Tagg: Lärarutbildning

Samhällskunskapen och samhällets digitalisering

Samhällskunskapen och samhällets digitalisering

Från och med 1 juli gäller de reviderade styrdokumenten, som förtydligar målen för elevernas digitala kompetens, i grund- och gymnasieskolan. Eleverna ska utveckla kunskaper och förmågor som behövs för att leva som aktiva medborgare i ett samhälle präglat av digitalisering och snabba förändringar. Vad betyder det för undervisningen i samhällskunskap? Vilka krav ställer det på lärarna?

Helhetssyn och kritisk förståelse

Undervisningen i samhällskunskap ska ge en helhetssyn på centrala samhällsstrukturer och förändringsprocesser samt hjälpa eleverna att utveckla en kritisk förståelse för viktiga samhällsfrågor. De behöver också lära sig hur medier och opinionsbildning fungerar och tränas i att söka och värdera information från olika källor. Det är även nödvändigt att eleverna får reflektera kring de värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle och att de utvecklas till kritiska och ansvarstagande individer.

Detta förutsätter en grundläggande förståelse för den pågående tekniska utvecklingen och vad den innebär för samhället och människan inom en rad olika områden. Därför är det också ett centralt mål för samhällskunskapen i den reviderade ämnes– och kursplanen, säger Claes Klasander, föreståndare för CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet.

– För att kunna greppa dagens samhälle måste eleverna till exempel få en bättre och mer mångfasetterad bild av hur den växande globaliseringen och den ökade automatiseringen förändrar arbetsmarknaden, konsumtionen och det dagliga livet. De behöver också förstå hur det digitala medielandskap som nu växer fram ändrar förutsättningarna för informationsspridning, påverkan och personlig integritet.

Teknik och samhällsutveckling

Att låta eleverna se samhällsutvecklingen genom teknikens glasögon är en viktig del av undervisningen i samhällskunskap, menar Claes Klasander. 1900-talets samhälle formades i hög grad av de förändringar som industrialiseringen, elektrifieringen och urbaniseringen förde med sig. Det pågår lika djupgående förändringar idag, fast med digitala förtecken.

– I grundskolan tror jag att samarbete mellan ämnena teknik och samhällskunskap kan hjälpa eleverna analysera drivkrafterna bakom teknik- och samhällsutveckling, och även värdera konsekvenserna av förändringarna. Samtidigt får de en bättre förståelse för det komplexa samspelet mellan människa och teknik i samhället. I teknikämnet fäster man blicken på de tekniska förutsättningarna. I samhällskunskap tittar man närmare på opinionsbildningen och hur de demokratiska beslutsprocesserna ser ut.

Allt det här förutsätter att lärarna under sin utbildning och genom olika fortbildningsinsatser får en god inblick i hur samhället digitaliseras och att de lär sig olika metoder och arbetssätt för att undervisa om det, påpekar Claes Klasander. Användningen av it och digitala medier i undervisningen kan stötta detta. Samverkan med andra ämnen, som kan ge kompletterande perspektiv, får inte heller glömmas bort.

Digitaliseringen och lärarutbildningen

De reviderade styrdokumenten innebär också att lärarutbildningens mål och innehåll behöver utvecklas och förändras, säger Roger Olsson, forskare vid Centrum för samhällsvetenskapernas didaktik på Karlstads universitet. En grupp med representanter för olika ämnen samt en yrkesverksam lärare arbetar därför med att ta fram en generell strategi för att hantera skolans digitalisering på lärarutbildningen. Roger Olsson representerar samhällskunskap, som ansvarar för flera kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan på lärarutbildningen.

– Vi tittar bland annat på de kunskapsmål som lärarutbildningen vid Göteborgs universitet har ställt upp. Förutom att kunna möta och förstå elevernas digitala vardag, är det nödvändigt att kunna utveckla deras medie- och informationskunnighet och att kunna dra nytta av de digitala möjligheterna i undervisningen. Dessutom behöver de blivande lärarna känna till hur digitaliseringen skapar nya förutsättningar och krav för ämnesundervisningen.

