Etikett: Medie- och informationskunnighet

Veckans spaning, vecka 50: Mobilen i klassrummet, skärmtid och välmående samt nyttan med porrfilter

Veckans spaning, vecka 50: Mobilen i klassrummet, skärmtid och välmående samt nyttan med porrfilter

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan tar vi upp tre frågor som ofta väcker bekymmer och oro. Först ut är mobilen i klassrummet, därefter fortsätter vi med skärmtid och välmående innan det är dags att kort se på nyttan med porrfilter. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Elever använder mobilen som lärresurs “under lärarens radar”

Elevers användning av mobiler i skolan ses för det mesta som ett ordningsproblem. De blir distraherade, stör studieron i klassrummet eller mobbar och trakasserar andra när de har tillgång till sina mobiler. Därför ropar många på förbud eller kraftiga begränsningar. Men mobilanvändningen kan även ses ur ett annat perspektiv: den bidrar till att elevernas lärande alltmer hamnar “under lärarens radar”.

Forskningsprojektet Uppkopplade klassrum vid Karlstads universitet har under flera år undersökt hur gymnasieelever använder sina smarta mobiler i skolan. I artikeln Under the teacher’s radar analyserar Stig-Börje Asplund, Christina Olin-Scheller och Marie Tanner vad som händer när eleverna på egen hand börjar använda mobilerna som lärresurs i undervisningen.

Artikeln visar hur eleverna använder sina mobiler för att hantera problem som dyker upp när de ska lösa uppgifter som de fått av läraren. Genom att söka efter information på sina mobiler, hittar de texter och andra resurser som hjälper dem att komma vidare. När eleverna samarbetar i mindre grupper blir mobilanvändningen både en viktig del av den sociala interaktionen och en resurs som underlättar det gemensamma lärandet.

Problemet med detta är att läraren hamnar helt utanför elevernas arbete med att skapa mening och förståelse med hjälp av det material som de hittar. Läraren är inte ens medveten om att de gör på det här sättet, trots att mobilerna i regel används helt öppet. Därmed blir det inte heller möjligt att ge den hjälp och det stöd som eleverna skulle behöva när de försöker komma över hindren på egen hand. Det finns till exempel inte något som pekar på att eleverna gör någon källkritisk granskning av den information som de hittar utan de verkar ta till sig innehållet utan eftertanke och reflektion.

Lösningen på det här problemet är inte att förbjuda mobiler, eftersom datorer och plattor kan användas på samma sätt. Istället måste läraren bli medveten om vad eleverna faktiskt gör och utforma undervisningen så att eleverna lär sig att hantera och att använda den information som de möter på ett kritiskt sätt.

Det uppkopplade klassrummet ställer liksom dagens samhälle stora krav på medie- och informationskunnighet, konstaterar forskarna. Därför är det avgörande att läraren inom sina ämnen hjälper eleverna att utveckla dessa kunskaper och förmågor, som ständigt blir allt viktigare.

Vad säger forskningen om skärmtid och välmående?

På senare år har det märkts en växande oro för att mobiler, plattor och datorer tar upp en alltför stor del av ungas och även vuxnas liv. Röster har höjts för att skärmtiden måste minska, eftersom den påverkar hur vi mår. Tonläget är till och med så högt att Google och Apple har byggt in funktioner i Android och iOS som gör det möjligt att mäta skärmtiden och att ställa in begränsningar.

Andrew Przybylski, som forskar i experimentell psykologi och är forskningschef på Oxford Internet institute, hör till dem som menar att oron kring skärmtid och nätanvändning är starkt överdriven. Han anser också att den forskning som finns är bristfällig och inte ger någon evidens. Tillsammans med sina kollegor genomför han därför studier som ska ge större klarhet kring hur verkligheten faktiskt ser ut.

All programkod som används är öppen och alla data som samlas in är fritt tillgängliga för alla. Flera av studierna är även förhandsregisterade (pre-registered) hos vetenskapliga tidskrifter. Det innebär att metoder och hypoteser redovisas innan studien genomförs och att de inte kan ändras efterhand.

Förra året publicerades en storskalig förhandsregistrerad studie där Przybylski och Netta Weinstein undersöker sambandet mellan skärmtid och ungas psykiska välmående. Totalt omfattar studien 120 000 engelska 15-åringar och bygger på självrapporterade data. Studien skiljer mellan skärmtid på vardagar och helger och man tar också hänsyn till vad ungdomarna gör: tittar de på film eller tv, spelar de datorspel, använder de datorn eller använder de mobilen.

Studien visar att en lagom användning, högst fem timmar om dagen på vardagar, har en positiv inverkan på ungas välmående. Om användningen blir större än så, minskar det – men det är ingen större skillnad. Det rör sig om två punkter på en skala från 14 till 70.

Just nu genomför Przybylski tre uppföljande studier. I en tittar han på förändring över tid, i en annan undersöker han pålitligheten i självrapporterade data och i en tredje försöker han hitta orsakssamband.

Är porrfilter en effektiv lösning?

I somras publicerades en artikel av Andrew Przybylski och Victoria Nash som tog upp två studier om porrfilters effektivitet när det gäller att hindra unga från att komma åt porr. Deras slutsats är att filter är en högst ineffektiv lösning i det här avseendet. De som vill kan komma åt porr ändå, utan några nämnvärda hinder. Artikeln avslutas därför med att forskarna efterlyser en cost-benefit-analys: Är det verkligen värt att ta den kostnad som det innebär att införa filter när effekten ändå bara är marginell?

Detta tar vi också upp i en artikel som lades ut på Spaningen i tisdags: Är porrfilter lösningen – eller finns det bättre sätt? En förbättrad sex- och samlevnadsundervisning, som är inkluderande och tar avstamp i ungdomars egna erfarenheter, är sannolikt en lösning som är mer hållbar på längre sikt. Filter har aldrig visat sig fungera, konstaterar de fyra sakkunniga som medverkar i artikeln. I grunden handlar det om att förändra attityder och synsätt, och det gör man inte i en handvändning.

Veckans tips

För två veckor sedan presenterades en ny utgåva av Nature Outlook, som finansierats av Max Planck-sällskapet i Tyskland. Temat är den digitala revolutionen och hur den på olika sätt förändrar samhället, livet och tillvaron. Här finns mycket att läsa och reflektera kring!

En text tar upp sökandet efter svaret på frågan om vad den digitala utvecklingen innebär för människans hälsa och välmående. En annan belyser hur digitalisering kan förbättra offentlig förvaltning, samtidigt som det finns risker för den personliga integriteten. Bland de andra texterna kan nämnas en som tar upp hur automatisering förändrar arbetslivet och en om hur forskningen ska hantera allmänhetens förväntningar på artificiell intelligens.

Är porrfilter lösningen – eller finns det bättre sätt?

Är porrfilter lösningen – eller finns det bättre sätt?

