Etikett: Lärarbrist

Fjärrundervisningen, lärarbristen och skolans digitalisering

Fjärrundervisningen, lärarbristen och skolans digitalisering

Fjärr- och distansundervisning har en liten roll i den svenska skolan, trots att den kan öka likvärdigheten, ge stöd åt digitaliseringen och bidra till den pedagogiska utvecklingen. Den begränsas av strikta regler och ses ofta som ett sämre alternativ till den vanliga undervisningen. Men intresset ökar bland huvudmännen, särskilt i glesbygden, på grund av den allt mer påtagliga lärarbristen. I december ska regeringen lägga fram en proposition som förväntas ge större handlingsfrihet. Huvudmän och andra aktörer ligger redan i startgroparna och på flera håll pågår förberedelser som kan sätta fart på utvecklingen.

Strikta regler för fjärr- och distansundervisning

1 juli 2015 trädde den första regleringen av fjärrundervisning i kraft. Innan dess var den inte tillåten som undervisningsform i grund- och gymnasieskolan. Fjärrundervisning innebär att lärare och elever befinner sig på olika platser, men att de kommunicerar och interagerar i realtid över nätet. Eleverna befinner sig i skolans klassrum, där de får hjälp och stöd av en handledare. Distansundervisning är undervisning där elever och lärare kan vara åtskilda i både tid och rum. Den är ännu inte reglerad i skollagen och får tills vidare endast bedrivas i den försöksverksamhet som drivs av Torsås kommun.

I grund- och gymnasieskolan får fjärrundervisning bedrivas i modersmål, moderna språk och teckenspråk. Den är också tillåten för studiehandledning på elevers modersmål. Förutsättningen för att få bedriva fjärrundervisning på en skola är att det inte finns någon behörig lärare, att elevunderlaget är för litet eller att det inte finns någon lämplig person för studiehandledning. Det är endast tillåtet att köpa fjärrundervisning av en annan skolhuvudman om man absolut inte kan lösa situationen på egen hand.

Lärarbristen ställer krav på förändring

För två år sedan konstaterade Skolverket att det kommer att 77 000 nya lärare kommer att behöva rekryteras under de närmaste tre, fyra åren till förskolan och skolan. 5 november släppte Universitetskanslerämbetet rapporten Framtidens behov av högutbildade: Genomgång av 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035. Enligt myndighetens bedömning behöver mängden nybörjare på utbildningarna till ämneslärare, yrkeslärare, grundlärare och förskollärare öka med 87, 56, 57 respektive 33 % årligen mellan 2023 och 2035 jämfört med 2018 för att motsvara behovet. Det är en ekvation som sannolikt blir svår att lösa.

Fjärrundervisning i Storuman

Redan idag har många huvudmän svårt att hitta behöriga lärare och mindre kommuner i glesbygden har det särskilt besvärligt. Där kompliceras situationen även av att avstånden är stora och att elevgrupperna är små. Många huvudmän menar därför att en ökad användning av fjärrundervisning är en viktig möjlighet att ge eleverna den utbildning som de enligt skollagen har rätt till.

I januari 2018 publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel där dåvarande ordföranden i SKL:s utbildningsberedning, tillsammans med 75 kommunstyrelseordförande, krävde mer tillåtande regler. Debattartikeln kritiserade den utredning som lagts fram ett halvt år tidigare, och menade bland annat att det är rimligt att huvudmännen själva får bestämma i vilka ämnen och årskurser som fjärrundervisning får bedrivas. I debattartikeln efterlystes mindre stelbenta regler för att kunna säkerställa att alla elever får undervisning av behöriga lärare.

I december ska regeringen, efter flera förseningar, presentera en proposition om regeländringar som av många väntas bli mer tillåtande och ge huvudmännen en större handlingsfrihet. Men hur det blir återstår att se.

Ifous satsar på praktiknära forskning

Under 2016 och 2017 genomförde det oberoende forskningsinstitutet Ifous tillsammans med RISE och Umeå universitet det praktiknära FoU-projektet Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever. Här visade man bland annat att fjärrundervisning kan vara ett fullgott alternativ till närundervisning, det vill säga den vanliga undervisningen i klassrummet. Det var även tydligt att pedagogiska grepp från fjärrundervisningen kan användas för att utveckla och förbättra närundervisningen. Man konstaterade också att det krävs ett strategiskt genomtänkt ledarskap för att allt ska fungera och att det behövs betydligt mer forskningsbaserad kunskap och praktisk erfarenhet inom området.

I april startade Ifous det treåriga FoU-programmet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning, som är en fristående fortsättning av det tidigare projektet. Sju svenska skolhuvudmän och en från Finland – Ålands landskapsförening – deltar i och finansierar programmet. Ett av målen med FoU-programmet är att få till en mer effektiv användning av fjärr- och distansundervisningens möjligheter. Bland annat handlar det om att utveckla lärarrollen och didaktiken, säger Anna Åkerfeldt, som är projekt och processledare på Ifous.

