Etikett: Medie- och informationskunnighet

Veckans spaning: Fjärrundervisning, ny antologi om skolans digitalisering och ICILS 2018

Veckans spaning: Fjärrundervisning, ny antologi om skolans digitalisering och ICILS 2018

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.

Fjärrundervisning

I tisdags publicerade Spaningen en längre artikel om fjärrundervisning, lärarbrist och skolans digitalisering. Den bygger på samtal med Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, Annika Svensson, koordinator för Regionala utvecklingsnätverket på Mittuniversitetet, Petter Lundberg, utvecklingsstrateg på Region Västerbotten och Jörgen From, universitetslektor vid Umeå universitet.

Fjärr- och distansundervisning kan öka likvärdigheten, ge stöd åt digitaliseringen och bidra till den pedagogiska utvecklingen, men den begränsas av strikta regler och ses ofta som ett sämre alternativ till den vanliga undervisningen. I december ska regeringen lägga fram en proposition som förväntas ge huvudmännen större handlingsfrihet.

Intresset för fjärrundervisning har ökat bland huvudmännen, inte minst på grund av den allt mer påtagliga lärarbristen, i synnerhet i glesbygden. På flera håll pågår förberedelser som snart kan sätta fart på utvecklingen.

Det fristående forskningsinstitutet Ifous startade i våras det treåriga FoU-programmet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning, som är en fristående fortsättning av ett tidigare projekt. Sju svenska skolhuvudmän och en från Finland – Ålands landskapsförening – deltar i och finansierar programmet.

I programmet ska man ta fram didaktiska modeller, förbättra lärares kompetens inom viktiga områden och bidra med metodutveckling när det gäller tillämpad forskning. Vad krävs för att undervisningen verkligen ska fungera? Hur skapas, främjas och upprätthålls kommunikation och relationer mellan lärare och elever och mellan eleverna? Lärare behöver lära sig att se vad forskningsresultaten innebär i deras verksamhet och hur de kan dra nytta av dem i sitt arbete.

Från augusti till november arrangerar Regionala utvecklingsnätverket vid Mittuniversitetet en seminarieserie för kommuner i Mittregionen om hur en huvudman organiserar fjärrundervisning och hur man kan samarbeta med andra kring detta. Seminarieserien kompletterar Skolverkets webbaserade kurs om distansundervisning genom att lägga tonvikten på etiska, juridiska och ekonomiska aspekter. Syftet är att så konkret som möjligt visa hur en huvudman ska tänka och planera för att komma igång.

I Västerbotten finns kommuner som bara har 55% behöriga lärare på sina skolor. Med andra ord finns ett väldigt stort behov av att skollagen gör det möjligt att distribuera undervisning på fler sätt än idag. Region Västerbotten har redan dragit igång förberedelserna inför den förväntade lagändringen. Man satsar mycket på rekrytering och på att skapa lärartjänster som sträcker sig över flera kommuner. Utbildning av handledare, stabil infrastruktur och lättanvänd teknik samt kollegialt lärande är andra viktiga pusselbitar.

Fjärr- och distansundervisning ska inte ses som ett sidospår, utan som en integrerad del av arbetet med att digitalisera och utveckla skolan. Dagens utbildningssystem och lagstiftning är formad av industrisamhället, men den snabba teknikutvecklingen innebär att det snart inte längre är meningsfullt att skilja mellan när-, fjärr- och distansundervisning. Vi befinner oss mitt i en stor samhällsomvandling och det är hög tid att fundera på hur skolan bäst kan matcha den.

Skolans digitalisering

Teresa Cerratto Pargman, Stockholms universitet, och Isa Jahnke, University of Missouri, är redaktörer och medförfattare till en ny antologi om digitaliseringen i skolan: Emergent Practices and Material Conditions in Learning and Teaching with Technologies. I antologins sexton kapitel analyserar och beskriver forskare från olika delar av världen hur lärare hanterar teknikens möjligheter, utvecklar nya sätt att undervisa och vidgar sina perspektiv på lärande.

Det inledande kapitlet sammanfattar forskarnas slutsatser i fem lärdomar som skolledare och beslutsfattare bör hålla i minnet under arbetet med skolans digitalisering:

Det är nödvändigt att förstå hur skolans vardag faktiskt ser ut och att skolutveckling tar tid. Därför är det viktigt med praktiknära forskning som kan visa hur det går och vad som behöver göras. Det gäller också att förstå att införandet av teknik inte är tillräckligt för att utvecklingsarbetet ska komma igång. Utan ett klart syfte, tydlig ledning och en förståelse för varför digitalisering är viktig kommer man inte särskilt långt.

I antologin ges exempel på hur elevers digitala skapande, användning av AR och videochat kan öppna nya vägar för lärandet och hjälper dem utveckla kritiskt tänkande och öka sina kunskaper. Men det kommer inte automatiskt och det räcker inte med tekniken. Det krävs att man utvecklar nya strukturer, roller, kompetenser och processer som tillsammans förändrar undervisningen.

Ibland kan digitala plattformar som eleverna använder på sin fritid även komma till nytta i undervisningen. I kapitel tio visar forskare vid Mittuniversitetet hur Pokémon GO kan användas för att utveckla matematikundervisningen. Med andra ord är det viktigt att vara öppen för att tekniska lösningar som inte är avsedda för undervisning kan öppna nya vägar.

Det krävs också en ordentlig diskussion om vilka värden som ska ligga till grund för undervisning och lärande i ett digitaliserat samhälle. Vilka värden vilar de digitala resurser som används i undervisningen på? Speglar de skolans och styrdokumentens värderingar?

Utvärderingsarbetet får inte heller glömmas bort. Vad ledde satsningarna till? Blev det som det var tänkt? Vad behöver göras annorlunda? Här är det viktigt med konstruktiv kritik som kan föra arbetet på rätt spår och leda utvecklingen vidare.

ICILS 2018

Under förra året genomförde IEA för andra gången den storskaliga internationella undersökningen ICILS, International Computer and Information Literacy Study. Den här gången deltog 46 000 åttondeklassare och 26 000 lärare från Chile, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kazakstan, Luxemburg, Portugal, Ryssland, Sydkorea, Tyskland, Uruguay och USA. I tisdags presenterades den samlade rapporten: Preparing for life in a digital world.

Syftet med ICILS är att med hjälp av ett digitalt prov mäta elevernas dator- och informationskompetens. Här definieras det som deras förmåga att använda datorn och Internet för att samla in, hantera, skapa och publicera information. Man genomför också en enkät bland lärare och elever för att få en bild av attityder till och användning av it och digitala medier i undervisningen.

Några av länderna deltog även i ett prov tänkt att mäta elevernas datalogiska tänkande. I ICILS definieras det som förmågan att identifiera aspekter av problem som kan formuleras datalogiskt och att skapa algoritmiska lösningar med hjälp av en dator.

