron kring skärmtid och nätanvändning är starkt överdriven. Han anser också att den forskning som finns är bristfällig och inte ger någon evidens. Tillsammans med sina kollegor genomför han därför studier som ska ge större klarhet kring hur verkligheten faktiskt ser ut.

All programkod som används är öppen och alla data som samlas in är fritt tillgängliga för alla. Flera av studierna är även förhandsregisterade (pre-registered) hos vetenskapliga tidskrifter. Det innebär att metoder och hypoteser redovisas innan studien genomförs och att de inte kan ändras efterhand.

Förra året publicerades en storskalig förhandsregistrerad studie där Przybylski och Netta Weinstein undersöker sambandet mellan skärmtid och ungas psykiska välmående. Totalt omfattar studien 120 000 engelska 15-åringar och bygger på självrapporterade data. Studien skiljer mellan skärmtid på vardagar och helger och man tar också hänsyn till vad ungdomarna gör: tittar de på film eller tv, spelar de datorspel, använder de datorn eller använder de mobilen.

Studien visar att en lagom användning, högst fem timmar om dagen på vardagar, har en positiv inverkan på ungas välmående. Om användningen blir större än så, minskar det – men det är ingen större skillnad. Det rör sig om två punkter på en skala från 14 till 70.

Just nu genomför Przybylski tre uppföljande studier. I en tittar han på förändring över tid, i en annan undersöker han pålitligheten i självrapporterade data och i en tredje försöker han hitta orsakssamband.

Är porrfilter en effektiv lösning?

I somras publicerades en artikel av Andrew Przybylski och Victoria Nash som tog upp två studier om porrfilters effektivitet när det gäller att hindra unga från att komma åt porr. Deras slutsats är att filter är en högst ineffektiv lösning i det här avseendet. De som vill kan komma åt porr ändå, utan några nämnvärda hinder. Artikeln avslutas därför med att forskarna efterlyser en cost-benefit-analys: Är det verkligen värt att ta den kostnad som det innebär att införa filter när effekten ändå bara är marginell?

Detta tar vi också upp i en artikel som lades ut på Spaningen i tisdags: Är porrfilter lösningen – eller finns det bättre sätt? En förbättrad sex- och samlevnadsundervisning, som är inkluderande och tar avstamp i ungdomars egna erfarenheter, är sannolikt en lösning som är mer hållbar på längre sikt. Filter har aldrig visat sig fungera, konstaterar de fyra sakkunniga som medverkar i artikeln. I grunden handlar det om att förändra attityder och synsätt, och det gör man inte i en handvändning.

Veckans tips

För två veckor sedan presenterades en ny utgåva av Nature Outlook, som finansierats av Max Planck-sällskapet i Tyskland. Temat är den digitala revolutionen och hur den på olika sätt förändrar samhället, livet och tillvaron. Här finns mycket att läsa och reflektera kring!

En text tar upp sökandet efter svaret på frågan om vad den digitala utvecklingen innebär för människans hälsa och välmående. En annan belyser hur digitalisering kan förbättra offentlig förvaltning, samtidigt som det finns risker för den personliga integriteten. Bland de andra texterna kan nämnas en som tar upp hur automatisering förändrar arbetslivet och en om hur forskningen ska hantera allmänhetens förväntningar på artificiell intelligens.

Premiär för podden Spaningen!

Premiär för podden Spaningen!

Hej och välkommen till det första avsnittet av podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Den produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

I det här första avsnittet pratar vi om skolbibliotekets centrala roll, om konstruktiva argument mot ett mobilförbud i skolan och till sist berättar vi om Learning Forum, en ny konferens som arrangeras i Göteborg nästa månad.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande.

 

Veckans spaning, vecka 37 (Premiär!)

Veckans spaning, vecka 37 (Premiär!)

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, både i Sverige och utomlands. Spaningen finns även som podd, i en förkortad version, inläst av Carl Heath.

