Etikett: Medie- och informationskunnighet

Veckans spaning: Mathivation, ny masterutbildning och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Mathivation, ny masterutbildning och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

Mathivation

I onsdags intervjuade Spaningen Anton Thynell, projektledare för Västsvenska Handelskammarens satsning Mathivation, som nu sprids över landet. Det rör sig om undervisning i matematik och programmering baserad på vetenskaplig grund. Elever motiveras och lär av varandra, utvecklar viktiga förmågor och växer som människor.

Mathivation vänder sig till hela grund- och gymnasieskolan, men elever på högstadiet är den primära målgruppen. Verksamheten bygger på ett långsiktigt och systematiskt samarbete med varje kommun. Efterhand ska varje kommun driva verksamheten vidare på egen hand

Mathivation presenterar matematik som ett gym för hjärnan. Det handlar om att lära sig matematisk problemlösning, att bli bättre på att generalisera, systematisera och att se mönster. För att bli stark på gymmet, gäller det att utmana sig själv, att röra sig på gränsen av sin förmåga. Det är precis likadant med matematik. Elever konfronteras med matematiska problem som verkar omöjliga att lösa, men när de får hjälp att bryta ner dem i begripliga delar så lyckas de efter ett tag.

Workshops där elever lär sig att motivera och undervisa varandra är en central del av Mathivation. Förutom att en god pedagogisk och social förmåga är viktig i många sammanhang, är undervisning även ett bra sätt att utveckla och stärka sina egna kunskaper. Elever som är duktiga i att undervisa kan bli timanställda av Mathivation och hjälpa elever på andra skolor att få nya perspektiv på matematik.

De modeller och metoder som används i Mathivation har utvecklats i nära samarbete med lärare och elever på de skolor som man samarbetar med. Hjälp och stöd från forskare på Chalmers samt universiteten i Göteborg och Linköping är en annan viktig pusselbit.

Så ett frö är en satsning på programmering och hållbar utveckling som ingår i Mathivation. Syftet är att lära elever att sköta ett självreglerande växthus som kan göra deras skola näst intill självförsörjande på frukt och grönsaker. Växthuset har utvecklats av ingenjörer på Ericsson, Göteborgs Energi och flera andra företag. 

I våras slutfördes installationen av ett växthus på Skälltorpsskolan i Hisings Backa, som är en 6-9-skola. Från och med i höst kommer ska skolan arbeta med programmering, så att eleverna kan styra växthuset. Syftet är att få en progression från Scratch till C++, eftersom det är det programmeringsspråk som används till växthuset. Man ska börja med att lära några elever att programmera i C++. Därefter ska de undervisa sina klasskamrater, så att alla kan sköta växthuset tillsammans.

Digitalisering som stöd för lärande

Italo Masiello är sedan ett år tillbaka professor i pedagogik med inriktning mot digitala lärprocesser. Professuren har inrättats av Linnéuniversitetet, som en del av det tioåriga samarbete med edtech-företaget IST som inleddes 2016.

Nu är det dags för nästa steg: det yrkesförberedande masterprogrammet Digitalisering som stöd för lärande, med Italo Masiello som kursansvarig. Programmet startar i höst och har två inriktningar – pedagogik och medieteknik. De som har minst 90 högskolepoäng i pedagogik eller en kandidatexamen i medieteknik, informatik, datavetenskap eller motsvarande är behöriga att söka.

Undervisningen sker huvudsakligen på distans och bedrivs på halvfart. Än är det inte för sent att söka – programmet är öppet för sen anmälan.

Huvuddelen av kurserna är tvärvetenskapliga med ett interdisciplinärt perspektiv och de är gemensamma för båda områdena. De studerande ska förena sina perspektiv och lära sig att tillsammans hantera de utmaningar och möjligheter som uppstår när utbildningssektorn digitaliseras.

Målet är att utbilda personer som kan föra den digitala och pedagogiska utvecklingen vidare i skolan och bland edtech-företagen. Undervisningen kommer i hög grad att vara praktiknära och genomföras i samarbete med skolor och företag. På företagen kommer de studerande att lära sig hur det går till när nya digitala produkter för undervisning designas och utvecklas. I skolan får de en inblick i hur produkterna används i praktiken och hur användningen kopplas till läroplaner och lärandemål.

På sikt kommer delkurserna i masterprogrammet även att ges som fristående kurser vid Linnéuniversitetet.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Veckans första intervju är med Carl Heath, utbildningschef på RISE. Han intresserar sig särskilt för skolans processer kopplade till digitalisering. Hur går man tillväga för att få ett nytt fenomen att fungera i en skol- och utbildningskontext?

Den andra intervjun är med Martin Tallvid, lektor på Center för skolutveckling, Göteborgs stad samt adjungerad universitetslektor vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om digitaliseringens konsekvenser i klassrummet.  Vad händer när it och digitala medier blir en del av undervisningen och hur påverkar det lärarens arbetssituation?