Samtidigt påverkar ämnestraditionerna på lärosätet vilka prioriteringar som görs kring digitaliseringen i de olika ämnena, berättar Roger Olsson. På Karlstads universitet är samhällskunskap präglad av statsvetenskap, vilket innebär att sambandet mellan kunskaper och demokratiska värden betonas. Med andra ord betraktas samhällskunskap som ett demokratiämne där kunskaps- och värdegrundsmål anses lika viktiga i undervisningen.

Eleverna ska utveckla källkritiska förmågor, få en inblick i hur sökmotorers och sociala plattformars algoritmer fungerar och lära sig förstå orsak och verkan i en aktuell nyhetshändelse inom ett viktigt samhällsområde. Men undervisningen ska också ge en bättre insikt om betydelsen av demokratins grundläggande värden. Det är kanske viktigare än någonsin när samhället är så komplext och föränderligt som idag.

Självskattningen och Dunning-Kruger-effekten

Ann-Britt Enochsson, som är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, instämmer i detta. Hon betonar samtidigt att undervisningen måste säkerställa att alla elever verkligen har en grundläggande digital kompetens, och till exempel kan söka på nätet för att lösa vardagens frågor och problem. Flera aktuella rapporter, bland annat Skolverkets It-användning och it-kompetens i skolan från 2016, visar att svenska elever kan det här. Problemet är bara att undersökningarna bygger på elevernas självskattning av sina kunskaper, tillägger Ann-Britt Enochsson.

– Eleverna är inte alltid så kunniga som de själva tror, och det gäller tyvärr även för många lärare. Dunning-Kruger-effekten hjälper oss att förstå det här fenomenet: Den som inte vet särskilt mycket om ett område, är i regel också oförmögen att uppfatta sin egen oförmåga. Målen för elevernas digitala kompetens är inte tillräckligt konkreta i styrdokumenten, vilket ger utrymme för lärarens egen tolkning. Om man tror att informationssökning bara handlar om att skriva in ett ord i Google, ställer man inte heller högre krav på eleverna.

Glöm inte bort de grundläggande färdigheterna

Ann-Britt Enochsson berättar att hon för några år sedan upptäckte ett test av informationssökningskompetens som tagits fram och använts av forskare i Nederländerna. Testet prövar de kunskaper och förmågor som krävs för att kunna hitta, värdera och använda information för att lösa ett givet problem. Hon kontextualiserade och anpassade testet för högstadieelever och genomförde en studie på fyra skolor i olika kommuner.

– Eleverna ställdes inför nio vardagsnära uppgifter som skulle lösas med hjälp av söktjänster på nätet. Det handlade bland annat om att hitta en vägbeskrivning, att jämföra produkter efter olika kriterier samt om att värdera information och att motivera sin värdering. För att lösa uppgifterna var det nödvändigt att hitta en passande söktjänst, använda sökfunktionen på en webbplats, formulera relevanta sökfrågor, växla mellan olika flikar i webbläsaren, ladda ned en pdf-fil, och så vidare.

Testet visade på stora brister när det gäller förmågan att söka efter, värdera och använda information på nätet. Den allra största bristen rörde själva handhavandet av tekniken. En grupp lärare genomförde också testet, och många av dem hade samma slags problem som eleverna. Det är särskilt allvarligt, eftersom det här hör till förutsättningarna för att överhuvudtaget kunna söka efter och använda sig av information på nätet, säger Ann-Britt Enochsson.

– Idag är informationssökning en grundläggande färdighet, precis som att kunna läsa, skriva och räkna. Tyvärr förbises den ofta, både i skolans undervisning och på lärarutbildningen. Men den som inte förstår och klarar av det basala, kan inte heller hantera mer komplexa och avgörande frågor kring samhälle och digitalisering på ett bra sätt.