  – Jag och Charlotta Hilli från Åbo Akademi, som ansvarar för forskningsdelen, gjorde en kartläggning av deltagarnas behov innan vi startade programmet. Nu gör vi en kartläggning kring kommunikation och sociala relationer när undervisningen sker via fjärr- och distans. Vi vill bygga vidare på det som forskningen säger för att ta fram didaktiska modeller och för att förbättra lärares kompetens inom viktiga områden. Ett annat övergripande mål är att bidra med metodutveckling när det gäller tillämpad forskning.

Anna Åkerfeldt

Lärare behöver lära sig att se vad forskningsresultaten innebär i deras sammanhang och hur de kan dra nytta av dem i sitt arbete, menar Anna Åkerfeldt. Under den första delen av programperioden kommer Anna Åkerfeldt och Charlotta Hilli att besöka huvudmännen för att få en bättre inblick i deras förutsättningar och behov.

  – Det är viktigt att lärare blir medvetna om de framgångsfaktorer som vilar på vetenskaplig grund. Vad krävs för att undervisningen verkligen ska fungera? Hur skapas, främjas och upprätthålls kommunikation och relationer mellan lärare och elever och mellan eleverna? Vi kommer också att undersöka olika undervisningsmetoder som har stöd i forskningen. Hit hör bland annat “flipped classroom”, som ju egentligen är distansundervisning. Men det brukar man inte säga, eftersom många skolor då skulle bryta mot bestämmelserna.

Seminarieserie för huvudmännen i Mittregionen

Från augusti till november arrangerar Regionala utvecklingsnätverket (RUN) vid Mittuniversitetet en seminarieserie om hur en huvudman organiserar fjärrundervisning och hur man kommer igång med samarbete med andra huvudmän. Här deltar förvaltningstjänstemän, skolledare och lärare från Mittregionen, det vill säga samtliga kommuner i Jämtland och Västernorrland samt fyra kommuner i Hälsingland.

Seminarieserien ska bidra till ökad kunskap om fjärrundervisning, såväl ur ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv, berättar Annika Svensson, som är koordinator för RUN. Ett annat mål är att göra det möjligt att utbyta erfarenheter om vad som krävs för att organisera och praktiskt bedriva fjärrundervisning av hög kvalitet.

  – Skolverket har nyligen tagit fram en webbaserad kurs som ger en introduktion till fjärrundervisning. Kursen fokuserar på teknik, didaktik och pedagogik. Det tar vi också upp i seminarieserien, men vi lägger tonvikten på själva organisationsarbetet och lyfter fram viktiga etiska, juridiska och ekonomiska aspekter. Vi vill så konkret som möjligt visa hur man ska tänka och planera för att komma igång.

Annika Svensson

Möjligheterna är betydligt fler än utmaningarna och det finns en stark vilja bland kommunerna att verkligen få till något bra, konstaterar Annika Svensson. De är angelägna om att börja samarbeta kring fjärrundervisning för att kunna erbjuda eleverna behöriga lärare och för att använda lärarnas tid bättre och mer effektivt.

  – Deltagarna anser att användningen av fjärrundervisning i alltför hög grad hindras av dagens lagstiftning. Det gäller både begränsningen till några få ämnen och de strikta regler som gäller för att köpa fjärrundervisning från andra huvudmän. De menar att det är olyckligt eftersom de ser fjärrundervisning som en viktig pusselbit i arbetet med att hantera lärarbristen och att skapa en större likvärdighet i skolan.

Region Västerbotten satsar på förankring i styrkedjan

Petter Lundberg, utvecklingsstrateg på Region Västerbotten, menar också att en ändring i lagen är en avgörande fråga för skolutvecklingen, både i regionen och för hela landet. Det handlar helt enkelt om att framtidssäkra skolan och att se till att alla elever kan få en god och likvärdig utbildning oavsett var de bor.

Petter Lundberg

Region Västerbotten har sett till att få förankring i hela styrkedjan, från politiker via skolchefer, skolledare, lärare, elever och vårdnadshavare. Många kommuner är små, så man kommer nära verksamheterna. Vid sidan av en fungerande infrastruktur är det en nödvändig faktor för att få till en långsiktig förändring, menar Petter Lundberg. 

  – I Västerbotten har vi kommuner som bara har 55% behöriga lärare ute på skolorna. Likvärdighet används mycket i skoldebatten, men vad är mer likvärdigt än att få den utbildning man har rätt till av behöriga lärare? Vi är ganska beroende av att få en ny lag som öppnar för fler möjligheter att använda fjärrundervisning. Men redan nu behöver vi börja rigga den organisation vi behöver. Undervisning måste distribueras på nya sätt. Lärarbristen leder till det. Finns det möjligheter ska vi använda dem och inte sitta på händerna.

