Etikett: Makerkultur

Veckans spaning: Lära för framtiden, Super:bit samt MIK – en demokratifråga

Veckans spaning: Lära för framtiden, Super:bit samt MIK – en demokratifråga

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Att lära för framtiden

Förra månaden arrangerade Argentinas utbildningsdepartement en konferens i Buenos Aires om villkoren för utbildning och lärande i ett alltmer digitaliserat samhälle. I tisdags intervjuade Spaningen Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad som diskuterades på konferensen.

På konferensen, som vände sig till skolledare och lärare i Argentina, presenterades ett ramverk för grundskolans digitalisering som nu ska implementeras i hela landet. Syftet är att ge tydliga nationella riktlinjer och att försöka säkra att alla elever får likvärdiga möjligheter att utveckla en adekvat digital kompetens.

Flera utländska gäster hade bjudits in för att vidga perspektiven och för att berätta om hur programmering och datalogiskt tänkande hanteras i undervisningen. I Sverige och Finland tänker vi på liknande sätt och har infört programmering som en del av olika ämnen, bland annat matematik, teknik och slöjd. England har istället infört två separata ämnen: det teoretiska Computing och det mer praktiska Design and Technology

Beijing Consensus on AI and Education presenterades också på konferensen. Det rör sig om en vägledning från Unesco, som antogs vid en internationell konferens i Peking i maj. Texten beskriver och förklarar hur artificiell intelligens kan användas i undervisningen för att uppnå de globala utbildningsmålen i FN:s Agenda 2030. Det handlar inte om att ersätta lärare, utan om att lära dem att dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla sin undervisning. Alla elever behöver lära sig hur den digitala tekniken fungerar och utveckla de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som de behöver i morgondagens samhälle.

Det arrangerades även en workshop om hur skolan ska möta teknikutvecklingen och samhällsförändringarna de kommande 30 åren. Idag pratar vi mycket om AI, men om fem år kommer något annat som följer på den utvecklingen att vara högst på dagordningen – och så kommer det att fortsätta. Det viktiga är att stärka eleverna som medborgare och att utveckla deras förståelse av hur den digitala världen fungerar, så att de kan påverka och förändra den. 

Super:bit

I våras blev det klart att Vitensentrene i Norge tillsammans med Lær kidsa koding och barntv-kanalen NRK Super ska genomföra Super:bit, en satsning på micro:bit, programmering och digitalt skapande i den norska grundskolan. Satsningen finansieras av Den teknologiske skolesekken, som är en del av den nationella strategin för grundskolans digitalisering.

Super:bit kommer att nå 100 000 sjätteklassare på alla skolor i Norge under läsåren 2019/20 och 2020/21. Nu är förberedelserna klara och arbetet är igång. Man bygger vidare på erfarenheterna från liknande projekt i Storbritannien, Island och Danmark. Det handlar både om att hjälpa lärare att undervisa i programmering och att bidra till att eleverna utvecklar datalogiskt tänkande och får en bättre teknologiförståelse.

De tio regionala medlemmarna i Vitensentrene arrangerar kurser för lärare som ger en introduktion till hur micro:bit kan användas i undervisningen. Varje lärare som deltar får en klassuppsättning micro:bits, tio bit:bots, undervisningsmaterial samt sensorer och andra tillbehör. Det medföljer också en matta som är en planskiss över en smart stad, en stad som använder digitaliseringen för att underlätta invånarnas vardag.

Eleverna ska lära sig att dra nytta av den digitala tekniken för att lösa olika praktiska problem som uppstår i den smarta staden. Därför är det viktigt att träna datalogiskt tänkande: förhållningssätt, förmågor och färdigheter som är viktiga i alla typer av problemlösning. Det handlar bland annat om att bryta ned ett problem i mindre delar, att tänka logiskt, skapa abstraktioner, prova sig fram, samarbeta och att dra nytta av varandra. För att underlätta arbetet, ska lärare och elever använda modellen Den algoritmiske tenkeren som stöd.

De två sista veckorna i november kommer NRK Super att sända flera tv-program som handlar om problemlösning och programmering med micro:bit. Programmen kopplas till Kodetimen, en del av den internationella satsningen Hour of Code, som Lær kidsa koding arrangerar första veckan i december.

MIK – en demokratifråga

Ett komplext samhälle kräver kunniga och kritiska medborgare för att yttrandefrihet och demokrati ska bevaras. Inte minst är det viktigt att förstå och kunna hantera det digitala medielandskapet.