Praktiknära forskning och fortbildning av lärare

Frågan om vad som behöver göras för att styrdokumentens formuleringar ska kunna förverkligas i skolan är den mest avgörande och får inte slarvas bort i hastigheten. Här har både praktiknära forskning och fortbildning av lärare viktiga roller att spela, slår Roger Olsson fast.

– Det behövs fler ingripande interventionsstudier i klassrummen som visar vad eleverna kan och inte kan samt vilken slags undervisning som fungerar bra och vilken som fungerar mindre bra inom olika kunskapsområden i samhällskunskap. När lärare får en bättre förståelse för det här, tror jag att deras motivation att lära nytt för att utveckla och förändra sin undervisning blir högre. Vi måste hitta vägar som både underlättar skolans digitalisering och utvecklar elevernas ämneskunskaper och deras förståelse av samhällets värdegrund.

Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2018-05-11

Digitaliseringen av skolan – en långsiktig utmaning när samhället förändras

Digitaliseringen av skolan – en långsiktig utmaning när samhället förändras

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för att digitalisera skolan  och under våren inleder SKL arbetet med att ta fram en handlingsplan som ska lägga grunden för en långsiktig och likvärdig verksamhetsutveckling i hela landet. I flera av landets kommuner är man redan igång med arbetet. Två forskare från Göteborgs universitet och Högskolan Väst samt beslutsfattare, tjänstemän, skolledare och lärare från Skellefteå och Lidingö delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

En central fråga som sträcker sig över alla verksamhetsområden

Digitaliseringen av skolan är en komplex utmaning för Sveriges skolhuvudmän och för alla som arbetar i skolan. Samhället förändras inom alla områden av den digitala utvecklingen, och det får även genomgripande konsekvenser för skolans administration och undervisning. Verksamheten måste ständigt utvecklas och förändras för att svara mot samhällets villkor och krav.

Såväl styrning som ledning och lärande i skolan sker i allt större utsträckning genom digitala system och verktyg. Digitaliseringen är med andra ord redan en central fråga för skolan och den sträcker sig över alla verksamhetsområden, konstaterar Maria Spante, universitetslektor på avdelningen för informatik på Högskolan Väst.

– Digitaliseringen ska inte ses om ett avgränsat it-projekt, utan som en verksamhetsutveckling som hela tiden måste rulla på. Men jag vänder mig mot att det ofta talas om att skolan digitaliseras. Istället borde vi använda aktiv form: skolan digitaliserar. Vi ska dra nytta av tekniken för att tillföra något, för att förbättra och för att arbeta på nya sätt. Det kräver en förståelse för vad som kan digitaliseras och när man hellre borde låta bli.

Skapa utrymme för förändring

It och digitala medier ska ses som resurser som kan användas på ett medvetet sätt för att utveckla undervisning, lärande och administration i skolan, tillägger Sylvana Sofkova Hashemi. Hon är docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot it och lärande vid Göteborgs universitet, och undersöker i sin forskning hur teknikutveckling och digitala praktiker påverkar och förändrar skolans verksamhet.

– För att kunna förändra är det först nödvändigt att skapa utrymme för förändring. När det gäller undervisningen, måste lärare bland annat reflektera över sin kunskapssyn, vilka pedagogiska förhållningssätt som används, vilka elever man har, vad de behöver lära sig och vilka utmaningar som måste hanteras.

Lärare måste också förstå den kontext de verkar i för att kunna se hur digitaliseringen kan utveckla undervisningen, säger Sylvana Sofkova Hashemi. Skolans digitala infrastruktur styr och påverkar hur lärare kan arbeta i klassrummet. Tillgången till tekniken och hur den faktiskt används sätter ramarna för vad som är möjligt, och det måste man vara medveten om.

– En lärare får helt andra pedagogiska förutsättningar när eleverna är vana vid att ha tillgång till varsin laptop eller ipad med egna konton, där de kan spara och arbeta vidare med sina arbetsuppgifter, än om det bara finns tillgång till en klassuppsättning med datorer för en lektion i veckan och eleverna inte har några egna konton. Det är också viktigt att lärare känner till vilken kapacitet som bredbandet har, vilka programvaror och tjänster som finns tillgängliga på skolan, och så vidare.