Rapporten visar att mycket återstår att göra runt om i världen när det gäller dator- och informationskompetens. Det är endast ett par procent som hamnar på den högsta nivån, vilket bland annat innebär att de kan välja ut relevant information, bedöma den kritiskt och presentera den för olika målgrupper. En knapp femtedel av eleverna klarar inte ens av det mest grundläggande, till exempel öppna en länk i en ny flik i webbläsaren eller att se vem som får en kopia av ett mail.

Mindre än hälften av eleverna hade använt dator i fem år eller mer. Sju av tio använder it dagligen utanför skolan, men bara en femtedel gör det dagligen i skolan. Den vanligaste användningen av dator och Internet i skolan är att söka efter information.

Mer än två tredjedelar av lärarna har minst fem års erfarenhet av att använda it i undervisningen, men mindre än hälften av dem gör det regelbundet. De flesta ser en fördel med att använda it och digitala medier i undervisningen men ganska många pekar också på negativa effekter, till exempel att elevernas koncentration minskar. Lärare som använder de digitala möjligheterna ofta och regelbundet nämner negativa effekter i mindre grad.

I den danska ICILS-rapporten konstateras att Danmark, till skillnad från förra gången, placerar sig bland de bäst presterande länderna. Det antas bero på de senaste årens satsningar på digitala läromedel och teknologiförståelse i skolan samt en rad fristående initiativ som Coding Pirates och DigiPippi. Man konstaterar också att sex av tio eleverna ligger på de lägsta nivåerna i dator- och informationskompetens, vilket är oroväckande. Ett annat bekymmer är att flickor har låg tilltro till sin förmåga, trots att de i genomsnitt presterar bättre än pojkarna.

Även Finland hör till de länder som presterar bäst, men Undervisnings- och kulturministeriet påpekar i ett pressmeddelande att den digitala klyftan är ett besvärande problem som behöver lösas. De som saknar en god digital kompetens riskerar att slås ut från arbetsmarknaden och samhället, eftersom det i allt högre grad blir ett grundläggande krav. Man ska därför genomföra satsningar i grundskolan på grundläggande datorfärdigheter, medie- och informationskunnighet och programmering. Detta är viktiga medborgarkunskaper, så därför bör alla elever i grundskolan ges möjlighet att utveckla dem på en god nivå , säger man i pressmeddelandet.

Veckans tips

Kommuner som vill delta i Mobile Stories och Google.orgs projekt “Stärk ungas medie- och informationskunnighet” kan nu anmäla sitt intresse. Projektet vänder sig till skolor med särskilda utmaningar när det gäller tillit till samhället och bristande medie- och informationskunnighet.

Totalt kommer skolor i tio kommuner att kunna delta. De får tillgång till Mobile Stories publiceringsverktyg, där unga mellan 13-19 år tränas i medie- och informationskunnighet. Eleverna får prova på att arbeta med journalistiska metoder och deras artiklar publiceras på nätet efter att ha granskats av en lärare eller en skolbibliotekarie.

Veckans spaning: Lära för framtiden, Super:bit samt MIK – en demokratifråga

Veckans spaning: Lära för framtiden, Super:bit samt MIK – en demokratifråga

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Att lära för framtiden

Förra månaden arrangerade Argentinas utbildningsdepartement en konferens i Buenos Aires om villkoren för utbildning och lärande i ett alltmer digitaliserat samhälle. I tisdags intervjuade Spaningen Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad som diskuterades på konferensen.

På konferensen, som vände sig till skolledare och lärare i Argentina, presenterades ett ramverk för grundskolans digitalisering som nu ska implementeras i hela landet. Syftet är att ge tydliga nationella riktlinjer och att försöka säkra att alla elever får likvärdiga möjligheter att utveckla en adekvat digital kompetens.

Flera utländska gäster hade bjudits in för att vidga perspektiven och för att berätta om hur programmering och datalogiskt tänkande hanteras i undervisningen. I Sverige och Finland tänker vi på liknande sätt och har infört programmering som en del av olika ämnen, bland annat matematik, teknik och slöjd. England har istället infört två separata ämnen: det teoretiska Computing och det mer praktiska Design and Technology

Beijing Consensus on AI and Education presenterades också på konferensen. Det rör sig om en vägledning från Unesco, som antogs vid en internationell konferens i Peking i maj. Texten beskriver och förklarar hur artificiell intelligens kan användas i undervisningen för att uppnå de globala utbildningsmålen i FN:s Agenda 2030. Det handlar inte om att ersätta lärare, utan om att lära dem att dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla sin undervisning. Alla elever behöver lära sig hur den digitala tekniken fungerar och utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som de behöver i morgondagens samhälle.

Det arrangerades även en workshop om hur skolan ska möta teknikutvecklingen och samhällsförändringarna de kommande 30 åren. Idag pratar vi mycket om AI, men om fem år kommer något annat som följer på den utvecklingen att vara högst på dagordningen – och så kommer det att fortsätta. Det viktiga är att stärka eleverna som medborgare och att utveckla deras förståelse av hur den digitala världen fungerar, så att de kan påverka och förändra den. 

Super:bit

I våras blev det klart att Vitensentrene i Norge tillsammans med Lær kidsa koding och barntv-kanalen NRK Super ska genomföra Super:bit, en satsning på micro:bit, programmering och digitalt skapande i den norska grundskolan. Satsningen finansieras av Den teknologiske skolesekken, som är en del av den nationella strategin för grundskolans digitalisering.

Super:bit kommer att nå 100 000 sjätteklassare på alla skolor i Norge under läsåren 2019/20 och 2020/21. Nu är förberedelserna klara och arbetet är igång. Man bygger vidare på erfarenheterna från liknande projekt i Storbritannien, Island och Danmark. Det handlar både om att hjälpa lärare att undervisa i programmering och att bidra till att eleverna utvecklar datalogiskt tänkande och får en bättre teknologiförståelse.

De tio regionala medlemmarna i Vitensentrene arrangerar kurser för lärare som ger en introduktion till hur micro:bit kan användas i undervisningen. Varje lärare som deltar får en klassuppsättning micro:bits, tio bit:bots, undervisningsmaterial samt sensorer och andra tillbehör. Det medföljer också en matta som är en planskiss över en smart stad, en stad som använder digitaliseringen för att underlätta invånarnas vardag.

Eleverna ska lära sig att dra nytta av den digitala tekniken för att lösa olika praktiska problem som uppstår i den smarta staden. Därför är det viktigt att träna datalogiskt tänkande: förhållningssätt, förmågor och färdigheter som är viktiga i alla typer av problemlösning. Det handlar bland annat om att bryta ned ett problem i mindre delar, att tänka logiskt, skapa abstraktioner, prova sig fram, samarbeta och att dra nytta av varandra. För att underlätta arbetet, ska lärare och elever använda modellen Den algoritmiske tenkeren som stöd.