Den här veckan arrangerar Unesco en internationell konferens om medie- och informationskunnighet (MIK) i anslutning till Bokmässan i Göteborg. Samtidigt släpper JMG en antologi, med professor Ulla Carlsson som redaktör, som beskriver och analyserar de utmaningar vi står inför, internationellt och i Sverige.

Flera kapitel i antologin lyfter fram skolans roll. Några tar avstamp i aktuell forskning. Catarina Player-Koro, pekar på att digitaliseringen i sig inte kan driva på skolutvecklingen. Det måste finnas en tydligare bild av vad skolan är till för, både för individens del och för samhället. Därefter kan man undersöka hur de digitala möjligheterna kan användas i undervisningen för att nå fram till de målen.

Michael Forsman argumenterar för att det inte räcker med kritiska förmågor. Eleverna måste utveckla ett kritiskt medvetande, en djupare förståelse av vårt medialiserade samhälle, där förmågan till medborgerligt handlande betonas.

Thomas Nygren konstaterar att MIK och kritiskt tänkande förutsätter goda ämneskunskaper, Dessa kunskaper och förmågor måste därför tränas i tätt samspel med ämnesundervisningen. Här krävs både mer forskning och fler evidensbaserade undervisningsmetoder, något han själv arbetar med i projektet Nyhetsvärderaren.

Monika Johansson och Tobias Ruthenberg beskriver och analyserar den webbaserade distanskurs i MIK för yrkesverksamma lärare och skolbibliotekarier, som Högskolan i Borås anordnar sedan några år tillbaka. Syftet är att underlätta ett pedagogiskt samarbete mellan de båda yrkesgrupperna och att förena deras kompletterande perspektiv i skolans MIK-undervisning.

Andra kapitel tar upp praktiska exempel på hur MIK kan hanteras i undervisningen. Brit Stakston visar hur elever i en Facebook-grupp följer reportrar i fält under ett reportagearbete. Lotta Bergseth och Jenny Sköld berättar om publiceringsverktyget Mobile Stories, som kan föra in MIK i alla ämnen och som tränar eleverna i att arbeta med journalistiska metoder.

Martin Törnros presenterar en rad interaktiva verktyg för undervisningen i MIK som han själv tagit fram: Mikoteket, Ekokammaren, Vem säger det? samt Algorita. Fredrik Holmberg, Julia Lagergren, Johan Holmberg, Linnea Fant och Mikael Kowalski ger en inblick i hur eleverna får en förståelse av hur filmmediet fungerar genom att både analysera och själv göra film. Att skapa tillsammans med ett demokratiskt arbetssätt förenar de teoretiska och praktiska aspekterna av filmmediet och av MIK.

Veckans tips

I ett inlägg på Pedagog Malmö, försöker Ola Nilsson ge en klarare definition av begreppet digital kompetens i grundskolan. Vad är det egentligen eleverna ska lära sig?

Ola Nilsson utgår ifrån vad som står i styrdokumenten och strukturerar innehållet årskurs- och ämnesvis i åtta kategorier:

  • Demokrati, samhälle och etik
  • Informationshantering
  • Källkritik
  • Bilder och medier
  • Digitala färdigheter
  • Teknisk och digital allmänbildning
  • Dokumentation och multimodala texter
  • Programmering och problemlösning

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Gunnar Oledal

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Gunnar Oledal

Gunnar Oledal är forskare och utvecklare på RISE Interactive i Göteborg. Han arbetar med tillämpad forskning, vilket i hans fall innebär att undersöka hur modern digital teknik kan användas på nya sätt i samhället.

Digitalisering och programmering ses tyvärr ofta som något tråkigt och fyrkantigt, hävdar Gunnar Oledal. Men det är ett synsätt som han inte alls instämmer i. Istället menar han att programmering och digital utveckling handlar om synnerligen kreativa processer. Det är definitivt något som skolan bör ta till sig. Elever kan känna en högre grad av autonomi och få ett större utlopp för sin kreativitet genom programmering och andra former av digitalt skapande.

Just nu arbetar Gunnar Oledal med Robbit, en öppen robotplattform för skolan, som är billig och kan användas i alla former av fjärrundervisning. Tanken är att alla skolor som är intresserade ska kunna använda Robbit i sin undervisning. De har även möjlighet att bidra till den fortsatta utvecklingen tack vare att plattformen är öppen. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Carl Heath

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Carl Heath

Carl Heath är utbildningschef på RISE. Han intresserar sig särskilt för skolans processer kopplade till digitalisering. Hur går man tillväga för att få ett nytt fenomen att fungera i en skol- och utbildningskontext?

