Etikett: Kompetensutveckling

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lars-Åke Nordén

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Lars-Åke Nordén

Lars- Åke Nordén arbetar som ämnesdidaktisk forskare inom datavetenskapens didaktik på Institutionen för informationsteknologi, avdelningen för datorteknik, vid Uppsala Universitet. Han intresserar sig i sin forskning  för vad som händer när en yrkeskategori, exempelvis lärare, får veta att de måste skaffa sig nya kompetenser, till exempel digitala kompetenser, eftersom de behöver det i sin yrkespraktik. Hur bygger de upp de här kompetenserna? Hur förändras deras förhållningssätt? Vilka värderingar har de?

Forskning visar att lärares värderingar och förhållningssätt ofta överförs till eleverna och har en relation till deras lärande. Därför är det viktigt att lärare har ett sunt och realistiskt förhållningssätt till området, konstaterar Lars-Åke Nordén. En lärare som känner sig trygg i ett ämnesområde har en större benägenhet att påverka elevernas lärande positivt.

Om skolan får kunskap om hur man bygger upp självskattning och hur man stärker lärares ämnesidentitet inom det digitala området, kan det påverka vilken typ av kompetensutveckling man satsar på och vilka undervisningsformer som används. Det finns en väldigt stark koppling mellan det här och lärares praktik, både i termer av undervisning och kompetensutveckling, säger Lars-Åke Nordén.

Många lärare har både en tendens att underskatta sin egen initiala kompetens inom det digitala området och att problematisera den. Om man lyckas avdramatisera det här och skapar en medvetenhet hos lärare om att de faktiskt redan kan väldigt mycket, så påverkar det deras självskattning, självbild och undervisning positivt, menar Lars-Åke Nordén. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Linda Mannila

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Linda Mannila

Linda Mannila är adjungerad universitetslektor i datavetenskapens didaktik vid Linköpings universitet. Hon arbetar också med utvecklings- och strategiarbete kring skolans digitalisering tillsammans med flera kommuner i Finland och i Sverige. I sin forskning förenar hon samhällsutveckling, digitalisering och datavetenskap.

Linda Mannilas forskning är praktiknära och analyserar programmering, making och digital kompetens i skolan ur ett lärar- och elevperspektiv. Hon har arbetat med programmering sedan 2002 och disputerade 2009 i datavetenskap på en avhandling om att undervisa i programmering för nybörjare.

De didaktiska frågor kring undervisning i programmering som man länge funderat över på högskolenivå, börjar nu bli aktuella även för grundskolan, menar Linda Mannila. Samtidigt väcks många nya frågor: Hur lär vi ut programmering på bästa sätt? Vad innebär det egentligen att programmera när man är sju år?

Lärarna spelar en central roll nu när man för in ett helt nytt område som berör så många lärare. Hur upplever lärare att de hanterar programmeringen? Inom vilka områden behövs kompetensutveckling?

Just nu införs programmering i skolan i många delar av världen. Det finns inte någon tidigare erfarenhet av detta, så därför är all forskning av värde. Allt som görs inom det här området bidrar till att bygga den kunskapsbas som krävs för att förstå hur införandet ska gå till och vilka stödinsatser som krävs.

Här är det både värdefullt att veta vad som fungerar och vad som inte fungerar, understryker Linda Mannila. Därför gäller det att forskningen även rapporterar om misslyckade försök. Det är avgörande att alla kan få en rättvisande bild av hur man bör gå tillväga och vilka fällor som måste undvikas. Annars kommer mycket arbete att göras i onödan.

Samtidigt är det viktigt att hitta sätt att sprida forskningsresultaten vidare till skolan. Här kan den verkligen komma till nytta, påpekar Linda Mannila. Hon tror själv att praktiknära forskning kan vara ett sätt att väcka lärares intresse för vad forskningen kommer fram till. 

Spaningen Podd 037: KVAL, IoT-hubb Skola och en forskarintervju

Spaningen Podd 037: KVAL, IoT-hubb Skola och en forskarintervju

Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.

Den här veckan tittar vi närmare på två projekt som RISE deltar i, och som behandlades i två artiklar på Spaningen tidigare i veckan. Båda projekten kommer att presenteras i seminarier på Almedalen den 1 juli. Vi fortsätter med en forskningsintervju från Learning Forum och rundar av med veckans tips.