Veckans tips

Google driver sedan två år tillbaka satsningen Be Internet Awesome, som syftar till att lära barn att använda nätets möjligheter på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Nyligen presenterades spelpaketet Interland där barn kan lära sig gott beteende på nätet, att genomskåda desinformation, att kommunicera ansvarsfullt och att skydda sin privata information.

Interland består av fyra äventyrsspel som körs i webbläsaren: Kind Kingdom: It’s Cool to Be Kind, Reality River: Don’t Fall for Fake, Mindful Mountain: Share with Care och Tower of Treasure: Secure Your Secrets. 

Veckans spaning: Framtidsverkstad, innovationslabbet 110 bis och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Framtidsverkstad, innovationslabbet 110 bis och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

Framtidsverkstad

I onsdags intervjuade Spaningen Anders Wikström, seniorforskare på RISE SICS, om Framtidsverkstad – ett koncept som han utvecklat tillsammans med Västerås stad och Västerås Science Park. Under tre veckor i juni sommarjobbar ett tjugotal gymnasieungdomar i Västerås med innovativa lösningar inom olika områden åt företag och organisationer. I Framtidsverkstad arbetar man med ett coachande perspektiv för att leda ungdomarna framåt. Målet är att de ska iscensätta sig själva som designers.

Ett viktigt syfte är att få upp ungas ögon för teknik och design. Kanske är det något helt annat än vad de först trodde att det var? Ett annat viktigt syfte är att visa företag att unga har kompetenser och perspektiv som kan hjälpa dem hantera några av de utmaningar som de står inför.

Framtidsverkstad är ett Triple Helix-projekt, vilket innebär att man förenar offentlig sektor, näringsliv och forskning i samarbetet. Västerås stad anställer gymnasieeleverna, Västerås Science Park letar upp intresserade företag och RISE SICS bidrar med forskningsbaserad kunskap och vetenskapligt beprövade metoder och arbetssätt.

Under tre veckor arbetar ungdomarna tillsammans i mindre grupper med uppgifter från företag, på samma sätt som designers gör. Arbetsprocess består av tre steg. I det första steget samlar grupperna in information om företagets kontext och omvärld. Det andra steget går ut på att få en förståelse av hur uppgiften ser ut och att generera innovativa idéer. I det tredje steget formulerar varje grupp ett koncept som ger ett förslag på hur företaget kan tänka och agera på nya sätt.

Storyboarding är ett smidigt sätt att visualisera tankarna och att få överblick under det andra steget. När man gör en film, används storyboards för att snabbt och enkelt visa handling och händelseförlopp. I ett designsammanhang blir det lättare att tänka tillsammans och att få syn på nya möjligheter. Med hjälp av post it-lappar, som både innehåller texter och bilder och som lätt kan flyttas runt, skisserar och diskuterar man möjligheterna för innovation.

Arbetssättet är inspirerat av den amerikanske teoretikern och filosofen Donald Schön och hans begrepp reflekterande praktik. Det handlar om att tänka på vad man gör medan man gör det. Man ska utmana sin första förståelse och undersöka om frågor och möjliga svar kan förstås på andra sätt.

Just nu förbereder Framtidsverkstad ett samarbete med flera gymnasieskolor. Tanken är att ta reda på hur man kan arbeta med konceptet och metodiken under en hel termin. Det kan ge en helt annan förståelse av undervisning och lärande och förbereda eleverna bättre för det livslånga lärandet.

I år körde man för första gången en parallell Framtidsverkstad i Umeå, och det föll mycket väl ut. Nu vill Anders Wikström och hans kollegor på RISE SICS göra det möjligt för andra kommuner och organisationer att arbeta på samma sätt. Under hösten ska de skriva en handledning som underlättar för andra att komma igång. 

110 bis

I början av juni 2018 startade franska utbildningsdepartementet, 110 bis, ett nationellt innovationslabb för skolan, i bottenvåningen i sina lokaler på 110 Rue De Grenelle i Paris. Ett år senare är verksamheten i full gång, och man ger möjlighet till alla aktörer i skolans värld att experimentera, samarbeta och att lära av varandra. Här kan organisationer, entreprenörer, forskare, lärare och elever tillsammans hitta nya vägar för skolan.

Tanken är att innovationslabbet ska fungera som en frizon, en plats vid sidan av vardagens byråkrati och rutiner. Samtidigt som 110 bis är en integrerad del av departementet, ska det vara en plats där man tänker och arbetar på andra sätt än de invanda. Det gäller att skapa rum för ny teknik, nya arbetssätt och nya lösningar, och att ge möjlighet till ett öppet och fritt samtal för alla intresserade.

De som arbetar på innovationslabbet ger hjälp och stöd åt dem som vill pröva och utveckla innovativa idéer som rör skola och undervisning. 110 bis är på en och samma gång ett fab lab, ett forskningslaboratorium, en inkubator och en samarbetsplats. Det är också viktigt att göra beslutsfattare och tjänstemän medvetna om de utmaningar och möjligheter som skolan står inför när samhället digitaliseras. Intern fortbildning på utbildningsdepartementet är därför en viktig del av verksamheten.

