Tagg: Medie- och informationskunnighet

Spaningen podd 011: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Spaningen podd 011: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning, och även nästa veckas, kommer vi att ägna helt åt Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 47: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning, vecka 47: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Både den här veckan och nästa kommer vi att ägna helt åt de båda skolspåren på Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Det finns risk för att undervisningen missar centrala aspekter av digital kompetens

Kristina Alexanderson, som är chef för Internet i skolan på Internetstiftelsen, inledde måndagens skolspår. För ett år sedan började Internetstiftelsen utveckla Digitala lektioner, en öppen lärresurs på nätet som hjälper lärare att hantera digital kompetens i sin undervisning. Om man ser på användningen av materialet så här långt, står skolan inför en del utmaningar framöver, menade hon.

De lektioner som använts mest tar upp programmering och källkritik, men det är bara mindre delar av styrdokumentens definition. Digital kompetens innebär att förstå digitaliseringens påverkan på samhället, att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier, att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt och att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling med hjälp av it och digitala medier.

Förståelsen av hur digitaliseringen påverkar individens och samhällets utveckling är en central aspekt. Det finns lektioner som tar upp detta, men de används inte i någon större utsträckning, påpekade Kristina Alexanderson. Vad beror det på? Både samhällskunskap och teknik innehåller tydliga skrivningar om detta. En annan betydelsefull aspekt av digital kompetens som inte verkar uppmärksammas så mycket, är utvecklingen av ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Detta omfattar både vår värdegrund och vad som står i lagen. Såväl samhällskunskap som teknik, svenska och religionskunskap rymmer frågor som rör de mjuka värdena och som ska tas upp i undervisningen.

Detta är viktiga aspekter av den digitala kompetensen som inte får glömmas bort, betonade Kristina Alexanderson. Här har skolans undervisning ett stort och viktigt ansvar.

Ojämn utveckling i Finland

Linda Mannila gav en kort inblick i arbetet med digitaliseringen av den finska grundskolan. Läroplanen och satsningen Den nya grundskolan, som vi tog upp förra veckan, bidrar till att digitaliseringen börjar komma igång. Inte minst tutorlärarna, som fungerar som mentorer för sina kollegor, har en viktig roll att spela. Men utvecklingen är fortfarande i ett tidigt skede och det mesta återstår att göra. Det finns också stora skillnader mellan kommuner och skolor som måste hanteras. En del har kommit ganska långt, men andra är fortfarande i startgroparna.

För två veckor sedan nämnde vi att man i Finland precis har inlett arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för skolans digitalisering. De kan säkert få stor betydelse för främjandet av en mer likvärdig utveckling, ansåg Linda Mannila. Det gäller också att genomföra en systematisk uppföljning av de insatser som görs, så att man kan få en bättre och tydligare bild av utvecklingen.

Programmering handlar om betydligt mer än att bara koda

Lisa Söderlund, är projektledare på Kodcentrum, en ideell förening där volontärer från akademin och näringslivet hjälper barn och ungdomar att komma igång med programmering och digitalt skapande. Hon betonade att undervisningen i programmering inte får fastna i kodningen. Arbetet med programmering är ju så mycket mer.

Programmering handlar framför allt om problemlösning, och här gäller det både att lära sig att dela upp problemet i mindre bitar och att hjälpas åt med lösningen. Ett gott samarbete är avgörande, och man måste tillsammans planera och strukturera arbetet så att det leder dit man vill. Det behövs en mängd olika roller i ett sådant här samarbete, och alla är lika viktiga. Arbetet kräver massor av tålamod och här är det viktigt att alla delar med sig av sina kunskaper när man provar sig fram. Kommunikation är en avgörande faktor och det gäller både att kunna ge och att kunna utföra instruktioner.

Lisa Söderlund berättade att volontärerna på Kodcentrum ger tre till tips till lärare som ska börja arbeta med programmering i undervisningen: Börja enkelt, våga misslyckas och utforska problemen som ska lösas tillsammans med eleverna.

Kan digitaliseringen göra skolan relevant i utsatta områden?