Veckans spaning: KVAL, IoT-hubb Skola och en forskarintervju

Veckans spaning: KVAL, IoT-hubb Skola och en forskarintervju

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens

Samhällsutvecklingen och digitaliseringen av skolan kräver kompetensutveckling som kostar landets skolhuvudmän miljardbelopp varje år. Men leder satsningarna till önskat resultat? Hur kan huvudmän kvalitetssäkra lärares och skolledares professionella lärande?

Lidingö stad och Skellefteå kommun har tillsammans med RISE och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet tagit initiativ till projektet Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens (KVAL). Målet är att ta fram ett digitalt verktyg som gör det möjligt att se och utveckla det professionella lärandet.

Tidigare i veckan berättade Sara Penje och Kristina Björn om satsningen i en artikel på Spaningen. KVAL kommer att presenteras på ett seminarium på Kapitelhusgården i Almedalen 1 juli.

Genom att förena beprövade utvärderingsmetoder och etablerad forskning om professionellt lärande, digitala verktyg, design och organisation kan resultat och effekter förhoppningsvis bli synliga. Vinnova finansierar det första steget i KVAL som en del av sin satsning Utmaningsdriven innovation.

I det första steget gäller det att utveckla projektbeskrivningen och att skriva en handlingsplan för nästa fas av projektet. Steg två handlar om att fördjupa samarbetet mellan aktörerna och att börja utveckla och testa konkreta lösningar.

Att kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens är naturligtvis en komplex utmaning. Å andra sidan finns det stora behov av utveckling på området. Det innebär också goda möjligheter att dra nytta av digitala verktyg för att lära mer om och att bli bättre på processen.

KVAL har precis lanserat en nationell enkät för att få en ögonblicksbild av hur det ser i Sverige idag. Syftet är att försöka ta reda på hur skolhuvudmän runt om i landet hanterar kompetensutvecklingen. Alla intresserade skolhuvudmän är välkomna att delta i enkäten.

IoT-hubb Skola

Hur kan uppkopplade lokaler och föremål användas i skolan för att utveckla undervisning och lärande? Åsa Blide Larsson och Lars Lingman berättade häromdagen på Spaningen vad som är på gång i IoT-hubb Skola, som nu går in i en mer konkret och undersökande fas. Projektet kommer att presenteras 1 juli på ett seminarium på Kapitelhusgården i Almedalen.

I IoT-hubb Skola arbetar Kungsbacka, Lidingö, Eskilstuna, Västerviks, Falköpings och Skellefteå kommun samt NTI Gymnasiet, Rytmus och Stadsmissionens skolstiftelse tillsammans med RISE, med stöd av Stockholms universitet, Atea och Microsoft. Kungsbacka kommun är projektägare och RISE ansvarar för projektledningen.

Än så länge finns det nästan ingen forskning alls om vad IoT innebär för skolans pedagogiska verksamhet. Därför är det angeläget att börja fästa blicken på det. Vilka hinder och möjligheter visar sig när uppkopplade sensorer, mikrofoner, kameror och andra digitala tekniklösningar används i undervisningen?

Inom projektet arbetar man med testcase inom olika områden för att se vad som är möjligt att göra. I ett testcase använda luftsensorer för att mäta luftkvaliteten i och utanför skolan. Ett annat testcase undersöker hur en uppkopplad robot kan användas för att låta frånvarande elever delta i undervisningen. Här använder man Robbit, en billig fjärrstyrd robot, baserad på öppen hård- och mjukvara, som utvecklas av RISE Interactive i Göteborg.

I ett tredje testcase mäts och visualiseras lärares fysiska rörelser i klassrummet för att det ska bli möjligt att analysera hur det påverkar elevernas lärande. Syftet är inte att övervaka lärare, utan att med hjälp av visualiseringar ge dem ett bättre stöd för att utveckla sin undervisningsmetodik.

Den stora utmaningen med IoT är att hitta en lämplig avvägning mellan behov, nytta, integritet och säkerhet. Det finns mycket som är möjligt, men elevers och lärares behov måste alltid vara i främsta rummet.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Veckans intervju är med Robert Ramberg, professor på Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Han har disputerat i kognitiv psykologi, och i sin forskning undersöker han hur digitala och andra stöd kan stärka lärande och samarbete. Just nu arbetar han med IoT-Hubb Skola.