Det är nödvändigt att föra en öppen dialog, att dela med sig av tankar och idéer och att tillsammans skapa lösningar som främjar en god samhällsutveckling. Den franska regeringens förhoppning är att 110 bis ska kunna bidra till att skapa förutsättningar för det.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Veckans första intervju är med Lisa Molin, lektor vid Center för skolutveckling i Göteborgs stad och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot critical literacy i digitaliserade klassrum och undersöker hur digitaliseringen förändrar vad det innebär att förhålla sig kritiskt till text.

Den andra intervjun är med Sylvana Sofkova Hashemi, docent i utbildningsvetenskap vid Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete på Göteborgs Universitet. I grunden är hon datalingvist och forskare i språkteknologi, och intresserar sig särskilt för literacy, multimodalitet och skriftspråkande.

Veckans tips

Kraven på porrfilter i skolan fortsätter att vara en het politisk fråga. Strax före årsskiftet gjorde Spaningen en genomlysning av frågan, där sakkunniga från olika områden delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Finns det en teknisk lösning som fungerar eller finns det bättre sätt att hantera frågan?

Under Almedalsveckan arrangerades ett panelsamtal i Humanisternas tält, där man diskuterade om filter och åldersverifiering kan begränsa barns och ungas exponering för pornografi. Finns det verkligen något vetenskapligt stöd för att tekniska lösningar kan skydda mot oönskat innehåll på nätet? Samtalet varar i 52 minuter och ger viktiga perspektiv på den pågående debatten.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lisa Molin

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lisa Molin

Lisa Molin är lektor vid Center för skolutveckling i Göteborgs stad och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot critical literacy i digitaliserade klassrum och undersöker hur digitaliseringen förändrar vad det innebär att förhålla sig kritiskt till text.

Det handlar om frågor som rör relationen mellan språk, makt och kommunikationsprocesser samt hur undervisningen kan hjälpa eleverna att utveckla ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv. Eleverna behöver både lära sig att förhålla sig kritiskt till hur omvärlden beskrivs och att förstå och kunna påverka sin omvärld.

Digitaliseringen av samhället har lett till stora förändringar av hur vi konsumerar och producerar text. Numera publiceras de flesta texter online, vem som helst kan publicera sig, medierna är sociala och texterna är multimodala. Med andra ord innehåller de både text, ljud och bild. Detta sätter igång helt andra processer än vid digital läsning. Den som vet hur man använder multimodala texter online, har makten att göra sin röst hörd.

Det är nödvändigt att skolan ger eleverna de redskap de behöver för att kunna röra sig på de här arenorna, konstaterar Lisa Molin. Att förhålla sig kritisk till information är en viktig del av detta, men det är inte tillräckligt.

Det är nödvändigt att förstå hur texterna är uppbyggda för att föra fram olika perspektiv. Men eleverna behöver också utveckla de kunskaper som krävs för att själva kunna bidra till diskussionen och föra fram sina egna perspektiv. Här måste undervisningen ge hjälp och stöd, tillägger Lisa Molin. Det handlar inte bara om att förhålla sig kritiskt till texter, utan också om att arbeta med den aktiva delen.

Spaningen Podd 036: TALIS, spel, spelande och spelkultur och två forskarintervjuer

Spaningen Podd 036: TALIS, spel, spelande och spelkultur och två forskarintervjuer

Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.

Den senaste upplagan av TALIS är först ut den här veckan. Vi fortsätter med att berätta om en ny kurs i spel, spelande och spelkultur som Jonas Linderoth på Högskolan i Skövde utvecklat tillsammans med RISE. Därefter är det dags för två nya forskarintervjuer från Learning Forum innan vi sätter punkt med veckans tips.

Veckans spaning: TALIS, spel, spelande och spelkultur och två forskarintervjuer

Veckans spaning: TALIS, spel, spelande och spelkultur och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Veckans podd kommer att publiceras senare.

TALIS 2018

I onsdags publicerade OECD en ny upplaga av TALIS – The Teaching and Learning International Survey. Syftet med undersökningen är att ge en bättre inblick i skolans lärmiljö samt lärares och rektorers arbetsvillkor i OECD. Studien genomförs i samarbete med skolmyndigheterna i de deltagande länderna och regionerna. Den omfattar totalt 260 000 lärare på 15 000 skolor i 48 länder och regioner.

Studien presenteras både i en samlad rapport och i en rapport för varje land och region som deltar. Titeln på den svenska rapporten är TALIS 2018: En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan.

Bilden är tämligen ljus för Sveriges del. Lärare trivs med sitt arbete, de upplever mindre materiell resursbrist än i många andra länder, studieron ligger på samma nivå som genomsnittet i OECD och lärare upplever också att yrket har fått högre status.

Det finns också problem. Ett som lyfts fram är det bristande stödet till elever i behov av särskilt stöd. Ett annat är att lärares digitala kompetens fortfarande är en utmaning för skolan. Lärare har i allmänhet en hög tillit till sin förmåga att undervisa. När det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen är tilliten betydligt lägre: omkring 65%.