I det här första avsnittet tar vi inledningsvis upp skolbibliotekets centrala roll och behovet av nya kunskaper i källkritik när medieflödet digitaliseras. Därefter följer konstruktiva argument mot ett mobilförbud i skolan som kopplas till det ökade behovet av teknologiförståelse och hur man försöker ta sig an det i Danmark. Till sist berättar vi om en spännande konferens som arrangeras i Göteborg nästa månad.

Skolan ska stärka elevernas digitala kompetens

Från och med det här läsåret är det de reviderade läroplaner som regeringen presenterade förra året som gäller för Sveriges grund- och gymnasieskolor. Läroplanerna är en del av den nationella strategin för skolans digitalisering och den ingår i sin tur i regeringens samlade digitaliseringsstrategi, som sträcker sig över ett antal samhällsområden. Det övergripande målet för skolan är att ge alla barn och ungdomar möjlighet att uppnå en hög digital kompetens och att främja kunskapsutveckling och likvärdighet. SKL ansvarar för arbetet med att ta fram en handlingsplan som gör det möjligt att förverkliga strategins mål.

De reviderade läroplanerna tydliggör och lyfter fram skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Eleverna ska lära sig förstå hur den pågående digitaliseringen påverkar människan och samhället. Bland annat behöver de ha grundläggande kunskaper i hur programmering fungerar och kunna använda och förstå digitala system och tjänster. Det är också viktigt att kunna arbeta med texter och andra digitala medier, både som konsument och som producent, och att utveckla en god källkritisk förmåga.

Skolbiblioteket ska vara en pedagogisk resurs

Skolbibliotekets roll som pedagogisk resurs i undervisningen betonas betydligt mer än tidigare i läroplanerna. I skolbibliotekariens arbete ingår både att, tillsammans med lärarna, stärka elevernas språkliga förmåga och att utveckla deras digitala kompetens. Tyvärr sägs det inget konkret om hur verksamheten ska bedrivas eller hur bemanningen ska se ut. Därför finns det risk för att skolbiblioteket på många håll även i fortsättningen hamnar på undantag.

Trots att skollagen sedan 2011 säger att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek som en del av den pedagogiska verksamheten och som ett stöd för sitt lärande, återstår fortfarande mycket att göra. Den senaste statistiken från Kungliga Biblioteket visar att bara drygt hälften av alla elever har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär 20 timmars bemanning per vecka. 20 timmar ses av expertisen som ett minimum för att skolbibliotekets pedagogiska verksamhet ska kunna fungera på ett bra sätt.

Lidingö genomför åtgärder för att utveckla skolbiblioteken

Men det är förstås inte bara moln på himlen. Flera kommuner har redan hunnit långt i utvecklingen av skolbibliotekets verksamhet och andra ligger i startgroparna. Tidigare i veckan publicerade vi här på Spaningen en artikel om vad som görs i Lidingö stad för att se till att skolbiblioteket verkligen kan bli och fungera som en central pedagogisk resurs.

Första steget var att genomföra en översyn av hur det faktiskt ser ut på de kommunala grundskolorna. Bland annat visade det sig att det finns få utbildade bibliotekarier, att bemanningsgraden är ganska låg och att öppettiderna är begränsade. Det blev också tydligt att en hel del behöver göras för att få igång en fungerande samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare. Skolbiblioteket ses fortfarande i hög grad som ett rum på skolan där eleverna kan låna böcker.

Det fattades beslut om att skapa ett kommunövergripande nätverk för alla skolbiblioteksansvariga och att börja arbeta med gemensam kompetensutveckling inom viktiga områden, bland annat kring informationssökning och digital kompetens. På olika sätt försöker man också att bygga upp förtroende för skolbibliotekarierna bland lärarna. Samtidigt strävar man efter att rubba den traditionella synen på skolbibliotek hos rektorer och lärare.