Fjärrundervisning behöver inte vara ett sämre alternativ

Vi har länge försökt att digitalisera skolan i Sverige genom att trycka ut teknik, menar Jörgen From, universitetslektor vid Pedagogiska institutionen på Umeå universitet. Egentligen har det aldrig funnits någon pedagogisk diskussion kring tekniken, utan spridningen har haft ett självändamål. Tekniken har varit viktig för sin egen skull. Det är ett viktigt skäl till varför de pedagogiska förändringarna ofta går trögt när den digitala tekniken kommer in i klassrummet. Men så är det inte med fjärrundervisningen, tillägger han.

  – För de som fjärrundervisar blir tekniken ett hjälpmedel för att nå pedagogiska mål. Därför är den en central del av arbetet med skolans digitalisering. Vid sidan av lärarbristen är det ett tungt argument för att lagstiftningen ska bli betydligt mer tillåtande än vad den är idag. Det skulle sätta fart på utvecklingen.

Jörgen From

Jörgen From menar och att det är olyckligt att både utredningar och lagtexter tar för givet att fjärrundervisning är ett sämre alternativ än närundervisning.

  – Ett skäl är att vi har skolplikt i Sverige. Därför står den fysiska närvaron i centrum. Traditionens makt är ett annat. För de flesta är det helt i sin ordning att göra bankaffärer och att dejta över nätet, fast när det kommer till undervisning blir det stopp. Så brukar vi inte göra, tänker man. Men det är märkligt att många anser att det är bättre att eleverna undervisas av en obehörig lärare på plats än av en behörig lärare via fjärrundervisning. Enda sättet att ändra på det är att fortsätta med fjärrundervisning, och att visa att det faktiskt fungerar.

RUN lyfter på sina seminarier fram att fjärrundervisning inte ska ses som någon nödlösning. Den kan också, precis som forskningen visar, ge inspiration till att förändra närundervisningen, säger Annika Svensson.

  – Det är viktigt att knyta ihop skolutvecklingsarbetet, så att det inte blir stuprörsinsatser och parallella spår. Digitalisering och fjärrundervisning behöver ses som två möjligheter under samma paraply. Deltagarna på seminariet säger att det ibland finns en bristande förståelse hos huvudmannen, och då blir det här en stor utmaning. De menar därför att ledningen måste prioritera frågan högre för att det ska verkligen hända något.

Utmaningar och möjligheter i rekryteringsarbetet

Ibland kan det vara svårt att rekrytera lärare till fjärrundervisning, eftersom vi har så pass begränsade erfarenheter av fjärrundervisning i Sverige, menar Anna Åkerfeldt. Det finns helt enkelt inte särskilt många lärare som är erfarna inom det här området. Fast å andra sidan öppnas det även möjligheter att rekrytera bredare än vad man brukar göra. Läraren behöver ju inte bo i närområdet.

  – På Gotland har man till exempel rekryterat en lärare som sitter i Finland och undervisar i ett modernt språk. En del huvudmän får tänka om och tänka nytt när det gäller rekrytering. Jag har talat med skolledare som söker sig till våra nordiska grannländer för att rekrytera lärare i bland annat moderna språk. Men det här kräver både att man tänker på andra sätt och att man skaffar sig nya kunskaper om hur man rekryterar lärare.

Gruppdiskussion på ett av RUN:s seminarier

Region Västerbotten arbetar mycket med rekrytering för att hitta lärare som både vill och kan arbeta med fjärrundervisning. Den regionala nivån är viktig för att skapa lärartjänster som sträcker sig över flera kommuner, säger Petter Lundberg. Det gäller att kunna erbjuda en bra tjänst och det kräver en hel del arbete på organisations- och ledningsnivå.

  – Det här läsåret har vi anställt tre lärare i moderna språk som undervisar på grund- och gymnasieskolan i flera kommuner. Det har flugit på bra och nu är franskan igång i inlandskommunerna för första gången på många år. Det är tydligt att lärarbristen driver på. När man ställs mot väggen tar utvecklingen större fart. Dessutom är det bättre att lärarna ägnar sin tid åt att undervisa än att de åker buss mellan olika skolor.

Det krävs goda organisatoriska förutsättningar

När en huvudman börjar arbeta mer systematiskt med fjärrundervisning, gäller att komma ihåg att det krävs fungerande infrastruktur, strategiskt ledarskap, förberedelser och utvecklingstid för att allt ska fungera, betonar Jörgen From. Och det duger inte att överlåta det här viktiga arbetet till eldsjälarna.

  – Det finns en tradition i Sverige som bygger på tron att skolutveckling ska drivas av eldsjälar och sedan spridas vidare. Men så fungerar det nästan aldrig. När utvecklingsarbetet fungerar, beror det på organisatoriska förutsättningar. Det finns en bra ledning som lägger upp en genomtänkt strategi för verksamheten och ser till att arbetet kommer igång.

Handledaren fungerar som en brygga

Handledaren i klassrummet får inte heller glömmas bort, påpekar Annika Svensson. En bra handledare är nödvändig för att få till en bra fjärrundervisning.