60% menar att det de har behov av kompetensutveckling inom det digitala området, trots att 67% uppger att de faktiskt fått det under de senaste tolv månaderna. 22% säger att det är det viktigaste kompetensutvecklingsområdet. Genomsnittet i OECD är 18%. Till skillnad från många andra länder upplever man generellt sett inte några större brister vad gäller den digitala infrastrukturen. I Sverige är det bara 10% som menar att sådana brister hämmar undervisningens kvalitet. Genomsnittet i OECD är 25%.

Skolverket konstaterar i den svenska rapporten att de fortsätter erbjuda olika former av kompetensutveckling som ett stöd för huvudmännen i deras systematiska kvalitetsarbete med rektorers och lärares digitala kompetens.

Spel, spelande och spelkultur

I höst startar Högskolan i Skövde en fristående halvfartskurs på 7.5 poäng i spel, spelande och spelkultur tillsammans med RISE. Kursen vänder sig till alla som är intresserade av ämnet, men är särskilt av värde för yrkesgrupper som möter spel och spelkultur i sin vardag, till exempel socionomer, bibliotekarier och lärare.

Kursen leds av Jonas Linderoth, professor i media, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde, som Spaningen intervjuade tidigare i veckan. Den ges i form av blended learning, vilket innebär att det mesta sker på distans, men att det också blir några fysiska träffar i Göteborg. Kursen kommer att pågå under andra hälften av höstterminen och avslutas efter jullovet. Antagningen öppnar 15 juli.

Jonas Linderoth Göteborgs universitet

Kursen kommer att ta upp forskning, policy och beprövad erfarenhet kring de möjligheter och problem som uppstår när skolan, biblioteket, fritidshemmet, socialtjänsten och andra samhällsaktörer möter spelkulturen. Kursen kommer att vara helt anpassningsbar efter var och ens kunskaper. Det spelar alltså ingen roll om du är helt okunnig eller ganska väl insatt i ämnet.

Kursen avslutas med att varje studerande gör ett miniprojekt som är kopplat till sitt eget arbetsområde. En bibliotekarie kan till exempel skapa en utställning som bygger på forskningsrapporter och en lärare kan ta fram en presentation av spel och spelkultur som kan visa på ett föräldramöte.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Niklas Carlborg är interaktionsdesigner på RISE Interactive i Göteborg och arbetar med tillämpad forskning kring digitalisering och utbildning. Han har bl a undersökt hur plattformen micro:bit kan användas i programmeringsundervisningen och vad som krävs för att det ska fungera.

Jan Blomgren arbetar med forsknings- och utvecklingsfrågor på Didaktikcentrum i Göteborg, som är ett dotterbolag till Frida Utbildning. Skolutvecklingsfrågor och de faktorer i utvecklingsarbetet som gynnar elevers lärande står i centrum för hans forskningsintresse.

Veckans tips

Göteborgsregionen har tagit fram Textäventyr – en kostnadsfri webbaserad tjänst som gör det möjligt för elever att utveckla sin språkliga förmåga genom att skapa interaktiva berättelser. Berättelsen delas upp i olika noder och läsaren kan själv välja vägen framåt och hur handlingen ser ut. Tjänsten är enkel att använda, ger goda möjligheter att skapa avancerade berättelsestrukturer och rymmer även element av speldesign.

Det finns både kopplingar till vad styrdokumenten säger om digital kompetens och vad som står i kursplanen för ämnet svenska. Elever ska kunna använda och förstå digitala verktyg och medier, ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik och kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt genom att använda digital teknik. Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att skapa och bearbeta texter, både enskilt och tillsammans med andra. De ska också ges möjlighet att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter.

Ny högskolekurs om spel, spelande och spelkultur

Ny högskolekurs om spel, spelande och spelkultur

Under senhösten startar Högskolan i Skövde en fristående halvfartskurs på 7.5 poäng i spel, spelande och spelkultur tillsammans med RISE. Kursen vänder sig till alla som är intresserade av ämnet, men är särskilt av värde för yrkesgrupper som möter spel och spelkultur i sin vardag, till exempel socionomer, bibliotekarier och lärare.

Spel, spelande och spelkultur ur olika perspektiv

Kursen leds av Jonas Linderoth, som är professor i media, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde. Den ges i form av blended learning, vilket innebär att det mesta sker på distans, men att det också blir några fysiska träffar i Göteborg. Kursen kommer att pågå under andra hälften av höstterminen och avslutas efter jullovet. Antagningen öppnar 15 juli.

Tanken med kursen är att belysa spel, spelande och spelkultur ur olika samhälleliga, sociala och psykologiska perspektiv, säger Jonas Linderoth.

  – Kursen kommer att ta upp forskning, policy och beprövad erfarenhet kring de möjligheter och problem som uppstår när skolan, biblioteket, fritidshemmet, socialtjänsten och andra samhällsaktörer möter spelkulturen. I grund och botten ser jag kursen som ett folkbildande projekt. Många av de här samhällsaktörerna har inte alls förstått hur stor spelvärlden är och hur den på olika sätt påverkar samhället och vardagen. Det måste vi börja göra något åt!