Under de senaste åren har Carl Heath huvudsakligen varit engagerad i frågor som rör hur programmering och skapande med it som material kan införas i skolans undervisning. Här vill han framför allt veta mer om hur man gör för att detta ska kunna ske med så hög kvalitet som möjligt.

Dels gäller det att se närmare på systemnivån: Hur ser det ut hos skolhuvudmännen?  Vad ska man göra när man inför nya, breda utvecklingsprojekt? Hur hanteras upphandlingar och inköp av hård- och mjukvara? Men det gäller också att titta mer specifikt på enskilda processer i undervisningssituationen, till exempel vad en lärare gör när det är dags att börja undervisa i ett helt nytt ämnesinnehåll. 

Det handlar i hög grad om att få syn på olika aspekter eller facetter som gör det enklare att förstå hur utveckling och förändring blir möjlig, konstaterar Carl Heath. Hur skapar och formar man bättre metoder och arbetssätt i skolan för att åstadkomma detta?

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Niklas Carlborg

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Niklas Carlborg

Niklas Carlborg är interaktionsdesigner på RISE Interactive i Göteborg och arbetar med tillämpad forskning kring digitalisering och utbildning.

I mars 2017 presenterade regeringen reviderade kurs- och läroplaner för hela skolväsendet för att tydliggöra uppdraget att stärka alla elevers digitala kompetens. Styrdokumenten blev obligatoriska 1 juli 2018. Revideringen innebär bland annat att programmering numera är en del av flera ämnen på grundskolan, särskilt matematik och teknik.

Niklas Carlborg och några av hans kollegor har inom ramen för projektet Makerskola undersökt hur plattformen micro:bit kan användas i programmeringsundervisningen för att ge stöd åt lärarna under den inledande implementeringen av de nya styrdokumenten.

En viktig fråga rör hur stora valmöjligheter som eleverna ska ha när de programmerar och skapar med micro:bit. Utgångspunkten var att det skulle vara väldigt fritt och kreativt och att eleverna skulle ha stort utrymme att göra egna val. Efterhand visade det sig att alltför stor frihet är svårt att hantera för eleverna och att det finns risk att de blir paralyserade av alla valmöjligheter. Därför gäller det att titta närmare på hur stora valmöjligheter man ska arbeta med för att undervisningen ska fungera så bra som möjligt, konstaterar Niklas Carlborg.

Det är också viktigt att uppmärksamma de praktiska problem som kan uppstå i arbetet med micro:bit och andra plattformar, eftersom de både skapar frustration och lägger hinder i vägen. Hit hör till exempel behovet av Apple-ID för att ladda ner appar till skolans ipads eller trådlösa nätverk som hänger upp sig. Allt sådant är viktigt att uppmärksamma och hantera innan en skola drar igång digitaliseringen på bred front, betonar Niklas Carlborg. De reviderade styrdokumenten innebär stora förändringar i lärares arbete. Därför är alla former av hjälp och stöd viktig.

Spaningen Podd 033: Learning Compass 2030, makerkultur i finska skolan och två forskarintervjuer

Spaningen Podd 033: Learning Compass 2030, makerkultur i finska skolan och två forskarintervjuer

Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.

Den här gången börjar vi med ett nytt ramverk för framtidens skola, som nyligen presenterats av OECD. Därefter tittar vi närmare på hur en forskare vid Helsingfors universitet tänker och resonerar kring makerkultur i skolan. Vi fortsätter med två forskarintervjuer från Learning forum innan det är dags att runda av med veckans tips.

Veckans spaning: Learning Compass 2030, makerkultur i finska skolan och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Learning Compass 2030, makerkultur i finska skolan och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

OECD Learning Compass 2030 – ett ramverk för morgondagens skola

OECD driver sedan 2015 projektet Future of Education and Skills 2030 för att främja en öppen och global diskussion kring kraven på utbildning och undervisning när samhället befinner sig i ständig förändring. Tanken är att försöka ringa in vilka kunskaper, förmågor, förhållningssätt och värderingar som eleverna behöver utveckla när samhället blir alltmer komplext och i allt högre grad digitalt.

Nyligen presenterade OECD Learning Compass 2030, ett ramverk som tagits fram gemensamt av beslutsfattare, forskare, skolledare, lärare och elever från olika delar av världen. Här ger man ett preliminärt och övergripande svar på vad eleverna behöver för att kunna forma sin framtid och för att bidra till ett välmående samhälle.

Framför allt gäller det att eleverna ska utveckla handlingskraft, att de ska kunna sätta mål, reflektera kritiskt och handla ansvarsfullt för att åstadkomma förändring. De behöver lära sig att tänka på egen hand, men måste också kunna samarbeta med andra för att uppnå mål som man formulerat gemensamt.