Mark Smith, professor på KTH, argumenterade för att digitaliseringen kan vara ett bra verktyg för att göra skolan relevant i utsatta områden. Det gäller att man kopplar undervisningen till elevernas vardag, så att det blir tydligt varför det är viktigt att lära sig saker och att kunna dra nytta av de digitala möjligheterna.

Här är triple helix-samarbete – där akademi, näringsliv och offentlig sektor arbetar tillsammans – en lämplig väg att gå. Kista Mentorspace och den ideella föreningen Inicio skapar tillsammans med kommunala tjänstemän och det lokala näringslivet möjligheter för ungdomar att bidra till att lösa och hantera verkliga problem. Allt som görs är kopplat till grund- och gymnasieskolans styrdokument, och mentorerna kommer både från näringslivet och från kommunen, berättade Mark Smith.

Skolbarnen och Internet 2018

Rapporten Skolbarnen och Internet 2018, släpptes precis innan Internetdagarna. I rapporten konstateras att alla skolbarn i hela Sverige använder Internet på sin fritid. Mobilen är det allra vanligaste sättet, och det är först i gymnasieskolan som datorn används mer. I gymnasieskolan, liksom på högstadiet, är internetanvändningen minst lika viktig i skolan som på fritiden. Så är det inte på låg- och mellanstadiet.

En central slutsats i rapporten är att utvecklingen av elevernas digitala kompetens ännu inte är en helt naturlig och integrerad del av skolans undervisning. Samtidigt visar rapporten att undervisning i detta är absolut nödvändig för att eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver för att förstå hur samhället fungerar. Både styrdokumenten och föräldrarna ställer krav på detta.

Elever behöver lära sig hur de gör sina röster hörda i digitala medier

Digital kompetens handlar inte enbart om att eleverna ska konsumera innehåll, utan de behöver också lära sig att producera innehåll och att göra sina röster hörda i samhället. Detta sägs uttryckligen i styrdokumenten. Därför måste utvecklingen av elevernas agentskap lyftas fram i undervisningen, konstaterade Lisa Molin, lektor på Centrum för skolutveckling i Göteborg och doktorand vid institutionen för tillämpad it på Göteborgs universitet.

Med andra ord räcker det inte att förstå och förhålla sig kritiskt till multimodala texter. Det är också nödvändigt att själv kunna uttrycka sig med olika medier för att uttrycka sin ståndpunkt och för att utmana och förändra. Båda delarna behövs för att ett demokratiskt samhälle ska kunna leva vidare och utvecklas.

Behovet av ett kritiskt förhållningssätt till medier betonas ofta i det offentliga samtalet om skola och digital kompetens, menade Lisa Molin. Men det kan inte vara det slutgiltiga målet, utan måste sättas i relation till de andra tre aspekterna av digital kompetens.

Skolans undervisning i källkritik räcker inte till

I slutet av sommaren publicerade Internetstiftelsen Sök- och källkritik i skolan, en studie av Hanna Carlsson och Olof Sundin, som båda är forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Här tittar de närmare på hur lärare på fem skolor undervisar och bedömer källkritik i svenska och samhällskunskap i årskurs 9.

Studien visar att undervisningen inte räcker till för att eleverna ska kunna förstå och hantera dagens digitala medielandskap, berättade Olof Sundin. Den har fastnat i de klassiska källkritiska kriterierna och tar ingen större hänsyn till att eleverna bland annat behöver förstå hur den digitala infrastrukturen fungerar och hur algoritmer och användargenererad data påverkar sökresultatet.

Det är också viktigt att reflektera kring källkritikens gränser och att ägna mer tid åt betydelsen av källtillit när elever söker och använder information på nätet. Parallellt med källkritiken behöver läraren även tala positivt om vissa källor och förklara varför de ska anses som mer tillförlitliga. Det handlar förstås inte om att tala om vilka källor man ska lita på, påpekade Olof Sundin. Snarare gäller det att ge eleverna en bättre förståelse för hur kunskap formas, hur tillit skapas, att reflektera kring vad som är rimligt och att öppna upp för de större perspektiven. Så har lärare alltid arbetat, och det är viktigt att man fortsätter att göra det, tillade han.