Spel som kulturyttring

Kursen kommer att ta upp fyra samhällsrelevanta teman, berättar Jonas Linderoth. Ett av temana är spel som kulturyttring, det vill säga hur spel fungerar som informationsbärare och kommunikationsform, hur spelindustrins struktur och villkor ser ut samt samt vad forskningen säger om spelares interaktioner i virtuella onlinevärldar.

Jonas Linderoth, Högskolan i SKövde

  – Här kommer vi att utgå ifrån olika svenska och internationella perspektiv på medie- och informationskunnighet. Spelkunnighet, som på engelska heter game literacy, är en aspekt av begreppet medie- och informationskunnighet, men det glöms tyvärr ofta bort. Om man vill kunna använda olika former av medier och förstå deras roll i samhället, kan man helt enkelt inte förbise spelen.

Våldsamt innehåll och problematiskt spelande

Det andra temat är problematiskt spelande, som kommer att ta upp begreppet spelberoende och problematik kring så kallade hemmasittare i relation till spel. Ett tredje tema är spel som representationsform. Här kommer forskning om våldsamt innehåll, problematiska representationer i spel och yttrandefrihetsfrågor att behandlas.

  – Det finns en klassisk mediekritik som säger att spelare kan påverkas negativt och själva bli våldsamma om de spelar spel som innehåller mycket våld. Därför är det viktigt att få en inblick i vad forskningen säger, så att man kan få en realistisk och balanserad syn på saken. Vi kommer också att ta upp hur spelvärlden i vissa avseenden närmar sig gamblingvärlden och hur dark design patterns i spelen kan lura barn att köpa grejer och göra kortsiktiga vinster. Det här är också en del av medie- och informationskunnigheten – att förstå hur spelare kan påverkas och manipuleras av spel.

Spel och spelkultur som utgångspunkt för verksamhetsutveckling

Det fjärde temat fäster blicken på hur spel och spelmekanik kan användas som resurser i utvecklingsarbete. Det handlar om hur spelkulturen kan fungera som utgångspunkt för verksamhetsutveckling och värdegrundsarbete och visar bland annat hur spelbaserat lärande, gamification och andra ansatser kan komma till nytta, säger Jonas Linderoth.

  – Jag hoppas att vi snart i större utsträckning kan börja använda spel i undervisningen på samma sätt som vi länge har använt oss av litteratur, drama, konst och musik. Men det förutsätter förstås en bättre förståelse för hur spelmekanik och spel fungerar. Därför kommer vi att ha en dagslång workshop som ägnas åt analog och digital speldesign. Under ena hälften av dagen ska de studerande utveckla ett bräd- eller rollspel och under de andra ska de ta fram ett plattformsspel.

Dina förkunskaper spelar ingen roll – det finns möjligheter för alla

På Högskolan i Skövde finns sedan länge flera utbildningsprogram som rör spel, spelutveckling och digitalt berättande. Nu kan den erfarenheten och kompetensen även användas i utbildningen av andra yrkesgrupper, konstaterar Jonas Linderoth.

  – Kursen kommer att vara helt anpassningsbar efter var och ens kunskaper. Det spelar ingen roll om du är helt okunnig eller ganska väl insatt i ämnet. Vi kommer att bygga ett onlinebibliotek där de studerande själva kan välja vilken litteratur de vill fördjupa sig i.

Kursen avslutas med att varje studerande gör ett miniprojekt som är kopplat till sitt eget arbetsområde. En bibliotekarie kan till exempel skapa en utställning som bygger på forskningsrapporter och en lärare kan ta fram en presentation av spel och spelkultur som kan visa på ett föräldramöte. Här är ramarna ganska vida, tillägger Jonas Linderoth.

  – Om kursen fortsätter under kommande terminer, siktar vi på att göra en ren distanskurs. Vi kommer även att börja använda spel som en del av undervisningen, för att visa på möjligheterna på ett tydligt och konkret sätt. Tyvärr är vi som ofta talar om spel ganska dåliga på att leva som vi lär, men det ska bli ändring på det!

Spaningen Podd 034: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer

Spaningen Podd 034: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer

Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.

Veckans spaning inleds med att vi tittar lite närmare på Edtech Innovation Fund, som presenterades i England tidigare i veckan. Vi fortsätter sedan med att ta upp en studie från Tyskland om hur unga använder Youtube i sitt lärande och för att inspireras till konstnärligt och musikaliskt skapande. Därefter följer två forskarintervjuer från Learning Forum innan vi rundar av med veckans tips.  

Veckans spaning: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Edtech Innovation Fund

För två månader sedan tog Spaningen upp Englands strategi för att stärka arbetet med skolans digitalisering och ge bättre förutsättningar för edtech-företagen. Totalt rör det sig om satsningar på ungefär 10 miljoner pund.