Veckans tips

I höst anordnar Göteborgs universitet en nätbaserad kurs på kvartsfart som ger en introduktion till digitalisering för lärare. Kursen är utformad så att den ska kunna följas vid sidan av arbetet, och den vänder sig till lärare från grundskola till högre utbildning.

Ansökan är öppen från 15 juli. Eftersom de sökande rangordnas efter ansökningsdatum, är det en god idé att söka så tidigt som möjligt.

Kursen består av tre delar: Den inleds med en introduktion till samhällets digitalisering och därefter behandlas hur AI förändrar relationen människa-maskin och ändrar villkoren för lärande. Den sista delkursen tar upp utmaningar och möjligheter med mobil teknologi och lärande i skolan.

Kvalitetssäkra lärares professionella lärande

Kvalitetssäkra lärares professionella lärande

Samhällsutvecklingen och digitaliseringen av skolan ställer krav på fortlöpande kompetensutveckling som kostar landets skolhuvudmän miljardbelopp varje år. Men leder satsningarna till önskat resultat? Hur kan huvudmän kvalitetssäkra lärares och skolledares professionella lärande? RISE hoppas kunna besvara de här frågorna i projektet KVAL, som presenteras på ett seminarium i Almedalen 1 juli.

Ett digitalt verktyg som kan utveckla det professionella lärandet

Lidingö stad och Skellefteå kommun har tillsammans med RISE och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet tagit initiativ till projektet Kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens (KVAL) . Målet är att ta fram ett digitalt verktyg som kan hjälpa oss att se och utveckla det professionella lärandet, säger Kristina Björn, utbildningsstrateg och projektledare på RISE.

  – Vår ambition är att bidra till den svenska skolans kompetensförsörjning och kvalitetsutveckling. Samtidigt vill vi underlätta utnyttjandet av de möjligheter som digitaliseringen skapar för undervisning och administration. Genom att förena beprövade utvärderingsmetoder och etablerad forskning om professionellt lärande, digitala verktyg, design och organisation hoppas vi att resultat och effekter ska bli synliga.

En komplex utmaning som kan ge stora möjligheter

Vinnova finansierar det första steget i KVAL som en del av sin satsning Utmaningsdriven innovation. Arbetet inleddes i november förra året, och under sommaren kommer rapporten att bli klar. I det första steget gäller det att utveckla projektbeskrivningen och att skriva en handlingsplan för nästa fas av projektet. Steg två handlar om att fördjupa samarbetet mellan aktörerna och att börja utveckla och testa konkreta lösningar.

Kristina Björn

Att hitta sätt att kvalitetssäkra lärares lärande och kompetens är naturligtvis en komplex utmaning, betonar Kristina Björn. Å andra sidan finns det behov av utveckling på området. Det innebär också stora möjligheter att dra nytta av digitala verktyg för att lära mer om och att bli bättre på processen.

  – Det är svårt att hitta bra verktyg inom det här området. Därför undersöker vi verktyg från andra områden som skulle kunna fungera i det här sammanhanget. Vi har bland annat studerat några som används inom HR för att följa upp medarbetares känslor och uppfattningar.

Det är naturligtvis nödvändigt att veta vilka data som behövs, påpekar Sara Penje, som är utvecklingschef på Lärande- och kulturförvaltningen i Lidingö stad.

  – Det sägs att som man frågar får man svar – och det stämmer ju! Därför tänker vi på vilka typer av frågor som vi behöver ställa när vi granskar befintliga verktyg. Det är också viktigt att det är möjligt att mäta ofta och utan några större insatser. Då går det snabbt och enkelt att se om utvecklingen går åt rätt eller fel håll.

Outcome mapping är en viktig inspirationskälla

Outcome mapping är en av de etablerade utvärderingsmetoder som man tittar närmare på i projektet. Den togs ursprungligen fram för att för att se till projekt i utvecklingsländer leder till långsiktig förändring och önskade effekter, men den kan även användas inom andra områden. Metoden utgår ifrån premissen att det inte räcker att se till hur resultatet blir. Det gäller också att undersöka om det sker beteendeförändringar i hela organisationen som möjliggör ett fortsatt utvecklings- och förändringsarbete. Finns det några strukturella hinder som måste hanteras?

Hittills har outcome mapping inte använts inom utbildningsvärlden i någon större utsträckning, men det finns intressanta möjligheter som behöver undersökas närmare, menar Kristina Björn.