På lite längre sikt hoppas man på att skolbibliotekarierna ska placeras i lärarlag och att de ska börja arbeta i team, så att det alltid är minst två skolbibliotekarier på en skola. Det är också viktigt att försöka höja bemanningsgraden. Nästa år kommer en ny kommunal biblioteksplan att presenteras och här ska det ges en tydligare bild av vilka förväntningar som beslutsfattare och tjänstemän har på skolbiblioteket och dess roll i undervisningen.

Det krävs direkta insatser och ökad kompetens för att stärka skolbiblioteket

Det pågående arbetet med skolbibliotek i Lidingö knyter väl an till slutsatser och rekommendationer i Skolinspektionens första kvalitetsgranskning av skolbibliotek som pedagogisk resurs, som kom i juni. Här konstateras att det krävs direkta insatser för att skolbiblioteket ska bli en integrerad del i skolans undervisning. Det är också uppenbart att rektor måste ta ett större ansvar för frågan. Dessutom behövs en ökad kompetens bland skolledare och lärare om hur skolbiblioteket och skolbibliotekarien kan användas för att stödja elevernas kunskapsutveckling.

I onsdags arrangerade Skolinspektionen ett timslångt webbinarium, där man både sammanfattade sin kvalitetsgranskning och fördjupade resonemangen kring varför det är viktigt att skolbiblioteket fungerar som pedagogisk resurs i skolan. Skolinspektionen har också tagit fram självskattningsverktyget Kolla ditt skolbibliotek, som ger skolledare, lärare och skolbibliotekarier vägledning i hur skolbiblioteksverksamheten kan utvecklas.

Eleverna behöver både lära sig källkritik och sökkritik

Behovet av att eleverna tränar och utvecklar sin källkritiska förmåga förs ofta fram i skoldebatten. Här är det viktigt att komma ihåg att digitaliseringen ändrar förutsättningarna och ställer krav på andra kunskaper än tidigare. Det visar en kvalitativ fallstudie av biblioteksforskarna Hanna Carlsson och Olof Sundin, som Internetstiftelsen presenterade för ett par veckor sedan.

De båda forskarnas slutsats är att det inte längre räcker att eleverna lär sig att bedöma källors tillförlitlighet genom att använda de klassiska frågor som tagits fram inom historievetenskapen: äkthet, tid, beroende och tendens. Det är också nödvändigt att utveckla en kritisk förståelse för hur algoritmerna styr hur sökmotorer och sociala medier fungerar. Annars blir det både svårt att greppa viktiga delar av hur digitaliseringen påverkar samhället och individen och att fungera som en aktiv och kritisk medborgare. Här behövs fortbildning för både lärare och skolbibliotekarier.

Det går inte att förbjuda teknologier som formar verklighet och vardag

En annan fråga som ständigt återkommer i debatten rör mobilens vara eller icke-vara i skolan. I Frankrike stiftades nyligen en lag som innebär ett generellt förbud för elever att använda smarta klockor, plattor och mobiler i skolan, om inte läraren uttryckligen har bestämt att de ska användas i ett visst moment i undervisningen. Motiveringen är att man vill öka koncentrationen på lektionerna och stärka utvecklingen av elevernas sociala förmåga.

Den franska lagen satte fart på debatten i flera europeiska länder och argumenten haglade för och emot. I Tyskland pekade bland annat Frankfurter Allgemeine Zeitung i en artikel på de problem som en okontrollerad mobilanvändning skapar i skolan. Samtidigt var det flera röster från skolvärlden som menade att förbud inte är lösningen. Barn och unga behöver både lära sig att använda de digitala möjligheterna när de är till nytta och att avstå när de distraherar. Var ska de lära sig det om inte i skolan?

Peter Dalsgaard, som är professor i interaktionsdesign vid Århus universitet, argumenterade på ett liknande sätt i Danmarks Radio mot förbud med utgångspunkt i sitt forskningsfält. Han menade att det helt enkelt inte går att förbjuda teknologier som i så hög grad formar verklighet och vardag. Eleverna måste lära sig att förstå hur mobilen fungerar och hur dess sätt att fungera påverkar oss. Detta är något som alla måste tillägna sig, eftersom vi annars riskerar en social slagsida, tillade han.