De två sista veckorna i november kommer NRK Super att sända flera tv-program som handlar om problemlösning och programmering med micro:bit. Programmen kopplas till Kodetimen, en del av den internationella satsningen Hour of Code, som Lær kidsa koding arrangerar första veckan i december.

MIK – en demokratifråga

Ett komplext samhälle kräver kunniga och kritiska medborgare för att yttrandefrihet och demokrati ska bevaras. Inte minst är det viktigt att förstå och kunna hantera det digitala medielandskapet.

Den här veckan arrangerar Unesco en internationell konferens om medie- och informationskunnighet (MIK) i anslutning till Bokmässan i Göteborg. Samtidigt släpper JMG en antologi, med professor Ulla Carlsson som redaktör, som beskriver och analyserar de utmaningar vi står inför, internationellt och i Sverige.

Flera kapitel i antologin lyfter fram skolans roll. Några tar avstamp i aktuell forskning. Catarina Player-Koro, pekar på att digitaliseringen i sig inte kan driva på skolutvecklingen. Det måste finnas en tydligare bild av vad skolan är till för, både för individens del och för samhället. Därefter kan man undersöka hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen för att nå fram till de målen.

Michael Forsman argumenterar för att det inte räcker med kritiska förmågor. Eleverna måste utveckla ett kritiskt medvetande, en djupare förståelse av vårt medialiserade samhälle, där förmågan till medborgerligt handlande betonas.

Thomas Nygren konstaterar att MIK och kritiskt tänkande förutsätter goda ämneskunskaper, Dessa kunskaper och förmågor måste därför tränas i tätt samspel med ämnesundervisningen. Här krävs både mer forskning och fler evidensbaserade undervisningsmetoder, något han själv arbetar med i projektet Nyhetsvärderaren.

Monika Johansson och Tobias Ruthenberg beskriver och analyserar den webbaserade distanskurs i MIK för yrkesverksamma lärare och skolbibliotekarier, som Högskolan i Borås anordnar sedan några år tillbaka. Syftet är att underlätta ett pedagogiskt samarbete mellan de båda yrkesgrupperna och att förena deras kompletterande perspektiv i skolans MIK-undervisning.

Andra kapitel tar upp praktiska exempel på hur MIK kan hanteras i undervisningen. Brit Stakston visar hur elever i en Facebook-grupp följer reportrar i fält under ett reportagearbete. Lotta Bergseth och Jenny Sköld berättar om publiceringsverktyget Mobile Stories, som kan föra in MIK i alla ämnen och som tränar eleverna i att arbeta med journalistiska metoder.

Martin Törnros presenterar en rad interaktiva verktyg för undervisningen i MIK som han själv tagit fram: Mikoteket, Ekokammaren, Vem säger det? samt Algorita. Fredrik Holmberg, Julia Lagergren, Johan Holmberg, Linnea Fant och Mikael Kowalski ger en inblick i hur eleverna får en förståelse av hur filmmediet fungerar genom att både analysera och själv göra film. Att skapa tillsammans med ett demokratiskt arbetssätt förenar de teoretiska och praktiska aspekterna av filmmediet och av MIK.

Veckans tips

I ett inlägg på Pedagog Malmö, försöker Ola Nilsson ge en klarare definition av begreppet digital kompetens i grundskolan. Vad är det egentligen eleverna ska lära sig?

Ola Nilsson utgår ifrån vad som står i styrdokumenten och strukturerar innehållet årskurs- och ämnesvis i åtta kategorier:

  • Demokrati, samhälle och etik
  • Informationshantering
  • Källkritik
  • Bilder och medier
  • Digitala färdigheter
  • Teknisk och digital allmänbildning
  • Dokumentation och multimodala texter
  • Programmering och problemlösning

Veckans spaning: Matematik med digital förstärkning, Troll Factory och digitalt kulturarv

Veckans spaning: Matematik med digital förstärkning, Troll Factory och digitalt kulturarv

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Matematikundervisning med digital förstärkning

Per Nilsson och Andreas Eckert, forskare i matematikdidaktik vid Örebro universitet, arbetar sedan 2016 med ett praktiknära projekt som ska göra det lättare för lärare att dra nytta av de digitala möjligheterna i matematikundervisningen. I tätt samarbete med Edvard Ottosson och Per Johansson, matematiklärare på Navets skola 7-9 i Örebro, tar de fram och testar lektionsmoduler som är kopplade till läroplanens centrala innehåll.

Lektionsmodulerna fungerar som vägledning och stöd när matematiklärare planerar, genomför och utvärderar sin undervisning. Varje modul sträcker sig över tre till fyra lektioner och har en tydlig didaktisk idé om hur digitala verktyg kan användas. Modulerna tar upp vilka svårigheter som elever brukar ha med det matematiska innehållet och pekar på hur de kan hanteras.

Istället för att främst låta eleverna sitta och räkna mängder med tal, används tekniken för att konkret visa hur matematik kan användas i vardagen. Att lära sig matematiska metoder och att utföra beräkningar är naturligtvis fortfarande viktigt, men det gäller också att arbeta aktivt med begreppsförståelsen, menar forskarna. En central tanke är därför att uppmuntra eleverna till utforskande samtal om matematik på lektionen. Datorn kan användas till att visualisera och simulera matematiska processer, utmana elevernas föreställningar och sätta fart på deras tankar och resonemang.

Projektet, som finansieras av Skolforskningsinstitutet, kommer att avslutas under nästa år. Innan dess vill man att fler lärare i Örebro kommun ska testa lektionsmodulerna, så att de kan utvecklas vidare och förbättras. När projektet är avslutat hoppas man kunna sprida kunskaper och erfarenheter vidare. Forskarna vill också gärna fortsätta att arbeta praktiknära och fungera som en brygga mellan teori och praktik i skolan.

Troll Factory

Att förstå hur trollfabriker fungerar och hur falsk information sprids i sociala medier är en viktig del av den medie- och informationskunnighet som alla behöver. Det finns många sätt att lära sig detta, men forskare på Cambridgeuniversitetet har visat att spel är en särskilt framkomlig väg att “vaccinera” mot desinformation. De tog fram ett enkelt webbaserat spel, Bad News, som stärker motståndskraften och förmågan att genomskåda desinformation och propaganda. Spelet finns även på svenska och var veckans tips i slutet av november förra året.

Nu har finska Yles avdelning Newslab tagit fram ett spel på engelska – Troll Factory – som ger en fördjupad inblick i hur trollfabriker fungerar och vilka taktiker och metoder som de använder. Spelmiljön är en simulerad mobiltelefon och spelaren är ett troll som ska piska upp och sprida hat mot invandring så effektivt som möjligt med hjälp av de medel och kanaler som står till buds, alltifrån botnätverk till riktade kampanjer.

Innan spelaren börjar spela, kommer en varning om att innehållet kan uppfattas som stötande. Ambitionen är att Troll Factory ska vara så realistiskt och verklighetsnära som möjligt och använder därför slagord och memer som har spridits i sociala medier.

