Etikett: Learning Forum Forskarintervjuer 2018

Veckans spaning: Läsning, tradition och förhandling, skolans utmaningar och en forskarintervju

Veckans spaning: Läsning, tradition och förhandling, skolans utmaningar och en forskarintervju

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till slutet av augusti.

Har digitaliseringen förändrat läsningen i skolan?

I skoldebatten hörs ofta röster som varnar för att övergången från tryckta till digitala medier leder till att läsförmågan försämras och att läskulturen hotas. Därför borde skolans undervisning lägga mindre vikt vid informationssökning, översiktsläsning och skumläsning och istället fokusera mer på djupläsning av skönlitteratur. Så var det tidigare, innan Internet och datorerna blev en del av skolans vardag, menar man. Men var det verkligen så?

Anna Lundh, Mats Dolatkhah och Linnea Lindsköld på Högskolan i Borås har undersökt saken i forskningprojektet Läsning, tradition och förhandling (LÄST): Läsaktiviteter i svenska klassrum 1967-1969. Genom att analysera 115 filmer, som ursprungligen spelades in för studien Didaktisk processanalys, har man fått en bättre och tydligare bild av hur läsundervisningen på mellanstadiet såg ut för ungefär 50 år sedan. 

Bilden är hämtad från Vetenskapsrådets bok Resultatdialog 2018, s 74.

Analysen av filmerna visar att det inte är några radikala skillnader mellan hur det var då och hur det är idag. Informationsläsning var den vanligaste typen av läsning. Eleverna skumläste utdrag och korta texter i läroboken för att träna sig i att snabbt hitta fakta. Att hitta rätt svar var det viktigaste, inte att djupläsa eller diskutera innehållet .

Det här stämmer väl överens med tidigare forskning, som slår fast att svenskämnet i den tidiga grundskolan prioriterade läsfärdighet och praktisk tillämpning högre än det konstnärliga perspektivet och förvaltningen av det svenska kulturarvet. Läsningen skulle vara rationell och nyttoorienterad, eftersom det handlade om att fostra jämlika och demokratiskt sinnade medborgare. 

LÄST gör det tydligt att den tekniska utvecklingen inte förändrar så mycket i skolan som vi ofta tror. Precis som Larry Cuban konstaterade i sin bok Oversold and Underused för knappt 20 år sedan, handlar det snarare om att användningen av den nya tekniken fogas in i och anpassas till redan existerande klassrumspraktiker. Förändringar sker långsamt och följer inte något linjärt mönster.

Hur kan skolan förbereda eleverna för livet på 2000-talet?

4-5 augusti arrangerade ACER sin årliga forskningskonferens i Melbourne. Det övergripande temat var vad som krävs för att utbildning och undervisning ska kunna förbereda barn och ungdomar på livet i en föränderlig och oförutsägbar värld.

Neil Selwyn, professor i pedagogik vid Monash University i Melbourne, var en av huvudtalarna. Han lyfte fram sex avgörande utmaningar, som han menar att skolan måste hantera för att kunna bevara och stärka sin roll i samhället.

Den första utmaningen är att den traditionella skolan och lärarrollen hotas av modeller som sägs erbjuda bättre och mer tidsenliga lösningar. Nätbaserad utbildning och AI-baserad adaptiv undervisning är två exempel. Därför är det viktigt att klargöra att skolan och läraren står för samhällsvärden som är viktiga att bevara, konstaterar Neil Selwyn. Samtidigt behöver skolan visa att det finns en öppenhet för att förändra och förbättra verksamheten när det behövs.

Skolan måste utveckla en bredare syn på vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som eleverna behöver lära sig. Kritiskt medvetande, socialt entreprenörskap och medborgaraktivism är några exempel på sådant som behöver ges plats i skolans undervisning framöver. 

Den tredje utmaningen är det postdigitala samhället, där den digitala tekniken blir allt viktigare samtidigt som den blir osynlig och ses som självklar i vardagen. Därför gäller det att lärare aktivt engagerar sig i hur möjligheterna används i praktiken. De måste se till att skolans, lärarnas och elevernas bästa alltid står i centrum, menar Neil Selwyn. 

Stora näringslivsaktörers inflytande över utbildningspolitiken och den praktiska verksamheten i skolan måste ges en tydlig gräns. Det primära måste vara att bidra till skolans utveckling, inte att främja sina egna intressen.