Det är också viktigt att eleverna tänker och reflekterar kring hur en mobiltelefon kan se ut och fungera i framtiden, konstaterade Peter Dalsgaard. Utvecklingen under de senaste par decennierna visar tydligt att definitionen av vad en mobil är och hur den kan används inte är given en gång för alla. Med andra ord måste de lära sig hur det “ser ut under huven”, så att de kan delta i samhällsdebatten och påverka hur morgondagens digitala teknologier ser ut och fungerar. Detta är kompetenser som är centrala i samhället och därför måste de även vara det i skolan.

Danmark satsar på teknologiförståelse i skolan

I Danmark pågår sedan förra året ett försök med teknologiförståelse som tillvalsämne i årskurs 7-9 i grundskolan. Det rör sig om ett praktiskt och experimenterande ämne som tar avstamp i informatik. Samtidigt som eleverna lär sig att programmera och skapa, är det viktigt att de tänker och reflekterar kring vilka konsekvenser som deras program och lösningar har – ur etiskt perspektiv, ur ett säkerhetsperspektiv och för samhället.

Snart inleds även ett treårigt försök där man ska ta reda på hur teknologiförståelse kan införas som obligatoriskt undervisningsområde genom hela grundskolan. Det här är en del av den danska regeringens strategi för att stimulera den digitala teknikutvecklingen, som lades fram i slutet av januari. Än så länge är det inte säkert om teknologiförståelse ska bli ett eget ämne eller om det kan integreras i andra ämnen. Det viktigaste är att utveckla en grundläggande teknologiförståelse bland eleverna och öka deras kunskaper om och intresse för digital teknikutveckling och tekniska yrken.

Learning Forum kopplar samman forskning och skolutveckling

9-10 oktober arrangerar RISE tillsammans med Skolverket, SKL och Vinnova konferensen Learning Forum på Lindholmen Science Center i Göteborg. Målgruppen är forskare och strategisk personal som arbetar med skolans digitalisering.

Tanken är att koppla samman forskning inom en rad olika ämnesområden till det pågående arbetet med att utveckla och förändra skolan i en mer digital riktning. Kunskapsutbyten och möten står i centrum och förhoppningen är att nya vägar ska öppna sig, både för skolan och för forskningen.

Efter Learning Forum kommer vi att presentera viktiga resonemang, slutsatser och reflektioner här på Spaningen.

Mobilen i skolan och i klassrummet

Mobilen i skolan och i klassrummet

Kan mobilen bli en integrerad del av det pågående arbetet med skolans digitalisering? Eller borde den kanske hellre förbjudas? Hur ser det ut i skolan och i klassrummet? Vad säger forskningen? Här är en kort genomlysning av frågan som kanske kan bidra till att föra diskussionen vidare.

Bland dem som varnar för skolans ordningsproblem har mobilen under de senaste par åren blivit en viktig symbolfråga. De menar att mobilen stör skolans verksamhet och påverkar eleverna negativt. På lektionerna blir eleverna distraherade och tappar koncentrationen. Under rasterna ägnar eleverna tiden åt mobilspel istället för att leka, umgås eller röra på sig. Dessutom kan mobilen användas till att trakassera och mobba andra elever. Därför behövs tydliga regler och kanske även ett förbud.

Det är inte ovanligt att politiker och andra beslutsfattare instämmer i kritiken och ställer sig positiva till möjligheten att begränsa eller förbjuda användning av mobiler i skolan. Trygghet och lugn och ro är en nödvändig förutsättning för att eleverna ska följa med på lektionerna och lära sig det som de behöver.