Yle menar att man har ett ansvar som public service-företag att visa och att förklara hur trollfabriker fungerar, hur de påverkar tankar och föreställningar och vad det leder till i samhället. Återkoppling från användarna är viktig för att kunna utveckla spelet vidare. Man hoppas också kunna sprida sina kunskaper och erfarenheter vidare till public service i andra länder.

Troll Factory är inte utvecklat för skolan, utan vänder sig till allmänheten. Men spelet kan säkert fungera utmärkt i skolan, sannolikt på högstadiet eller gymnasiet, även om det säkert kräver en hel del förberedelser. Kanske kan det vara en god idé att spela igenom spelet tillsammans och att löpande diskutera hur retoriken ser ut och vilka metoder som används för att nå ut med budskapen. Genom att lära sig känna igen vilseledande argument, kan det bli lättare för eleverna att stå emot när de möter dem i verkligheten.

Digitala kulturarvet i skolan

Muséer, arkiv och andra kulturinstitutioner digitaliserar kulturarvet för att göra det mer tillgängligt för allmänheten. Många tar också fram undervisningsmaterial för skolan, men ofta används det inte i skolan eftersom det är svårt att hitta eller för att det inte riktigt passar in. I Nederländerna har Kennisnet och Netwerk Digitaal Erfgoed (NDE), som arbetar med den digitala infrastrukturen och it-användningen i skolan respektive kulturarvsområdet, därför startat en gemensam satsning.

Från september 2019 till oktober 2020 genomförs olika insatser för att göra det digitala kulturarvet mer tillgängligt och användbart i skolan. Man börjar med en kartläggning av vilket material som finns idag och hur skolorna använder det. Nästa steg blir att kontakta kulturinstitutionerna för att hjälpa dem att nå ut bättre. Det handlar bland annat om att använda metadata och att mappa de termer som används i skolan med de akademiska termerna, så att lärare och elever lättare kan hitta det som de behöver. Bättre marknadsföring kommer också att krävas.

Kennisnet och NDE kommer att arbeta tillsammans med ett antal skolor, för att få en bättre bild av vad som behöver göras för att det digitala kulturarvet ska komma till nytta i skolan. Redan nu konstaterar man att det är viktigt att materialet är utformat på sätt som fungerar i skolans undervisning och att det finns en tydlig koppling till läroplanen.

Målet är att hitta hållbara lösningar som gör det digitala kulturarvet mer tillgänglig och användbart i skolan,  så att det kan bli en naturlig och självklar del av undervisningen.

Veckans tips

European Schoolnet Academy har under flera år genomfört en webbaserad kurs för lärare om hur datorspel kan användas i undervisningen. 14 oktober är det dags för en ny, updaterad version, som pågår till och med 4 december.

Veckans spaning: Standardisering, barns integritet på nätet och gaming disorder

Veckans spaning: Standardisering, barns integritet på nätet och gaming disorder

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Standardisering – en “killer app” för skolans digitalisering

Skolans digitalisering innebär att stora mängder data om elevers lärande och den administrativa verksamheten finns tillgängliga. Det möjliggör en datadriven utveckling inom båda områdena, baserad på konkret information om hur det faktiskt ser ut. Men det förutsätter att det finns gemensamma standarder för bearbetning, analys och presentation av all relevant information – och där är vi inte idag. De olika verksamhetssystemen kan inte kommunicera med varandra. Därmed blir det svårt att använda befintliga data på ett strategiskt sätt.

I tisdags publicerade Spaningen en artikel som ger en inblick i två pågående projekt som syftar till att underlätta en datadriven utveckling i den svenska skolan.

I det ena projektet har Swedish Edtech Industry – med finansiering från Vinnova – tillsammans med RISE, Lidingö stad och Linköpings universitet tagit initiativ till en genomförbarhetsstudie. Man kartlägger vilka verksamhetsdata som behöver standardiseras och visar vilka effekter interoperabilitet mellan de olika systemen kan få för skolans verksamhetsutveckling.

I oktober presenteras en sammanfattande rapport, skriven av RISE, som ger en bild av hur det samlade ekosystemet ser ut, förklarar vad som saknas och ger förslag på vad som behöver göras. Den här typen av överblick har inte funnits tidigare, så det är ett viktigt steg framåt.

I det andra projektet tar en arbetsgrupp inom TK 450Svenska institutet för standarder fram version 2 av SS 12000, gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamheter i skolan. Det handlar om att skapa ett gemensamt språk och en samlad modell för hur skolans information hänger ihop och hur olika processer är beroende av varandra.

Modellen blir en karta över alla processer i skolans olika it-baserade verksamheter, alltifrån elevregister, schemaläggning och betyg till det pedagogiska genomförandet i klassrummet. Den visar också hur de olika systemen kan kopplas samman på ett tydligt och enhetligt sätt.

Målet är att ta fram en långsiktig och hållbar lösning. Därför samverkar arbetsgruppen brett med leverantörer och skolhuvudmän och arbetet är väl förankrat hos både Sambruk och Skolverket.

SS 12000 kan bli en “killer app” för det fortsatta arbetet med skolans digitalisering. Det krävs en genomarbetad standard, som alla berörda är överens om, för att skolans digitalisering ska få den effekt som beslutsfattarna strävar efter.

Utmaningen framöver blir att se till att alla leverantörer tillämpar standarden i sina system och att skolhuvudmännen kräver detta när de upphandlar. Standarden måste användas i skolans dagliga verksamhet för att kunna leda till en genomgripande förändring.

Barns data och integritet online

Att lära barn värna sin integritet och skydda sina privata data på nätet, är en viktig del av arbetet med att utveckla deras digitala kompetens. Samtidigt är det en besvärlig uppgift för lärare att lösa. Dels gäller det att förstå barnens perspektiv och att hitta bra sätt att undervisa, men det gäller också att ta reda på vad de redan vet och att hitta deras kunskapsluckor. Dessutom är det ett stort och komplext område som är i ständig förändring.

Sonia Livingstone, professor i socialpsykologi vid London School of Economics, som länge forskat kring barns säkerhet och trygghet på nätet, har tillsammans med några kollegor försökt hitta sätt att öka lärares förståelse och att underlätta deras arbete. Förra månadsskiftet avslutades forskningsprojektet Children’s data and privacy online, som pågått sedan april 2018. Under projektet har forskarna genomfört 28 gruppdiskussioner med barn mellan 11 och 16 år. Vid sidan av de här diskussionerna har man också intervjuat ett antal föräldrar och lärare.

Slutsatsen är att barn behöver utveckla en djupare och mer kritisk förståelse av nätet och de olika appar och tjänster som de använder. Bland annat behöver de en bättre insikt om de kommersiella intressen som driver sociala medier, hur affärsmodellerna ser ut, hur privata data används, hur algoritmerna fungerar, vilka rättigheter de har och hur de kan skydda sin integritet.