Nu är det mer på gång. Utbildningsdepartementet har tillsatt en expertgrupp som ska hjälpa till med att genomföra strategin i praktiken, och i måndags höll gruppen sitt första möte. Samma dag lanserades Edtech Innovation Fund, som är ett samarbete mellan utbildningsdepartementet och den brittiska innovationsstiftelsen Nesta.

Tanken med Edtech Innovation Fund är att ge hjälp åt företag inom edtech-branschen att tänka nytt, att kommunicera och samarbeta med skolor och att genomföra studier som analyserar och värderar nyttan med de lösningar som tas fram. Från och med nu och till och med utgången av 2021 kan företag få innovationsstöd upp till 100 000 pund. Fonden har totalt 4.6 miljoner pund till sitt förfogande.

Nesta säger i ett pressmeddelande att digitaliseringen påverkar och förändrar alla näringslivsbranscher och hela samhället, men i skolan händer det fortfarande alldeles för lite. Det är tydligt att något måste göras för att få fart på förändringsarbetet.

Med teknikens hjälp går det att underlätta skolans administration, minska arbetsbelastningen för lärare, utveckla undervisningen och skapa bättre förutsättningar för elevers lärande. Men det förutsätter att företagen ges bättre möjligheter att utveckla och testa sina lösningar och att produkter och tjänster når ut till skolorna.

Edtech Innovation Fund kommer att ge stöd åt tekniska lösningar inom fyra områden: formativ bedömning, rättning av uppsatser, kommunikation med elevernas vårdnadshavare samt effektivisering av schemaläggning och planering. Företagen får, förutom finansiellt stöd, även tillgång till Nestas nätverk av partners, som kan ge handfast hjälp och konkreta råd.

Den första ansökningsrundan beräknas vara klar i september. Både utbildningsdepartementet och Nesta hoppas på förslag på kreativa och innovativa digitala lösningar som kan underlätta vardagen och ge bättre förutsättningar för lärare och elever.

Studie av hur unga använder Youtube i sitt lärande

I Tyskland har förbundsregeringen och delstaterna kommit överens om att samarbeta för att få fart på skolans digitalisering. Därför satsar man på infrastruktur, digitala läromedel och fortbildning av lärare. Men digitalisering handlar inte enbart om teknik, påpekar den oberoende organisationen Rat für Kulturelle Bildung. Digitaliseringen skapar också nya kulturella uttrycksformer och ger nya förutsättningar för kulturens olika fält. Detta måste man börja tänka på i skolan, skriver man i rapporten Alles immer smart, som kom i början av året. De estetiska ämnena kan hjälpa elever att förstå och dra nytta av de nya möjligheterna att lära sig, att uttrycka sig själva och att kommunicera med andra.

I tisdags presenterade Rat für Kulturelle Bildung en studie av hur unga mellan 12 och 19 år på egen hand använder Youtube som ett redskap för sitt lärande utanför skolan. Studien visar att 86% av de unga använder Youtube och knappt hälften av dem ser på filmer som hjälper dem att lära och förstå olika saker. Dels handlar det om filmer som gör det lättare att göra läxorna och att förbereda sig inför prov. Många ser också filmer som hjälper dem att utvecklas inom estetiska områden. Det kan till exempel handla om att måla, spela teater, sjunga eller spela ett instrument. En stor del av dem vill även själva göra filmer för att dela med sina kunskaper.

Rat für Kulturelle Bildung konstaterar att Youtube är ett medium som inte bör ignoreras när det gäller undervisning och lärande. Det rör sig om en kommersiell aktör och plattformen är inte alls anpassad för utbildning, men ändå är det tydligt att den får en växande betydelse för det ändamålet. Audiovisuellt lärande med hjälp av korta filmer blir allt viktigare, inte minst bland unga, och är redan en del av vardagen för många. Det innebär att förutsättningarna för undervisning och lärande förändras.

Remix- och mashup-kulturen på nätet inspirerar också många att själva börja skapa musik och konst, och att dela med sig av det man gör. Det är även tydligt att det är ett sätt att få pojkar intresserade av olika kulturella uttryckssätt. Här är det viktigt att kulturinstitutionerna hänger med och lär sig att dra nytta av de nya möjligheterna.

Det finns ett tydligt behov bland unga att lära sig att kritiskt granska de filmer som läggs ut på Youtube och att förstå hur algoritmerna fungerar. 60% av eleverna i studien efterlyser hjälp från skolan med detta. Drygt hälften av eleverna tror att Youtube kommer att bli viktigare för skolan framöver. Ungefär lika många vill ha hjälp från skolan med att spela in och redigera egna filmer.

I studien betonas att skolan och kulturinstitutionerna måste för klart för sig att förutsättningarna för deras verksamheter håller på att förändras. Rat für Kulturelle Bildung menar därför att medarbetarna måste ges möjlighet att lära sig hur kultur- och utbildningslandskapet påverkas av digitala medier och att de lär sig att dra nytta av möjligheterna i sina verksamheter. Det är särskilt viktigt att de själva börjar producera filmer som motsvarar behov hos barn och ungdomar. En bättre koppling mellan det informella och det formella lärandet är också önskvärd.