Kraven på porrfilter i skolan är på väg att bli en het politisk fråga igen. Därför är det viktigt att beslutsfattare, föräldrar och alla som arbetar i skolan får en genomlysning av frågan. Här delar Magdalena Mattebo, Ulf Dalquist, Marcin de Kaminski och Daniel Forsman, som alla är sakkunniga inom området, med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

Digitaliseringen tar fart – och oron växer

Digitaliseringen av den svenska skolan är på väg att ta fart. För ett år sedan presenterade regeringen en nationell strategi för skolan och i mars nästa år kommer SKL att lägga fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. I augusti trädde de reviderade läroplanerna för grund- och gymnasieskolan i kraft. Här betonas betydelsen av att alla elever utvecklar en adekvat digital kompetens. Det är särskilt värdefullt att de lär sig att förstå, hantera och kritiskt granska informationsflödet i det nya medielandskap som växer fram.

Parallellt med den här utvecklingen syns en växande oro för att barn och ungdomar ägnar sin tid åt vad som pågår på mobil- och datorskärmar istället för att uppleva och leva i den fysiska verkligheten. I opinionsbildning och politisk debatt hörs krav på mobilförbud i skolan och uppmaningar om att porrfilter ska installeras på skolor och bibliotek. Många menar att detta är ett bra sätt att skydda unga från digitaliseringens negativa sidor.

Porr är mer lättillgänglig än någonsin tidigare

Grovt pornografiskt innehåll är bara ett par sökord bort, och det lyfts ibland fram som ett stort och allvarligt problem. Det händer till exempel att föräldrar går till sitt barns förskola eller skola och ser vad de kan hitta med hjälp av några sökord i Google. När de sedan berättar om sökresultaten i media blir resultatet i regel normativa och starkt känslosamma reaktioner. Varför täpper vi inte till den här kloaken? Ska verkligen våra barn behöva drabbas av dessa könsdiskriminerande attityder och allt detta avskyvärda verbala och fysiska våld?

En bättre och mer effektiv filtrering presenteras ofta som ett snabbt och enkelt sätt att bli av med det oönskade innehållet. Samtidigt hoppas man att det kan motverka den ökade sexualiseringen i samhället, bidra till att förebygga våld och minska risken för sexuella övergrepp.  

Ungdomars möte med porr är en fråga med flera dimensioner

Magdalena Mattebo
Fotograf: Kim Norman

Magdalena Mattebo är leg. barnmorska och forskare vid Mälardalens högskola och på Uppsala universitet. Hon tillhör den tvärvetenskapliga forskargruppen CHIP, som undersöker barns och ungas rätt till delaktighet och jämlik hälsa samt forskargruppen Obstetrisk och reproduktiv hälsoforskning. 2014 disputerade hon vid Uppsala universitet på en avhandling som analyserar samband mellan pornografikonsumtion och sexualvanor, hälsa och levnadsvanor bland ungdomar.

  – Ungdomars möte med porr är en komplex fråga med flera dimensioner. De beskriver både positiva och negativa aspekter. Därför är det svårt att vara svartvit och att entydigt säga att det är bra eller dåligt att det är så lätt att komma åt den idag.  

Ingen entydig koppling mellan porrkonsumtion och beteende

Det finns en klick unga män som söker mycket efter porr på nätet, och som aktivt letar upp våldspornografi, berättar Magdalena Mattebo. Det är naturligtvis bekymmersamt, men det här handlar inte om den stora, generella gruppen. I princip alla pojkar och majoriteten av flickorna tittar i varierande utsträckning på porr. Detta har både positiva och negativa sidor, men det går inte att entydigt säga att det påverkar hur de beter sig.

  – Forskningen kan inte påvisa någon klar kausalitet. Det är helt enkelt svårt att se tydliga orsakssamband mellan porrkonsumtion och beteende. Möjligen kan porren ha en viss förstärkningseffekt ibland, men det är inget som kan beläggas i våra studier.

Filter har aldrig fungerat

Om man upplever porr som ett alarmerande problem som snabbt måste lösas, är det lätt att se porrfilter som en smidig lösning, säger Magdalena Mattebo. Men i grunden handlar det om att förändra synsätt och attityder, och det kan ta lång tid att åstadkomma. Ulf Dalquist, som är forskningschef på Statens medieråd, instämmer. Han har full förståelse för ambitionerna att unga ska slippa exponeras för porr, men kan inte se att filter skulle föra med sig något gott i det hänseendet.

Ulf Dalquist
Fotograf: Anna-Lena Ahlström

  – Förklaringen är att filter aldrig har visat sig fungera i någon större utsträckning. Det handlar fortfarande för det mesta om program som använder spärrlistor för att blockera ip-adresser och internetdomäner på det lokala nätverket. Listorna har ofta amerikanskt ursprung, och det leder till att en hel del material som vi inte betraktar som porr inte heller kan kan nås.

Vad är egentligen porr?

Problemet är att det inte finns någon solklar definition på vad som faktiskt är porr, konstaterar Ulf Dalquist. Det innebär att allt som rör sexualitet och innehåller nakenhet riskerar att blockeras. Detta drabbar även sådant innehåll som i stort sett alla uppfattar som helt legitimt i skolan, till exempel allmän sexualupplysning och information om hbtq.

Marcin de Kaminski

Det pågår mängder med filtersatsningar runt om i världen som syftar till att begränsa tillgången till material som uppfattas som olämpligt ur ett politiskt eller moraliskt perspektiv. Men det är sällan de träffar rätt, säger Marcin de Kaminski, programchef på Civil Rights Defenders, som tidigare under många år studerat användningen av internetfilter runt om i världen. Vid sidan av spärrlistorna används också program som använder maskinlärande för att identifiera olämpliga bilder. De fungerar inte heller fullt ut. När det gäller pornografi, är det svårt för algoritmerna att se skillnad på olika sorters nakenhet, och det kan ibland få absurda konsekvenser, tillägger han.

  – Jag har tre tydliga argument mot porrfilter. Det första är rimligtvis risken att blockera för mycket. Det andra är risken att blockera för lite, eftersom poängen då går förlorad. Det tredje argumentet är att filter visserligen blockerar innehåll, men att det egentligen inte är särskilt svårt att ta sig förbi. Många har de kunskaper som krävs för att klara det, även barn och ungdomar. Det gör att filtren skapar en falsk trygghet.

Falsk marknadsföring och en övertro på tekniken

De som propagerar för porrfilter ägnar sig åt falsk marknadsföring som i hög grad vilar på känsloargument, menar Marcin de Kaminski. Det går att hitta i stort sett allt på Internet, så det är inte svårt att få fram exempel på obehagligt material som man inte vill att unga ska utsätts för.

  – Problemet är att det finns en övertro på att de som kan tekniken klarar av att hitta en vattentät lösning. När tekniker förklarar att det faktiskt inte är möjligt, får de höra att de är dåliga tekniker och att andra minsann kan fixa det här. Resultatet blir att vi hamnar i en skyttegravsargumentation som det kan vara svårt att komma ur.