Skolledare och lärare behöver i högre grad delta i samhällsdebatten för att ge allmänheten en bättre förståelse av hur skolans verksamhet faktiskt ser ut. Föräldrarnas och allmänhetens engagemang blir allt viktigare för skolan. Det förutsätter att de har en rättvisande bild av hur verkligheten faktiskt ser ut, säger Neil Selwyn.

Den sjätte och sista utmaningen är att skolans fysiska rum måste utformas och användas på sätt som är lämpliga i en tid av klimatförändringar,. Här gäller det både att tänka på hur skolor byggs och att fundera på de miljömässiga konsekvenserna av att lärare och elever måste pendla fram och tillbaka mellan skolan och hemmet på vardagarna. Vad behöver göras för att skolan ska bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling?

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Alla filmer kan ses på Learning Forums webbplats. De har även publicerats här på Spaningen och kompletterats med sammanfattande och fördjupande texter.

Nu har vi kommit fram till den sista intervjun. Marcus Nygren är medgrundare, vice vd och teknikchef på företaget Edvira, som arbetar på kommunnivå med programmering för lärare. Han och hans kollegor följer med i aktuell forskning och testar beskrivna metodiker i olika undervisningssituationer för att se om de gör någon skillnad för flickors och minoriteters teknikintresse.

Veckans tips

För några år sedan var #skolchatt på Twitter en viktig mötesplats för lärare, skolledare och andra intresserade i hela landet som ville diskutera skola och skolutveckling. Varje torsdag mellan 20 och 21 diskuterades ett ämne som man bestämt gemensamt tidigare under veckan.

Nu har Elsemarie Nyqvist, rektor på Nytorpsskolan 4-9 i Göteborgs stad, tagit initiativ till Facebook-gruppen #Skolchatt torsdagar 20.00. Tanken är att skapa ett nytt rum för konstruktiva samtal om skolan i en kritisk och framåtblickande anda. 

Gruppen har i skrivande stund 349 medlemmar och det första samtalet ägde rum igår kväll.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Marcus Nygren

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Marcus Nygren

Marcus Nygren är medgrundare, vice vd och teknikchef på Edvira, ett företag i Norrköping med en samhällsförbättrande ambition, som arbetar på kommunnivå med programmering för lärare. Ett avgörande mål för verksamheten är att underlätta för landets kommuner att uppfylla lärandemålen i programmering på sätt som stärker flickors och minoriteters teknikintresse.

Marcus Nygren och hans kollegor följer med i aktuell forskning och testar den beskrivna metodiken i olika undervisningssituationer för att se om de gör någon skillnad när det gäller teknikintresset. Eftersom andelen kvinnor i it-relaterade yrken har sjunkit sedan 1980-talet, är det viktigt att lärare är medvetna om jämställdhetsaspekten när de undervisar i programmering, menar Marcus Nygren. Den rådande föreställningen är fortfarande att programmerare är ett yrke för män och därför premieras ofta pojkar i undervisningen, tillägger han.

Accentures rapport Cracking the Gender Code (2016), som bygger på ett samarbete med den ideella organisationen Girls Who Code i USA, lyfter fram faktorer som gör störst skillnad för flickors teknikintresse på olika  undervisningsnivåer. På låg- och mellanstadiet handlar det om att arbeta med programmering i undervisningen och att skapa positiva attityder och förhållningssätt. Det är viktigt att läraren är inspirerande och lyfter fram att programmering både är för pojkar och för flickor. På högstadiet och i gymnasieskolan gäller det att fortsätta arbeta med programmering i undervisningen, så att de positiva attityderna bibehålls och stärks.

Edvira har använt den metodik som beskrivs i Cracking the Gender Code på sina sommarläger för barn och ungdomar, och konstaterar att den fungerar utmärkt. Den väcker teknikintresset hos båda könen, men fungerar särskilt väl för flickor.

Marcus Nygren rekommenderar lärare på landets skolor att läsa rapporten och att använda den som utgångspunkt när undervisningen i programmering ska utformas.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lars-Åke Nordén

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lars-Åke Nordén

Lars- Åke Nordén arbetar som ämnesdidaktisk forskare inom datavetenskapens didaktik på Institutionen för informationsteknologi, avdelningen för datorteknik, vid Uppsala Universitet. Han intresserar sig i sin forskning  för vad som händer när en yrkeskategori, exempelvis lärare, får veta att de måste skaffa sig nya kompetenser, till exempel digitala kompetenser, eftersom de behöver det i sin yrkespraktik. Hur bygger de upp de här kompetenserna? Hur förändras deras förhållningssätt? Vilka värderingar har de?