Allt det här förutsätter en stabil kärna som elevernas fortsatta utveckling kan utgå ifrån. Enligt Learning Compass 2030 handlar det om att kunna läsa och skriva, att ha digital kompetens, att ha en god fysisk och mental hälsa samt en stabil känslomässig och social grund.  

När kärnan väl är på plats behöver eleverna utveckla olika transformativa kompetenser för att det ska bli möjligt för dem att forma sin tillvaro och sin framtid. De behöver kunna tänka i nya banor och ta fram nya lösningar, hantera konflikter och motstridiga perspektiv och det är nödvändigt att de kan ta ansvar för sina handlingar.

Förra veckan publicerades en artikel av OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher, där han konstaterar att det genuint mänskliga blir viktigare än någonsin i ett samhälle som präglas av digitalisering, maskinlärande och artificiell intelligens. Det är ingen mening att vi försöker konkurrera med datorerna, konstaterar han. Istället måste energin läggas på etiska och sociala värden, empati och omsorgen om en gemensam värld och en gemensam framtid.

Learning Compass 2030 pekar ut den allmänna riktningen, men det är naturligtvis långt ifrån tillräckligt, menar Andreas Schleicher. Nu är det viktigt att diskussionerna om morgondagens  skola och samhälle tar fart och att det testas konkreta lösningar som kan leda i rätt riktning. Hur behöver lärmiljöerna se ut? Vilka typer av stöd behöver lärare för att de ska kunna hjälpa alla elever att utvecklas så långt som möjligt? Hur vill vi att samhället och vår gemensamma värld ska se ut?

Makerkultur i finska skolan

Kaiju Kangas, som undervisar och forskar i teknikundervisning på lärarutbildningen vid Helsingfors universitet, menar att tekniken blir vad vi gör den till. Den har ingen inneboende vilja och inga egna mål, utan det är vi människor själva som bestämmer hur den ska fungera och vad den ska användas till. Men det kräver att vi inser detta för att kunna ta kommandot, konstaterar hon. Här har skolan en viktig och avgörande roll att spela och i det här avseendet kan slöjdämnet vara centralt.

Precis som i Sverige handlar slöjd inte längre enbart om att sy och snickra, utan den digitala teknikutvecklingen börjar komma in i slöjdsalarna på allvar. Det här ger goda förutsättningar att föra in makerkulturen i skolan, menar Kaiju Kangas. Genom att fantisera, experimentera och prova sig fram kan eleverna se vad som är möjligt att göra och vad de faktiskt kan göra med sina kunskaper. Samtidigt får de ett annat perspektiv på tekniken: de kan själva påverka hur lösningarna ser ut, hur de fungerar och vad de kan användas till. Inget behöver vara som det är, utan allt kan förändras.

Det här innebär att eleverna både kan utveckla sin digitala kompetens och sina kunskaper och färdigheter inom en rad olika områden. Samtidigt blir det möjligt att väcka elevernas intresse för teknik och för utbildningar med en teknisk inriktning. De flesta av dagens globala problem kan lösas med hjälp av teknik, men det förutsätter att man ser möjligheterna och kan dra nytta av tekniken. Den som brinner för att förändra världen borde därför kanske utbilda sig inom det tekniska området, påpekar Kaiju Kangas.

Keiju Kangas har i sin forskning arbetat en hel del med makerkultur och teknik- och slöjdundervisning i skolan. Ett exempel är Co4Lab, där elever på låg- och mellanstadiet undersöker och utvecklar innovativa lösningar på olika problem. Ett annat är Innoplay, som drog i gång i augusti förra året, och som är ett samarbete mellan universiteten i Åbo, Helsingfors, Tammerfors. I det här projektet undersöks hur man kan undervisa i slöjd, design, teknik, matematik och kreativt skapande från förskolan till och med årskurs två i grundskolan.  

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Den här veckan presenteras två forskare.

Den ena forskaren är Elin Ericsson, som är doktorand på Avdelningen för lärande, kommunikation och IT på Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet. I sin forskning studerar hon vilka didaktiska möjligheter som lärare ser med digitala lärresurser i undervisningen.

Den andra forskaren är Patrik Hernwall, som är verksam vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. I sin forskning intresserar han sig för barns villkor för lärande i ett tekniktätt samhälle, ett område som hamnar i spänningsfältet mellan pedagogik och data- och systemvetenskap. Just nu arbetar han med forskningsprojektet IoT-hubb Skola.