Hur står det till med elevers källkritiska förmåga?

I läroplanen framställs kritiskt tänkande som en generell kompetens, men den definieras olika i olika ämnen. Därför är det långt ifrån självklart att en elev som till exempel är bra på kritiskt tänkande i historia även är det i fysik. För att barn och ungdomar ska kunna förstå och hantera dagens komplexa verklighet på ett kritiskt sätt, behöver de alltså utveckla goda ämneskunskaper. Det konstaterade Thomas Nygren, som är docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet. Han har länge intresserat sig för elevers källkritiska förmåga och i sitt senaste projekt, Nyhetsvärderaren, har han låtit högstadie- och gymnasieelever arbeta som faktagranskare.

Elevernas uppgift var att granska avsändaren till olika nyhetsartiklar och att avgöra deras trovärdighet. Det visade sig överlag fungera utmärkt. Läget är inte alls så illa som många tror, menade Thomas Nygren. De flesta har ämneskunskaper på en hyfsat god nivå och har även fått undervisning i källkritik. Många elever resonerar också bra kring källtillit, och lyfter bland annat fram de båda stora morgontidningarna som trovärdiga nyhetskällor.

Problemet i det här sammanhanget är att tidningarnas innehåll till stor del ligger bakom betalväggar, och därför inte kan nås om inte föräldrarna prenumererar. Det finns alltså risk för att segregeringen ökar och att många barn och ungdomar inte får tillgång till kvalitetsjournalistik i någon högre utsträckning. Detta är ett problem som verkligen måste tas på allvar, hävdade Thomas Nygren.

Veckans tips

Thomas Nygren har tagit fram en svensk version av det webbaserade spelet Bad News, som hjälper elever att känna igen och att bygga upp ett motstånd mot falsk och vilseledande information. Spelet ger en snabb inblick i hur desinformation fungerar och visar också hur lätt det är att manipulera information.

Bad News tar ungefär 20 minuter att spela och är lämpligt för elever som är 15 år och äldre. Spelet har utvecklats av forskare vid Cambridge universitetet tillsammans med den nederländska organisationen DROG, som arbetar mot desinformation.

Spaningen Podd 007 – Digitalisering och lärande, informationsdesign och digitala miljöer

Spaningen Podd 007 – Digitalisering och lärande, informationsdesign och digitala miljöer

Under fyra veckor lyfter vi fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan, som är den tredje i ordningen, handlar det om digitalisering och lärande, informationsdesign och digitala miljöer. Vi avslutar som vanligt med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 43: Digitalisering och lärande, informationsdesign och digitala miljöer

Veckans spaning, vecka 43: Digitalisering och lärande, informationsdesign och digitala miljöer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Under fyra veckor lyfter vi fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan, som är den tredje i ordningen, handlar det om digitalisering och lärande, informationsdesign och digitala miljöer. Vi avslutar som vanligt med veckans tips.

En ämnesdidaktisk ingång till skolans digitalisering

Pernilla Nilsson är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad. Hon  arbetar på Centrum för lärande, kultur och samhälle, där man arbetar tvärdisciplinärt med att öka förståelsen av globalisering, integration, digitalisering, marknadisering och andra samhällsutmaningar. Tillsammans med tre forskare vid andra lärosäten ansvarar hon för fokusområdet Forskning och uppföljning i arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för skolans digitalisering. Här undersöker de hur forskningen kan bli mer praktiknära, i tät samverkan med skolans huvudmän. De tittar också på vad som krävs för att den här typen av forskning ska bli en integrerad del av lärares vardag.

I samtalet om digitalisering och lärande konstaterade Pernilla Nilsson att hon inte är någon utpräglad digitaliseringsforskare. Istället närmar hon sig området från ett ämnesdidaktiskt perspektiv, och formulerar sina frågeställningar utifrån det. Vad ska lärarna undervisa om och vad ska eleverna lära sig? Vad händer när klassrummet digitaliseras? Vilka förutsättningar får lärarna? Vad betyder förändringarna för eleverna?