  – Jag tror att outcome mapping kan vara en viktig inspirationskälla för oss när vi bygger ett verktyg som leder lärprocessen framåt. Lärande handlar i hög grad om att förändra beteenden i undervisningen: hur man tänker och hur man gör. Därför är det förstås avgörande att få fram ett verktyg som kan ge stöd och vägledning i den processen. Det gäller också att förbättra datainsamlingen och att se hur det kan användas för att förstärka lärandet.

Nästa fas handlar om att testa konkreta lösningar

KVAL letar även efter en testbäddsstruktur som kan användas i nästa fas av projektet. En möjlig kandidat är PANG – professionellt lärande i nätverksgrupper, berättar Sara Penje.

Sara Penje

  – PANG är en satsning på lärares kompetensutveckling som Lidingö stad började arbeta med 2018. Tanken är att bygga en organisation som möjliggör ett storskaligt lärande och det finns en tydlig struktur som fokuserar på styrning och ledning i hela kommunen. Centrala utvecklingsområden kartläggs och det gäller att se till att alla lärare är med på tåget. Här finns ett väl förarbetat nätverk som vi kan bygga vidare på, men det har inte fattats några beslut än.

Nationell enkät ska ge en ögonblicksbild av läget

KVAL har precis lanserat en nationell enkät för att få en ögonblicksbild av hur det ser i Sverige idag. Alla intresserade skolhuvudmän är välkomna att vara med, säger Kristina Björn.

  – Vi vill helt enkelt försöka ta reda på hur man hanterar kompetensutvecklingen runt om i landet. Gör man en uppföljning? Hur går det i så fall till? Används resultatet i planeringen? Har man något verktyg eller någon metod som stöd i det här arbetet? Det blir naturligtvis inte något vetenskapligt underlag, men vi hoppas ändå kunna få en ganska bra bild av hur det ser ut idag.

Vad händer härnäst?

När rapporten om steg ett är klar, blir nästa steg att förbereda ansökan inför steg två. Ansökan ska vara inlämnad till Vinnova senast 25 september, avslutar Kristina Björn.

  – Arbetet med steg ett har gett oss en klarare och mer fördjupad bild av problematiken. Vi ser också att det finns ett stort intresse och engagemang bland många huvudmän för KVAL. Nu är vi intresserade av att ta arbetet vidare till nästa steg. Inför steg två behöver vi utvidga konsortiet. Vi kommer därför att närma oss en möjlig leverantör av den digitala miljön för verktyget och ta reda på om de vill vara med i det fortsatta arbetet.

Ny högskolekurs om spel, spelande och spelkultur

Ny högskolekurs om spel, spelande och spelkultur

Under senhösten startar Högskolan i Skövde en fristående halvfartskurs på 7.5 poäng i spel, spelande och spelkultur tillsammans med RISE. Kursen vänder sig till alla som är intresserade av ämnet, men är särskilt av värde för yrkesgrupper som möter spel och spelkultur i sin vardag, till exempel socionomer, bibliotekarier och lärare.

Spel, spelande och spelkultur ur olika perspektiv

Kursen leds av Jonas Linderoth, som är professor i media, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde. Den ges i form av blended learning, vilket innebär att det mesta sker på distans, men att det också blir några fysiska träffar i Göteborg. Kursen kommer att pågå under andra hälften av höstterminen och avslutas efter jullovet. Antagningen öppnar 15 juli.

Tanken med kursen är att belysa spel, spelande och spelkultur ur olika samhälleliga, sociala och psykologiska perspektiv, säger Jonas Linderoth.

  – Kursen kommer att ta upp forskning, policy och beprövad erfarenhet kring de möjligheter och problem som uppstår när skolan, biblioteket, fritidshemmet, socialtjänsten och andra samhällsaktörer möter spelkulturen. I grund och botten ser jag kursen som ett folkbildande projekt. Många av de här samhällsaktörerna har inte alls förstått hur stor spelvärlden är och hur den på olika sätt påverkar samhället och vardagen. Det måste vi börja göra något åt!

Spel som kulturyttring

Kursen kommer att ta upp fyra samhällsrelevanta teman, berättar Jonas Linderoth. Ett av temana är spel som kulturyttring, det vill säga hur spel fungerar som informationsbärare och kommunikationsform, hur spelindustrins struktur och villkor ser ut samt samt vad forskningen säger om spelares interaktioner i virtuella onlinevärldar.