Det gäller att få delarna att hänga ihop och att alla drar åt samma håll

Fredrik Stenberg, ordförande i för- och grundskolenämnden i Skellefteå kommun, menar att skolhuvudmännen måste vara medvetna om att digitaliseringen innebär att två stora utmaningar ska hanteras i ett samlat grepp. Dels handlar det om att infrastruktur och hårdvara ska fungera och dels handlar det om hur lärare och elever använder tekniken i sin vardag.

– It ska vara ett stöd för att utveckla skolans verksamhet och inte begränsa den. Därför är det avgörande att kommunens it-avdelning och skolförvaltning förstår varandra och jobbar konstruktivt tillsammans för att underlätta den fortsatta utvecklingen. Båda måste helt enkelt dra åt samma håll.

Det är en svår men nödvändig utmaning att få alla delarna att hänga ihop, så att de blir greppbara för hela organisationen, säger Magdalena Kågström. Hon är chef för enheten för digitalt lärande i Skellefteå kommun, som har ett övergripande ansvar för alla delar i digitaliseringen i kommunens skolor och fungerar som stöd för hela styrkedjan.

– Alla måste ha en samsyn eller åtminstone en förståelse för varför saker sker och hur de påverkar varandra. Det försöker vi hantera på flera olika sätt. Till exempel deltar förvaltningsledningen, skolledarna och Fredrik Stenberg i en gemensam kurs som bygger på Skolverkets modul Leda digitalisering. De som styr och leder skolans verksamhet behöver ges tid att omvärldsbevaka, resonera och diskutera tillsammans. Vi arbetar också med ett ikt-inspiratörsnätverk som hjälper pedagogerna i förskolan och skolan att förstå och dra nytta av teknikens möjligheter.

Lär med och av varandra

Man kan alltid önska sig den perfekta tekniken, men om vi ser till att använda det vi har kommer vi åtminstone en bit på vägen, säger Mai-Ellen Andersson, som är rektor och förskolechef på Björnåkersskolan i Burträsk, Skellefteå kommun. I kommunen och på skolan har vi som klart uttalat mål att tekniken ska användas när den fungerar i undervisningen, och vi har också ett tydligt ledarskap som visar vägen.

– Vi behöver lära med och av varandra för att komma vidare i arbetet. Det tror jag är en viktig framgångsfaktor. Varje år använder vi här på skolan SKL:s LIKA för att få en bild av hur det står till med infrastrukturen och den pedagogiska användningen. Det är ingen tvekan om att vi har kommit en bit på väg, men vi ser också att förskolan har halkat efter lite. Därför satsar vi just nu extra där, så att den kan komma i kapp.

Hur behöver skolan förändras när samhället blir alltmer digitalt?

Cecilia Haglund, rektor för Bodals skola i Lidingö stad, ser digitaliseringen som en del av det naturliga utvecklingsarbete som måste pågå hela tiden i skolan. Undervisningen behöver alltid anpassas efter hur samhället ser ut och vilka kunskapskrav som det innebär. Nu handlar det i hög grad om digitaliseringen och dess konsekvenser. Men det är viktigt att den inte lyfts ut som någon särskild del. Digitaliseringen är en del av en större helhet.

– Att få nödvändig infrastruktur och hårdvara på plats var det första steget. Samtidigt som vi arbetade med det, diskuterade vi vad eleverna behöver lära sig och hur vi bäst förbereder dem inför framtiden. Det gäller att vi blir överens om vad vi egentligen är ute efter och hur vi får ihop det med sådant som vi redan gör.

Anna Carlén, som är lärare på Sticklinge skola i Lidingö stad, kan se att det har hänt mycket under de arton månader som gått sedan arbetet med digitaliseringen drog igång på allvar i kommunen.

– I början pratade vi mycket om hur vi ska göra för att digitalisera skolan, men tonvikten har förskjutits en aning. Nu handlar samtalen istället om hur vi ska bedriva undervisning och skolverksamhet när samhället blir alltmer digitalt. Vad behöver förändras? Hur kan tekniken bidra? Vad vill vi åstadkomma?