Digitalisering och lärande är ett komplext och omfattande område där många olika discipliner möts. Det är förstås också en del av lockelsen, menade Pernilla Nilsson. Det är intressant och spännande att försöka ta reda på hur olika forskningsområden och synsätt tillsammans kan bidra till att utveckla skolans undervisning. Men det förutsätter att problemområden och frågeställningar definieras tillsammans dem som verkar i skolan och att de även blir delaktiga i forskningsarbetet, tillade hon.

Forskningen måste besvara de frågor som lärare och skolledare har

Thomas Hillman är docent i pedagogik med inriktning mot it och lärande vid Göteborgs universitet. Han intresserar sig för hur teknik påverkar lärandeprocesser och hur lärandeprocesser i sin tur påverkar utveckling och användning av teknik, både i och utanför skolans väggar.

Det sägs ofta att det saknas forskning om skolans digitalisering, men det stämmer inte, hävdade Thomas Hillman. Visserligen är det riktigt att det inte finns särskilt mycket svensk forskning, men å andra sidan har vi tillgång till stora mängder internationell forskning. Problemet är nog snarare att forskningen sällan ger några direkta svar på de frågor som skolledare och lärare ställer sig när de utvecklar och förändrar undervisningen. Här kan skolan och forskarna lära sig av hur det ser ut inom det medicinska området, menade han. Vid sidan av grundforskning och tillämpad forskning, tillgängliggörs och presenteras forskningen, så att den lättare kan integreras i den dagliga praktiken.

Det behövs fler varför-frågor om skolans digitalisering

Pernilla Nilsson höll med om att det finns mycket att lära av medicinen, men tillade att det inte enbart handlar om att jämföra med den kliniska forskningen, där uppgiften är att identifiera rätt arbetssätt och metod. Den kliniska medicinen kompletteras med omvårdnadsforskning, medicinsk sociologi, och så vidare. Samma sak måste gälla för skolan och för forskningen om utbildning och lärande, tillade hon.

Det är värdefullt att problematisera, att vidga perspektiven och att fråga varför något ska göras. I det här sammanhanget är det också viktigt att tänka på skolans övergripande syfte: att fostra eleverna till demokrati och att hjälpa dem att utvecklas till självständiga och kritiskt tänkande medborgare, betonade Pernilla Nilsson.

Förutsättningarna för utbildning och undervisning har förändrats

I samtalet om interaktionsdesign och digitala miljöer, inledde Kristina Höök, professor i interaktionsdesign på KTH, med att slå fast att den digitala utvecklingen ger möjlighet till creative disruption inom utbildningsområdet. Universiteten har haft samma affärsmodell i 500 år, men varför ska man egentligen gå på universitetet när det är hur lätt som helst att hitta filmer på nätet där forskare själva beskriver och förklarar sina upptäckter? Här är en utmaning som måste hanteras.

Skolan är en idé från 1800-talet, tillade hon, och i många avseenden ser den fortfarande ut som på 1800-talet. Ämnena är till exempel i stort sett desamma. Men idag lever vi i ett globalt och komplext samhälle där den snabba digitala utvecklingen i allt högre grad präglar samhället inom i stort sett alla områden. Bland annat blir maskinlärande och automatisering allt viktigare, och det innebär att många yrken snart försvinner, berättade Kristina Höök. Därför gäller det att beslutsfattare och allmänhet börjar fråga sig varför vi utbildar barn och ungdomar, och vad de behöver lära sig.

Lärarna måste ta makten över den kreativa processen

Mattias Arvola, som är docent i kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet, påpekade att de som skapar de digitala system, arkitekturer och miljöer som vi använder i vardagen, även strukturerar världen för oss. Trots att tekniken blir billigare och enklare att använda, får lärarna mindre möjligheter att själva skapa de resurser som de vill använda i undervisningen. Innehållsproduktion är det som är allra dyrast, tillade han.