Veckans tips

I februari tipsade vi om den kostnadsfria grundkursen Elements of AI, som tagits fram av  Finnish Center for Artificial Intelligence. Då fanns kursen endast på finska och engelska, men nu finns den också på svenska, tack vare AI Innovation of Sweden, AI Competence of Sweden,  Linköpings universitet och Vinnova.

Kursen ger en inblick i centrala begrepp, olika tillämpningar, risker, möjligheter och begränsningar, och är en bra början för alla som vill orientera sig om vad ai handlar om. Eftersom ai kommer att påverka hela samhället, är det viktigt att så många som möjligt sätter sig in i utvecklingen och vad den kan betyda. Målet är att 100 000 svenskar ska ha gått kursen innan årets slut.

Stadsmissionens skolstiftelse betonar digitaliseringens möjligheter

Stadsmissionens skolstiftelse betonar digitaliseringens möjligheter

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling tillsammans med ett antal skolhuvudmän. Nätverket har utvidgats med flera partner, som presenteras här på Spaningen. Den här veckan är det dags för Stadsmissionens skolstiftelse.

Stadsmissionens skolstiftelse är en idéburen organisation som driver sex gymnasieskolor i Mälardalen, en folkhögskola samt en yrkeshögskola. Totalt har utbildningarna ungefär 3000 studerande, varav 2600 i gymnasieskolan.

Stadsmissionens skolstiftelse är icke-konfessionell och politiskt obunden. Skolstiftelsen delar Stockholms stadsmissions värdegrund, vars humana människosyn genomsyrar utbildningsverksamheten, berättar Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig sedan hösten 2018. Grundtanken är att alla ska ges möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att bli fullt delaktig i samhället.

På gymnasiet är omvärldssamtal, där lärare och elever tillsammans kritiskt analyserar och diskuterar aktuella frågor, en viktig del av undervisningen. Förutom att främja allmänbildningen, är målet att eleverna ska utveckla en förståelse för andras livssituation. Man arbetar också med värdeskapande lärande, vilket betyder att eleverna lär och utvecklas genom att skapa värde för andra, exempelvis genom att frisörelever klipper håret på hemlösa. Dessutom genomgår alla som studerar på gymnasiet och i folkhögskolan en volontärutbildning som en del av sin utbildning.

Utmaningar och möjligheter

Eftersom Stadsmissionens skolstiftelse är en ganska liten aktör, står man inför en del utmaningar med digitaliseringen som kan vara svåra att lösa på egen hand, tillägger Per Kassman. Till skillnad från kommunala skolor har man inte tillgång till den kommunala förvaltningsprocessen och dess olika stödstrukturer. Partnerskapet med RISE och de andra skolhuvudmännen är ett sätt att både få ett större stöd och att vidga perspektiven.

  – Partnerskapet kan ses som ett slags kollegialt lärande för skolhuvudmän. Att vara partner innebär att ha en levande dialog och att kunna stöta och blöta tankar och idéer med sina kollegor. På huvudmannanivå är det ofta svårt att få igång ett erfarenhetsutbyte med andra som bedriver samma slags verksamhet. Därför är det väldigt viktigt för oss att vara en del av det samarbete som finns inom ramen för partnerskapet.

Det finns också en trygghet i att samarbeta med RISE, eftersom hela verksamheten bottnar i forskning och vilar på en vetenskaplig grund, säger Per Kassman. Omvärldsbevakningen har också ett stort värde, eftersom man skulle ha väldigt svårt att utföra den här sortens utblickar och analyser på egen hand. Det är avgörande att kunna ta del av nya sätt att tänka och arbeta i skolan, inte minst med teknikens hjälp.

Även när det gäller kompetensutvecklingen kommer partnerskapet att ha en central roll, säger Per Kassman. Det är värdefullt att skolorna och lärarna får ta del av de möjligheter som finns.

  – Nyligen var ett gäng lärare och deltog i en masterclass i digitalt skapande på RISE i Göteborg. Vi fick ett mycket positivt gensvar både när det gäller innehåll och form. Allt var flexibelt och gick att anpassa till förkunskaper och individuella önskemål. Förhoppningsvis kommer det att arrangeras en masterclass kring naturvetenskap lite senare i år.

Bortom lärplattformarna

På Stadsmissionens skolstiftelse funderar man sedan en tid tillbaka på om lärplattformar kanske kan ersättas med andra sätt att sprida och ge tillgång till information. Det rör sig fortfarande om en statisk kommunikationsform där medarbetaren själv ska hämta den information som hen behöver. Smarta högtalare som bygger på maskinlärande och artificiell intelligens pekar på att det finns andra och bättre möjligheter.