Rat für Kulturelle Bildung rekommenderar även beslutsfattare att ta fram riktlinjer för icke-kommersiella digitala rum, där det är möjligt att  dela med sig av lärresurser och att inspireras att delta i konstnärligt och musikaliskt skapande. Idag har Youtube i princip monopol, och det är långtifrån oproblematiskt, tillägger man.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Ylva Lindberg är docent i litteraturvetenskap och forskningschef på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköpings universitet. Hon leder även forskargruppen Communication, Culture and Diversity, som sedan 20 år tillbaka arbetar med att analysera hur samhällets digitalisering förändrar hur vi kommunicerar och vad det i sin tur innebär för skolan och undervisningen.  

Niels Stor Swinkels är forskare och utvecklare med inriktning mot interaktionsdesign på RISE Interactive. En stor del av de projekt som han deltar i är inriktade mot utbildning och skolans digitalisering. Det handlar dels om att dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla och förändra undervisningen, men det gäller också att förbereda eleverna på livet i ett alltmer digitalt samhälle.

Veckans tips

Hur kan lärare och andra som arbetar nära barn och ungdomar gå till väga för att diskutera och hantera hot och hat på nätet? Statens medieråd har tagit fram konceptet Låt oss prata om det, som man hoppas kan underlätta. Här visar man hur pedagoger kan använda sig av den kunskapsbank som Statens medieråd byggt upp inom ramen för regeringsuppdraget No Hate Speech Movement.

Låt oss prata om det bygger på att eleverna anonymt kan ställa frågor som, med stöd av myndighetens utbildningsmaterial, kan lyftas i en större diskussion. På vis kan det bli möjligt att bryta tystnaden och börja diskutera viktiga tabubelagda ämnen som rör rasism och andra former av fientlighet.

Spaningen Podd 028: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Spaningen Podd 028: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Den här veckan börjar vi i England med strategin som både är tänkt att få fart på digitaliseringen i hela utbildningsområdet och att underlätta för edtech-företag att bedriva och utveckla sina verksamheter. Vi fortsätter till Danmark, där ett aktionsforskningsprojekt kring digital kompetens i undervisningen på gymnasiet börjar närma sig slutet. Vi rundar av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Veckans spaning: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Strategi för att stärka digitalisering och edtech i England

I augusti förra året konstaterade utbildningsminister Damian Hinds att det är hög tid att skolan och alla andra delar av utbildningsområdet i England verkligen börjar dra nytta av den digitala utecklingen. Han vände sig samtidigt till edtech-företagen, och menade att de nu har chansen att sätta igång en revolution. I onsdags var det dags för nästa steg: En strategi för att få fart på digitaliseringen och för att ge bättre förutsättningar för edtech-företagen att bedriva sina verksamheter. Totalt rör det sig om satsningar på ungefär 10 miljoner pund

En viktig del av satsningarna inom utbildningsområdet rör infrastrukturen. Alla skolor och utbildningsanordnare måste få tillgång till ett snabbt och stabilt bredband. Många har även behov av stöd för att genomdriva effektiva upphandlingar och för att hantera it-säkerheten.

Utbildningsdepartementet ska starta ett nätverk av skolor och högre utbildningar i England, där lärare undersöker olika tekniska lösningar och lär av varandras erfarenheter. Ett samarbete med Chartered College of Teaching har bland annat resulterat i en kostnadsfri nätbaserad kurs om pedagogik och edtech. Man stödjer även satsningen LendEd, som drivs av British Educational Suppliers Association. Den här satsningen gör det möjligt för skolor att låna och testa olika typer av hårdvara och program i praktiken innan det eventuellt fattas beslut om inköp.

Satsningarna på infrastruktur och kompetensutveckling kan underlätta för hela edtech-företagen, eftersom efterfrågan på deras produkter och tjänster förväntas öka. Här är det viktigt att det blir tydligt vilka typer av utmaningar som behöver lösas i skolan och på andra utbildningar. Utbildningsdepartementet ska även genomföra olika marknadsstimulerande åtgärder och underlätta för nystartade företag att få finansiering och andra typer av stöd.

En annan central tanke är att få igång ett mer strukturerat samarbete mellan utbildningsanordnarna och edtech-företagen för att få in digtaliseringen som ett naturligt inslag i vardagen. Det tänker departementet bland annat åstadkomma genom att anordna innovationstävlingar inom fem olika områden: administration, examination och bedömning, stöd i undervisningen, flexibel kompetensutveckling och livslångt lärande. Här menar man att en genomtänkt teknikanvändning både kan öka effektiviteten och öppna för helt nya möjligheter. Men det kräver att idéer och lösningar verkligen kan testas och undersökas i det dagliga arbetet.

Nästa steg blir att sätta samman Edtech Leadership Group med representanter från hela utbildningsområdet och från edtech-företagen. Genom ett mer strukturerat samarbete och med ett formellt avtal på plats innan årsskiftet, hoppas utbildningsdepartementet att den digitala utvecklingen ska få ett större genomslag på skolor och andra utbildningar i England.