Barn behöver lära sig hantera dagens medielandskap

Inte ens blockeringen av barnpornografi fungerar, säger Ulf Dalquist. Här är alla länder överens om att det rör sig om olagligt material som ska bort, men det går ändå inte. Hur ska man då kunna stoppa texter, bilder och filmer som inte är olagliga i vår del av världen? I det här sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att Sverige har ratificerat FN:s barnkonvention, och 2020 kommer den att bli lag. Här står det bland annat att barns informationsfrihet ska tryggas och att endast material som är skadligt eller olagligt får uteslutas.

  – På Statens medieråd driver vi alltid linjen att barn ska få den hjälp och det stöd som krävs för att bli medvetna medieanvändare. Det betyder att de måste få redskap som hjälper dem att hantera det medielandskap som vi lever i. Om vi bara ska censurera och ta bort, förlorar vi kontakten med barnen. Istället handlar det om att se till att de blir medie- och informationskunniga.

Var går gränsen för informationsfriheten?

Den rådande samhällstrenden just nu är tyvärr att internetanvändningen begränsas mer och mer, säger Daniel Forsman, som är stadsbibliotekarie i Stockholm. Här har biblioteket en viktig uppgift som måste värnas.

Daniel Forsman

  – Biblioteket ska tillhandahålla en infrastruktur som gör det möjligt för människor att i princip komma åt all information. Ibland är det nödvändigt att begränsa tillgången av juridiska och moraliska skäl. Det behöver naturligtvis inte vara fel, men för att det demokratiska samhället ska kunna bevaras och utvecklas, måste vi ha en levande och konstruktiv diskussion om informationsfrihetens ramar. Var går gränsen?

Filter är väldigt trubbiga redskap

Stockholms stadsbibliotek använder Stockholms stads bredband, och måste därför följa de regler som satts upp för användningen. Det innebär också att man måste använda det internetfilter som installerats. Än så länge har biblioteket inte fått särskilt många klagomål från besökare som vill porrsurfa, säger Daniel Forsman. Däremot får filtret andra negativa konsekvenser. Till exempel står det i reglerna att användarna inte får använda anonymitetstjänsten Tor, eftersom man på biblioteket måste veta vilka som använder nätet. Tyvärr är filtret konstruerat så att det inte ens går att läsa om Tor på deras egen webbplats. Det känns inte alls rimligt, tillägger han.

  – Filter är väldigt trubbiga redskap som kan få konsekvenser som inte var avsedda från början. De riktiga filtren, som verkligen fungerar, finns i huvudet på den som söker efter information. Här handlar det om att kunna bedöma informationen på ett kritiskt sätt, men det gäller också att veta hur man undviker att hitta det som man inte vill se. Informationsfrihet ger stora möjligheter, men förutsätter också att alla vill och kan ta ansvar.

Skolan måste lyfta porrens normer, stereotyper och ideal

När det gäller pornografi är det av allra största vikt att skolan lyfter de normer, stereotyper och ideal som den präglas av, menar Magdalena Mattebo. Det är den bästa ingången för att hantera problemen med samhällets sexualisering, könsdiskriminering och sexuellt våld.

  – Porrfilter i skolan innebär inte att ungdomar slutar konsumera pornografi. Därför är det viktigt att verkligen föra ordentliga samtal kring detta. Framför allt handlar det om att samtalet ska ta avstamp i ungdomars egna erfarenheter, såväl positiva som negativa. Tydligt inkluderande perspektiv, som exempelvis könsidentitet och sexuell identitet, måste också vara med.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver utvecklas

2010 presenterade Världshälsoorganisationen (WHO) en rapport som beskriver vad sex- och samlevnadsundervisningen i Europas skolor behöver innehålla för att ge eleverna det stöd som de behöver. Den lyfter bland annat fram värdet av att barn och ungdomar lär sig att förstå dagens medielandskap och att de lär sig hantera pornografi på ett kritiskt och konstruktivt sätt, berättar Magdalena Mattebo. I februari kom Skolinspektionens granskning av hur sex- och samlevnadsundervisningen ser ut i den svenska skolan. Den visar att det finns en hel del som behöver förbättras.

  – Målet är att elevernas självkänsla och handlingskompetens ska stärkas, så att de kan göra medvetna val kring hälsa, relationer och sexualitet. Men många lärare tycker att det är svårt att undervisa, bland annat på grund av att de inte får någon utbildning i detta på lärarutbildningen. Ofta är det även oklart hur detta ska inkluderas i de olika ämnena som det här ska tas upp i. Det saknas i regel också ett systematiskt utvecklingsarbete kring frågorna ute på skolorna.

Ett gemensamt uppdrag för skolan, elevhälsan och ungdomsmottagningen?

Här handlar det om djupt personliga frågor som rör livet och som många har funderingar kring, säger Magdalena Mattebo. I puberteten sker både kroppsliga och själsliga förändringar, och vissa frågor kanske kan vara lättare att diskutera med någon du inte träffar varje dag i skolan.

  – Kanske borde det vara ett standardiserat och gemensamt uppdrag för skolan, elevhälsan och ungdomsmottagningen istället? Det viktiga är att se till att det blir ett samhällsuppdrag, så att alla skolor får likvärdiga förutsättningar. Samtal och diskussioner om sex och samlevnad borde vara en röd tråd genom hela skolan, där normer, ideal och andra viktiga frågor tas upp på ett nivåanpassat sätt.

Unga måste veta att de kan prata med vuxna om allt

Det gäller också att komma ihåg att idag gör barn och unga ingen skillnad mellan det fysiska och det digitala livet, betonar Magdalena Mattebo. För dem är det helt enkelt samma sak. Därför måste vi vuxna förstå att livet på nätet är en lika självklar del i livet som det fysiska. Där kan vuxenvärlden känna sig vilsen och ibland ha svårt att erbjuda hjälp och stöd till unga. Många vuxna särskiljer livet på nätet med det fysiska, som ses som “det riktiga livet”.

  – De vuxna som omger dagens unga, både i hemmet och i skolan, måste tänka på detta. De fysiska och de digitala aspekterna av vardagen hänger ihop och är lika viktiga. Det gäller också att de unga vet att de alltid kan prata om allt, även om sådant som rör pornografi och sexualitet. Det är viktiga frågor som är en del av livet och tillvaron, och de kan inte besvaras med filter och förbud.

Spaningen podd 012: Skolans digitala utmaning för likvärdig användning

Spaningen podd 012: Skolans digitala utmaning för likvärdig användning

Den här veckan ägnar vi liksom förra veckan helt åt Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Vi gör tre nedslag bland presentationerna på tisdagens skolspår. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 48: Skolans digitala utmaning för likvärdig användning

Veckans spaning, vecka 48: Skolans digitala utmaning för likvärdig användning

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan ägnar vi liksom förra veckan helt åt Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Vi gör tre nedslag bland presentationerna på tisdagens skolspår. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Hur går det med handlingsplanen för skolans digitalisering?

