Etikett: Lärplattformar

Veckans spaning: Forskning om lärplattformar och biometriska data för närvaroregistrering

Veckans spaning: Forskning om lärplattformar och biometriska data för närvaroregistrering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till slutet av augusti.

I onsdags meddelade Datainspektionen att en kommunal gymnasieskola i Skellefteå hanterat känsliga personuppgifter i strid med dataskyddsförordningen under sitt försök med att registrera elevers närvaro med ansiktsigenkänning. Gymnasienämnden ska därför betala en administrativ sanktionsavgift på 200 000 kronor. Samtidigt får nämnden en varning, eftersom man vill gå vidare med nya försök. Därmed är sannolikheten hög för framtida överträdelser, menar Datainspektionen.

Försöket med ansiktsigenkänning var en del av pilotprojektet Future Classroom, som skolan och Tieto genomförde i en klass med 22 elever under några veckor i slutet av förra året. Enligt lag måste en skola dagligen rapportera till vårdnadshavarna om närvaron på varje lektion. Det tar mycket tid i anspråk och därför finns ett växande intresse bland svenska skolor att automatisera närvarokontrollen.

Att ge lärare mer tid till sin undervisning var ett viktigt mål, men också att möjliggöra en mer korrekt registrering av närvaron. En högre kvalitet i närvarokontrollen innebär att skolan kan reagera tidigt om elever har hög frånvaro och försöka minska risken för avhopp.

I Future Classroom testades inte bara ansiktsigenkänning, utan också en app och en RFID-tagg. Appen försvann tidigt från projektet på grund av att den inte fanns för iphone, som var den vanligaste mobilen bland eleverna. RFID-taggen fungerade bra, men eleverna glömde ofta att ta med den till sina lektioner. Ansiktsigenkänningen var den lösning som gav bäst resultat, kanske delvis på grund av det inte fanns något att ta med.

Kameror och sensorer placerades i ingången till klassrummet. När en elev passerade kamerorna, identifierade systemet punkter i ansiktet. Punkterna bildar ett unikt mönster som systemet kan känna igen. Maskinlärande och analys av elevernas biometriska data från ansiktet gör det möjligt att snabbt identifiera eleverna korrekt och att registrera deras närvaro. 

Elever och vårdnadshavare gav sitt samtycke till att använda biometriska data innan pilotprojektet genomfördes. Skolan betonade att säkerheten och elevernas integritet kom i främsta rummet. Man var också noga med att allt skulle skötas juridiskt korrekt. Det här var ett första test och det krävs flera tester innan det kan bli aktuellt att införa systemet på skolan, påpekade skolledningen. Skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare var nöjda med utfallet av pilotprojektet och det var förankrat i den högsta politiska ledningen i kommunen.

Datainspektionen konstaterar i sitt beslut att biometriska data är känsliga personuppgifter som har ett särskilt högt skyddsvärde. Det krävs därför uttryckliga undantag för att få hantera dem. Man menar också att gymnasienämnden inte kan använda samtycke i det här fallet, eftersom eleverna befinner sig i beroendeställning. Slutsatsen är att ansiktsigenkänningen har inneburit ett intrång i deras personliga integritet. Att försöket har genomförts i syfte att effektivisera närvaroregistreringen, ser Datainspektionen som en försvårande omständighet. 

Beslutet visar att det är en svår balansgång mellan juridik, personlig integritet och nytta när biometriska data ska användas för administrativa syften i skolan. Datainspektionens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten. 

Lärplattformar

Danmark satsar sedan några år tillbaka på att bygga upp en nationell mjuk infrastruktur för förskolan och skolan. Alla tjänster som skolledare, lärare, elever och föräldrar behöver ha snabb och enkel tillgång till, samlas i en gemensam samarbets- och kommunikationsplattform som ska användas av samtliga 95 kommuner. Efter höstlovet, i slutet av oktober, kommer den här tjänsten, som getts namnet Aula, att starta.

För att Aula ska fungera som det är tänkt, måste alla danska grundskolor börja använda lärplattformar. För två år sedan blev det obligatoriskt för kommunerna att köpa in och börja använda en digital lärplattform i sin pedagogiska verksamhet. De kunde välja från en lista med kommersiella lärplattformar som Utbildningsdepartementet ställt samman. Samtliga lärplattformar motsvarar de pedagogiska och tekniska krav som ställs.

Under 2016 och 2017 genomfördes forskningsprojektet Anvendelse af digitale læringsplatforme og læremidler för att ge hjälp och stöd åt kommunerna i det här arbetet. Det drevs av Utbildningsdepartementet, Kommunernes Landsforening och Digitaliseringsstyrelsen.

Senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Learning Tech, som ges ut av Nationalt Videncenter for Læremidler, samlar elva artiklar av forskare som deltog i forskningsprojektet. Några av artiklarna har en övergripande karaktär, medan andra är mer ämnesspecifika. 

En av artiklarna ger en översikt av aktuell internationell forskning och analyserar utmaningar och möjligheter med lärplattformar i undervisningen. Här konstateras bland annat att lärares arbetsliv förändras när lärplattformar blir en del av vardagen. Detta måste man ta hänsyn till för att införandet ska lyckas. 

Det gäller också att reflektera kring hur undervisningen ska bedrivas, och det behandlas i en annan artikel. En lärplattform förändrar ramarna för undervisningen, skapar nya rum och nya sätt att mötas. Den ger även andra verktyg för att planera undervisningen. Här är det nödvändigt att lärare experimenterar och verkligen undersöker möjligheterna. De måste både vara reflekterande, kritiska och kreativa.

En lärplattform kan också erbjuda nya lösningar på didaktiska problem. En artikel pekar på att användningen av korta filmer som ger eleverna vägledning och möjlighet att träna, öppnar nya vägar för många elever i slöjd- och musikundervisningen. Om lärare spelar in och delar med sig av den här typen av filmer i lärplattformen, får man till “en digital fördubbling” av läraren i klassrummet, som ger fler elever större chans att utveckla sin kreativitet.

Veckans tips

Förskolans reviderade läroplan trädde i kraft 1 juli. Den säger att digitala verktyg ska användas för att främja barnens utveckling och lärande och att de ska utveckla en digital kompetens. En del menar att det riskerar att leda till mer stillasittande, några varnar för att skärmtiden ökar och andra anser att läroplanen är alltför otydlig. Men i grund och botten handlar det om att små barn ska börja lära sig att förstå den värld som de lever i, och här är digitaliseringen förstås en viktig del.

Voister hade häromdagen ett reportage från Skärstad förskola i Jönköpings kommun, som ger konkreta exempel på hur barnskötare och förskollärare arbetar med it och digitala medier, såväl inomhus som utomhus. Det handlar om att upptäcka, resonera och att lära tillsammans.