  – Det är viktigt att vara medveten om att det inte kan vara vem som helst. Handledaren måste vara en person som har goda kunskaper i styrdokument, pedagogik, handledning och grupprocesser. Det kan alltså vara en annan lärare på skolan, som visserligen inte har behörighet i ämnet, men som har en lång erfarenhet av att arbeta som lärare.

En bra handledare fungerar som en brygga mellan den undervisande läraren och eleverna, menar Petter Lundberg. Hen känner eleverna och kan läsa av stämningarna och ge stöd när det behövs.

  – Handledaren ska både bistå läraren och vara ett stöd för eleverna. Det kan till exempel handla om att några elever inte kan hantera tekniken till hundra procent. Då finns handlaren där och kan hjälpa till. Med andra ord är det avgörande att handledaren både är en god pedagog och har en tillräcklig digital kompetens. I Region Västerbotten utbildar vi handledarna lokalt på sin skola, för att lägga grunden till ett gott samarbete med lärarna och för att de ska lära sig arbeta med den befintliga tekniken.

Osynlig teknik och kollegialt lärande är viktiga framgångsfaktorer

Det är också viktigt att se till att tekniken är lättanvänd och inte skapar problem. Ju mer osynlig tekniken är, desto mer tid finns det att arbeta med pedagogiken. I Region Västerbotten arbetar man med lättanvända och smidiga videosystem, bland annat Zoom, som gör det enkelt att skapa mindre grupprum och att arbeta mer varierat med eleverna.

  – Det finns de som är rädda för att eleverna ska tappa koncentrationen när undervisningen sker över nätet, men min erfarenhet pekar snarare i motsatt riktning. För många elever som har svårt att sitta still och fokusera i den vanliga undervisningen, fungerar det här bättre. I ett klassrum finns det mycket spilltid. Med fjärrundervisning blir det istället hög densitet i undervisningen. Tiden används till det som den ska användas till.

Föreläsare på ett av RUN:s seminarier

Region Västerbotten satsar mycket på fortbildning av de lärare som fjärrundervisar, säger Petter Lundberg. Nätverksträffar arrangeras regelbundet, men man arbetar också mycket med Facebook-grupper, där lärarna diskuterar, ställer frågor och hjälper varandra.

  – Dela-kulturen är stark bland lärarna och de lär mycket av varandra. Lärarna känner att de bryter ny mark och det är lite av en nybyggaranda. De som vill undervisa i fjärrundervisning är oftast rutinerade och nyfikna lärare som vill prova på nya sätt att undervisa.

Hur ska vi organisera och bedriva skolans verksamhet?

Fjärr- och distansundervisning ska inte ses som ett sidospår, utan som en integrerad del av arbetet med att digitalisera och utveckla skolan, säger Jörgen From. Avsikten med de reviderade styrdokumenten är att eleverna verkligen ska förstå digitaliseringens påverkan på samhället. Det ställer krav på att vi reflekterar kring hur vi bäst förbereder våra blivande vuxna för en digital värld, tillägger han. Vilka bildningsmål vill vi ha? Vilken moraluppfattning är viktig? Hur använder vi teknikens möjligheter? Det förutsätter också att vi tänker djupare och mer kvalificerat kring hur vi organiserar och bedriver skolans verksamhet.

  – Vi har ett utbildningssystem och en lagstiftning som är formad av industrisamhället. Men om några år är det inte längre meningsfullt att skilja mellan när-, fjärr- och distansundervisning. Via VR-teknik kan några elever i klassrummet vara på havets botten, lärare och elever i Frankrike kan vara med i klassrummet över nätet, och så vidare. Vi befinner oss mitt i en stor samhällsomvandling och det är hög tid att fundera på hur skolan kan matcha den. Behovet blir alltmer akut och varken beslutsfattare, de som arbetar i skolan eller allmänheten kan längre blunda för detta.

Spaningen podd 013: Om likvärdighet i prov, om att ersätta prov och något om fjärrundervisning

Spaningen podd 013: Om likvärdighet i prov, om att ersätta prov och något om fjärrundervisning

Veckans podd börjar med en rapport från Norge som undersöker om eleverna i åk 10 får likvärdig undervisning i de digitala verktyg som får användas på examensprovet i matematik. Därefter tar vi ett kliv till Storbritannien, där Nesta menar att prov snart kommer att ersättas av kontinuerlig bedömning med hjälp av artificiell intelligens (AI). Vi fortsätter med Skolverkets slutrapport om fjärrundervisning och rundar av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 49: Om likvärdighet i prov, om att ersätta prov och något om fjärrundervisning

Veckans spaning, vecka 49: Om likvärdighet i prov, om att ersätta prov och något om fjärrundervisning

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med en rapport från Norge som undersöker om eleverna i åk 10 får likvärdig undervisning i de digitala verktyg som får användas på examensprovet i matematik. Därefter tar vi ett kliv till Storbritannien, där Nesta menar att prov snart kommer att ersättas av kontinuerlig bedömning med hjälp av artificiell intelligens (ai). Vi fortsätter med Skolverkets slutrapport om fjärrundervisning och rundar av med veckans tips.