Forskning visar att lärares värderingar och förhållningssätt ofta överförs till eleverna och har en relation till deras lärande. Därför är det viktigt att lärare har ett sunt och realistiskt förhållningssätt till området, konstaterar Lars-Åke Nordén. En lärare som känner sig trygg i ett ämnesområde har en större benägenhet att påverka elevernas lärande positivt.

Om skolan får kunskap om hur man bygger upp självskattning och hur man stärker lärares ämnesidentitet inom det digitala området, kan det påverka vilken typ av kompetensutveckling man satsar på och vilka undervisningsformer som används. Det finns en väldigt stark koppling mellan det här och lärares praktik, både i termer av undervisning och kompetensutveckling, säger Lars-Åke Nordén.

Många lärare har både en tendens att underskatta sin egen initiala kompetens inom det digitala området och att problematisera den. Om man lyckas avdramatisera det här och skapar en medvetenhet hos lärare om att de faktiskt redan kan väldigt mycket, så påverkar det deras självskattning, självbild och undervisning positivt, menar Lars-Åke Nordén. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Fredrik Heintz

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Fredrik Heintz

Fredrik Heintz är docent i datavetenskap vid Linköpings universitet och forskar om AI och integrerade datorsystem, särskilt gränslandet mellan kunskapsrepresentation och maskininlärning. Han är ordförande i Swedish AI Society och medlem i EU-kommissionens High Level Expert Group on AI.

Fredrik Heintz intresserar sig i hög grad för frågor som rör skolans digitalisering. Hit hör begreppet computational thinking, som på svenska brukar översättas med datalogiskt tänkande. Från oktober 2014 till och med december 2017 undersökte han vad som krävs för att datalogiskt tänkande ska kunna genomföras i stor skala i grundskolan i en hel kommun (Linköping).

Redan idag är det tydligt att utvecklingen inom AI påverkar samhället och det kommer sannolikt hända mycket under de kommande åren, konstaterar Fredrik Heintz. Därför är det intressant att försöka ta reda på hur detta påverkar vad vi behöver lära oss och hur teknikutvecklingen inom det här området kan används för att skapa bättre undervisning i skolan.

Det handlar inte om antingen AI eller människa, utan om hur vi kan använda AI som ett kraftfullt verktyg i vardagen, understryker Fredrik Heintz. Därför är datalogiskt tänkande viktigt. Det handlar om att kunna bryta ner problem i mindre delar, att hitta mönster, att skapa abstraktioner och att kunna ge detaljerade instruktioner i de program man skapar.

Forskningsprojektet om storskaligt införande av datalogiskt tänkande gick ut på att hitta organiserade former för undervisningen, att kompetensutveckla lärarna och att ta fram undervisningsmaterial. En viktig lärdom var att det gäller att underlätta för lärarna att sprida sina kunskaper och erfarenheter vidare bland kollegorna, säger Fredrik Heintz. Elevernas kunskapsprogression är också en utmaning. Det gäller särskilt i större kommuner där det finns många skolor och eleverna ofta flyttar mellan skolorna. Projektet visade även att det är ett stort steg att gå från Scratch och andra blockbaserade programmeringsspråk till textbaserade programmeringsspråk.

En annan intressant fråga rör hur datalogiskt tänkande ska kopplas till programmering. Läroplanen tar upp programmering, inte datalogiskt tänkande. Men programmering är ett väldigt bra sätt att träna datalogiskt tänkande. Om lärare får adekvat kompetensutveckling i programmering, finns det stora möjligheter till goda resultat för utvecklingen av elevers datalogiska tänkande, menar Fredrik Heintz.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Thomas Hillman

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Thomas Hillman

Thomas Hillman är docent med inriktning mot it och lärande vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Han ingår i forskargruppen Lärande och IT, som undersöker hur digitalisering förändrar utbildning och andra pedagogiska sammanhang och vad det i sin tur innebär för synen på lärande och kunskap.

Thomas Hillman intresserar sig både för hur tekniken förändrar hur vi lär oss i formella och informella sammanhang samt hur våra lärprocesser förändrar användning och design av teknik. Han tittar framför allt närmare på hur storskaliga webbaserade plattformar som Stack Overflow och olika Facebook-grupper fungerar som lärplattformar och som informella lärmiljöer.