Ett begripligt och hanterbart sammanhang

Digitaliseringen kan inte tryckas in i skolan uppifrån, säger Maria Spante. Det är betydligt mer framgångsrikt att väva in digitaliseringen i de rådande processerna.

– Det gäller att se sig omkring, så att man inte slår sönder sådant som faktiskt fungerar och som kan utvecklas vidare med teknikens hjälp. Samtidigt behöver man undersöka när digitaliseringen skapar ett mervärde och när den faktiskt inte gör det.

Magdalena Kågström lyfter fram betydelsen av att digitaliseringen ges ett begripligt och hanterbart sammanhang i skolan.

– Bland annat är det viktigt att ge konkreta exempel på hur lärare påverkas av samhällets digitalisering, varför det sker och vad man ska tänka på för att kunna hantera det. Det är också viktigt att uppmuntra en dela-kultur, eftersom det sparar tid och gör att man slipper onödigt merarbete. Vi har en bra dela-kultur på våra förskolor och skolor, men vi saknar fortfarande en mer kommunövergripande dela-kultur.

Det är nödvändigt att några skolor eller lärare kan agera som draglok, som vågar testa och köra fullt ut, säger Fredrik Stenberg. Men det betyder inte att man ska vänta på att alla blir redo. Här är det kollegiala lärandet och erfarenhetsutbytet viktigt, påpekar Mai-Ellen Andersson. Några är trygga med att undersöka möjligheterna på egen hand, medan andra behöver hjälp och stöd för att komma igång.

Kollaborativt lärande och kollegialt erfarenhetsutbyte

Numera finns det en allmän förståelse bland lärare för att världen är digital och att det måste påverka hur undervisningen ser ut och syftar till. Eleverna måste helt enkelt lära sig att förstå och hantera den verklighet som vi alla lever i, säger Cecilia Haglund.

– Här har läraren ett stort och viktigt ansvar. När eleverna får varsin dator, ställer de också större krav på att arbeta digitalt. De börjar tycka och tänka kring hur undervisningen ska se ut och hur digitala medier kan användas i arbetet. Att dra nytta av det, är ett bra sätt att föra in elevernas delaktighet i den dagliga verksamheten – och att utveckla den.

Digitaliseringen innebär också att lärare samarbetar kollegialt och att elever blir mer involverade i varandras arbete, säger Anna Carlén. Det är en utmaning att öppna upp och våga dela med sig. Numera är det enkelt och smidigt att göra det, till exempel i Office 365 eller på Google Sites och Classroom. Det är viktigt att våga, eftersom kvaliteten blir så mycket bättre när andra återkopplar och ger synpunkter. Detta gäller både för lärare och för elever.

– Det finns nog stora skillnader både inom och mellan skolor. Några har arbetat med kollaborativt lärande och kollegialt erfarenhetsutbyte under lång tid, medan andra ligger i startgroparna. De här skillnaderna måste vi ta hänsyn till för att lyckas. Det är viktigt att arbeta för en likvärdighet, men vi ska samtidigt inte bromsa de som är i framkant.

Skolan måste bli en aktiv aktör som driver utvecklingen

Både i Skellefteå och på Lidingö arbetar man med Skolverkets modul Leda digitalisering för att skapa en samsyn och en fördjupad insikt bland skolledarna och på förvaltningsnivån. I Skellefteå deltar, som sagt, även ordföranden i för- och grundskolenämnden, Fredrik Stenberg. Han menar själv att det är avgörande att beslutsfattare som arbetar med skolfrågor deltar i det här arbetet.

– Ledningen måste helt enkelt fatta grejen. De olika delarna i processen behöver knytas samman och hela styrkedjan ska hänga ihop. Jag måste vara med här och få en fördjupad bild av vad digitaliseringen av skolan faktiskt innebär. Framför allt gäller det att förstå att digitaliseringen inte kan ses som något isolerat fenomen, utan hänger ihop med hela samhällsutvecklingen. Därför går det inte heller att prioritera bort insatserna i budgeten. Vi måste agera nu för att få hela skolverksamheten på banan.