Mobilen allt viktigare i vardagen

Om vi ser på samhället i stort, är det tydligt att mobilen spelar en allt större roll för allt fler av oss. I och med genomslaget för smartphones, är mobilen numera snarare en kraftfull handdator än en telefon. Med hjälp av mobilen håller vi oss ständigt uppkopplade, deltar i den sociala samvaron på nätet, följer med i nyhetsflödet, lyssnar på musik, betalar i affären, och så vidare.

Mobilen är ett mångsidigt verktyg som både ger oss nytta och nöje och börjar bli en omistlig del av den dagliga tillvaron. Enligt Svenskarna och Internet använder 78% av befolkningen Internet via mobilen och 65% gör det varje dag. I genomsnitt handlar det totalt om drygt nio timmar i veckan.

Mobiler är också vanliga bland barn och ungdomar. Eleverna och Internet visar att nästan alla elever från tioårsåldern och uppåt har en egen mobil som de använder i skolan. I skolverkets senaste rapport om it-användning och it-kompetens i skolan sägs att 69% av grundskolorna och 93% av gymnasierna tillåter att eleverna använder egen digital utrustning på lektionerna. Trots detta är det bara 28% av eleverna på mellanstadiet och 56% av eleverna på högstadiet som uppger att de använder sina mobiler i klassrummet.

Skolans digitalisering

Riksdagen kommer under våren att anta nationella strategier för digitaliseringen av skolan som lyfter fram behovet av att använda it och digitala medier i undervisningen. Dels handlar det om att dra nytta av teknikens möjligheter för att förbättra och effektivisera skolans undervisning och övriga verksamhet. Men det är också avgörande att alla elever får likvärdiga möjligheter att utveckla en adekvat digital kompetens.

I Skolverkets förslag till strategier för för- och grundskolan respektive gymnasiet och vuxenutbildningen sägs att det är önskvärt att varje elev från och med grundskolan har minst varsin digital “enhet”, exempelvis laptop eller platta. Eleverna ska kunna använda sin egen utrustning om de vill det. Är det då rimligt att vara tveksam till eller att säga nej till mobilen?

I augusti presenterade Novus resultatet av en enkätundersökning som genomförts på uppdrag av Telenor  bland knappt 1200 elever i årskurs fyra till nio. Här framgår det bland annat att att 6% av eleverna på mellanstadiet får använda sina mobiler under hela skoldagen. På högstadiet rör det sig om 12%. 53% av mellanstadieeleverna får ha mobilen i skolan, men de får inte använda den under lektionerna. Detta gäller för 71% av eleverna på högstadiet. 40% av eleverna på mellan- och högstadiet har totalt mobilförbud i skolan.

Varför mobilförbud?

Lina Sundqvist, som ansvarar för initiativet Nätprat på Telenor, menar att det finns flera skäl till att skolor inför mobilförbud. Det handlar bland annat om att öka arbetsro på lektionerna och att minska nätmobbningen, men man vill också att eleverna ska röra sig mer på rasterna. Hon konstaterar samtidigt att förbud inte är någon lösning som fungerar på sikt. Istället gäller det att lärare och andra vuxna i skolan engagerar sig i vad eleverna faktiskt gör med sina mobiler och att de blir mer närvarande på “den digitala skolgården”.

Detta är något som forskaren Elza Dunkels sedan länge pekar på. Hon understryker också att kränkningar inte är något giltigt skäl till förbud. Detta sker även i de fysiska rummen, men där talar vi aldrig om förbud. Ett förbud mot mobiler i skolan kan minska synligheten av mobbning och andra former av kränkande beteende, men det löser inte problemet.

Elza Dunkels ifrågasätter också resonemangen kring att eleverna slutar leka när de har tillgång till mobiler. Vad är egentligen att betrakta som lek? Pågår leken enbart i det fysiska rummet? Kan man inte leka med mobilen?