Motivation är en viktig fråga när informellt lärande diskuteras. Vad är det som motiverar personer att lära sig någonting, trots att det inte finns något som tvingar dem? Thomas Hillman säger att det gäller att formulera om frågan: Vad är förutsättningen för att få folk motiverade i en viss digital miljö? Det kan bli en stor och viktig hjälp vid utformningen av digitala lärmiljöer i skolan, menar han.

Eftersom Thomas Hillman i sin forskning i hög grad intresserar sig för storskaliga plattformar, blir frågeställningar som rör data och hur data påverkar användarna ytterst relevanta. Just nu studerar han hur data används i skolans värld. Hur producerar de plattformar som används i skolan data? Vilka har tillgång till denna data, hur används den och på vilka sätt kan den bli relevant i klassrummet?

Thomas Hillman arbetar aktivt för att föra ut sina forskningsresultat i skolan. Han och de andra som ingår i forskargruppen Lärande och IT skriver till exempel populärvetenskapliga inlägg på sin gemensamma blogg, som presenterar aktuell och pågående forskning. Varje år sedan 2017 arrangerar forskargruppen konferensen PopUpDig, där man presenterar sin forskning för lärare, skolledare och förvaltningstjänstemän från hela Sverige. Thomas Hillman använder även rad andra fora och kontaktytor för att informera och samtala med lärare och andra som arbetar praktiskt med utbildning och lärande. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Linda Mannila

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Linda Mannila

Linda Mannila är adjungerad universitetslektor i datavetenskapens didaktik vid Linköpings universitet. Hon arbetar också med utvecklings- och strategiarbete kring skolans digitalisering tillsammans med flera kommuner i Finland och i Sverige. I sin forskning förenar hon samhällsutveckling, digitalisering och datavetenskap.

Linda Mannilas forskning är praktiknära och analyserar programmering, making och digital kompetens i skolan ur ett lärar- och elevperspektiv. Hon har arbetat med programmering sedan 2002 och disputerade 2009 i datavetenskap på en avhandling om att undervisa i programmering för nybörjare.

De didaktiska frågor kring undervisning i programmering som man länge funderat över på högskolenivå, börjar nu bli aktuella även för grundskolan, menar Linda Mannila. Samtidigt väcks många nya frågor: Hur lär vi ut programmering på bästa sätt? Vad innebär det egentligen att programmera när man är sju år?

Lärarna spelar en central roll nu när man för in ett helt nytt område som berör så många lärare. Hur upplever lärare att de hanterar programmeringen? Inom vilka områden behövs kompetensutveckling?

Just nu införs programmering i skolan i många delar av världen. Det finns inte någon tidigare erfarenhet av detta, så därför är all forskning av värde. Allt som görs inom det här området bidrar till att bygga den kunskapsbas som krävs för att förstå hur införandet ska gå till och vilka stödinsatser som krävs.

Här är det både värdefullt att veta vad som fungerar och vad som inte fungerar, understryker Linda Mannila. Därför gäller det att forskningen även rapporterar om misslyckade försök. Det är avgörande att alla kan få en rättvisande bild av hur man bör gå tillväga och vilka fällor som måste undvikas. Annars kommer mycket arbete att göras i onödan.

Samtidigt är det viktigt att hitta sätt att sprida forskningsresultaten vidare till skolan. Här kan den verkligen komma till nytta, påpekar Linda Mannila. Hon tror själv att praktiknära forskning kan vara ett sätt att väcka lärares intresse för vad forskningen kommer fram till. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Gunnar Oledal

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Gunnar Oledal

Gunnar Oledal är forskare och utvecklare på RISE Interactive i Göteborg. Han arbetar med tillämpad forskning, vilket i hans fall innebär att undersöka hur modern digital teknik kan användas på nya sätt i samhället.

Digitalisering och programmering ses tyvärr ofta som något tråkigt och fyrkantigt, hävdar Gunnar Oledal. Men det är ett synsätt som han inte alls instämmer i. Istället menar han att programmering och digital utveckling handlar om synnerligen kreativa processer. Det är definitivt något som skolan bör ta till sig. Elever kan känna en högre grad av autonomi och få ett större utlopp för sin kreativitet genom programmering och andra former av digitalt skapande.