Likvärdig undervisning i digitala verktyg inför examen i matematik?

Norska utbildningsdepartementet har precis presenterat en ny delrapport i utvärderingen av matematikexamen i åk 10. Den här gången har forskare undersökt om eleverna som gjorde provet i våras har fått likvärdig undervisning i de digitala verktyg som de får använda under examen. Det handlar bland annat om kalkylprogram, som Excel, grafritande miniräknare och dynamiska geometriprogram, som Geogebra.

Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan eleverna när det gäller undervisningen i dessa verktyg. En viktig orsak är att många lärare menar att de inte har fått tillräcklig kompetensutveckling för att klara det. Ett annat skäl är att en del skolor inte prioriterar användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen. Det finns också skillnader när det gäller elevers tillgång till dem.

Forskarna konstaterar i rapporten att det här riskerar att leda till att eleverna inte ges likvärdiga förutsättningar att klara provet. De som har fått en ordentlig undervisning i de digitala verktygen får ett försprång gentemot de andra.

Detta måste förstås hanteras. Utbildningsdepartementet betonar att det inte ska finnas några digitala klasskillnader i den norska skolan. Därför måste huvudmännen se till att alla skolor har de tekniska förutsättningar som krävs och att lärare får en kompetensutveckling som motsvarar deras behov.

Förra året presenterade den norska regeringen en nationell strategi för skolans digitalisering och ett ramverk för lärares digitala kompetens. Regeringen gav samtidigt möjlighet för kommunerna att söka bidrag för att tillsammans med högskolor och universitet stärka det lokala utvecklingsarbetet. Det finns också, sedan 2014, möjlighet för matematiklärare att vidareutbilda sig, så att de kan dra nytta av de digitala möjligheterna i sin undervisning och även lära eleverna programmering.

2020 införs nya läroplaner för grund- och gymnasieskolan som betonar kärnelementen i de olika ämnena, det vill säga de kunskaper som elever behöver i samhälle och arbetsliv. För matematiken innebär det bland annat att de digitala delarna kommer att förstärkas och att programmering blir obligatoriskt. Därför är det förstås av största vikt att alla matematiklärare verkligen kan arbeta med detta i sin undervisning.

Börjar provens tid närma sig sitt slut?

I tisdags presenterade Nesta, en brittisk stiftelse som arbetar för global innovation, sina 10 förutsägelser för 2019. En av förutsägelserna var att prov kommer att ersättas av kontinuerlig bedömning och återkoppling med hjälp av artificiell intelligens.

Skolinspektionen Ofsted meddelade nyligen att man kommer att lägga mindre vikt vid provresultaten när man granskar landets skolor. Istället kommer man att titta närmare på i vilken mån undervisningen främjar elevernas personliga utveckling. Kunskap och lärande är förstås fortfarande viktigt, men det gäller också att ta med så kallade soft skills som social och emotionell intelligens i ekvationen.

Nesta menar att det här är ett gyllene tillfälle för skolan att börja dra nytta av de snabba framstegen inom ai. Det finns redan lärplattformar som använder algoritmer och maskinlärande för att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar. Det finns också system som kan ge eleverna återkoppling i realtid. I Kina pågår just nu försök på en fjärdedel av landets skolor där man drar nytta av de senaste rönen inom språkteknologi när elevers uppsatser ska bedömas.

Användningen av ai innebär också att de kunskaper och förmågor som Ofsted börjar bli intresserade av kan bedömas. Dataanalys gör det till exempel möjligt att bedöma elevernas samarbetsförmåga, tolerans och i vilken mån de kan tänka självständigt. I ett av delproven i PISA 2015 bedömdes elevers kollaborativa problemlösningsförmåga genom analys av hur de besvarade frågor från chatboten Abby. Än så länge är utvecklingen på ett ganska tidigt stadium, men det kan gå snabbt framåt.

Det här är naturligtvis inte någon problemfri utveckling, påpekar Nesta. Det finns mängder av såväl praktiska som etiska frågor som söker svar. Hur behöver skolornas tekniska infrastruktur utvecklas för att det här ska bli möjligt? Hur förändras lärarrollen och vad innebär det för lärarutbildningen? Vilka konsekvenser kan det här få för den sociala rörligheten? Vem kommer att äga och kontrollera all data som genereras? Går det att säkerställa att bedömningen blir korrekt och rättvis?