Maria Spante betonar också betydelsen av att förvaltningen har en enhetlig syn på digitaliseringen.

– Om vi vill uppnå en likvärdig skola som är i takt med den tid vi lever i, måste alla gå åt samma håll. Det är en svår och viktig utmaning för hela skolsverige. På den lokala nivån betyder det att det måste föras en löpande dialog mellan nämnden och förvaltningen. Skolan måste bli en aktiv aktör som driver utvecklingen i den riktning som man gemensamt kommer fram till.

Digitaliseringen ska skapa utvecklingsmöjligheter

Det görs mycket klokt i den svenska skolan, konstaterar Maria Spante. I skoldebatten talas det ofta om elände och att skolan inte alls hänger med. Men det finns ett sug och ett stort intresse, även om man famlar många gånger. Här gäller det därför att förvaltning och skolledning gör det tydligt att alla arbetar mot samma mål.

– Det är ok att lärare känner sig oroliga och upplever sig utmanade och ifrågasatta. Men de här känslorna ska inte få kidnappa det nödvändiga utvecklingsarbetet. Här spelar skolledarna en avgörande roll. De ska inte skapa teknostress, utan istället leda och ge stöd åt processerna. Digitaliseringen ska inte vara en arbetsmiljöfråga – den ska vara en utvecklingsmöjlighet för lärarna och för skolan. Skolledarna måste därför ta sitt mandat och sitt ansvar på allvar och jobba för att skapa en ökad förståelse för de komplexa processer som det handlar om.

Även om digitaliseringen är ett ständigt pågående arbete, är det viktigt att bryta ner det i olika delar som har en början och ett slut, säger Magdalena Kågström. Det underlättar planeringen samtidigt som det blir möjligt att se att man kommer vidare. Någonstans tar införandet slut och övergår till förvaltning. Tekniken introduceras, används, integreras och blir till slut en självklar del av vardagen, tillägger Mai-Ellen Andersson.

Vad behöver lärare kunna när undervisningen i allt högre grad blir digital?

Det är nödvändigt att det finns en kritisk och systematisk förståelse för vilket mervärde som it och digitala medier kan skapa i undervisningen, säger Sylvana Sofkova Hashemi. För lärarens del handlar det bland annat om att förstå vad de nya styrdokumenten innebär i praktiken och att få en ökad insikt i hur klassrumssituationen förändras.

– Det är många frågor som väcks bland lärare: Vad är legitim kunskap i mitt ämne? Vad behöver eleverna lära sig? Hur förändras förutsättningarna när både text, bild och film blir viktiga delar i undervisningen? Vad ska jag bedöma? Just nu arbetar jag tillsammans med några kollegor med projekt kring det här, som bygger på ett nära samarbete med lärare. Det är avgörande att lärare kan sätta ord på det som sker i klassrummet när undervisningen i allt högre grad blir digital. Där är vi inte riktigt än.

Lärarutbildningens betydelse för arbetet med skolans digitalisering får inte heller glömmas bort, avslutar Sylvana Sofkova Hashemi. De som studerar till lärare måste få utveckla den professionella digitala kompetens som de behöver i arbetslivet. Det ställer i sin tur nya krav på lärarutbildarna.

– Jag handleder en doktorand på Högskolan Väst som tittar närmare på hur läraryrket förändras i ett alltmer digitaliserat samhälle och hur detta påverkar och förändrar lärarutbildares profession. Det pågår också ett utvecklingsarbete på lärarutbildningen vid Göteborgs universitet, som jag leder, där vi granskar våra kurser och möter studenterna i frågan om vilken digital kompetens de får med sig genom lärarutbildningen. Vi tittar också närmare på vilka kunskapsbehov de har när de börjar sin första anställning som lärare. Allt det här är viktigt att följa och hantera framöver.

Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2018-03-27