Just nu arbetar Gunnar Oledal med Robbit, en öppen robotplattform för skolan, som är billig och kan användas i alla former av fjärrundervisning. Tanken är att alla skolor som är intresserade ska kunna använda Robbit i sin undervisning. De har även möjlighet att bidra till den fortsatta utvecklingen tack vare att plattformen är öppen. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Martin Tallvid

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Martin Tallvid

Martin Tallvid är lektor på Center för skolutveckling, Göteborgs stad samt adjungerad universitetslektor vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om digitaliseringens konsekvenser i klassrummet, det vill säga vad som händer i klassrummet när it och digitala medier blir en del av undervisningen och hur det påverkar lärarens arbetssituation. 2015 disputerade Martin Tallvid på avhandlingen 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring.

När varsin dator till elever och lärare började införas i skolan, litade beslutsfattarna i regel på att huvudmannen skulle ordna infrastrukturen och lämnade över den pedagogiska tillämpningen till lärarna. Det förmodades att de kunde klara det här på egen hand, eftersom de är pedagoger.

Det är inte alls så enkelt, konstaterar Martin Tallvid. Läraren ska lägga om sin undervisning, tänka på nya sätt och ta andra hänsyn än tidigare. Med andra ord behövs ett omfattande pedagogiskt och didaktiskt förändringsarbete som fordrar mycket kraft och kräver mycket tid.

Forskningen kan underlätta det här förändringsarbetet, men det förutsätter att forskare ställer frågor som inte enbart är av akademiskt intresse, utan också har ett värde för lärarprofessionen. Därför, menar Martin Tallvid, är det viktigt att huvudmännen inrättar en sådan typ av lektorstjänst som han själv har, med en fot i akademin och en i skolan. Med forskarutbildade lärare som arbetar som lektorer, kan akademins och skolans skilda världar föras betydligt närmare varandra.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Carl Heath

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Carl Heath

Carl Heath är utbildningschef på RISE. Han intresserar sig särskilt för skolans processer kopplade till digitalisering. Hur går man tillväga för att få ett nytt fenomen att fungera i en skol- och utbildningskontext?

Under de senaste åren har Carl Heath huvudsakligen varit engagerad i frågor som rör hur programmering och skapande med it som material kan införas i skolans undervisning. Här vill han framför allt veta mer om hur man gör för att detta ska kunna ske med så hög kvalitet som möjligt.

Dels gäller det att se närmare på systemnivån: Hur ser det ut hos skolhuvudmännen?  Vad ska man göra när man inför nya, breda utvecklingsprojekt? Hur hanteras upphandlingar och inköp av hård- och mjukvara? Men det gäller också att titta mer specifikt på enskilda processer i undervisningssituationen, till exempel vad en lärare gör när det är dags att börja undervisa i ett helt nytt ämnesinnehåll. 

Det handlar i hög grad om att få syn på olika aspekter eller facetter som gör det enklare att förstå hur utveckling och förändring blir möjlig, konstaterar Carl Heath. Hur skapar och formar man bättre metoder och arbetssätt i skolan för att åstadkomma detta?

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Sylvana Sofkova Hashemi

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Sylvana Sofkova Hashemi

Sylvana Sofkova Hashemi är docent i utbildningsvetenskap vid Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete på Göteborgs Universitet. I grunden är hon datalingvist och forskare i språkteknologi, och intresserar sig särskilt för literacy, multimodalitet och skriftspråkande.

Sylvana Sofkova Hashemi har drivit flera projekt som undersöker elevers kommunikation i sociala medier och etableringen av olika slags digitala resurser i undervisningen. Gränsöverskridande nordisk undervisning, där hon och hennes kollegor samarbetade med lärare, rektorer och forskare i Sverige, Danmark och Norge, är ett exempel.

Numera arbetar Sylvana Sofkova Hashemi praktiknära och utgår ifrån lärares frågor och problemställningar i sin forskning. Lärare behöver utveckla sin praktik, sin undervisning och sitt professionella språk för att kunna arbeta på ett bra sätt med digitala och multimodala texter i sin undervisning, konstaterar hon. Det är också viktigt att lärare ges möjlighet att utveckla ett professionellt förhållningssätt till digitaliseringen och hur den kan utveckla och förändra undervisningen.

Skolans digitalisering är en komplex och ganska besvärlig fråga. Det räcker inte att få in datorer och plattor i klassrummet och att använda program, tjänster och appar. Lärare måste också komma underfund med hur de nya möjligheterna ska användas i undervisningen och hur de på olika sätt kan bädda för tekniken i klassrummet, påpekar Sylvana Sofkova Hashemi.