Skolverkets  slutrapport om försöksverksamheten med fjärrundervisning

Lärarbristen och svårigheten att rekrytera lärare i olika ämnen är ett ständigt återkommande ämne i den svenska skoldebatten. Fjärrundervisning kan vara en väg att gå för att åtminstone hitta en del av lösningen. 2015 reglerades den ordinarie fjärrundervisningen i skollagen och andra förordningar. Fjärrundervisning i modersmål, moderna språk och teckenspråk är tillåten från och med årskurs 7. Studiehandledning på modersmålet är också tillåten. Samma år inleddes en försöksverksamhet med fjärrundervisning i andra ämnen och även i lägre årskurser. Nu är slutrapporten färdig och överlämnad.

Fjärrundervisning är till skillnad från distansundervisning synkron, vilket innebär att lärare och elever interagerar med varandra över Internet i realtid. De försök som Skolverket följde handlade om assisterad fjärrundervisning. Med andra ord var eleverna inte ensamma i klassrummet, utan de fick även handledning och hjälp av en lärarassistent.

Fjärrundervisning är hårt reglerad och får endast anordnas om det inte finns någon behörig lärare eller om elevunderlaget är för litet. För närvarande är fjärrundervisning inte särskilt vanligt förekommande i den svenska skolan. En enkätundersökning som Skolverket genomförde i våras visar att knappt var tionde gymnasieskola har elever som får regelbunden fjärrundervisning. På grundskolan är andelen något lägre.

Skolverket konstaterar i slutrapporten att fjärrundervisning ökar elevernas tillgång till utbildning och undervisning av behöriga lärare. De ger också huvudmän och skolor möjlighet att ha ett mer flexibelt utbud av kurser än vad som annars skulle vara möjligt.

Den avgörande frågan är om fjärrundervisning håller tillräckligt hög kvalitet. Enligt Skolverket är det flera faktorer som påverkar detta. Den fjärrundervisande lärarens ämneskompetens och digitala kompetens spelar en stor roll. Andra viktiga faktorer är teknisk infrastruktur, organisation, elevgruppens storlek samt den tid som läraren har för att planera undervisningen. Den fysiska handledningen av lärarassistenten i klassrummet är också en faktor som har betydelse,

Enligt Skolverket är fjärrundervisning inte ett sätt för skolhuvudmän att spara pengar, utan det är en lösning som man bara tar till när det faktiskt inte går att rekrytera lärare. Tvärtom finns det mycket som pekar på att kostnaderna ibland ökar genom att det ställs krav på tillgång till teknisk infrastruktur och handledare i klassrummet.

I slutrapporten föreslår Skolverket att fjärrundervisning bör tillåtas i fler ämnen och vid särskilda skäl även i lägre årskurser. Försöksverksamheten ger dock inte tillräckligt underlag för att föreslå vilka ämnen som är lämpliga.

Veckans tips

Flera intressenter tittar närmare på hur undervisning över nätet kan utvecklas och användas. Det oberoende forskningsinstitutet Ifous genomförde 2016-17 forsknings- och utvecklingsprojektet Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever tillsammans med RISE och Umeå universitet. Syftet var att ta reda på hur fjärrundervisning kan öka likvärdigheten och utveckla undervisningens kvalitet för alla elever, oavsett var i landet som skolan finns.

Nu ligger man i startgroparna för ett treårigt projekt som ska omfatta både distans- och fjärrundervisning, och som vänder sig till grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Förberedelserna pågår året ut och i januari planeras ett uppstartsmöte.

iDAG är en satsning av Lapplands gymnasium, Luleå tekniska högskola och Norrbottens kommuner som precis gått i mål. Under tre år har man, med delfinansiering från Vinnova, byggt och drivit en innovativ testmiljö, där man provat nya sätt att bedriva fjärrundervisning. En viktig tanke har varit att skapa arbetssätt som möjliggör sömlösa övergångar mellan fjärrundervisning och undervisning i klassrumsmiljö.

Region Västerbotten och MediaCenter satsar också att utveckla fjärrundervisningen och att få igång det regionala och lokala samarbetet. Umeå universitet, Umeå kommun samt Skellefteå kommun hör till dem som deltar. Bland annat arrangeras kurser och konferenser i ämnet. I nuläget befinner sig 14 kommuner i en planerings- eller uppstartsfas med fjärrundervisning.

Hur kan skolan möta och hantera lärarbristen?

Hur kan skolan möta och hantera lärarbristen?

Bristen på legitimerade lärare är ett växande problem på många håll i landet. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att aktuell forskning lyfter fram den kompetente lärarens avgörande roll för elevernas lärande. Med andra ord finns det både risk för att skolans kvalitetsutveckling och dess likvärdighet hotas. Vilka slags åtgärder är möjliga för att möta och hantera det här?

Pensionsavgångar, fler elever och krav på lärarlegitimation

Lärarbristen behandlas ofta i den svenska skoldebatten ur olika perspektiv. Statistiska centralbyråns prognos från våren 2015 är en vanlig utgångspunkt. Enligt den kommer 65 000 legitimerade lärare att saknas i Sverige 2025. Analyser av det nuvarande läget visar att bristen inte slår jämnt över landet. Det är stora skillnader mellan olika ämnen, mellan olika skolor och mellan olika kommuner.