Kristina Höök menade att det är tydligt att de stora företagen får en allt större makt inom det digitala området, men det gör det ännu viktigare att lärare och elever arbetar med kreativitet och digitalt skapande i undervisningen. Både formen och innehållet behöver förändras. Lärarna måste helt enkelt ta makt över den kreativa processen och även hjälpa eleverna att utveckla kreativitet och designtänkande, menade hon.

Eleverna behöver lära sig hur de stora företagen designar vad och hur vi gör när vi använder deras system, och hur de använder den data vi generar för att forma vårt beteende. Om de får en bättre förståelse av designens betydelse när samhället digitaliseras, kan de utveckla en medvetenhet som på sikt innebär att förändring blir möjlig. Dessutom är kunskaper och förmågor av det här slaget svåra att automatisera, och de blir därför allt viktigare  på arbetsmarknaden.

Undervisningen ska designas för skolans verklighet här och nu

Jonas Linderoth, som är professor i media och berättande vid Högskolan i Skövde, instämde i att det är viktigt att koppla frågor om makt till designen av de digitala produkter och tjänster som vi använder i vardagen. Men i skolan handlar det inte bara om designade produkter, utan också om designade processer, det vill säga hur undervisningen ser ut och går till. Att arbeta med instructional design är bland det roligaste och viktigaste med att vara lärare. Tyvärr har det fått en allt mindre roll efterhand som lärarens status har minskat, menade han.

Jonas Linderoth hävdade att problemet är att digitaliseringen ska vara innovationsdriven. Istället gäller det att börja designa undervisningen för skolans verklighet här och nu. Makten ska inte ligga hos de företag som designar digitala system och lärresurser, utan hos lärarna. Det är skrämmande när personer som har liten kunskap om skolans materiella verklighet har så stor makt. Därför är det avgörande att lärarna kan ta tillbaka makten, menade han.

Designtänkande kan underlätta arbetet med skolans digitalisering

Kristina Höök konstaterade att det är värdefullt att designtänkande även börjar sprida sig till arbetet med skolans verksamhetsutveckling. En experimentell och prövande ansats underlättar hanteringen av de problem som blir synliga när skolan och undervisningen digitaliseras.

Mattias Arvola tillade att det är mer effektivt att arbeta designbaserat och lösningsdrivet för att lösa komplexa problem av det här slaget. Genom att arbeta gestaltande med skisser, rollspel och prototyper, kan man få en tydligare bild av hur problemet faktiskt ser ut och hur det bäst kan hanteras.

Veckan tips

Från och med i onsdags och en vecka framåt arrangerar UNESCO och deras partners årets Global Media and Information Literacy Week. Syftet är att uppmärksamma medie- och informationskunnighet, det vill säga de kritiska kompetenser som krävs för att hantera dagens digitala medielandskap och för att kunna vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett demokratiskt samhälle. I Sverige lyfts de här kompetenserna både fram i de reviderade styrdokumenten för skolan och i regeringens demokratistrategi, som presenterades i somras.

Runt om i världen satsar många städer på att bli smart cities och att dra nytta av den digitala utvecklingen för att underlätta och förbättra livet och tillvaron. I år fäster UNESCO därför blicken på att detta förutsätter att de också blir MIL Cities, alltså att invånarna blir medie- och informationskunniga. Ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt till medier och information är absolut nödvändigt för att kunna skapa ett samhälle som är smart, öppet, tolerant och långsiktigt hållbart.

Samhällskunskapen och samhällets digitalisering

Samhällskunskapen och samhällets digitalisering

Från och med 1 juli gäller de reviderade styrdokumenten, som förtydligar målen för elevernas digitala kompetens, i grund- och gymnasieskolan. Eleverna ska utveckla kunskaper och förmågor som behövs för att leva som aktiva medborgare i ett samhälle präglat av digitalisering och snabba förändringar. Vad betyder det för undervisningen i samhällskunskap? Vilka krav ställer det på lärarna?