  – Det vore bättre om informationen kunde bli mer behovsanpassad och att det gick att komma åt den snabbt och enkelt genom att ställa några frågor. Nu börjar vi vänja oss med att prata med Alexa och Siri där hemma, och det borde gå att arbeta på liknande sätt i skolan. Det vill vi gärna undersöka tillsammans med RISE och övriga partners. Här finns förstås också en ekonomisk aspekt. Lärplattformar är dyra att köpa in, men används mest som ett slags intranät. Det känns inte alls optimalt när tekniken kan ge helt andra möjligheter.

Möjligheter med IoT

Stadsmissionens skolstiftelse är en av de partners som deltar i IoT-hubb Skola. Här har man flera olika ingångar, berättar Per Kassman. Dels kan IoT presenteras som ett viktigt kunskapsområde i undervisningen, till exempel på El- och energiprogrammet. Det sker en snabb utveckling inom området som eleverna behöver få en inblick i. Men IoT kan också ge nya perspektiv på hur gemensamma utrymmen och lärmiljöer kan utformas på skolan. Insamling av data genom sensorer och ansiktsigenkänning kan ge en bättre bild av vilka behov som finns.

  – Det är många som pratar om hur fysisk rörelse, motion och hälsa kan ge bättre ordning i klassrummet och förbättra elevernas resultat. Här har vi ett skarpt förslag från vår skola i Eskilstuna som går ut på att samla hälsodata genom sensorer för att visa i vilken mån elevers koncentration och kunskapsprogression påverkas av hälsofrämjande fysiska aktiviteter.

Referensgrupper och en gemensam handlingsplan för digitalisering

Just nu arbetar de sex gymnasieskolorna med att ta fram lokala handlingsplaner som sedan ska ligga till grund för en stiftelseövergripande handlingsplan. Den grundläggande tanken är att det digitala utvecklingsarbetet ska utgå ifrån de behov och önskemål som finns på skolorna. För att underlätta detta, har man börjat sätta samman referensgrupper med representanter för skolledare, lärare och annan personal. Förhoppningen är att väcka en lust bland medarbetarna att tänka i nya banor när de ser att det faktiskt finns kanaler där idéer och önskemål kan föras fram.

  – Vi kommer bland annat att ha en central ikt-grupp där samtliga rektorer är med och där det finns lärarrepresentanter från skolorna. Varje skola har förstelärare med inriktning mot digital utveckling, så det är sannolikt de som kommer att delta i det här arbetet. Det är meningen att den här referensgruppen ska vara beslutande instans för alla övergripande digitaliseringsfrågor, alltifrån fortbildning till vilket utbud som leverantörerna ska presentera vid upphandlingarna.

Vid sidan av den här referensgruppen finns även ett specialpedagogiskt nätverk som fungerar som remissinstans för alla frågor som rör kompensatoriska hjälpmedel. Det kommer också att skapas en referensgrupp för it-administratörerna ute på skolorna, så att de kan föra en direkt dialog med hårdvaru- och teknikleverantörerna.

Ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan

Det är viktigt att lärarna får se att det finns mer konstruktiva och framåtblickande perspektiv nu när en stor del av diskussionerna om digitalisering handlar om restriktioner och förbud, konstaterar Per Kassman. Lärare måste ges möjlighet att upptäcka alla positiva möjligheter som finns, långt bortom kraven på porrfilter och mobilförbud.

  – Tyvärr har det goda Internet hamnat i skymundan på senare år. Det pratas till exempel väldigt sällan om Internets demokratiska möjligheter och om hur de som är ensamma i samhället kan hitta andra gemenskaper och sammanhang på nätet som gör dem delaktiga. Min förhoppning är att vi kan arbeta mer med ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan och börja lyfta fram de intressanta möjligheter som finns. Dessutom berör det flera av de kärnvärden som vi jobbar utifrån. Det handlar både om att förstå andras livssituation och om att ge alla möjlighet att delta i samhället fullt ut.