Sonia Livingstone och hennes kollegor har tagit fram tjänsten My data and privacy online för att ge vägledning åt eleverna och för att underlätta lärares arbete. Tjänsten är en verktygslåda för barn mellan 11 och 16 år som utgår ifrån deras perspektiv. Den hjälper dem att förstå varför det är viktigt att skydda sin integritet på nätet och ger dem de verktyg de behöver för att i möjligaste mån kunna göra det.

Forskarna hoppas att skolan kan fungera som föredöme när det gäller etisk hantering av data och respekt för elevernas integritet. I takt med att datafieringen ökar i skolan, gäller det både att förklara varför insamling och användning av data är viktig och att visa att detta kan göras på ett ansvarsfullt och transparent sätt. Det blir bra exempel att använda i undervisningen och bidrar till att stärka eleverna som kritiska och medvetna medborgare. Kanske kan det också på sikt sätta större press på kommersiella aktörer på nätet.

Gaming disorder – när datorspelandet blir ett problem

Den som inte längre kan kontrollera sitt spelande, utan låter det dominera och styra tillvaron, har råkat ut för gaming disorder, som sedan ett år tillbaka klassas som en sjukdom av WHO. För de allra flesta innebär datorspelande inte alls något problem, men undersökningar visar att ungefär 1-2% av befolkningen riskerar att drabbas. Därför är det angeläget att samla mer kunskap, ringa in möjliga riskgrupper och identifiera varningssignaler.

Länsstyrelsen i Västra Götaland gav det tvärvetenskapliga forskningscentret CERA vid Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över befintlig forskning tillsammans med Statens medieråd. Nu är den publicerad och fritt tillgänglig.

Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan vissa personliga egenskaper och risken för att utveckla gaming disorder. Hit hör manligt kön, att man är ung, har fysiska problem och lider av depressivitet och ångest, liksom ensamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Vad som motiverar personen att spela och vilka spel som denne spelar, är tillsammans med egenskaperna nyckelfaktorer som bidrar till att sjukdomen utvecklas.

Forskningen ger inte några entydiga eller exakta svar på när spelandet blir problematiskt, men det finns varningstecken som det kan vara viktigt att vara uppmärksam på. Hit hör bland annat att spelandet påverkar den fysiska eller psykiska hälsan och att spelandet överskuggar alla andra intressen och kanske till och med de grundläggande behoven.

Den som utvecklar gaming disorder behöver hjälp med att avstå från eller att begränsa sitt spelande. Än så länge är kunskapen om effektiva behandlingsmetoder och förebyggande insatser tämligen begränsad. Här behövs mer forskning, särskilt studier som sträcker sig över en längre tid, konstateras det i kunskapsöversikten.

Veckans tips

Medie- och informationskunnighet är ett av temana på årets upplaga av Bokmässan i Göteborg. En rad seminarier arrangeras, där inte minst skolans och skolbibliotekets centrala roll för att utveckla det demokratiska samtalet lyfts fram.

Inför Bokmässan vill Mikoteket skapa en virtuell MIK-låda med crowdsourcade tips på alla typer av nätbaserade resurser som är relevanta för arbetet med medie- och informationskunnighet i undervisningen.

Tipsen samlas i ett kalkylark på Google Docs. Alla är välkomna att bidra och att dra nytta av materialet. 

Veckans spaning: Ny läroplan i Wales, crowdfunding för skolan och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Ny läroplan i Wales, crowdfunding för skolan och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

Ny läroplan på gång i Wales

Regeringen i Wales konstaterar att det behövs en skola där eleverna blir digitalt kompetenta, kreativa och lär sig hantera en tillvaro som befinner sig i ständig förändring. Man arbetar därför med en ny läroplan som ska ge landets skolledare och lärare möjlighet att förverkliga det.

Arbetet inleddes 2015, när pedagogikprofessorn Graham Donaldson presenterade rapporten Successful Futures, som skrivits på uppdrag av regeringen. Efter rapporten följde en nationell debatt om hur skolan behöver utvecklas och förändras i en värld där digitaliseringen ger nya ramar för samhället och tillvaron. I slutet av året lanserade regeringen en preliminär läroplan: A Curriculum for Wales – A Curriculum for Life. Kort därefter började den testas i ett antal pilotskolor.

2017 lanserades en handlingsplan för det fortsatta arbetet, som sträcker sig till och med 2021. I januari presenterades en preliminär version av läroplanen, som nu är på remiss.

Grundtanken med läroplanen är att det som eleverna upplever och lär i skolan ska förbereda dem för livet utanför och efter skolan. Läroplanen har fyra övergripande mål: eleverna ska bli ambitiösa och dugliga, företagsamma och kreativa, bli bildade och leva etiskt samt bli sunda och kreativa människor.

De ämnen som skolan undervisar i indelas i sex områden – Areas of Learning and Experience (AoLE) – för att göra det enklare att koppla samman ämnen och att undervisa ämnesöverskridande.

Att lära eleverna läsa, skriva och räkna samt att utveckla en digital kompetens är ett läroplansövergripande ansvar. Utbildningsdepartementet har tagit fram ett ramverk för digital kompetens som tydligt beskriver vad eleverna ska lära sig och vilken kunskapsprogression som förväntas under skolgången.

Ett annat viktigt syfte med den nya läroplanen är att ge skolorna och lärarna större frihet att utforma undervisningen. Därför har Utbildningsdepartementet skrivit en slags handbok – What Matters – som beskriver kärnområdena i varje AoLE och som undervisningen ska ta upp.

I januari 2020 kommer den slutliga läroplanen att läggas fram och från september 2022 kommer den att gälla i årskurs 1-7. Därefter införs läroplanen ett år i taget i resterande årskurser. 

En plattform för crowdfunding av skolutvecklingsprojekt i Frankrike

Trousse á projets är en nationell plattform för crowdfunding av pedagogiska projekt i den franska skolan, från förskolan till och med gymnasiet. Plattformen drivs av Utbildningsdepartementet tillsammans med Féderation Nationale OCCE, som verkar för samarbetslärande i skolan, Réseau Canopé, en organisation under Utbildningsdepartementet som tar fram digitala lärresurser, samt den kooperativa banken Crédit Cooperatif

På Trousse á projéts kan klasser och skolor presentera sina projektidéer och be civilsamhället om hjälp att genomföra dem. Alla intresserade kan bidra till finansieringen, alltifrån privatpersoner till organisationer och företag. Minsta tillåtna bidrag är 5 euro. Samtliga projekt som presenteras på Trousse á projéts ska vara godkända av skolans rektor.

Under 2017 testades konceptet och under förra året lanserades Trousse á projets över hela Frankrike.Det är inte meningen att crowdfunding ska ersätta offentliga medel i skolan, utan istället vill man öppna upp för kompletterande insamlingar som ger nya möjligheter till skolutveckling. Det kan handla om allt ifrån att sätta upp ett körverk till att göra en webbdokumentär eller att åka på en studieresa.