Ett argument bland lärare som samlar in elevers mobiler är att de vill minska deras stress och göra det enklare för dem att koncentrera sig på undervisningen. Andra lärare ifrågasätter den typen av argument. Eleverna måste träna sig att fokusera även om mobilen är tillgänglig, och den träningen sker lämpligen i klassrummet, under lektionerna.

Mobilen är förstås inte enbart en distraktion, utan kan också användas som verktyg i undervisningen, till exempel för att anteckna eller för att fotografera klassrummets whiteboard. Här finns det risk för att fördomarna styr när lärare ser att eleverna använder sina mobiler. En elevs “pillande med mobilen” kan alltså handla om att anteckna eller att dokumentera inslag i undervisningen.

Hur ser det ut i klassrummet?

Den tekniska utvecklingen av mobilerna, och hur de används i skolan, har förändrats snabbt under de senaste sex, sju åren. Än så länge finns det därför inte särskilt mycket forskning inom området. Ett pågående svenskt exempel är Uppkopplade klassrum på Karlstads universitet. De samarbetar med forskningsprojektet Textmöten, som bedrivs av forskare vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi.

Här vill forskarna veta mer om hur och varför elever på gymnasiet använder mobilen i klassrummet, och de intresserar sig både för den pedagogiska och den sociala användningen. Med hjälp av fallstudier i olika klassrum i Karlstad och i Åbo observerar och analyserar forskarna hur gamla och nya praktiker kring samtal, läsning och skrivning flätas samman när mobilen kommer in i klassrummet. En kritisk reflektion kring hur skolans undervisning ska hantera dessa nya förutsättningar är också en viktig del av forskningen.

Forskargruppen i Karlstad inledde projektet med en pilotstudie av hur mobilanvändningen kan se ut i ett klassrum i årskurs nio. Här konstateras att eleverna anpassar sig till situationen i klassrummet. Ibland används mobilen för att slå upp ord eller för att få snabb tillgång till information. När det uppstår korta pauser i undervisningen, som forskarna kallar “mellanrum”, används mobilen för att hålla kontakt med vänner och bekanta utanför klassrummet i olika sociala medier.

Elevernas mobilanvändning bevarar lugnet

Elevernas mobilanvändning är sällan störande och tillsägelser är sällsynta. Om läraren håller en engagerande presentation, om det pågår ett grupparbete som kräver ständig interaktion eller om eleverna arbetar individuellt med en motiverande uppgift, används mobilen inte alls.

De här observationerna har bekräftats i de fortsatta fallstudierna i Karlstad och i Finland. Fritjof Sahlström, som leder Textmöten, hävdade nyligen på ett seminarium i Vasa att katederundervisningen fortfarande upptar ungefär hälften av undervisningstiden. Han menar att elevernas mobilanvändning ser till att lugnet bevaras i klassrum, trots att elevernas koncentration efterhand minskar. Mobilen gör det möjligt för några elever att göra sådant som de upplever som relevant utan att störa de andra. Hit hör bland annat sociala medier. Mobilen är tyst och diskret och konkurrerar inte om något talutrymme i klassrummet.

Enligt Sahlström kan elevernas sjunkande koncentration inte primärt kopplas till lärarens förmåga, utan detta beror helt enkelt på hur katederundervisningen fungerar. Alla kan inte vara aktiva deltagare hela tiden. Det spelar ingen roll om mobilanvändningen förbjuds: alla kan inte vara med samtidigt ändå. Mobilen blir ett redskap för dagdrömmeri, men det blir på en annan nivå än tidigare.

Mobilen som “konserveringsmotor”

Det speciella med mobilen som artefakt är att den är mångsidig, lockande och gör det möjligt att interagera med andra, utanför klassrummet. Detta kan användas för att “fly” från klassrummet, men det kan lika gärna integreras i och förändra undervisningen. Detta uppmärksammas än så länge inte i någon större utsträckning, varken av lärare eller av elever, konstaterar Christina Olin-Scheller och Marie Tanner i pilotstudien från Uppkopplat klassrum.