Jonas Linderoth, Högskolan i SKövde

  – Här kommer vi att utgå ifrån olika svenska och internationella perspektiv på medie- och informationskunnighet. Spelkunnighet, som på engelska heter game literacy, är en aspekt av begreppet medie- och informationskunnighet, men det glöms tyvärr ofta bort. Om man vill kunna använda olika former av medier och förstå deras roll i samhället, kan man helt enkelt inte förbise spelen.

Våldsamt innehåll och problematiskt spelande

Det andra temat är problematiskt spelande, som kommer att ta upp begreppet spelberoende och problematik kring så kallade hemmasittare i relation till spel. Ett tredje tema är spel som representationsform. Här kommer forskning om våldsamt innehåll, problematiska representationer i spel och yttrandefrihetsfrågor att behandlas.

  – Det finns en klassisk mediekritik som säger att spelare kan påverkas negativt och själva bli våldsamma om de spelar spel som innehåller mycket våld. Därför är det viktigt att få en inblick i vad forskningen säger, så att man kan få en realistisk och balanserad syn på saken. Vi kommer också att ta upp hur spelvärlden i vissa avseenden närmar sig gamblingvärlden och hur dark design patterns i spelen kan lura barn att köpa grejer och göra kortsiktiga vinster. Det här är också en del av medie- och informationskunnigheten – att förstå hur spelare kan påverkas och manipuleras av spel.

Spel och spelkultur som utgångspunkt för verksamhetsutveckling

Det fjärde temat fäster blicken på hur spel och spelmekanik kan användas som resurser i utvecklingsarbete. Det handlar om hur spelkulturen kan fungera som utgångspunkt för verksamhetsutveckling och värdegrundsarbete och visar bland annat hur spelbaserat lärande, gamification och andra ansatser kan komma till nytta, säger Jonas Linderoth.

  – Jag hoppas att vi snart i större utsträckning kan börja använda spel i undervisningen på samma sätt som vi länge har använt oss av litteratur, drama, konst och musik. Men det förutsätter förstås en bättre förståelse för hur spelmekanik och spel fungerar. Därför kommer vi att ha en dagslång workshop som ägnas åt analog och digital speldesign. Under ena hälften av dagen ska de studerande utveckla ett bräd- eller rollspel och under de andra ska de ta fram ett plattformsspel.

Dina förkunskaper spelar ingen roll – det finns möjligheter för alla

På Högskolan i Skövde finns sedan länge flera utbildningsprogram som rör spel, spelutveckling och digitalt berättande. Nu kan den erfarenheten och kompetensen även användas i utbildningen av andra yrkesgrupper, konstaterar Jonas Linderoth.

  – Kursen kommer att vara helt anpassningsbar efter var och ens kunskaper. Det spelar ingen roll om du är helt okunnig eller ganska väl insatt i ämnet. Vi kommer att bygga ett onlinebibliotek där de studerande själva kan välja vilken litteratur de vill fördjupa sig i.

Kursen avslutas med att varje studerande gör ett miniprojekt som är kopplat till sitt eget arbetsområde. En bibliotekarie kan till exempel skapa en utställning som bygger på forskningsrapporter och en lärare kan ta fram en presentation av spel och spelkultur som kan visa på ett föräldramöte. Här är ramarna ganska vida, tillägger Jonas Linderoth.

  – Om kursen fortsätter under kommande terminer, siktar vi på att göra en ren distanskurs. Vi kommer även att börja använda spel som en del av undervisningen, för att visa på möjligheterna på ett tydligt och konkret sätt. Tyvärr är vi som ofta talar om spel ganska dåliga på att leva som vi lär, men det ska bli ändring på det!

Spaningen Podd 030: En skola på vetenskaplig grund, digitalt kompetenslyft i Danmark samt en forskarintervju med Eva Svensson

Spaningen Podd 030: En skola på vetenskaplig grund, digitalt kompetenslyft i Danmark samt en forskarintervju med Eva Svensson

Den här veckan börjar vi med en ny forskningsrapport som tar upp viktiga aspekter av hur de praktiska förutsättningarna för en skola på vetenskaplig grund faktiskt ser ut. Efter det går vi vidare med Danmarks handlingsplan för ett digitalt lyft på de högre utbildningarna och därefter presenteras den första forskarintervjun från förra årets Learning Forum. Allra sist kommer veckans tips!