Digitaliseringen uppfattas ofta som något som anfaller utifrån, en kraft som bara kommer och som man inte kan påverka. På ett sätt är det så, konstaterade Annika Agélii Genlott, som projektleder SKL:s arbete med att ta fram en handlingsplan för skolans digitalisering. Den digitala utvecklingen kan vi inte bara stoppa utan vidare, tillade hon. Däremot kan vi naturligtvis påverka vart den för oss och vilka konsekvenser den får för samhället och tillvaron

Målet för handlingsplanen är att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i skolan. Som vi tidigare har berättat, arbetar man bland annat med digitala rådslag där alla intresserade kan vara med.  Syftet är att få fram konkreta förslag på vad som bör göras av olika aktörer för att målen ska kunna nås. Hittills har 1500 personer från näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle deltagit i de olika rådslagen. Deras förslag ligger till grund för det fortsatta arbetet på SKL.

I mars nästa år presenteras en analys av hur läget ser ut och vad som bör göras inom strategins tre fokusområden: digital kompetens, likvärdig tillgång och användning samt praktiknära forskning och uppföljning. Tanken är att det ska bli en dynamisk handlingsplan där åtgärderna kan uppdateras och förändras efterhand, betonade Annika Agélii Genlott.

Medie- och informationskunnighet är avgörande för ett öppet och demokratiskt samhälle

Det pågår även en hel del andra insatser som påverkar och förstärker arbetet med skolans digitalisering. Carl Heath gav en snabb inblick i sitt nyss inledda arbete med en nationell satsning på medie- och informationskunnighet som omfattar hela samhället. Den här satsningen är en del av regeringens demokratistrategi, och syftet är att stärka den allmänna motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat.

Digitaliseringen, det förändrade medielandskapet och nya medievanor ställer helt andra krav på medborgarens kritiska förmåga än vad vi är vana vid, berättade Carl Heath. Det gäller också att följa och försöka förstå den pågående utvecklingen, så att definitionen av vad som ingår i medie- och informationskunnighet är i takt med tiden. Just nu pågår tekniska förändringar inom en rad olika områden som det är viktigt att hålla koll på, påpekade han. Texten är snart inte längre den dominerande medieformen, och det måste vi vara medvetna om.

Ett exempel är röstens växande betydelse när vi interagerar med datorn och andra digitala enheter. Här handlar det bland annat om ai-baserade digitala assistenter, som nu börjar få en allt viktigare roll i vardagen. Amazon Echo, Google Assistant och andra liknande system kan bara hantera enklare kommandon, men mer avancerade lösningar, som kan föra naturliga konversationer, är på väg. De här systemen kan hjälpa oss att hantera en rad olika sysslor i vardagen, men de kan också svara på frågor. Hur ska vi förhålla oss när det bara ges ett svar?

Framväxten av deepfake, det vill säga datormanipulerade filmer som ser äkta ut, är ett annat exempel. Tekniken har funnits länge, men nu är den snart tillgänglig för gemene man. Det gäller också att hålla koll på hur andra länders regeringar samlar in, använder och förhåller sig till data i vardagen. Kinas system för social kreditvärdering, som ska rangordna hela befolkningen efter hur pass goda samhällsmedborgare de är, är ett exempel.

Carl Heath slog fast att medie- och informationskunnighet är helt avgörande för att vi ska kunna upprätthålla ett öppet och demokratiskt samhälle. För att kunna möta och hantera den digitala utvecklingen, är det nödvändigt att förstå och att kunna förhålla sig till den. Det ställer krav på att biblioteken och folkbildningen följer med i utvecklingen. Detsamma gäller förstås även för skolan.

Skolverket förbereder för digitala nationella prov 2022

Ett helt annat område, som också ställer nya och annorlunda krav på skolan, är de digitala nationella proven, som ska införas i full skala 2022. Detta är något som i ganska stor utsträckning kommer att driva skolans digitalisering de närmaste åren. Det hävdade Karin Hector-Stahre, som är projektledare för Skolverkets arbete med att digitalisera de nationella proven.

Förutom att ge  bättre möjligheter att bedöma digital kompetens och andra viktiga förmågor, är syftet med digitaliseringen att öka likvärdigheten och att minska det administrativa arbetet. Införandet av extern bedömning av proven kommer sannolikt också att påverka likvärdigheten i en positiv riktning, tillade Karin Hector-Stahre.

Just nu arbetar Skolverket med att ta fram gemensamma ramverk för hur proven ska konstrueras och hur bedömningsstödet ska se ut. Proven utvecklas på landets universitet och högskolor, och det är viktigt att de har en bruksanvisning så att de kan komma igång med sitt arbete. En annan viktig uppgift är förstås att ta fram en nationell tjänst för de digitala nationella proven där inloggningssystemet är så säkert som möjligt. Här har arbetet precis inletts.

Införandet av digitala nationella prov ställer krav på skolorna inom ett antal olika områden, berättade Karin Hector-Stahre. De måste kunna logga in säkert med Skolfederation eller något annat identitetshanteringssystem som motsvarar säkerhetskraven. Alla elever som ska utföra proven måste ha tillgång till varsin digital enhet som motsvarar de tekniska krav som Skolverket ställer. Det måste även finnas en adekvat digital kompetens i skolans organisation och det förutsätts att it-infrastrukturen och rutinerna kring hanteringen av proven är tillräcklig.

Den stora frågan är hur pass beredda huvudmännen och skolorna faktiskt är, menade Karin Hector-Stahre. De krav som skolorna får svårast att hantera är sannolikt de som rör infrastruktur, provhanteringsrutiner och digital kompetens. Skolverket står naturligtvis tillhands med riktlinjer och stöd, men ansvaret ligger til syvende og sidst hos huvudmännen, betonade hon.

Veckans tips

Digitaliseringen får konsekvenser för skolans verksamhet inom många områden. Ett område som vi kanske inte alltid tänker på är skolmaten. I onsdags publicerade Spaningen en artikel om Hållbar skolmåltid genom digitalisering, ett nystartat projekt som RISE driver tillsammans med Kungsbacka kommun och Västerviks kommun. Vinnova ger stöd åt det första steget i projektet genom sin satsning Utmaningsdriven innovation.

Tanken är att skapa ett digital ekosystem med olika tjänster för personal och elever. Genom att få tillgång till statistik och information om elevfrånvaro underlättas personalens planering av skolmåltiderna. Därmed kan det stora svinnet, som både frestar på skolans ekonomi och på miljön, sannolikt minska betydligt. Det går också att anpassa skolmaten efter elevernas behov. De kan, via appar i sina mobiler, få rekommendationer utifrån sina behov, exempelvis om de har fysiskt krävande lektioner på eftermiddag. Om eleverna får näringsriktig mat som ger tillräcklig energi, kan de prestera bättre.

Förhoppningen är att projektet ska leda till ökad hållbarhet, en mer effektiv användning av skolans resurser, en starkare elevhälsa och bättre skolresultat.