Utvecklingen av danska gymnasieelevers digitala kompetenser

Att förbereda eleverna på de förutsättningar och krav som gäller i ett alltmer digitaliserat samhälle är en av grunderna i den danska gymnasiereformen 2016. Bland annat är det viktigt att kunna söka och förhålla sig kritiskt till information på nätet, att kunna samarbeta med andra för att lära och lösa problem och att själv kunna skapa och tillgängliggöra innehåll på nätet.

Styrelsen for it og læring på det danska utbildningsdepartementet gav 2017 stöd åt aktionsforskningsprojektet DiDaK – Digital Dannelse og Kompetenceudvikling – som nu är på väg att avslutas. Projektet har letts av Christian Dalsgaard Center for Undervisningsudvikling og Digitale Medier på Århus universitet. Han har tillsammans med sina kollegor och ämneslärare på fem gymnasieskolor tittat närmare på vad eleverna behöver lära sig.

Digital kompetens har i det här fallet delats in i fyra kompetensområden för att lättare synliggöra vad som är viktigt att eleverna lär sig. Det finns fyra korta filmer där Christian Dalsgaard ger en inblick i vart och ett av kompetensområdena.

Ett kompetensområde är operationell kompetens, alltså att kunna använda olika digitala verktyg som ett stöd för sitt eget tänkande och lärande, alltifrån kalkylark till sökmotorer. Eleverna behöver också ha en grundläggande förståelse för hur tekniken fungerar för att kunna använda en kritiskt och för att kunna hantera personlig integritet och säkerhet.

Informationskompetenser är ett annat område. Här handlar det om att kunna använda Internet som en lärresurs och för att lösa problem som de ställs inför i olika ämnen. Det förutsätter bland annat ämneskunskaper, så att eleverna kan formulera bra sökningar och förstå sökresultaten. Men det är också avgörande att kunna lägga upp sökstrategier som gör det möjligt att lösa problemen.

Ett tredje område är deltagarkompetenser, det vill säga att kunna samarbeta med andra över nätet, i och utanför klassrummet, för att lösa problem och för att bygga gemensam kunskap. Det handlar om att möta och att kunna föra en konstruktiv dialog med personer från andra kulturer, med andra perspektiv och värderingar. Här gäller det att förstå och respektera varandra på ett mer principiellt plan och att kunna skriva tillsammans, att kunna korrigera, ge förslag till förbättringar, och så vidare. Det finns mängder av gemenskaper på nätet som kan fungera som viktiga lärresurser, men eleverna behöver lära sig att förstå och hantera dem för att kunna dra nytta av möjligheterna.

Ett fjärde område handlar om att själv kunna producera innehåll i olika genrer och medieformat. I grund och botten handlar det om att kunna läsa och skriva, men nu räcker det inte längre med skriven text. Bild, ljud och film är viktiga uttrycksformer som eleverna måste kunna hantera både som producent och som konsument. Även här är det avgörande att kunna samarbeta med andra, att kunna korrigera och ge konstruktiva förslag. Det gäller både när man gör en film tillsammans eller när man till exempel bidrar till artiklar på Wikipedia.

Projektet kommer inte med några färdiga lösningar på hur undervisningen ska se ut. Forskare och lärare har preliminärt identifierat tolv problem och visat hur de kan lösas rent principiellt. Till exempel visade det sig att elever ofta har lätt för att hitta svar på frågor på nätet, men att de i regel stöter på problem när de ska arbeta mer metodiskt med informationssökning för att lösa ett problem. Därför är det viktigt att lärare utformar uppgifter som kräver att eleverna tränar sig i att tänka strategiskt för att lösa problemet. Hur det ska gå till i praktiken beror både på ämnet och på andra förutsättningar.

Lärare måste själva prova sig fram och se vad som fungerar i deras situation. Forskarnas förhoppning är att de tolv problemen och de principiella lösningarna ska fungera som inspiration och göra det lättare att skapa arbetssätt som fungerar.

Veckans tips

Från 29 april till 12 juni anordnar European Schoolnet Academy MOOC-kursen Social media Literacy for Change. Den vänder sig till lärare och skolledare i hela Europa och är en del av ett ettårigt projekt med samma namn som drivs av Europeiska Skoldatanätets Future Classroom Lab. Den kan också ses som ett viktigt komplement till European Media Literacy Week, som arrangerades för första gången i slutet av mars.

Syftet med projektet och kursen är att göra det möjligt för skolpersonal och elever att förstå och dra nytta av de möjligheter till interkulturella möten, samhällsengagemang, lärande och personlig utveckling som sociala medier skapar.

En viktig del av kursen består i att lärare och skolledare ska skapa en strategi för sin skola som både hanterar risker och möjligheter. Det gör det möjligt att lägga grunden för en användning av sociala medier som kan hjälpa eleverna att utveckla kunskaper och förmågor som är avgörande i ett digitalt och globalt samhälle.