Spaningen podd 010: Tutorlärare i Finland, teknologiförståelse i Danmark och kvalitetssäkring av kompetens i Sverige

Spaningen podd 010: Tutorlärare i Finland, teknologiförståelse i Danmark och kvalitetssäkring av kompetens i Sverige

Den här veckan börjar vi med satsningen på tutorlärare i Finland, som nu går in i ett nytt skede och samtidigt sprids vidare till gymnasieskolan. Vi tar sedan en titt på ett utvecklingsprojekt som drivs av RISE tillsammans med Lidingö stad, Skellefteå kommun och DSV på Stockholms universitet, och som drar igång den här månaden. Därefter ger vi en inblick i hur den danska regeringens expertgrupp tänker sig att undervisningsområdet teknologiförståelse ska se ut. Allra sist kommer veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 46: Tutorlärare i Finland, en tjänst som kan kvalitetssäkra lärares lärande och teknologiförståelse i den danska grundskolan

Veckans spaning, vecka 46: Tutorlärare i Finland, en tjänst som kan kvalitetssäkra lärares lärande och teknologiförståelse i den danska grundskolan

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med satsningen på tutorlärare i Finland, som nu går in i ett nytt skede och samtidigt sprids vidare till gymnasieskolan. Vi tar sedan en titt på ett utvecklingsprojekt som drivs av RISE tillsammans med Lidingö stad, Skellefteå kommun och DSV på Stockholms universitet, och som drar igång den här månaden. Därefter ger vi en inblick i hur den danska regeringens expertgrupp tänker sig att undervisningsområdet teknologiförståelse ska se ut. Allra sist kommer veckans tips.

Satsningen på tutorlärare i Finland går vidare

Förra veckan tog vi upp att man i Finland börjat staka ut en gemensam nationell riktning för digitaliseringen av grundskolan. Runt om i landet är man redan, om än i varierande omfattning, igång med att utveckla undervisningen så att den kan börja möta de krav och behov som samhällsutvecklingen innebär. Även lärarutbildningen är på väg att förändras.

För två år sedan började en ny läroplan införas i den finska grundskolan. Det övergripande målet är att eleverna ska växa både som människor och som medborgare. Därför är det viktigt att undervisningen hjälper dem att utveckla den mångsidiga kompetens som behövs i ett allt mer digitalt och komplext samhälle. För att hjälpa lärarna hantera detta, startade regeringen ungefär samtidigt programmet Den nya grundskolan.

Den här satsningen, som totalt omfattar 90 miljoner euro, gör det möjligt för landets grundskolor att söka medel för pedagogiska utvecklingsprojekt, kompetensutveckling och tutorlärartjänster. En tutorlärare är en lärare som fortbildas för att kunna fungera som mentor på deltid för sina kollegor på skolan. Det handlar både om att förändra verksamhetskulturen i en mer kollaborativ riktning och om att underlätta införandet av nya undervisningsformer och arbetsmetoder. Dessutom är det viktigt att lärare lär sig dra nytta av it och digitala medier där de passar in och kan tillföra ett mervärde.

Satsningen på tutorlärare fick ett snabbt genomslag, och nio av tio grundskolor har sökt och beviljats stöd. I början av månaden beslöt regeringen att satsa 6.5 miljoner euro på projekt som utvecklar tutorlärarens roll och funktion i arbetet med skolans verksamhetsutveckling.

Ytterligare en miljon euro används till en regional satsning på tutorlärare i gymnasieskolan, för att ge stöd åt det pedagogiska utvecklingsarbetet. Regeringen hoppas att ungefär hälften av landets gymnasieskolor ska ha tillgång till en tutorlärare under nästa läsår. Ett viktigt skäl till detta är att en ny gymnasielag och en ny läroplan ska träda i kraft hösten 2021. Även här betonas värdet av en mångsidig kompetens och en ändamålsenlig användning av de digitala möjligheterna i undervisningen.

Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens

De snabba samhällsförändringarna, inte minst digitaliseringen, ställer stora krav på att lärare utvecklar sin kompetens så att de kan förändra och förbättra sin undervisning. Skolhuvudmän runt om i världen genomför därför satsningar för att möta behoven. Men hur vet man egentligen att satsningarna leder till önskat resultat? Än så länge saknas vedertagna metoder och verktyg för att följa upp vad lärarna lär sig, hur deras undervisning förändras och hur detta påverkar elevernas lärande.

RISE beviljades nyligen finansiering av Vinnova för att tillsammans med Lidingö stad, Skellefteå kommun och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet initiera utvecklingen av en digital tjänst som kan göra detta möjligt. Projektet finansieras som en del av Vinnovas satsning Utmaningsdriven innovation.

Nu ska projektbeskrivningen utvecklas vidare och en plan för genomförandet ska tas fram. I augusti nästa år beräknas det första steget vara genomfört. Då hoppas man också få fortsatt finansiering för nästa steg i arbetet.

Tjänsten ska kombinera interaktiva kompetenstester med två metoder som är beprövade och etablerade inom andra områden: effektkedjan och outcome mapping. Detta gör det både möjligt att bedöma att lärarna har utvecklat de önskade kompetenserna och att försäkra sig om att hela verksamheten utvecklas den riktning man vill.