Spaningen podd 011: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Spaningen podd 011: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning, och även nästa veckas, kommer vi att ägna helt åt Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 47: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning, vecka 47: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Både den här veckan och nästa kommer vi att ägna helt åt de båda skolspåren på Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Det finns risk för att undervisningen missar centrala aspekter av digital kompetens

Kristina Alexanderson, som är chef för Internet i skolan på Internetstiftelsen, inledde måndagens skolspår. För ett år sedan började Internetstiftelsen utveckla Digitala lektioner, en öppen lärresurs på nätet som hjälper lärare att hantera digital kompetens i sin undervisning. Om man ser på användningen av materialet så här långt, står skolan inför en del utmaningar framöver, menade hon.

De lektioner som använts mest tar upp programmering och källkritik, men det är bara mindre delar av styrdokumentens definition. Digital kompetens innebär att förstå digitaliseringens påverkan på samhället, att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier, att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt och att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling med hjälp av it och digitala medier.

Förståelsen av hur digitaliseringen påverkar individens och samhällets utveckling är en central aspekt. Det finns lektioner som tar upp detta, men de används inte i någon större utsträckning, påpekade Kristina Alexanderson. Vad beror det på? Både samhällskunskap och teknik innehåller tydliga skrivningar om detta. En annan betydelsefull aspekt av digital kompetens som inte verkar uppmärksammas så mycket, är utvecklingen av ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Detta omfattar både vår värdegrund och vad som står i lagen. Såväl samhällskunskap som teknik, svenska och religionskunskap rymmer frågor som rör de mjuka värdena och som ska tas upp i undervisningen.

Detta är viktiga aspekter av den digitala kompetensen som inte får glömmas bort, betonade Kristina Alexanderson. Här har skolans undervisning ett stort och viktigt ansvar.

Ojämn utveckling i Finland

Linda Mannila gav en kort inblick i arbetet med digitaliseringen av den finska grundskolan. Läroplanen och satsningen Den nya grundskolan, som vi tog upp förra veckan, bidrar till att digitaliseringen börjar komma igång. Inte minst tutorlärarna, som fungerar som mentorer för sina kollegor, har en viktig roll att spela. Men utvecklingen är fortfarande i ett tidigt skede och det mesta återstår att göra. Det finns också stora skillnader mellan kommuner och skolor som måste hanteras. En del har kommit ganska långt, men andra är fortfarande i startgroparna.

För två veckor sedan nämnde vi att man i Finland precis har inlett arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för skolans digitalisering. De kan säkert få stor betydelse för främjandet av en mer likvärdig utveckling, ansåg Linda Mannila. Det gäller också att genomföra en systematisk uppföljning av de insatser som görs, så att man kan få en bättre och tydligare bild av utvecklingen.

Programmering handlar om betydligt mer än att bara koda

Lisa Söderlund, är projektledare på Kodcentrum, en ideell förening där volontärer från akademin och näringslivet hjälper barn och ungdomar att komma igång med programmering och digitalt skapande. Hon betonade att undervisningen i programmering inte får fastna i kodningen. Arbetet med programmering är ju så mycket mer.

Programmering handlar framför allt om problemlösning, och här gäller det både att lära sig att dela upp problemet i mindre bitar och att hjälpas åt med lösningen. Ett gott samarbete är avgörande, och man måste tillsammans planera och strukturera arbetet så att det leder dit man vill. Det behövs en mängd olika roller i ett sådant här samarbete, och alla är lika viktiga. Arbetet kräver massor av tålamod och här är det viktigt att alla delar med sig av sina kunskaper när man provar sig fram. Kommunikation är en avgörande faktor och det gäller både att kunna ge och att kunna utföra instruktioner.

Lisa Söderlund berättade att volontärerna på Kodcentrum ger tre till tips till lärare som ska börja arbeta med programmering i undervisningen: Börja enkelt, våga misslyckas och utforska problemen som ska lösas tillsammans med eleverna.

Kan digitaliseringen göra skolan relevant i utsatta områden?

Mark Smith, professor på KTH, argumenterade för att digitaliseringen kan vara ett bra verktyg för att göra skolan relevant i utsatta områden. Det gäller att man kopplar undervisningen till elevernas vardag, så att det blir tydligt varför det är viktigt att lära sig saker och att kunna dra nytta av de digitala möjligheterna.

Här är triple helix-samarbete – där akademi, näringsliv och offentlig sektor arbetar tillsammans – en lämplig väg att gå. Kista Mentorspace och den ideella föreningen Inicio skapar tillsammans med kommunala tjänstemän och det lokala näringslivet möjligheter för ungdomar att bidra till att lösa och hantera verkliga problem. Allt som görs är kopplat till grund- och gymnasieskolans styrdokument, och mentorerna kommer både från näringslivet och från kommunen, berättade Mark Smith.

Skolbarnen och Internet 2018

Rapporten Skolbarnen och Internet 2018, släpptes precis innan Internetdagarna. I rapporten konstateras att alla skolbarn i hela Sverige använder Internet på sin fritid. Mobilen är det allra vanligaste sättet, och det är först i gymnasieskolan som datorn används mer. I gymnasieskolan, liksom på högstadiet, är internetanvändningen minst lika viktig i skolan som på fritiden. Så är det inte på låg- och mellanstadiet.

En central slutsats i rapporten är att utvecklingen av elevernas digitala kompetens ännu inte är en helt naturlig och integrerad del av skolans undervisning. Samtidigt visar rapporten att undervisning i detta är absolut nödvändig för att eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver för att förstå hur samhället fungerar. Både styrdokumenten och föräldrarna ställer krav på detta.

Elever behöver lära sig hur de gör sina röster hörda i digitala medier

Digital kompetens handlar inte enbart om att eleverna ska konsumera innehåll, utan de behöver också lära sig att producera innehåll och att göra sina röster hörda i samhället. Detta sägs uttryckligen i styrdokumenten. Därför måste utvecklingen av elevernas agentskap lyftas fram i undervisningen, konstaterade Lisa Molin, lektor på Centrum för skolutveckling i Göteborg och doktorand vid institutionen för tillämpad it på Göteborgs universitet.

Med andra ord räcker det inte att förstå och förhålla sig kritiskt till multimodala texter. Det är också nödvändigt att själv kunna uttrycka sig med olika medier för att uttrycka sin ståndpunkt och för att utmana och förändra. Båda delarna behövs för att ett demokratiskt samhälle ska kunna leva vidare och utvecklas.

Behovet av ett kritiskt förhållningssätt till medier betonas ofta i det offentliga samtalet om skola och digital kompetens, menade Lisa Molin. Men det kan inte vara det slutgiltiga målet, utan måste sättas i relation till de andra tre aspekterna av digital kompetens.

Skolans undervisning i källkritik räcker inte till

I slutet av sommaren publicerade Internetstiftelsen Sök- och källkritik i skolan, en studie av Hanna Carlsson och Olof Sundin, som båda är forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Här tittar de närmare på hur lärare på fem skolor undervisar och bedömer källkritik i svenska och samhällskunskap i årskurs 9.