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden Spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: En skola på vetenskaplig grund, digitalt kompetenslyft i Danmark samt en forskarintervju med Eva Svensson

Veckans spaning: En skola på vetenskaplig grund, digitalt kompetenslyft i Danmark samt en forskarintervju med Eva Svensson

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Bristande förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund

Skollagen säger att skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med andra ord ska lärares arbete baseras på forskning och den skolutveckling som bedrivs ska genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt. Det innebär att det finns ett behov av en större och bättre samverkan mellan skolan och den akademiska forskarvärlden. Praktiknära forskning är en viktig väg för forskare och lärare att tillsammans utveckla undervisningen och förbättra elevernas måluppfyllelse.

Universiteten i Göteborg, Karlstad, Uppsala och Umeå leder sedan 2017, på uppdrag av regeringen, arbetet med att skapa samverkansmodeller och formulera avtal kring praktiknära forskning som ska vara hållbara på längre sikt. Satsningen kallas ULF, som är en bokstavsförkortning av det längre namnet Utbildning, lärande och forskning, och pågår till 2021. Inspirationen kommer från ALF-avtalet inom sjukvården, som gör det möjligt för läkare att förena kliniskt arbete med forskning och som öppnar upp för läkarstuderande att praktisera i miljöer där det bedrivs klinisk forskning.

Skolan och forskarvärlden måste skapa de förutsättningar som behövs för att forskare och lärare ska kunna samverka kring forsknings- och utvecklingsarbete i sin vardag. För skolans del betyder det att det måste finnas en infrastruktur för lärares kollegiala samarbete, där man delar med sig av kunskaper och erfarenheter kring planering och efterarbete av undervisningen. Utan en organiserad samverkan bland lärare ute på skolorna, blir det svårt att skapa professionella lärgemenskaper tillsammans med forskare.

I en enkätstudie bland 2 200 lärare i grund- och gymnasieskolan, som kom i början av förra veckan, framgår att det på många skolor finns stora brister inom det här området. Studien genomfördes inom ramen för ULF av fyra forskare vid Karlstads universitet tillsammans med medarbetare på statistikmyndigheten SCB.

De flesta lärare uppger att det inte finns någon organiserad tid för kollegial samverkan kring undervisning på sin skola. En majoritet menar också att de inte har någon möjlighet att arbeta systematiskt med att kartlägga och följa upp elevers resultat eller att prova olika pedagogiska och didaktiska modeller som kan utveckla undervisningen.

I stort sett alla lärare har tillgång till digitala lärplattformar, men de används inte i någon större utsträckning som verktyg i planering och efterarbete av undervisningen. Detta är ett av delmålen i den nationella strategin för skolans digitalisering, så här återstår mycket att göra. Fördelarna som digitaliseringen skapar ska tas tillvara för att underlätta och effektivisera det dagliga arbetet.

De brister som studien visar måste tas med i ULF:s fortsatta arbete med att ta fram fungerande modeller för samverkan mellan skolan och forskarvärlden, konstaterar de fyra forskarna. Det är en viktig förutsättning för att kunna förverkliga en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Digitalt kompetenslyft på gång på högre utbildningar i Danmark

I tisdags lade den danska regeringen fram en handlingsplan för att stärka teknologiförståelse, digital kompetens och digitalt lärande på de högre utbildningarna. Här slår man fast att alla studerande, oavsett utbildning, behöver lära sig att förstå och förhålla sig konstruktivt och kritiskt till den digitala utvecklingen inom sina utbildningsområden. Det är absolut nödvändigt i en värld som blir alltmer digitaliserad. Inte minst är det viktigt på lärarutbildningen

I januari förra året presenterade regeringen en nationell strategi för den digitala teknikutvecklingen, där man betonar värdet av att hela utbildningssystemet stimulerar de studerandes teknikintresse och utvecklar deras digitala kompetens. Det är positivt för samhällsutvecklingen, menar man. För grundskolans del resulterade det i en satsning på försök med undervisning i teknologiförståelse, och nu är det alltså dags för de högre utbildningarna

För att undervisningen ska kunna utveckla de studerandes digitala kompetens, måste naturligtvis de som undervisar på universitet och andra högre utbildningar ha en genomgripande förståelse av vad det handlar om. De ska också kunna använda it och digitala medier på sätt som höjer kvaliteten på undervisningen och ökar de studerandes lärande. Regeringen satsar på fleråriga kompetenslyft som ska göra detta möjligt. Man kommer också att föra en dialog med utbildningsanordnarna om att kräva digital kompetens av de som undervisar på deras utbildningar.