Helhetssyn och kritisk förståelse

Undervisningen i samhällskunskap ska ge en helhetssyn på centrala samhällsstrukturer och förändringsprocesser samt hjälpa eleverna att utveckla en kritisk förståelse för viktiga samhällsfrågor. De behöver också lära sig hur medier och opinionsbildning fungerar och tränas i att söka och värdera information från olika källor. Det är även nödvändigt att eleverna får reflektera kring de värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle och att de utvecklas till kritiska och ansvarstagande individer.

Detta förutsätter en grundläggande förståelse för den pågående tekniska utvecklingen och vad den innebär för samhället och människan inom en rad olika områden. Därför är det också ett centralt mål för samhällskunskapen i den reviderade ämnes– och kursplanen, säger Claes Klasander, föreståndare för CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet.

– För att kunna greppa dagens samhälle måste eleverna till exempel få en bättre och mer mångfasetterad bild av hur den växande globaliseringen och den ökade automatiseringen förändrar arbetsmarknaden, konsumtionen och det dagliga livet. De behöver också förstå hur det digitala medielandskap som nu växer fram ändrar förutsättningarna för informationsspridning, påverkan och personlig integritet.

Teknik och samhällsutveckling

Att låta eleverna se samhällsutvecklingen genom teknikens glasögon är en viktig del av undervisningen i samhällskunskap, menar Claes Klasander. 1900-talets samhälle formades i hög grad av de förändringar som industrialiseringen, elektrifieringen och urbaniseringen förde med sig. Det pågår lika djupgående förändringar idag, fast med digitala förtecken.

– I grundskolan tror jag att samarbete mellan ämnena teknik och samhällskunskap kan hjälpa eleverna analysera drivkrafterna bakom teknik- och samhällsutveckling, och även värdera konsekvenserna av förändringarna. Samtidigt får de en bättre förståelse för det komplexa samspelet mellan människa och teknik i samhället. I teknikämnet fäster man blicken på de tekniska förutsättningarna. I samhällskunskap tittar man närmare på opinionsbildningen och hur de demokratiska beslutsprocesserna ser ut.

Allt det här förutsätter att lärarna under sin utbildning och genom olika fortbildningsinsatser får en god inblick i hur samhället digitaliseras och att de lär sig olika metoder och arbetssätt för att undervisa om det, påpekar Claes Klasander. Användningen av it och digitala medier i undervisningen kan stötta detta. Samverkan med andra ämnen, som kan ge kompletterande perspektiv, får inte heller glömmas bort.

Digitaliseringen och lärarutbildningen

De reviderade styrdokumenten innebär också att lärarutbildningens mål och innehåll behöver utvecklas och förändras, säger Roger Olsson, forskare vid Centrum för samhällsvetenskapernas didaktik på Karlstads universitet. En grupp med representanter för olika ämnen samt en yrkesverksam lärare arbetar därför med att ta fram en generell strategi för att hantera skolans digitalisering på lärarutbildningen. Roger Olsson representerar samhällskunskap, som ansvarar för flera kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan på lärarutbildningen.

– Vi tittar bland annat på de kunskapsmål som lärarutbildningen vid Göteborgs universitet har ställt upp. Förutom att kunna möta och förstå elevernas digitala vardag, är det nödvändigt att kunna utveckla deras medie- och informationskunnighet och att kunna dra nytta av de digitala möjligheterna i undervisningen. Dessutom behöver de blivande lärarna känna till hur digitaliseringen skapar nya förutsättningar och krav för ämnesundervisningen.

Samtidigt påverkar ämnestraditionerna på lärosätet vilka prioriteringar som görs kring digitaliseringen i de olika ämnena, berättar Roger Olsson. På Karlstads universitet är samhällskunskap präglad av statsvetenskap, vilket innebär att sambandet mellan kunskaper och demokratiska värden betonas. Med andra ord betraktas samhällskunskap som ett demokratiämne där kunskaps- och värdegrundsmål anses lika viktiga i undervisningen.