På Trousse á projéts  beskriver lärare och elever projektet, för det mesta med både text och en kortfilm, och berättar hur de ska gå tillväga. De uppger hur mycket pengar som minst krävs för att de ska kunna komma igång samt vilket belopp som är optimalt för genomförandet. Det går också att följa hur mycket pengar som kommer in fram till deadline. Om finansieringen inte når upp till miniminivån, får finansiärerna tillbaka sina pengar.

Bidragen behöver inte gå till ett specifikt projekt, utan det är också möjligt att ge pengar direkt till Trousse á projéts. De fördelar i sin tur pengarna till projekt i utsatta områden, så att de ska få större möjligheter att genomföra dem. Trousse á projets ska fungera som en solidarisk finansieringsplattform som bidrar till att ge likvärdiga möjligheter till alla elever att arbeta med projekt och samarbetslärande i skolan.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Gunnar Oledal är forskare och utvecklare på RISE Interactive i Göteborg. Han arbetar med tillämpad forskning. I hans fall innebär det att han undersöker hur modern digital teknik kan användas på nya sätt inom olika samhällsområden, bland annat i skolan.

Linda Mannila är adjungerad universitetslektor i datavetenskapens didaktik vid Linköpings universitet. Hon arbetar också med utvecklings- och strategiarbete kring skolans digitalisering tillsammans med flera kommuner i Finland och i Sverige. I sin forskning förenar hon samhällsutveckling, digitalisering och datavetenskap.

Veckans tips

I början av månaden startade Statens Medieråd Medieborgarpodden. Syftet är att fördjupa föräldrars och lärares kunskaper om barns och ungdomars liv på nätet, så att de kan ge vägledning och stöd om det uppstår problem. Källkritik, hat och kränkningar på nätet, algoritmer, desinformation och skärmtid är några av de ämnen som efterhand kommer att tas upp.

I det första avsnittet ger Anette Novak, chef för Statens Medieråd och processledaren Ann Wiklund en introduktion till vad medie- och informationskunnighet är och varför det är så viktigt för ett demokratiskt samhälle.

Veckans spaning: Mathivation, ny masterutbildning och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Mathivation, ny masterutbildning och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

Mathivation

I onsdags intervjuade Spaningen Anton Thynell, projektledare för Västsvenska Handelskammarens satsning Mathivation, som nu sprids över landet. Det rör sig om undervisning i matematik och programmering baserad på vetenskaplig grund. Elever motiveras och lär av varandra, utvecklar viktiga förmågor och växer som människor.

Mathivation vänder sig till hela grund- och gymnasieskolan, men elever på högstadiet är den primära målgruppen. Verksamheten bygger på ett långsiktigt och systematiskt samarbete med varje kommun. Efterhand ska varje kommun driva verksamheten vidare på egen hand

Mathivation presenterar matematik som ett gym för hjärnan. Det handlar om att lära sig matematisk problemlösning, att bli bättre på att generalisera, systematisera och att se mönster. För att bli stark på gymmet, gäller det att utmana sig själv, att röra sig på gränsen av sin förmåga. Det är precis likadant med matematik. Elever konfronteras med matematiska problem som verkar omöjliga att lösa, men när de får hjälp att bryta ner dem i begripliga delar så lyckas de efter ett tag.

Workshops där elever lär sig att motivera och undervisa varandra är en central del av Mathivation. Förutom att en god pedagogisk och social förmåga är viktig i många sammanhang, är undervisning även ett bra sätt att utveckla och stärka sina egna kunskaper. Elever som är duktiga i att undervisa kan bli timanställda av Mathivation och hjälpa elever på andra skolor att få nya perspektiv på matematik.

De modeller och metoder som används i Mathivation har utvecklats i nära samarbete med lärare och elever på de skolor som man samarbetar med. Hjälp och stöd från forskare på Chalmers samt universiteten i Göteborg och Linköping är en annan viktig pusselbit.

Så ett frö är en satsning på programmering och hållbar utveckling som ingår i Mathivation. Syftet är att lära elever att sköta ett självreglerande växthus som kan göra deras skola näst intill självförsörjande på frukt och grönsaker. Växthuset har utvecklats av ingenjörer på Ericsson, Göteborgs Energi och flera andra företag. 

I våras slutfördes installationen av ett växthus på Skälltorpsskolan i Hisings Backa, som är en 6-9-skola. Från och med i höst kommer ska skolan arbeta med programmering, så att eleverna kan styra växthuset. Syftet är att få en progression från Scratch till C++, eftersom det är det programmeringsspråk som används till växthuset. Man ska börja med att lära några elever att programmera i C++. Därefter ska de undervisa sina klasskamrater, så att alla kan sköta växthuset tillsammans.

Digitalisering som stöd för lärande

Italo Masiello är sedan ett år tillbaka professor i pedagogik med inriktning mot digitala lärprocesser. Professuren har inrättats av Linnéuniversitetet, som en del av det tioåriga samarbete med edtech-företaget IST som inleddes 2016.

Nu är det dags för nästa steg: det yrkesförberedande masterprogrammet Digitalisering som stöd för lärande, med Italo Masiello som kursansvarig. Programmet startar i höst och har två inriktningar – pedagogik och medieteknik. De som har minst 90 högskolepoäng i pedagogik eller en kandidatexamen i medieteknik, informatik, datavetenskap eller motsvarande är behöriga att söka.

Undervisningen sker huvudsakligen på distans och bedrivs på halvfart. Än är det inte för sent att söka – programmet är öppet för sen anmälan.

Huvuddelen av kurserna är tvärvetenskapliga med ett interdisciplinärt perspektiv och de är gemensamma för båda områdena. De studerande ska förena sina perspektiv och lära sig att tillsammans hantera de utmaningar och möjligheter som uppstår när utbildningssektorn digitaliseras.

Målet är att utbilda personer som kan föra den digitala och pedagogiska utvecklingen vidare i skolan och bland edtech-företagen. Undervisningen kommer i hög grad att vara praktiknära och genomföras i samarbete med skolor och företag. På företagen kommer de studerande att lära sig hur det går till när nya digitala produkter för undervisning designas och utvecklas. I skolan får de en inblick i hur produkterna används i praktiken och hur användningen kopplas till läroplaner och lärandemål.

På sikt kommer delkurserna i masterprogrammet även att ges som fristående kurser vid Linnéuniversitetet.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Veckans första intervju är med Carl Heath, utbildningschef på RISE. Han intresserar sig särskilt för skolans processer kopplade till digitalisering. Hur går man tillväga för att få ett nytt fenomen att fungera i en skol- och utbildningskontext?

Den andra intervjun är med Martin Tallvid, lektor på Center för skolutveckling, Göteborgs stad samt adjungerad universitetslektor vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om digitaliseringens konsekvenser i klassrummet.  Vad händer när it och digitala medier blir en del av undervisningen och hur påverkar det lärarens arbetssituation?