Studien visar att undervisningen inte räcker till för att eleverna ska kunna förstå och hantera dagens digitala medielandskap, berättade Olof Sundin. Den har fastnat i de klassiska källkritiska kriterierna och tar ingen större hänsyn till att eleverna bland annat behöver förstå hur den digitala infrastrukturen fungerar och hur algoritmer och användargenererad data påverkar sökresultatet.

Det är också viktigt att reflektera kring källkritikens gränser och att ägna mer tid åt betydelsen av källtillit när elever söker och använder information på nätet. Parallellt med källkritiken behöver läraren även tala positivt om vissa källor och förklara varför de ska anses som mer tillförlitliga. Det handlar förstås inte om att tala om vilka källor man ska lita på, påpekade Olof Sundin. Snarare gäller det att ge eleverna en bättre förståelse för hur kunskap formas, hur tillit skapas, att reflektera kring vad som är rimligt och att öppna upp för de större perspektiven. Så har lärare alltid arbetat, och det är viktigt att man fortsätter att göra det, tillade han.

Hur står det till med elevers källkritiska förmåga?

I läroplanen framställs kritiskt tänkande som en generell kompetens, men den definieras olika i olika ämnen. Därför är det långt ifrån självklart att en elev som till exempel är bra på kritiskt tänkande i historia även är det i fysik. För att barn och ungdomar ska kunna förstå och hantera dagens komplexa verklighet på ett kritiskt sätt, behöver de alltså utveckla goda ämneskunskaper. Det konstaterade Thomas Nygren, som är docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet. Han har länge intresserat sig för elevers källkritiska förmåga och i sitt senaste projekt, Nyhetsvärderaren, har han låtit högstadie- och gymnasieelever arbeta som faktagranskare.

Elevernas uppgift var att granska avsändaren till olika nyhetsartiklar och att avgöra deras trovärdighet. Det visade sig överlag fungera utmärkt. Läget är inte alls så illa som många tror, menade Thomas Nygren. De flesta har ämneskunskaper på en hyfsat god nivå och har även fått undervisning i källkritik. Många elever resonerar också bra kring källtillit, och lyfter bland annat fram de båda stora morgontidningarna som trovärdiga nyhetskällor.

Problemet i det här sammanhanget är att tidningarnas innehåll till stor del ligger bakom betalväggar, och därför inte kan nås om inte föräldrarna prenumererar. Det finns alltså risk för att segregeringen ökar och att många barn och ungdomar inte får tillgång till kvalitetsjournalistik i någon högre utsträckning. Detta är ett problem som verkligen måste tas på allvar, hävdade Thomas Nygren.

Veckans tips

Thomas Nygren har tagit fram en svensk version av det webbaserade spelet Bad News, som hjälper elever att känna igen och att bygga upp ett motstånd mot falsk och vilseledande information. Spelet ger en snabb inblick i hur desinformation fungerar och visar också hur lätt det är att manipulera information.

Bad News tar ungefär 20 minuter att spela och är lämpligt för elever som är 15 år och äldre. Spelet har utvecklats av forskare vid Cambridge universitetet tillsammans med den nederländska organisationen DROG, som arbetar mot desinformation.

Spaningen Podd 007 – Digitalisering och lärande, informationsdesign och digitala miljöer

Spaningen Podd 007 – Digitalisering och lärande, informationsdesign och digitala miljöer

Under fyra veckor lyfter vi fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan, som är den tredje i ordningen, handlar det om digitalisering och lärande, informationsdesign och digitala miljöer. Vi avslutar som vanligt med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 43: Digitalisering och lärande, informationsdesign och digitala miljöer

Veckans spaning, vecka 43: Digitalisering och lärande, informationsdesign och digitala miljöer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Under fyra veckor lyfter vi fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan, som är den tredje i ordningen, handlar det om digitalisering och lärande, informationsdesign och digitala miljöer. Vi avslutar som vanligt med veckans tips.

En ämnesdidaktisk ingång till skolans digitalisering

Pernilla Nilsson är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad. Hon  arbetar på Centrum för lärande, kultur och samhälle, där man arbetar tvärdisciplinärt med att öka förståelsen av globalisering, integration, digitalisering, marknadisering och andra samhällsutmaningar. Tillsammans med tre forskare vid andra lärosäten ansvarar hon för fokusområdet Forskning och uppföljning i arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för skolans digitalisering. Här undersöker de hur forskningen kan bli mer praktiknära, i tät samverkan med skolans huvudmän. De tittar också på vad som krävs för att den här typen av forskning ska bli en integrerad del av lärares vardag.

I samtalet om digitalisering och lärande konstaterade Pernilla Nilsson att hon inte är någon utpräglad digitaliseringsforskare. Istället närmar hon sig området från ett ämnesdidaktiskt perspektiv, och formulerar sina frågeställningar utifrån det. Vad ska lärarna undervisa om och vad ska eleverna lära sig? Vad händer när klassrummet digitaliseras? Vilka förutsättningar får lärarna? Vad betyder förändringarna för eleverna?

Digitalisering och lärande är ett komplext och omfattande område där många olika discipliner möts. Det är förstås också en del av lockelsen, menade Pernilla Nilsson. Det är intressant och spännande att försöka ta reda på hur olika forskningsområden och synsätt tillsammans kan bidra till att utveckla skolans undervisning. Men det förutsätter att problemområden och frågeställningar definieras tillsammans dem som verkar i skolan och att de även blir delaktiga i forskningsarbetet, tillade hon.

Forskningen måste besvara de frågor som lärare och skolledare har

Thomas Hillman är docent i pedagogik med inriktning mot it och lärande vid Göteborgs universitet. Han intresserar sig för hur teknik påverkar lärandeprocesser och hur lärandeprocesser i sin tur påverkar utveckling och användning av teknik, både i och utanför skolans väggar.

Det sägs ofta att det saknas forskning om skolans digitalisering, men det stämmer inte, hävdade Thomas Hillman. Visserligen är det riktigt att det inte finns särskilt mycket svensk forskning, men å andra sidan har vi tillgång till stora mängder internationell forskning. Problemet är nog snarare att forskningen sällan ger några direkta svar på de frågor som skolledare och lärare ställer sig när de utvecklar och förändrar undervisningen. Här kan skolan och forskarna lära sig av hur det ser ut inom det medicinska området, menade han. Vid sidan av grundforskning och tillämpad forskning, tillgängliggörs och presenteras forskningen, så att den lättare kan integreras i den dagliga praktiken.

Det behövs fler varför-frågor om skolans digitalisering

Pernilla Nilsson höll med om att det finns mycket att lära av medicinen, men tillade att det inte enbart handlar om att jämföra med den kliniska forskningen, där uppgiften är att identifiera rätt arbetssätt och metod. Den kliniska medicinen kompletteras med omvårdnadsforskning, medicinsk sociologi, och så vidare. Samma sak måste gälla för skolan och för forskningen om utbildning och lärande, tillade hon.