2015 publicerades en uppmärksammad brittisk studie som visar ett positivt samband mellan mobilförbud och elevernas resultat på standardiserade prov. Det positiva sambandet syns särskilt bland lågpresterande elever. Men frågan är hur pass relevant det här resultatet är när den digitala utvecklingen på ett genomgripande sätt förändrar kommunikation och lärande, i och utanför skolan.

Fritjof Sahlström menar att kraven på förbud är vanligt förekommande i de allmänna diskussionerna om mobilens roll i skolan. På klassrumsnivån förekommer de nästan inte alls, säger han. Skälen till detta är att mobilen fungerar som en “konserveringsmotor” i skolan. Den gör det möjligt att fortsätta undervisa på traditionella sätt, trots att eleverna tappar koncentrationen, eftersom den oftast inte stör.

Mediepanik eller kampfråga?

Vad beror då motviljan till mobiler i skolan på? Här finns säkert många möjliga förklaringar. En sådan, som bland annat den danska kultur- och medieforskaren Kirsten Drotner pekar på, kan vara att det handlar om mediepanik. Åtminstone sedan Platon varnade för dikter och skådespel, har nya medier setts som ett moraliskt och socialt hot för barn och unga. När tecknade serier och datorspel inte längre anses farliga, är det istället mobilen man pekar på.

En annan möjlig förklaring är att mobilanvändning kan fungera som en kampfråga. Enligt Donald Broady rör det sig om en obetydlig och ofarlig fråga som lärare kan använda i den symboliska kampen för att visa att de bestämmer i klassrummet. Det kan till exempel handla om tuggummituggande eller om kepsen ska vara av eller på. Frågan får inte riskera att leda till splittring i kollegiet eller orsaka konflikter med starka och inflytelserika föräldrar. Dessutom måste det finnas en stor chans för läraren att gå segrande ur kampen. Segern får dock inte vara slutgiltig. Kampfrågan ska kunna aktualiseras och återanvändas när det behövs.

Mobilen som utvecklingsmotor

Tiina Leino Lindell, som är doktorand på KTH, menar att lärares kunskap om hur mobilen kan användas i undervisningen och deras förmåga att ge eleverna tydliga ramar och regler är avgörande. Ofta har elever och lärare helt olika idéer om hur mobilen ska användas. Här behövs forskning och pedagogisk utveckling för att få en tydlig bild av vad som krävs för att mobilen ska fungera som ett multimodalt verktyg i undervisningen.

Forskarna som arbetar med Uppkopplade klassrum och Textmöten anser att mobilen kan användas för att utmana den traditionella undervisningen i skolan och för att hitta nya vägar. Istället för att förbjuda mobilen eller låta den fungera som “konserveringsmotor”, kan den bli utvecklingsdrivande och ge nya perspektiv på undervisning och lärande.

De menar bland annat att det behövs studier kring hur mobilen kan förena formellt och informellt lärande, liksom mer kunskap om hur klassrummet kan kopplas ihop med världen utanför. Så kan man lägga en mer stadig didaktisk grund för de fortsatta diskussionerna kring mobilens roll i skolan – när den ska användas och när den kan läggas åt sidan.

Det är också viktigt att utveckla en djupare förståelse för hur mobilanvändningen både kan vara socialt inkluderande och socialt exkluderande. Det gäller även att synliggöra och diskutera vilken roll kommersiella intressen spelar samt att analysera hur integriteten kan påverkas när mobilen är en ständig följeslagare.

Sannolikt är det bara en tidsfråga innan elevernas mobilanvändning kommer att hanteras på ett mer konstruktivt sätt i diskussion och praktik. Det fortsatta arbetet med skolans digitalisering kräver att diskussionerna kring mobilen i skolan och i klassrummet börjar föras på en högre nivå. Inte minst gäller det att kunna se och hantera hot och möjligheter på ett nyanserat och sakligt underbyggt sätt.

Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2016-12-21