Eleverna ska utveckla källkritiska förmågor, få en inblick i hur sökmotorers och sociala plattformars algoritmer fungerar och lära sig förstå orsak och verkan i en aktuell nyhetshändelse inom ett viktigt samhällsområde. Men undervisningen ska också ge en bättre insikt om betydelsen av demokratins grundläggande värden. Det är kanske viktigare än någonsin när samhället är så komplext och föränderligt som idag.

Självskattningen och Dunning-Kruger-effekten

Ann-Britt Enochsson, som är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, instämmer i detta. Hon betonar samtidigt att undervisningen måste säkerställa att alla elever verkligen har en grundläggande digital kompetens, och till exempel kan söka på nätet för att lösa vardagens frågor och problem. Flera aktuella rapporter, bland annat Skolverkets It-användning och it-kompetens i skolan från 2016, visar att svenska elever kan det här. Problemet är bara att undersökningarna bygger på elevernas självskattning av sina kunskaper, tillägger Ann-Britt Enochsson.

– Eleverna är inte alltid så kunniga som de själva tror, och det gäller tyvärr även för många lärare. Dunning-Kruger-effekten hjälper oss att förstå det här fenomenet: Den som inte vet särskilt mycket om ett område, är i regel också oförmögen att uppfatta sin egen oförmåga. Målen för elevernas digitala kompetens är inte tillräckligt konkreta i styrdokumenten, vilket ger utrymme för lärarens egen tolkning. Om man tror att informationssökning bara handlar om att skriva in ett ord i Google, ställer man inte heller högre krav på eleverna.

Glöm inte bort de grundläggande färdigheterna

Ann-Britt Enochsson berättar att hon för några år sedan upptäckte ett test av informationssökningskompetens som tagits fram och använts av forskare i Nederländerna. Testet prövar de kunskaper och förmågor som krävs för att kunna hitta, värdera och använda information för att lösa ett givet problem. Hon kontextualiserade och anpassade testet för högstadieelever och genomförde en studie på fyra skolor i olika kommuner.

– Eleverna ställdes inför nio vardagsnära uppgifter som skulle lösas med hjälp av söktjänster på nätet. Det handlade bland annat om att hitta en vägbeskrivning, att jämföra produkter efter olika kriterier samt om att värdera information och att motivera sin värdering. För att lösa uppgifterna var det nödvändigt att hitta en passande söktjänst, använda sökfunktionen på en webbplats, formulera relevanta sökfrågor, växla mellan olika flikar i webbläsaren, ladda ned en pdf-fil, och så vidare.

Testet visade på stora brister när det gäller förmågan att söka efter, värdera och använda information på nätet. Den allra största bristen rörde själva handhavandet av tekniken. En grupp lärare genomförde också testet, och många av dem hade samma slags problem som eleverna. Det är särskilt allvarligt, eftersom det här hör till förutsättningarna för att överhuvudtaget kunna söka efter och använda sig av information på nätet, säger Ann-Britt Enochsson.

– Idag är informationssökning en grundläggande färdighet, precis som att kunna läsa, skriva och räkna. Tyvärr förbises den ofta, både i skolans undervisning och på lärarutbildningen. Men den som inte förstår och klarar av det basala, kan inte heller hantera mer komplexa och avgörande frågor kring samhälle och digitalisering på ett bra sätt.

Praktiknära forskning och fortbildning av lärare

Frågan om vad som behöver göras för att styrdokumentens formuleringar ska kunna förverkligas i skolan är den mest avgörande och får inte slarvas bort i hastigheten. Här har både praktiknära forskning och fortbildning av lärare viktiga roller att spela, slår Roger Olsson fast.

– Det behövs fler ingripande interventionsstudier i klassrummen som visar vad eleverna kan och inte kan samt vilken slags undervisning som fungerar bra och vilken som fungerar mindre bra inom olika kunskapsområden i samhällskunskap. När lärare får en bättre förståelse för det här, tror jag att deras motivation att lära nytt för att utveckla och förändra sin undervisning blir högre. Vi måste hitta vägar som både underlättar skolans digitalisering och utvecklar elevernas ämneskunskaper och deras förståelse av samhällets värdegrund.

Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2018-05-11