Det är värdefullt att problematisera, att vidga perspektiven och att fråga varför något ska göras. I det här sammanhanget är det också viktigt att tänka på skolans övergripande syfte: att fostra eleverna till demokrati och att hjälpa dem att utvecklas till självständiga och kritiskt tänkande medborgare, betonade Pernilla Nilsson.

Förutsättningarna för utbildning och undervisning har förändrats

I samtalet om interaktionsdesign och digitala miljöer, inledde Kristina Höök, professor i interaktionsdesign på KTH, med att slå fast att den digitala utvecklingen ger möjlighet till creative disruption inom utbildningsområdet. Universiteten har haft samma affärsmodell i 500 år, men varför ska man egentligen gå på universitetet när det är hur lätt som helst att hitta filmer på nätet där forskare själva beskriver och förklarar sina upptäckter? Här är en utmaning som måste hanteras.

Skolan är en idé från 1800-talet, tillade hon, och i många avseenden ser den fortfarande ut som på 1800-talet. Ämnena är till exempel i stort sett desamma. Men idag lever vi i ett globalt och komplext samhälle där den snabba digitala utvecklingen i allt högre grad präglar samhället inom i stort sett alla områden. Bland annat blir maskinlärande och automatisering allt viktigare, och det innebär att många yrken snart försvinner, berättade Kristina Höök. Därför gäller det att beslutsfattare och allmänhet börjar fråga sig varför vi utbildar barn och ungdomar, och vad de behöver lära sig.

Lärarna måste ta makten över den kreativa processen

Mattias Arvola, som är docent i kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet, påpekade att de som skapar de digitala system, arkitekturer och miljöer som vi använder i vardagen, även strukturerar världen för oss. Trots att tekniken blir billigare och enklare att använda, får lärarna mindre möjligheter att själva skapa de resurser som de vill använda i undervisningen. Innehållsproduktion är det som är allra dyrast, tillade han.

Kristina Höök menade att det är tydligt att de stora företagen får en allt större makt inom det digitala området, men det gör det ännu viktigare att lärare och elever arbetar med kreativitet och digitalt skapande i undervisningen. Både formen och innehållet behöver förändras. Lärarna måste helt enkelt ta makt över den kreativa processen och även hjälpa eleverna att utveckla kreativitet och designtänkande, menade hon.

Eleverna behöver lära sig hur de stora företagen designar vad och hur vi gör när vi använder deras system, och hur de använder den data vi generar för att forma vårt beteende. Om de får en bättre förståelse av designens betydelse när samhället digitaliseras, kan de utveckla en medvetenhet som på sikt innebär att förändring blir möjlig. Dessutom är kunskaper och förmågor av det här slaget svåra att automatisera, och de blir därför allt viktigare  på arbetsmarknaden.

Undervisningen ska designas för skolans verklighet här och nu

Jonas Linderoth, som är professor i media och berättande vid Högskolan i Skövde, instämde i att det är viktigt att koppla frågor om makt till designen av de digitala produkter och tjänster som vi använder i vardagen. Men i skolan handlar det inte bara om designade produkter, utan också om designade processer, det vill säga hur undervisningen ser ut och går till. Att arbeta med instructional design är bland det roligaste och viktigaste med att vara lärare. Tyvärr har det fått en allt mindre roll efterhand som lärarens status har minskat, menade han.

Jonas Linderoth hävdade att problemet är att digitaliseringen ska vara innovationsdriven. Istället gäller det att börja designa undervisningen för skolans verklighet här och nu. Makten ska inte ligga hos de företag som designar digitala system och lärresurser, utan hos lärarna. Det är skrämmande när personer som har liten kunskap om skolans materiella verklighet har så stor makt. Därför är det avgörande att lärarna kan ta tillbaka makten, menade han.

Designtänkande kan underlätta arbetet med skolans digitalisering

Kristina Höök konstaterade att det är värdefullt att designtänkande även börjar sprida sig till arbetet med skolans verksamhetsutveckling. En experimentell och prövande ansats underlättar hanteringen av de problem som blir synliga när skolan och undervisningen digitaliseras.

Mattias Arvola tillade att det är mer effektivt att arbeta designbaserat och lösningsdrivet för att lösa komplexa problem av det här slaget. Genom att arbeta gestaltande med skisser, rollspel och prototyper, kan man få en tydligare bild av hur problemet faktiskt ser ut och hur det bäst kan hanteras.

Veckan tips

Från och med i onsdags och en vecka framåt arrangerar UNESCO och deras partners årets Global Media and Information Literacy Week. Syftet är att uppmärksamma medie- och informationskunnighet, det vill säga de kritiska kompetenser som krävs för att hantera dagens digitala medielandskap och för att kunna vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett demokratiskt samhälle. I Sverige lyfts de här kompetenserna både fram i de reviderade styrdokumenten för skolan och i regeringens demokratistrategi, som presenterades i somras.

Runt om i världen satsar många städer på att bli smart cities och att dra nytta av den digitala utvecklingen för att underlätta och förbättra livet och tillvaron. I år fäster UNESCO därför blicken på att detta förutsätter att de också blir MIL Cities, alltså att invånarna blir medie- och informationskunniga. Ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt till medier och information är absolut nödvändigt för att kunna skapa ett samhälle som är smart, öppet, tolerant och långsiktigt hållbart.

Samhällskunskapen och samhällets digitalisering

Samhällskunskapen och samhällets digitalisering

Från och med 1 juli gäller de reviderade styrdokumenten, som förtydligar målen för elevernas digitala kompetens, i grund- och gymnasieskolan. Eleverna ska utveckla kunskaper och förmågor som behövs för att leva som aktiva medborgare i ett samhälle präglat av digitalisering och snabba förändringar. Vad betyder det för undervisningen i samhällskunskap? Vilka krav ställer det på lärarna?

Helhetssyn och kritisk förståelse

Undervisningen i samhällskunskap ska ge en helhetssyn på centrala samhällsstrukturer och förändringsprocesser samt hjälpa eleverna att utveckla en kritisk förståelse för viktiga samhällsfrågor. De behöver också lära sig hur medier och opinionsbildning fungerar och tränas i att söka och värdera information från olika källor. Det är även nödvändigt att eleverna får reflektera kring de värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle och att de utvecklas till kritiska och ansvarstagande individer.

Detta förutsätter en grundläggande förståelse för den pågående tekniska utvecklingen och vad den innebär för samhället och människan inom en rad olika områden. Därför är det också ett centralt mål för samhällskunskapen i den reviderade ämnes– och kursplanen, säger Claes Klasander, föreståndare för CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet.

– För att kunna greppa dagens samhälle måste eleverna till exempel få en bättre och mer mångfasetterad bild av hur den växande globaliseringen och den ökade automatiseringen förändrar arbetsmarknaden, konsumtionen och det dagliga livet. De behöver också förstå hur det digitala medielandskap som nu växer fram ändrar förutsättningarna för informationsspridning, påverkan och personlig integritet.