Stora pensionsavgångar och ett ökat antal elever i många kommuner är två viktiga orsaker till lärarbristen. Skollagens krav på att endast legitimerade lärare får ansvara för undervisning och sätta betyg självständigt skapar ytterligare problem. Enligt huvudregeln är lärarlegitimation även ett krav för att få fast anställning. Många skolor kommer därför sannolikt att få svårt att bedriva sin verksamhet i enlighet med styrdokumentens ramar.

En kunnig lärare är en central faktor för elevernas lärare

Bristen på utbildade och yrkeskunniga lärare är också bekymmersam med tanke på att svensk och internationell forskning tydligt säger att lärarens kompetens, förmåga och engagemang är den faktor som påverkar elevernas lärande mest. John Hattie visar detta i sin forskningsöversikt Synligt lärande och Jan Håkansson och Daniel Sundberg gör detsamma i sina översikter Utmärkt skolutveckling och Framgång i undervisningen.

Håkansson och Sundberg konstaterar att lärarens förmåga att skapa sammanhang, motivera, strukturera och förklara har en avgörande betydelse för elevernas lärande. En nödvändig faktor för att detta ska fungera är att huvudmän och skolledare tar ansvar för att skolans pedagogiska uppdrag hamnar i fokus. Här gäller det att se till att verksamheten organiseras så bra som möjligt, att ge lärarna tillgång till den tid och utrustning de behöver samt att arbeta med lärarnas lärande och en systematisk kvalitetsutveckling av undervisningen.

Kompetensförsörjningen är en nyckelfråga

Skolkommissionen lyfter både i ett delbetänkande och i sitt slutbetänkande fram kompetensförsörjningen som en av skolans nyckelfrågor under de kommande åren. Det här problemet måste lösas för att det ska vara möjligt att höja kunskapsresultaten, förbättra kvaliteten och skapa lika möjligheter för alla elever i den svenska skolan. Dels handlar det om att öka intresset för lärarutbildningarna och att se till att yrkesverksamma lärare stannar kvar. Det är också viktigt att motivera de som lämnat läraryrket att återvända och att underlätta för invandrade lärare att utöva sitt yrke. Satsningar på kompletterande pedagogisk utbildning för dem som har ämneskompetensen kan också behövas. Samtidigt är det nödvändigt att huvudmännen får det stöd som krävs för att utveckla och stärka skolans undervisning och för att skapa en god lärandemiljö för alla.

Nya yrkeskategorier i skolan

Vilka ytterligare möjligheter finns det att göra det möjligt för elever att få tillräcklig tillgång till lärarledd undervisning i skolan? En väg kan vara att renodla lärares uppgifter, så att de helt kan fokusera sin tid på det pedagogiska arbetet. Detta öppnar för nya yrkeskategorier som kan komplettera och avlasta läraren. Lärarassistent är ett sådant exempel. Den här yrkeskategorin nämns inte i skollagen, så det är arbetsgivaren som bestämmer kompetenskrav och arbetsuppgifter. För det mesta handlar det om att ta över vissa administrativa sysslor, att fungera som stöd i och utanför klassrummet samt att sköta delar av kontakten mellan hem och skola.

Tvåskift

En mer radikal lösning är att tänka i nya banor kring hur skolans verksamhet ska organiseras och när undervisningen ska bedrivas, för att använda redan befintliga resurser så effektivt som möjligt. 2015 skrev direktören för National Education Trust i Storbritannien en artikel i The Guardian där han argumenterar för tvåskift i skolan. På det här sättet utnyttjas både skollokaler och lärares arbetstid optimalt, menar han. Lärare som undervisar i ämnen som det är svårt att rekrytera till, kan undervisa mitt på dagen för att täcka in båda skiften. Ett ytterligare plus är att den administrativa kostnaden per elev minskar.

Tvåskift används redan på skolor i bland annat Dubai, Egypten, Indien, Singapore och USA, men frågan är hur pass genomförbart det är här. Lärares arbetsvillkor förändras på sätt som nog många skulle få svårt att acceptera. Dessutom påverkas till exempel barn- och fritidsverksamhet, och frågan är när barn och föräldrar skulle få tid att umgås.

Artificiell intelligens, augmented reality och virtual reality

Ett bättre utnyttjande av den digitala utvecklingen verkar vara en mer framkomlig väg. Det pågående arbetet inom artificiell intelligens (ai), augmented reality (ar) och virtual reality (vr) kan säkert efterhand öppna spännande möjligheter att utveckla undervisningen och att komplettera lärarens arbete. Man kan tänka sig system som använder ar för att addera information till den fysiska verkligheten, utnyttjar vr för att skapa simulationer och tar nytta av ai för att ge skräddarsydd handledning och hjälp efter varje elevs förutsättningar. Digitala hemassistenter som Google Home och Amazon Echo används på sina håll för att underlätta vardagens olika sysslor. Teknikutvecklingen kan även utnyttjas för att skapa digitala lärarassistenter, och tillsammans med ar och vr öppnas nya horisonter.

Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom de här områdena – inte minst i Kina samt bland de stora it-företagen. Inom edtech-branschen finns också ett växande intresse att ta fram lösningar för undervisning och lärande. Än så länge handlar det nästan uteslutande om framtida möjligheter, men det är ett viktigt område att bevaka.

En robot som hjälplärare

Att ha en robot som hjälplärare är ett annat sätt att använda ai som hjälp och stöd i lärarens undervisning. Det europeiska forskningsprojektet EMOTE, som avslutades förra året, förde in den människolika roboten Nao i några svenska klassrum. Under projektets gång följde och analyserade forskare hur roboten kan användas för att hjälpa och vägleda elever i klassrummet. Programmeringen av roboten utgick ifrån observationer av hur lärare går tillväga: de försöker föra in eleverna på rätt spår, ger ledtrådar och försöker på olika sätt att utveckla och förklara.

Även i Danmark har man nyligen undersökt vad som händer när Nao och liknande robotar kommer in i klassrummet. Slutsatsen är att användningen av robotar inte var grundad i ämnesdidaktiska överväganden i någon större utsträckning. Det var också upp till den enskilde läraren att ta reda på hur en robot faktiskt kan användas i undervisningen. Utan didaktisk design och tydliga mål är det svårt att se någon särskild nyttoeffekt, menar de danska forskarna.

Erfarenheterna från Danmark ställer viktiga frågor kring hur en robot kan utveckla och förbättra undervisningen och vad som krävs för att använda tekniken så bra som möjligt. Forskarna i EMOTE konstaterar att den pedagogiska användningen av robotar än så länge är på ett mycket tidigt stadium. Men just därför är det viktigt att området beforskas så att både risker och möjligheter kan belysas. De påpekar också att det är viktigt att vi redan nu ställer oss frågan om vi verkligen vill att våra barn ska växa upp, lära och utvecklas som människa tillsammans med en robot. Genom att reflektera kring och diskutera detta bland en större allmänhet, blir det möjligt att påverka den kommande utvecklingen.

Assisterad fjärrundervisning

En annan möjlighet är att använda assisterad fjärrundervisning för att öka tillgången till lärare i skolan. Precis som vid distansundervisning befinner sig lärare och elever i olika fysiska rum, men här sker undervisningen i realtid. Dessutom finns lärarassistenter tillsammans med eleverna för att hjälpa till.

Under det här läsåret genomförs ett pilotprojekt i Danmark tillsammans med fyra kommuner. Ett viktigt syfte är att börja ta reda på hur man kan ge tillgång till behöriga lärare över nätet till elever i mindre orter där det är svårt att rekrytera. Ett annat syfte är att undersöka hur en sådan här lösning kan bidra till att skapa en mer interaktiv och omväxlande undervisning för alla elever.

Det handlar alltså både om att öka likvärdigheten och att stimulera den pedagogiska utvecklingen. Här är det viktigt att de tekniska lösningar som används är välkända och beprövade. Läraren ansvarar med hjälp av lärarassistenten för att undervisningen är varierad och utvecklande. Det är också nödvändigt att undervisningen är väl anpassad till såväl ämnet som undervisningens mål och elevernas olika förutsättningar.

I Sverige har skollagen länge lagt hinder i vägen för fjärrundervisning, men nu är en förändring på gång. Skolverket ansvarar för en försöksverksamhet som pågår till och med juni 2018, och som är tänkt att ge en bild av vilka möjligheter som öppnar sig. Ifous genomför också ett FoU-program tillsammans med RISE och flera kommuner som avslutas senare i år. Tanken är att öka kunskapen om vad som krävs av organisation, teknik och metodik för att fjärrundervisning ska fungera väl, och hur den kan komma till nytta för eleverna.

Erfarenheterna från Finland, bland annat i arbetet med det virtuella gymnasiet ViRum och i skärgårdsskolorna på Åland, visar behovet av en bättre förståelse av elevers erfarenheter av att lära i en virtuell miljö. Det är också nödvändigt att ta reda på mer om vilka faktorer som kan främja och hämma undervisning och lärande när det sker i form av fjärrundervisning.

Försök hitta vägar i samarbete med forskningen

Utan tvekan är det viktigt att det finns lärare och andra yrkeskategorier på plats i skolan för att ge hjälp och stöd åt eleverna i deras kunskapsutveckling. Därför gäller det att satsa på rekrytering och att utveckla skolan till en attraktiv arbetsplats. Men det är säkert minst lika viktigt att använda teknikens möjligheter för att komplettera de mänskliga resurserna.

Vi befinner oss fortfarande i en brytningstid och det är svårt att veta vilka vägar som leder framåt. Organiserade försök tillsammans med forskare kan hjälpa oss att ta reda på vart vi kan gå för att hantera lärarbristen och för att uppnå skolans mål.

Text: Stefan Pålsson