Det är viktigt att sprida kunskap och erfarenhet om vilka arbetssätt och metoder som fungerar i undervisningen. Därför anslår regeringen medel till uppbyggnaden av ett nationellt kunskapscenter i Danmark som ska arbeta med detta. Man satsar också på en rad andra aktiviteter som främjar samarbete och kunskapsdelning, bland annat konferenser, workshops och nätverk. Det gäller också att ta bort allt som lägger hinder i vägen för digitaliseringen av de högre utbildningarna. Hit hör bland annat examensreglerna och upphovsrätten.

Första forskarintervjun från Learning Forum

På Learning Forum i Göteborg förra året videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmste månaderna kommer det att publiceras minst en film i veckan på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs även ut på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text

Först ut är Eva Svensson, som  är grundskollärare i årskurs 4-9 i Helsingborg och kommunlicentiand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Hon arbetar med en studie av lärare som använder Google Classroom för vetenskapskommunikation och för att utveckla elevernas naturvetenskapliga allmänbildning. Syftet är att analysera hur lärare använder digitala resurser och verktyg i sin undervisning, varför de gör det och på vilka sätt det påverkar elevers lärande och samverkan mellan lärare

Veckans tips

Linnéuniversitetet driver tillsammans med SKL, Soundtrap och Academy of Music and Business projektet Make Music Matter, som precis har dragit igång. Syftet är både att ge elever möjlighet att skapa musik med digitala verktyg och att ge musiklärare kompetensutveckling som kan öppna nya vägar för deras undervisning.

Make Music Matter handlar om att arbeta med musik som uttrycksform och kommunikationsmedel med hjälp av digitala verktyg och att utveckla ett förhållningssätt bland eleverna som främjar entreprenörskap. Tanken är att skapa lärmiljöer som upplevs som autentiska och inspirerande, att förkorta vägen till musikaliskt skapande och att ge en inblick i hur det musikaliska entreprenörskapet ser ut och fungerar.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Eva Svensson

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Eva Svensson

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Först ut är Eva Svensson, som  är grundskollärare i årskurs 4-9 i Helsingborg och kommunlicentiand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskning sker inom ramen för forskarskolan Communicate science in school, som riktar sig till förskollärare och lärare i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Det rör sig om en studie av lärare som använder Google Classroom för vetenskapskommunikation och för att utveckla elevernas naturvetenskapliga allmänbildning.

Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av 17 grundskollärare i årskurs 4-9 som anses duktiga på att använda Google Classroom i sin undervisning och som känner sig säkra på de tekniska och didaktiska möjligheter som plattformen ger. Syftet är att analysera hur lärare använder digitala resurser och verktyg i sin undervisning, varför de gör det och på vilka sätt det påverkar elevers lärande och samverkan mellan lärare.

Eva Svensson konstaterar att det är viktigt att förstå hur lärare lär sig att använda digitala tjänster i sin undervisning, eftersom det är ett viktigt steg på vägen mot en undervisning som verkligen drar nytta av digitaliseringen för att utveckla elevernas lärande. Intervjuerna visar att lärare inte enbart lär sig av sina kollegor på skolan, utan också använder det utvidgade kollegiet på nätet för att ta del av erfarenheter och få nya kunskaper och perspektiv. De använder sociala medier, håller sig uppdaterade och hämtar in tips från alla möjliga håll.

Digitala resurser som Google Classroom är inte bara kommunikationsverktyg. De kan också gynna samarbete mellan elever, synliggöra deras lärande, låta deras röster komma fram och ge dem större makt över sitt lärande. Detta kan lärare inte kan lära sig genom traditionell kompetensutveckling, menar Eva Svensson. Det måste ske på andra sätt.

Google Classroom och andra digitala resurser som används i undervisningen befinner sig i ständig förändring. Det innebär att lärare hela tiden måste lära om, lära nytt och följa med i utvecklingen. Denna pågående förändring kommer att få konsekvenser för synen på lärares kompetensutveckling i den digitaliserade skolan, säger Eva Svensson.

Spaningen Podd 029: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Spaningen Podd 029: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Den här veckan tar vi upp SELFIE Forum i Madrid, ett nytt FoU-program om fjärr- och distansundervisning och Skolverkets nya programmeringskurs för lärare. Allra sist rundar vi av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.