Teknik och samhällsutveckling

Att låta eleverna se samhällsutvecklingen genom teknikens glasögon är en viktig del av undervisningen i samhällskunskap, menar Claes Klasander. 1900-talets samhälle formades i hög grad av de förändringar som industrialiseringen, elektrifieringen och urbaniseringen förde med sig. Det pågår lika djupgående förändringar idag, fast med digitala förtecken.

– I grundskolan tror jag att samarbete mellan ämnena teknik och samhällskunskap kan hjälpa eleverna analysera drivkrafterna bakom teknik- och samhällsutveckling, och även värdera konsekvenserna av förändringarna. Samtidigt får de en bättre förståelse för det komplexa samspelet mellan människa och teknik i samhället. I teknikämnet fäster man blicken på de tekniska förutsättningarna. I samhällskunskap tittar man närmare på opinionsbildningen och hur de demokratiska beslutsprocesserna ser ut.

Allt det här förutsätter att lärarna under sin utbildning och genom olika fortbildningsinsatser får en god inblick i hur samhället digitaliseras och att de lär sig olika metoder och arbetssätt för att undervisa om det, påpekar Claes Klasander. Användningen av it och digitala medier i undervisningen kan stötta detta. Samverkan med andra ämnen, som kan ge kompletterande perspektiv, får inte heller glömmas bort.

Digitaliseringen och lärarutbildningen

De reviderade styrdokumenten innebär också att lärarutbildningens mål och innehåll behöver utvecklas och förändras, säger Roger Olsson, forskare vid Centrum för samhällsvetenskapernas didaktik på Karlstads universitet. En grupp med representanter för olika ämnen samt en yrkesverksam lärare arbetar därför med att ta fram en generell strategi för att hantera skolans digitalisering på lärarutbildningen. Roger Olsson representerar samhällskunskap, som ansvarar för flera kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan på lärarutbildningen.

– Vi tittar bland annat på de kunskapsmål som lärarutbildningen vid Göteborgs universitet har ställt upp. Förutom att kunna möta och förstå elevernas digitala vardag, är det nödvändigt att kunna utveckla deras medie- och informationskunnighet och att kunna dra nytta av de digitala möjligheterna i undervisningen. Dessutom behöver de blivande lärarna känna till hur digitaliseringen skapar nya förutsättningar och krav för ämnesundervisningen.

Samtidigt påverkar ämnestraditionerna på lärosätet vilka prioriteringar som görs kring digitaliseringen i de olika ämnena, berättar Roger Olsson. På Karlstads universitet är samhällskunskap präglad av statsvetenskap, vilket innebär att sambandet mellan kunskaper och demokratiska värden betonas. Med andra ord betraktas samhällskunskap som ett demokratiämne där kunskaps- och värdegrundsmål anses lika viktiga i undervisningen.

Eleverna ska utveckla källkritiska förmågor, få en inblick i hur sökmotorers och sociala plattformars algoritmer fungerar och lära sig förstå orsak och verkan i en aktuell nyhetshändelse inom ett viktigt samhällsområde. Men undervisningen ska också ge en bättre insikt om betydelsen av demokratins grundläggande värden. Det är kanske viktigare än någonsin när samhället är så komplext och föränderligt som idag.

Självskattningen och Dunning-Kruger-effekten

Ann-Britt Enochsson, som är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, instämmer i detta. Hon betonar samtidigt att undervisningen måste säkerställa att alla elever verkligen har en grundläggande digital kompetens, och till exempel kan söka på nätet för att lösa vardagens frågor och problem. Flera aktuella rapporter, bland annat Skolverkets It-användning och it-kompetens i skolan från 2016, visar att svenska elever kan det här. Problemet är bara att undersökningarna bygger på elevernas självskattning av sina kunskaper, tillägger Ann-Britt Enochsson.

– Eleverna är inte alltid så kunniga som de själva tror, och det gäller tyvärr även för många lärare. Dunning-Kruger-effekten hjälper oss att förstå det här fenomenet: Den som inte vet särskilt mycket om ett område, är i regel också oförmögen att uppfatta sin egen oförmåga. Målen för elevernas digitala kompetens är inte tillräckligt konkreta i styrdokumenten, vilket ger utrymme för lärarens egen tolkning. Om man tror att informationssökning bara handlar om att skriva in ett ord i Google, ställer man inte heller högre krav på eleverna.

Glöm inte bort de grundläggande färdigheterna

Ann-Britt Enochsson berättar att hon för några år sedan upptäckte ett test av informationssökningskompetens som tagits fram och använts av forskare i Nederländerna. Testet prövar de kunskaper och förmågor som krävs för att kunna hitta, värdera och använda information för att lösa ett givet problem. Hon kontextualiserade och anpassade testet för högstadieelever och genomförde en studie på fyra skolor i olika kommuner.

– Eleverna ställdes inför nio vardagsnära uppgifter som skulle lösas med hjälp av söktjänster på nätet. Det handlade bland annat om att hitta en vägbeskrivning, att jämföra produkter efter olika kriterier samt om att värdera information och att motivera sin värdering. För att lösa uppgifterna var det nödvändigt att hitta en passande söktjänst, använda sökfunktionen på en webbplats, formulera relevanta sökfrågor, växla mellan olika flikar i webbläsaren, ladda ned en pdf-fil, och så vidare.

Testet visade på stora brister när det gäller förmågan att söka efter, värdera och använda information på nätet. Den allra största bristen rörde själva handhavandet av tekniken. En grupp lärare genomförde också testet, och många av dem hade samma slags problem som eleverna. Det är särskilt allvarligt, eftersom det här hör till förutsättningarna för att överhuvudtaget kunna söka efter och använda sig av information på nätet, säger Ann-Britt Enochsson.

– Idag är informationssökning en grundläggande färdighet, precis som att kunna läsa, skriva och räkna. Tyvärr förbises den ofta, både i skolans undervisning och på lärarutbildningen. Men den som inte förstår och klarar av det basala, kan inte heller hantera mer komplexa och avgörande frågor kring samhälle och digitalisering på ett bra sätt.

Praktiknära forskning och fortbildning av lärare

Frågan om vad som behöver göras för att styrdokumentens formuleringar ska kunna förverkligas i skolan är den mest avgörande och får inte slarvas bort i hastigheten. Här har både praktiknära forskning och fortbildning av lärare viktiga roller att spela, slår Roger Olsson fast.

– Det behövs fler ingripande interventionsstudier i klassrummen som visar vad eleverna kan och inte kan samt vilken slags undervisning som fungerar bra och vilken som fungerar mindre bra inom olika kunskapsområden i samhällskunskap. När lärare får en bättre förståelse för det här, tror jag att deras motivation att lära nytt för att utveckla och förändra sin undervisning blir högre. Vi måste hitta vägar som både underlättar skolans digitalisering och utvecklar elevernas ämneskunskaper och deras förståelse av samhällets värdegrund.

Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2018-05-11