Veckans tips

Google driver sedan två år tillbaka satsningen Be Internet Awesome, som syftar till att lära barn att använda nätets möjligheter på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Nyligen presenterades spelpaketet Interland där barn kan lära sig gott beteende på nätet, att genomskåda desinformation, att kommunicera ansvarsfullt och att skydda sin privata information.

Interland består av fyra äventyrsspel som körs i webbläsaren: Kind Kingdom: It’s Cool to Be Kind, Reality River: Don’t Fall for Fake, Mindful Mountain: Share with Care och Tower of Treasure: Secure Your Secrets. 

Veckans spaning: Framtidsverkstad, innovationslabbet 110 bis och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Framtidsverkstad, innovationslabbet 110 bis och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

Framtidsverkstad

I onsdags intervjuade Spaningen Anders Wikström, seniorforskare på RISE SICS, om Framtidsverkstad – ett koncept som han utvecklat tillsammans med Västerås stad och Västerås Science Park. Under tre veckor i juni sommarjobbar ett tjugotal gymnasieungdomar i Västerås med innovativa lösningar inom olika områden åt företag och organisationer. I Framtidsverkstad arbetar man med ett coachande perspektiv för att leda ungdomarna framåt. Målet är att de ska iscensätta sig själva som designers.

Ett viktigt syfte är att få upp ungas ögon för teknik och design. Kanske är det något helt annat än vad de först trodde att det var? Ett annat viktigt syfte är att visa företag att unga har kompetenser och perspektiv som kan hjälpa dem hantera några av de utmaningar som de står inför.

Framtidsverkstad är ett Triple Helix-projekt, vilket innebär att man förenar offentlig sektor, näringsliv och forskning i samarbetet. Västerås stad anställer gymnasieeleverna, Västerås Science Park letar upp intresserade företag och RISE SICS bidrar med forskningsbaserad kunskap och vetenskapligt beprövade metoder och arbetssätt.

Under tre veckor arbetar ungdomarna tillsammans i mindre grupper med uppgifter från företag, på samma sätt som designers gör. Arbetsprocess består av tre steg. I det första steget samlar grupperna in information om företagets kontext och omvärld. Det andra steget går ut på att få en förståelse av hur uppgiften ser ut och att generera innovativa idéer. I det tredje steget formulerar varje grupp ett koncept som ger ett förslag på hur företaget kan tänka och agera på nya sätt.

Storyboarding är ett smidigt sätt att visualisera tankarna och att få överblick under det andra steget. När man gör en film, används storyboards för att snabbt och enkelt visa handling och händelseförlopp. I ett designsammanhang blir det lättare att tänka tillsammans och att få syn på nya möjligheter. Med hjälp av post it-lappar, som både innehåller texter och bilder och som lätt kan flyttas runt, skisserar och diskuterar man möjligheterna för innovation.

Arbetssättet är inspirerat av den amerikanske teoretikern och filosofen Donald Schön och hans begrepp reflekterande praktik. Det handlar om att tänka på vad man gör medan man gör det. Man ska utmana sin första förståelse och undersöka om frågor och möjliga svar kan förstås på andra sätt.

Just nu förbereder Framtidsverkstad ett samarbete med flera gymnasieskolor. Tanken är att ta reda på hur man kan arbeta med konceptet och metodiken under en hel termin. Det kan ge en helt annan förståelse av undervisning och lärande och förbereda eleverna bättre för det livslånga lärandet.

I år körde man för första gången en parallell Framtidsverkstad i Umeå, och det föll mycket väl ut. Nu vill Anders Wikström och hans kollegor på RISE SICS göra det möjligt för andra kommuner och organisationer att arbeta på samma sätt. Under hösten ska de skriva en handledning som underlättar för andra att komma igång. 

110 bis

I början av juni 2018 startade franska utbildningsdepartementet, 110 bis, ett nationellt innovationslabb för skolan, i bottenvåningen i sina lokaler på 110 Rue De Grenelle i Paris. Ett år senare är verksamheten i full gång, och man ger möjlighet till alla aktörer i skolans värld att experimentera, samarbeta och att lära av varandra. Här kan organisationer, entreprenörer, forskare, lärare och elever tillsammans hitta nya vägar för skolan.

Tanken är att innovationslabbet ska fungera som en frizon, en plats vid sidan av vardagens byråkrati och rutiner. Samtidigt som 110 bis är en integrerad del av departementet, ska det vara en plats där man tänker och arbetar på andra sätt än de invanda. Det gäller att skapa rum för ny teknik, nya arbetssätt och nya lösningar, och att ge möjlighet till ett öppet och fritt samtal för alla intresserade.

De som arbetar på innovationslabbet ger hjälp och stöd åt dem som vill pröva och utveckla innovativa idéer som rör skola och undervisning. 110 bis är på en och samma gång ett fab lab, ett forskningslaboratorium, en inkubator och en samarbetsplats. Det är också viktigt att göra beslutsfattare och tjänstemän medvetna om de utmaningar och möjligheter som skolan står inför när samhället digitaliseras. Intern fortbildning på utbildningsdepartementet är därför en viktig del av verksamheten.

Det är nödvändigt att föra en öppen dialog, att dela med sig av tankar och idéer och att tillsammans skapa lösningar som främjar en god samhällsutveckling. Den franska regeringens förhoppning är att 110 bis ska kunna bidra till att skapa förutsättningar för det.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Veckans första intervju är med Lisa Molin, lektor vid Center för skolutveckling i Göteborgs stad och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot critical literacy i digitaliserade klassrum och undersöker hur digitaliseringen förändrar vad det innebär att förhålla sig kritiskt till text.

Den andra intervjun är med Sylvana Sofkova Hashemi, docent i utbildningsvetenskap vid Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete på Göteborgs Universitet. I grunden är hon datalingvist och forskare i språkteknologi, och intresserar sig särskilt för literacy, multimodalitet och skriftspråkande.

Veckans tips

Kraven på porrfilter i skolan fortsätter att vara en het politisk fråga. Strax före årsskiftet gjorde Spaningen en genomlysning av frågan, där sakkunniga från olika områden delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Finns det en teknisk lösning som fungerar eller finns det bättre sätt att hantera frågan?

Under Almedalsveckan arrangerades ett panelsamtal i Humanisternas tält, där man diskuterade om filter och åldersverifiering kan begränsa barns och ungas exponering för pornografi. Finns det verkligen något vetenskapligt stöd för att tekniska lösningar kan skydda mot oönskat innehåll på nätet? Samtalet varar i 52 minuter och ger viktiga perspektiv på den pågående debatten.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lisa Molin

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lisa Molin

Lisa Molin är lektor vid Center för skolutveckling i Göteborgs stad och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot critical literacy i digitaliserade klassrum och undersöker hur digitaliseringen förändrar vad det innebär att förhålla sig kritiskt till text.