Effektkedjan är en modell som beskriver logiken bakom de val som görs i en verksamhet för att nå fram till det önskade resultatet. Logiken uttrycks som en sekvens av flera steg i en kedja, som efterhand leder fram till målet. Här gäller det att undvika steg som leder till att man fastnar i processen och inte rör sig framåt.

Outcome mapping är en metod som tagits fram för att säkerställa att projekt i utvecklingsländer verkligen leder till långsiktig utveckling. Det kräver att man undersöker om det sker beteendeförändringar i hela organisationen som kan möjliggöra det fortsatta förändringsarbetet. Det är också viktigt att ta reda på om det finns hinder på vägen, så att de kan identifieras och tas bort.

Än så länge finns det alltså inte någon färdig lösning som klarar detta. Det finns väldiga behov och det öppnar sig stora möjligheter om den planerade tjänsten verkligen kan kvalitetssäkra lärande och kompetens –  både för lärare och för alla andra som behöver lära, lära om och lära nytt.

Teknologiförståelse som obligatoriskt undervisningsområde i den danska grundskolan

I den allra första spaningen nämndes det kommande försöket i Danmark med teknologiförståelse som ett obligatoriskt undervisningsområde genom hela grundskolan. Nu har en rådgivande expertgrupp, som utsetts av den danska regeringen, tagit fram ett utkast som beskriver innehållet och ger rekommendationer om hur undervisningen ska gå till.

Ole Sejer Iversen, som är professor i interaktionsdesign vid Århus universitet och bland annat arbetat med makerkultur i skolan, har lett expertgruppens arbete. På den danska skolledarföreningens årliga kongress gav han häromveckan en inblick i hur gruppen resonerat och vad man kommit fram till.

Eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som krävs för att de ska kunna bli kritiska medskapare av det digitaliserade samhälle som nu växer fram. Teknologiförståelse handlar framför allt om likvärdighet. Alla måste förstå hur den digitala tekniken fungerar och vad den innebär för att kunna ta makten över sin egen tillvaro. Idag har den tekniska utvecklingen en kraftig social slagsida, men så kan det inte fortsätta, menade Ole Sejer Iversen.

Expertgruppen ringar in fyra kompetensområden i sitt utkast:

Teknologisk handlingsförmåga är det första. Kort sagt går det ut på att eleverna ska lära sig vad som händer “under huven”. Vad är det egentligen som sker när man gör något på en dator som är uppkopplad på ett nätverk med mängder av andra datorer? Hur fungerar tekniken? På vilka sätt kan den användas?

Det andra kompetensområdet är datalogiskt tänkande. Här handlar det om att förstå hur problem kan lösas med hjälp av digitala teknologier. Det räcker inte att kunna skapa en algoritm, utan det gäller att förstå hur en algoritm kan användas för att lösa ett problem. Att lära sig att programmera har inte ett egenvärde, menar man. Det handlar, precis som Seymour Papert och Jeanette Wing menar, om att utveckla och träna en typ av tänkande som behövs i all problemlösning.

Digital design och designprocesser är det tredje kompetensområdet. Eleverna behöver lära sig att det alltid finns ett syfte bakom designen av en teknisk lösning. Detta lär de sig bäst genom att själva skapa olika slags lösningar. Genom att koppla samman design och användning och genom att förstå hur de lösningar som de tar fram påverkar människors beteende, kan de börja förstå hur de själva påverkas av den teknik som de omges av i sin vardag.

Det fjärde kompetensområdet är digital egenmakt. När eleverna får en inblick i hur digitala teknologier fungerar och varför de fungerar som de gör, inser de också att det som finns idag inte är den enda möjliga lösningen.

Det treåriga försöket inleds i januari på 46 utvalda grundskolor i hela Danmark.

Veckans tips: Internetdagarna

Nästa vecka är det för nittonde året i rad dags för Internetdagarna i Stockholm. Två av spåren vänder sig direkt till skolan. Måndagens spår går under namnet Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna? och tisdagens spår kallas Skolans digitala utmaning för likvärdig användning.

Måndagens och tisdagens spår går att följa på Youtube, direkt och i efterhand. Det sker också en löpande rapportering på Internetdagarnas konto på Facebook, Instagram och Twitter, liksom på hashtaggen #ind2018.

Spaningen Podd 006 – Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Spaningen Podd 006 – Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Under fyra veckor kommer vi att lyfta fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan tar vi upp behovet av samverkan och värdet med att förena olika perspektiv för att lyckas med skolans digitalisering. Allra sist kommer två tips på projekt som är väl värda att titta närmare på.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.