Det handlar om frågor som rör relationen mellan språk, makt och kommunikationsprocesser samt hur undervisningen kan hjälpa eleverna att utveckla ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv. Eleverna behöver både lära sig att förhålla sig kritiskt till hur omvärlden beskrivs och att förstå och kunna påverka sin omvärld.

Digitaliseringen av samhället har lett till stora förändringar av hur vi konsumerar och producerar text. Numera publiceras de flesta texter online, vem som helst kan publicera sig, medierna är sociala och texterna är multimodala. Med andra ord innehåller de både text, ljud och bild. Detta sätter igång helt andra processer än vid digital läsning. Den som vet hur man använder multimodala texter online, har makten att göra sin röst hörd.

Det är nödvändigt att skolan ger eleverna de redskap de behöver för att kunna röra sig på de här arenorna, konstaterar Lisa Molin. Att förhålla sig kritisk till information är en viktig del av detta, men det är inte tillräckligt.

Det är nödvändigt att förstå hur texterna är uppbyggda för att föra fram olika perspektiv. Men eleverna behöver också utveckla de kunskaper som krävs för att själva kunna bidra till diskussionen och föra fram sina egna perspektiv. Här måste undervisningen ge hjälp och stöd, tillägger Lisa Molin. Det handlar inte bara om att förhålla sig kritiskt till texter, utan också om att arbeta med den aktiva delen.

Spaningen Podd 036: TALIS, spel, spelande och spelkultur och två forskarintervjuer

Spaningen Podd 036: TALIS, spel, spelande och spelkultur och två forskarintervjuer

Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.

Den senaste upplagan av TALIS är först ut den här veckan. Vi fortsätter med att berätta om en ny kurs i spel, spelande och spelkultur som Jonas Linderoth på Högskolan i Skövde utvecklat tillsammans med RISE. Därefter är det dags för två nya forskarintervjuer från Learning Forum innan vi sätter punkt med veckans tips.

Veckans spaning: TALIS, spel, spelande och spelkultur och två forskarintervjuer

Veckans spaning: TALIS, spel, spelande och spelkultur och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Veckans podd kommer att publiceras senare.

TALIS 2018

I onsdags publicerade OECD en ny upplaga av TALIS – The Teaching and Learning International Survey. Syftet med undersökningen är att ge en bättre inblick i skolans lärmiljö samt lärares och rektorers arbetsvillkor i OECD. Studien genomförs i samarbete med skolmyndigheterna i de deltagande länderna och regionerna. Den omfattar totalt 260 000 lärare på 15 000 skolor i 48 länder och regioner.

Studien presenteras både i en samlad rapport och i en rapport för varje land och region som deltar. Titeln på den svenska rapporten är TALIS 2018: En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan.

Bilden är tämligen ljus för Sveriges del. Lärare trivs med sitt arbete, de upplever mindre materiell resursbrist än i många andra länder, studieron ligger på samma nivå som genomsnittet i OECD och lärare upplever också att yrket har fått högre status.

Det finns också problem. Ett som lyfts fram är det bristande stödet till elever i behov av särskilt stöd. Ett annat är att lärares digitala kompetens fortfarande är en utmaning för skolan. Lärare har i allmänhet en hög tillit till sin förmåga att undervisa. När det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen är tilliten betydligt lägre: omkring 65%.

60% menar att det de har behov av kompetensutveckling inom det digitala området, trots att 67% uppger att de faktiskt fått det under de senaste tolv månaderna. 22% säger att det är det viktigaste kompetensutvecklingsområdet. Genomsnittet i OECD är 18%. Till skillnad från många andra länder upplever man generellt sett inte några större brister vad gäller den digitala infrastrukturen. I Sverige är det bara 10% som menar att sådana brister hämmar undervisningens kvalitet. Genomsnittet i OECD är 25%.

Skolverket konstaterar i den svenska rapporten att de fortsätter erbjuda olika former av kompetensutveckling som ett stöd för huvudmännen i deras systematiska kvalitetsarbete med rektorers och lärares digitala kompetens.

Spel, spelande och spelkultur

I höst startar Högskolan i Skövde en fristående halvfartskurs på 7.5 poäng i spel, spelande och spelkultur tillsammans med RISE. Kursen vänder sig till alla som är intresserade av ämnet, men är särskilt av värde för yrkesgrupper som möter spel och spelkultur i sin vardag, till exempel socionomer, bibliotekarier och lärare.

Kursen leds av Jonas Linderoth, professor i media, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde, som Spaningen intervjuade tidigare i veckan. Den ges i form av blended learning, vilket innebär att det mesta sker på distans, men att det också blir några fysiska träffar i Göteborg. Kursen kommer att pågå under andra hälften av höstterminen och avslutas efter jullovet. Antagningen öppnar 15 juli.

Jonas Linderoth Göteborgs universitet

Kursen kommer att ta upp forskning, policy och beprövad erfarenhet kring de möjligheter och problem som uppstår när skolan, biblioteket, fritidshemmet, socialtjänsten och andra samhällsaktörer möter spelkulturen. Kursen kommer att vara helt anpassningsbar efter var och ens kunskaper. Det spelar alltså ingen roll om du är helt okunnig eller ganska väl insatt i ämnet.

Kursen avslutas med att varje studerande gör ett miniprojekt som är kopplat till sitt eget arbetsområde. En bibliotekarie kan till exempel skapa en utställning som bygger på forskningsrapporter och en lärare kan ta fram en presentation av spel och spelkultur som kan visa på ett föräldramöte.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Niklas Carlborg är interaktionsdesigner på RISE Interactive i Göteborg och arbetar med tillämpad forskning kring digitalisering och utbildning. Han har bl a undersökt hur plattformen micro:bit kan användas i programmeringsundervisningen och vad som krävs för att det ska fungera.

Jan Blomgren arbetar med forsknings- och utvecklingsfrågor på Didaktikcentrum i Göteborg, som är ett dotterbolag till Frida Utbildning. Skolutvecklingsfrågor och de faktorer i utvecklingsarbetet som gynnar elevers lärande står i centrum för hans forskningsintresse.

Veckans tips

Göteborgsregionen har tagit fram Textäventyr – en kostnadsfri webbaserad tjänst som gör det möjligt för elever att utveckla sin språkliga förmåga genom att skapa interaktiva berättelser. Berättelsen delas upp i olika noder och läsaren kan själv välja vägen framåt och hur handlingen ser ut. Tjänsten är enkel att använda, ger goda möjligheter att skapa avancerade berättelsestrukturer och rymmer även element av speldesign.

Det finns både kopplingar till vad styrdokumenten säger om digital kompetens och vad som står i kursplanen för ämnet svenska. Elever ska kunna använda och förstå digitala verktyg och medier, ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik och kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt genom att använda digital teknik. Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att skapa och bearbeta texter, både enskilt och tillsammans med andra. De ska också ges möjlighet att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter.