Etikett: Internet of Things

Spaningen Podd 023: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Spaningen Podd 023: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Den här veckan börjar vi med en titt på en aktuell avhandling om skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle. Därefter tar vi upp en ny brittisk rapport om AI i skolan. Till sist rundar vi av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Veckans spaning: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med en titt på en aktuell avhandling om skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle. Därefter tar vi upp en ny brittisk rapport om AI i skolan. Till sist rundar vi av med veckans tips.

Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitaliserat samhälle

Skolan digitaliseras för att anpassa verksamheten efter den pågående samhällsutvecklingen och för att hjälpa eleverna utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna fungera i arbetsliv och vardag. Men ska skolan bara följa och anpassa sig efter utvecklingen, som om den vore något givet som inte går att förändra? Nej, det ska den inte, konstaterar Lina Rahm i en debattartikel som nyligen publicerades i Skola och Samhälle. Utbildningspolitik handlar om politisk styrning, och den går alltid att förändra.

Digitaliseringen av samhället och skolan är inte något nytt, utan har egentligen pågått ända sedan andra världskrigets slut. Det visar Lina Rahm i sin avhandling Educational imaginaries: a genealogy of the digital citizen, som hon disputerade på vid Linköpings universitet i januari. Utbildningen av barn och unga och vuxna har hela tiden setts som ett sätt att förbereda dem inför framtiden och att forma dem enligt den pågående utvecklingen, menar hon. Uppfattningen om vart utvecklingen är på väg och synen på vad man behöver kunna har dock förändrats genom åren.

Under 1950-talet och några årtionden framåt diskuterades datoriseringen och den ökade automatiseringen i samhället. Om tekniken bara hanterades rätt, skulle utvecklingen kunna leda till ett bättre samhälle och ett bättre liv för alla, konstaterar Lina Rahm. Frågan var inte om vi skulle nå dit, utan när. Därför var det viktigt att utbildningen skulle forma människorna efter tekniken och att de skulle lära sig att hantera möjligheter och risker på ett ansvarsfullt sätt. Det handlade både om att bli skickliga arbetstagare, att förbereda sig för en meningsfull fritid och att att vara redo att följa med i en ständig förändring.

En hel del av de här resonemangen känner vi igen idag, menar Lina Rahm. Men en viktig skillnad är att målet inte längre är lika tydligt. Fram till 1980-talet var slutmålet det “goda datasamhället” med större välfärd, mer fritid och ökat välstånd för alla. Det krävde i sin tur att medborgarna aktivt tog ställning och i tankar och handling verkade för att målet skulle kunna uppnås.

Numera handlar det istället om att “verka inom det digitala imperativet” och att bli digitalt kompetent för att att kunna vara entreprenöriell och innovativ, säger Lina Rahm. Genom ett livslångt lärande kan var och en skapa ett bättre liv för sig själv och förverkliga sina tankar och drömmar. Utvecklingen rullar på av sig själv och det gäller att hänga med för att inte hamna utanför.

Idag spelar digitala infrastrukturer och digital kommunikation en avgörande roll i samhällsutvecklingen. Det är ungefär som när elektriciteten började förändra samhället för drygt 100 år sedan. Att inte digitalisera skolan är alltså inte något realistiskt alternativ, hävdar Lina Rahm i sin debattartikel. Den borde egentligen digitaliseras ännu mer, tillägger hon. Men skolan behöver ligga i framkanten av den tekniska utvecklingen för att kunna påverka samhällsutvecklingen.

Skolan behöver problematiseras mer, och här kan både lärare och pedagogisk forskning ge viktiga bidrag, menar Lina Rahm. Den digitalisering som pågår idag är en medveten politisk styrning, men den är inte nödvändig. Utvecklingen kan alltid ta en annan riktning. Därför är det viktigt att sätta dagens diskussioner i ett historiskt sammanhang och att försöka komma åt de underliggande betydelserna i det som idag ses som en ny utveckling.

Det behövs ett prövande och kritiskt perspektiv på dagens utveckling, understryker Lina Rahm. Hur vill vi att samhället ska se ut? Vilka krav ställer det på skolan och undervisningen? Vad behöver eleverna lära sig?

Ny rapport från Nesta om AI i skolan

För ungefär en månad sedan tog vi upp OECDs senaste version av rapporten Trends Shaping Education, som nämner den snabba utvecklingen inom AI som ett av de områden som i hög grad kommer att påverka samhället och skolan. Därför menar man att det är viktigt att börja problematisera och att diskutera hur samhälle, arbetsmarknad och vardag förändras när den mänskliga intelligensen kompletteras med artificiell intelligens. Det gäller också att fundera på vad det här innebär för skolan.

Nederländska Kennisnets nya upplaga av rapporten Technologiekompas, som den här gången fäster blicken på AI, fanns med i samma spaning. Här blickar man 20 år framåt och resonerar kring vilka möjligheter som öppnar sig. Det mesta pekar på att de tekniska lösningarna blir allt smartare och kommer att fungera som viktiga komplement till lärarens arbete, både när det gäller undervisning och bedömning.

För några dagar sedan släppte brittiska Nesta rapporten Educ-AI-tion Rebooted?, där man tittar närmare på hur AI kan komma till nytta i skolan och i högre utbildning. Redan idag påverkar utvecklingen inom AI många samhällsområden, men det har tyvärr inte påverkat diskussionen kring skola och utbildning i någon högre grad, påpekar man.

Det är uppenbart att AI kan underlätta hanteringen av flera av de allvarliga problem som tynger skolan, alltifrån lärarbrist till minskad social rörlighet. Utvecklingen inom det här området kan också hjälpa oss att tänka på nya sätt kring skolan så att den bättre motsvarar de behov som finns idag, menar Nesta.

Redan idag används AI i skolan, bland annat i adaptiva läromedel och i system som automatiserar bedömning och betygsättning. Här finns det sannolikt mycket att vinna på en fortsatt utveckling av tekniken och användningen. Men steget från hype till verklighet kan ibland vara långt. Därför behöver man i Storbritannien ta ett samlat grepp för att undersöka möjligheterna och för att hantera möjliga risker.

Nesta förespråkar en samordnad statlig satsning för att få igång arbetet på allvar. Till exempel är det viktigt att skapa testbäddar där skola, näringsliv och forskarvärld tillsamman kan undersöka vad som är möjligt och önskvärt. Det är också viktigt att ansvariga myndigheter funderar över konsekvenserna när AI börjar användas i utbildning och undervisning. Hur kan tillförlitligheten styrkas när AI används i bedömningsarbetet? Hur säkerställer man en hög säkerhet och respekt för den personliga integriteten? Var ligger ansvaret?

Utan en samlad insats lär man inte komma särskilt långt, menar Nesta. Därför är det avgörande att alla relevanta aktörer ges möjlighet att spela en aktiv roll för att utveckla och förändra skolan i en önskvärd riktning.

Veckans tips: Öppen workshop om Hållbar skolmat genom digitalisering

RISE, Måltid Sverige, Västerviks kommun och Kungsbacka kommun driver tillsammans det Vinnova-finansierade projektet Hållbar skolmat genom digitalisering, som precis har satt igång. Det övergripande syftet är att utveckla och förbättra måltidsverksamheten i skolan genom att bygga system som drar nytta av de digitala möjligheterna. Det handlar bland annat om att använda resurserna på ett bättre sätt, att minska svinnet och att stärka skolmatens kvalitet.

3 april arrangerar RISE tillsammans med sina partners en öppen workshop för företag, kommuner, friskolor och forskare som arbetar med och har intresse för skolmåltider. Tanken med den här workshopen är att identifiera målgrupper och deras behov samt att fram förslag på lösningar som kan möta behoven.

Slutsatserna kommer att användas till att ta fram en utvecklingsplan för nästkommande steg. De som är intresserade kommer att ges möjlighet att ansluta sig till projektet.

Workshopen arrangeras hos RISE Interactive på Lindholmen i Göteborg 13.00-16.30 och anmälan måste ske senast 28 mars. Upp till tre personer kan delta från en organisation eller företag.  

Stadsmissionens skolstiftelse betonar digitaliseringens möjligheter

Stadsmissionens skolstiftelse betonar digitaliseringens möjligheter

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling tillsammans med ett antal skolhuvudmän. Nätverket har utvidgats med flera partner, som presenteras här på Spaningen. Den här veckan är det dags för Stadsmissionens skolstiftelse.

Stadsmissionens skolstiftelse är en idéburen organisation som driver sex gymnasieskolor i Mälardalen, en folkhögskola samt en yrkeshögskola. Totalt har utbildningarna ungefär 3000 studerande, varav 2600 i gymnasieskolan.

Stadsmissionens skolstiftelse är icke-konfessionell och politiskt obunden. Skolstiftelsen delar Stockholms stadsmissions värdegrund, vars humana människosyn genomsyrar utbildningsverksamheten, berättar Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig sedan hösten 2018. Grundtanken är att alla ska ges möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att bli fullt delaktig i samhället.

På gymnasiet är omvärldssamtal, där lärare och elever tillsammans kritiskt analyserar och diskuterar aktuella frågor, en viktig del av undervisningen. Förutom att främja allmänbildningen, är målet att eleverna ska utveckla en förståelse för andras livssituation. Man arbetar också med värdeskapande lärande, vilket betyder att eleverna lär och utvecklas genom att skapa värde för andra, exempelvis genom att frisörelever klipper håret på hemlösa. Dessutom genomgår alla som studerar på gymnasiet och i folkhögskolan en volontärutbildning som en del av sin utbildning.

Utmaningar och möjligheter

Eftersom Stadsmissionens skolstiftelse är en ganska liten aktör, står man inför en del utmaningar med digitaliseringen som kan vara svåra att lösa på egen hand, tillägger Per Kassman. Till skillnad från kommunala skolor har man inte tillgång till den kommunala förvaltningsprocessen och dess olika stödstrukturer. Partnerskapet med RISE och de andra skolhuvudmännen är ett sätt att både få ett större stöd och att vidga perspektiven.

  – Partnerskapet kan ses som ett slags kollegialt lärande för skolhuvudmän. Att vara partner innebär att ha en levande dialog och att kunna stöta och blöta tankar och idéer med sina kollegor. På huvudmannanivå är det ofta svårt att få igång ett erfarenhetsutbyte med andra som bedriver samma slags verksamhet. Därför är det väldigt viktigt för oss att vara en del av det samarbete som finns inom ramen för partnerskapet.

Det finns också en trygghet i att samarbeta med RISE, eftersom hela verksamheten bottnar i forskning och vilar på en vetenskaplig grund, säger Per Kassman. Omvärldsbevakningen har också ett stort värde, eftersom man skulle ha väldigt svårt att utföra den här sortens utblickar och analyser på egen hand. Det är avgörande att kunna ta del av nya sätt att tänka och arbeta i skolan, inte minst med teknikens hjälp.

Även när det gäller kompetensutvecklingen kommer partnerskapet att ha en central roll, säger Per Kassman. Det är värdefullt att skolorna och lärarna får ta del av de möjligheter som finns.

  – Nyligen var ett gäng lärare och deltog i en masterclass i digitalt skapande på RISE i Göteborg. Vi fick ett mycket positivt gensvar både när det gäller innehåll och form. Allt var flexibelt och gick att anpassa till förkunskaper och individuella önskemål. Förhoppningsvis kommer det att arrangeras en masterclass kring naturvetenskap lite senare i år.

Bortom lärplattformarna

På Stadsmissionens skolstiftelse funderar man sedan en tid tillbaka på om lärplattformar kanske kan ersättas med andra sätt att sprida och ge tillgång till information. Det rör sig fortfarande om en statisk kommunikationsform där medarbetaren själv ska hämta den information som hen behöver. Smarta högtalare som bygger på maskinlärande och artificiell intelligens pekar på att det finns andra och bättre möjligheter.

  – Det vore bättre om informationen kunde bli mer behovsanpassad och att det gick att komma åt den snabbt och enkelt genom att ställa några frågor. Nu börjar vi vänja oss med att prata med Alexa och Siri där hemma, och det borde gå att arbeta på liknande sätt i skolan. Det vill vi gärna undersöka tillsammans med RISE och övriga partners. Här finns förstås också en ekonomisk aspekt. Lärplattformar är dyra att köpa in, men används mest som ett slags intranät. Det känns inte alls optimalt när tekniken kan ge helt andra möjligheter.

Möjligheter med IoT

Stadsmissionens skolstiftelse är en av de partners som deltar i IoT-hubb Skola. Här har man flera olika ingångar, berättar Per Kassman. Dels kan IoT presenteras som ett viktigt kunskapsområde i undervisningen, till exempel på El- och energiprogrammet. Det sker en snabb utveckling inom området som eleverna behöver få en inblick i. Men IoT kan också ge nya perspektiv på hur gemensamma utrymmen och lärmiljöer kan utformas på skolan. Insamling av data genom sensorer och ansiktsigenkänning kan ge en bättre bild av vilka behov som finns.

  – Det är många som pratar om hur fysisk rörelse, motion och hälsa kan ge bättre ordning i klassrummet och förbättra elevernas resultat. Här har vi ett skarpt förslag från vår skola i Eskilstuna som går ut på att samla hälsodata genom sensorer för att visa i vilken mån elevers koncentration och kunskapsprogression påverkas av hälsofrämjande fysiska aktiviteter.

Referensgrupper och en gemensam handlingsplan för digitalisering

Just nu arbetar de sex gymnasieskolorna med att ta fram lokala handlingsplaner som sedan ska ligga till grund för en stiftelseövergripande handlingsplan. Den grundläggande tanken är att det digitala utvecklingsarbetet ska utgå ifrån de behov och önskemål som finns på skolorna. För att underlätta detta, har man börjat sätta samman referensgrupper med representanter för skolledare, lärare och annan personal. Förhoppningen är att väcka en lust bland medarbetarna att tänka i nya banor när de ser att det faktiskt finns kanaler där idéer och önskemål kan föras fram.

  – Vi kommer bland annat att ha en central ikt-grupp där samtliga rektorer är med och där det finns lärarrepresentanter från skolorna. Varje skola har förstelärare med inriktning mot digital utveckling, så det är sannolikt de som kommer att delta i det här arbetet. Det är meningen att den här referensgruppen ska vara beslutande instans för alla övergripande digitaliseringsfrågor, alltifrån fortbildning till vilket utbud som leverantörerna ska presentera vid upphandlingarna.

Vid sidan av den här referensgruppen finns även ett specialpedagogiskt nätverk som fungerar som remissinstans för alla frågor som rör kompensatoriska hjälpmedel. Det kommer också att skapas en referensgrupp för it-administratörerna ute på skolorna, så att de kan föra en direkt dialog med hårdvaru- och teknikleverantörerna.

Ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan

Det är viktigt att lärarna får se att det finns mer konstruktiva och framåtblickande perspektiv nu när en stor del av diskussionerna om digitalisering handlar om restriktioner och förbud, konstaterar Per Kassman. Lärare måste ges möjlighet att upptäcka alla positiva möjligheter som finns, långt bortom kraven på porrfilter och mobilförbud.

  – Tyvärr har det goda Internet hamnat i skymundan på senare år. Det pratas till exempel väldigt sällan om Internets demokratiska möjligheter och om hur de som är ensamma i samhället kan hitta andra gemenskaper och sammanhang på nätet som gör dem delaktiga. Min förhoppning är att vi kan arbeta mer med ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan och börja lyfta fram de intressanta möjligheter som finns. Dessutom berör det flera av de kärnvärden som vi jobbar utifrån. Det handlar både om att förstå andras livssituation och om att ge alla möjlighet att delta i samhället fullt ut.

Spaningen Podd 006 – Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Spaningen Podd 006 – Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Under fyra veckor kommer vi att lyfta fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan tar vi upp behovet av samverkan och värdet med att förena olika perspektiv för att lyckas med skolans digitalisering. Allra sist kommer två tips på projekt som är väl värda att titta närmare på.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 42: Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Veckans spaning, vecka 42: Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Under fyra veckor kommer vi att lyfta fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan tar vi upp behovet av samverkan och värdet med att förena olika perspektiv för att lyckas med skolans digitalisering. Allra sist kommer två tips på projekt som är väl värda att titta närmare på.

Individer och aktörer från olika delar av samhället kan lösa problemen tillsammans

De senaste 20 åren har det blivit allt vanligare att peka på behovet av att akademi, näringsliv och offentlig sektor tillsammans försöker lösa viktiga samhällsfrågor. Det har också genomförts en rad sådana projekt runt om i världen och i Sverige, där olika perspektiv möts. Ofta kallar man den här typen av samverkan för Triple Helix.

På senare år har även behovet av Quadruple Helix uppmärksammats. Med andra ord handlar det om att allmänheten, intresseorganisationer och föreningar också ska bli delaktiga. European Network of Living Labs är ett exempel på det här. Man talar om Public-Private-People-Partnership, och syftet är att öka medborgarnas medverkan i innovationsarbetet inom olika samhällsområden, så att det bättre motsvarar deras behov.

Learning Forum var ett sätt att få med alla fyra perspektiven. Under de två dagar som konferensen pågick, diskuterade forskare, myndighetsföreträdare, förvaltningstjänstemän, lärare och representanter för edtech-företag hur man kan skapa bättre förutsättningar för en innovativ verksamhetsutveckling i skolan. Den andra dagen genomfördes ett nytt rådslag om en handlingsplan för skolans digitalisering. Precis som i Almedalen i somras bjöds även allmänheten in att delta via webben.

Det saknas former för finansiering av utveckling och innovation i skolan

Jannie Jeppesen, som är vd för branschföreningen Swedish Edtech Industry, konstaterade att Learning Forum var första gången som leverantörsledet bjudits in att delta i den här typen av samtal om skolan. Hon tillade att det både är viktigt att identifiera vad som behöver göras och att komma överens om hur aktörer från olika samhällsområden kan bidra till en önskvärd utveckling.

Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, satsar långsiktigt på starka innovations- och forskningsmiljöer och försöker stimulera till Quadruple Helix-samverkan. Varje år satsar man ca 3 miljarder kronor på olika insatser för att främja innovation. Anna Bjurström, som är ansvarig för Vinnovas insatser kring skolans digitalisering, berättade att man just nu finansierar flera projekt som rör skolan. Men det rör sig inte om någon nischad insats mot skolan, utan projekten finansieras inom ramen för andra satsningar.

2014-2015 genomförde Vinnova satsningen Digitalisering för framtidens lärande. Makerskola, som nyligen avslutades, var ett av de projekt som fick finansiering. Då var Vinnova relativt okända för skolhuvudmännen och skolan var en helt ny målgrupp, berättade Anna Bjurström. Man blev översköljda av ansökningar, och den uppenbara slutsatsen var att skolan är ett underfinansierat område.

Det är ett problem att det saknas ordentliga former för finansiering av utveckling och innovation i skolan, påpekade Jannie Jeppesen. Till exempel sade Skolforskningsinstitutets förre generaldirektör upp sig på grund av att verksamheten var underfinansierad. Medfinansiering från näringslivet är en möjlig väg framåt, tillade hon. Linnéuniversitetets nyinrättade professur i pedagogik, med inriktning mot digitala lärprocesser, samt forskningsprojektet Det digitala lärandets möjligheter visar hur man kan göra. I den kommande handlingsplanen för skolans digitalisering är det viktigt att reda ut vilka aktörer som kan vara med och bidra och på vilka sätt.

Det behövs en annan verksamhetskultur och ett mer systematiskt metodtänkande

Men det handlar inte enbart om pengar, utan det är ännu viktigare att skapa en innovationskultur, menade Jannie Jeppesen. De nordiska länderna och storstäderna har mycket att lära av varandra i det här avseendet, och det gäller alla samhällsområden, inte bara skolan. Det behövs en annan verksamhetskultur och ett mer systematiskt tänkande kring metoder för utveckling och förändring. För skolans del är det här en viktig del av den strategiska digitala kompetensen. Det handlar om att bygga en organisation som gör det möjligt att arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och som samverkar med akademin, tillämpad forskning, relevanta leverantörer och med lärarutbildningen.

Jannie Jeppesen nämnde ett spännande exempel från Finland: The Smart Learning Environments of the Future. Det rör sig om en innovationsplattform där skolorna i de sex största finska städerna arbetar tillsammans med olika edtech-bolag. Skolorna presenterar sina önskemål och behov och utmanar företagen att lösa dem. Man arbetar med snabba experiment där skolorna testar lösningarna och ser om de fungerar i deras verksamhet.  Företagen får viktig återkoppling som hjälper dem att utveckla produkter och tjänster för den finska och den globala marknaden.

Plattformen drivs av Forum Virium Helsinki, som är Helsingfors stads innovationsenhet och som arbetar mycket med Quadruple Helix-projekt. Det här arbetet är i sin tur en del av 6Aika, där Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo och Uleåborg utvecklar strategier för en hållbar samhällsutveckling med verksamheter som motsvarar invånarnas behov.

Rådslagen gör att fler röster kan höras

I rådslaget för den kommande handlingsplanen diskuterade deltagarna på Learning Forum viktiga frågor och problemställningar i mindre grupper. I steg två är det även möjligt för intresserade som inte var på plats att delta via webben. Patrik Lilja, som är universitetslektor i pedagogik vid Högskolan i Halmstad, konstaterade att det här sättet att arbeta var en ny och positiv upplevelse. Ofta är det problem att genomföra den här typen av offentliga samtal, men rådslaget bygger på genomtänkta regler som gör att det fungerar. Dessutom används den digitala delen som ett sätt att vidareutveckla och förstärka det fysiska samtalet.

Pernilla Öberg, som arbetar som processledare i Kungsbacka kommun, menade att det är häftigt att hon och hennes kollegor från små kommuner kan vara med och påverka utformningen av handlingsplanen. Det är också värt att fundera på om man även på kommunal nivå kan arbeta på ungefär samma sätt som i rådslaget för att reflektera kring och driva fram utveckling.

Arbetssättet i rådslagen kräver att deltagarna är aktiva och interagerar med varandra, och det är rätt sätt att ta sig an de här frågorna, betonade Petter Lundberg, chef för MediaCenter Region Västerbotten. Han menade också att det är en stor fördel att rådslagen, som fortsätter att arrangeras runt om i landet, sätter fart på samtalen om skolans digitalisering. De skapar en bred förankring av arbetet med handlingsplanen, ökar känslan av delaktighet och kan ge stora vinster i den fortsatta processen.

Ofta är det svårt att vara konkret när komplexa och svårgripbara frågor som digitalisering diskuteras, menade Karin Ollinen, som är strategisk utvecklare och kommunlicentiand i Helsingborgs stad. Men processen i rådslagen tvingar oss att precisera och förklara vad vi menar, och det är en stor fördel, tillade hon. Hon kunde också se att hon i sina dubbla roller, som forskarstuderande och kommunaltjänsteman, får ett djupare och kanske också tydligare perspektiv.

Det mest intressanta med rådslagen är inte resultaten, utan de metadiskussioner som uppstår när vi fikar med kollegorna och berättar vad vi har gjort, menade Örjan Johansson, som är nationell affärsenhetschef för skolan på Atea.  Vi som är här är ju redan frälsta, slog han fast. Istället handlar det om att nå de som inte är här och att få dem att börja tänka efter och att delta via webben. Rådslagen bygger på demokratins essens: att processerna är transparenta och att allas ord är lika mycket värda.

Veckans tips

I måndags arrangerades en workshop i Stockholm där forskare och praktiker samtalade om utmaningar och möjligheter med Internet of Things, som ofta förkortas IoT. Workshopen är en del av projektet IoT-hubb Skola, som ingår i Vinnovas nationella satsning inom det här området. När man kan koppla upp fysiska utrymmen och vardagsföremål på Internet och samla i och analysera data, blir det möjligt att förstå lärprocesser i fysiska miljöer betydligt bättre och mer detaljerat än idag.

IoT-hubb Skola startade i juni och pågår till maj 2021. RISE leder det löpande arbetet och Kungsbacka kommun samordnar projektet. Lidingö stad, Skellefteå kommun, Västerviks kommun, NTI-gymnasiet, Stockholms universitet och Microsoft är partners.

Trainstation, som är en fysisk plats för digitalt skapande på Vivallaskolan i Örebro, är en annan intressant satsning som är värd att hålla ett öga på. Imorgon är det dags för offentlig invigning, men verksamheten har redan börjat komma igång. Örebro kommun vill på det här sättet ge barn och ungdomar från mångkulturella områden möjlighet att utforska och hantera de nya möjligheterna till digitalt skapande inom en mängd olika områden.

Trainstation arbetar med ett pedagogiskt helikopterperspektiv. Först ger man en överblick av hur det går till att till exempel programmera en app, designa en kjol eller göra ett Youtube-klipp. Därefter får deltagarna själva prova på hela processen, och de lägger på det här sättet en bra grund för sitt fortsatta skapande.

Den digitala utvecklingen skapar oändliga möjligheter att skapa och att uttrycka sig. Tanken med Trainstation är att minska den digitala klyftan mellan barn och ungdomar och att visa att digitala aktiviteter är betydligt mer än att bara spela datorspel. Världen är numera digital och det är viktigt att se till att alla får lika möjligheter att lära och utvecklas.

Västerviks Gymnasium förnyas med logistik, IoT och beteendeekonomi

Västerviks Gymnasium förnyas med logistik, IoT och beteendeekonomi

Med hjälp av en flexibel användning av lokalerna, en genomtänkt teknikanvändning och insikter från forskningen i beteendeekonomi, ska Västerviks Gymnasium både utveckla elevernas lärande och bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

Hösten 2016 inleddes en om- och tillbyggnad av Västerviks Gymnasium som ska stå färdig i januari 2019. Byggnaderna på Östersjövägen ska rymma både gymnasium och komvux, och knytas samman med en gemensam reception. Med hjälp av flexibel möblering och en välplanerad logistik ska lokaler och andra fysiska resurser användas optimalt. Den digitala utvecklingen kommer också att utnyttjas för att förbättra skolans samlade verksamhet.

Sakernas Internet

Västerviks Gymnasium deltar bland annat i det nystartade forsknings- och utvecklingsprojektet IoT-hubb Skola tillsammans med RISE, Stockholms universitet och Microsoft samt Kungsbacka kommun, Lidingö kommun och NTI-gymnasierna. Det rör sig om ett treårigt projekt som totalt omfattar 24 miljoner kronor, och som till hälften finansieras av Vinnova inom ramen för Strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet.

IoT är en förkortning av engelskans Internet of Things, som på svenska ofta översätts till sakernas internet. Med andra ord handlar det om att koppla upp fysiska utrymmen och vardagsföremål till Internet och att samla in data med hjälp av sensorer och annan inbyggd elektronik. Genom att analysera data, blir det möjligt att förstå processer och att skapa ny kunskap som kan utveckla och förändra verksamheter inom en rad olika områden.

IoT-hubb Skola rymmer delprojekt hos de olika huvudmännen som syftar till att skapa bättre lärmiljöer, underlätta det administrativa arbetet, förbättra elevhälsan och bidra till en mer hållbar och effektiv användning av skolans fysiska resurser. Syftet är dels att möta konkreta utmaningar och behov i skolans vardag, dels att fungera som ett exempel på hur sakernas internet kan användas för att utveckla och förnya ett viktigt samhällsområde.

En flexibel mötesplats som skapar möjligheter

Jörgen Jonsson och Jenny Gustavsson, gymnasiechef respektive intendent på Västerviks Gymnasium, leder om- och tillbyggnaden och ansvarar för det lokala arbetet med IoT Hub Skola. I utvecklingsarbetet samarbetar de med referensgrupper som samlar representanter för de olika personalkategorierna på skolan. Elevernas tankar och synpunkter är förstås också viktiga. Det finns många olika perspektiv och möjligheter att ta hänsyn till och att dra nytta av, konstaterar Jenny Gustavsson.

 – Västerviks Gymnasium ska vara en mötesplats där vi skapar möjligheter, bygger tillit och utvecklar goda relationer. Genom att förstå och lära av varandra, kan vi utvecklas gemensamt och tillsammans. Det ger en stabil grund för att bygga och stärka skolans verksamhet.

På Västerviks Gymnasium finns elva nationella gymnasieprogram samt ett introduktionsprogram med fyra inriktningar. Flera av yrkesprogrammen har egna verkstäder, och när ombyggnaden är klar kommer det även att finnas ett makerspace som öppnar för nya arbetssätt. Lektionssalar, grupp- och mötesrum ska vara flexibla och lätta att möblera om, så att de snabbt kan anpassas efter programmens och undervisningens varierande behov.

Restaurangen och maten är en del av skolans kompensatoriska uppdrag

När byggnadsarbetet är avslutat, finns det inte längre några särskilda personalrum. All personal på skolan ska umgås, äta och fika med eleverna. Cafeterian ska vara hemtrevlig och en välkomnande kaffedoft ska kännas när man går in. Det ska inte heller finnas någon elevmatsal, utan alla ska äta i en gemensam restaurang. De som studerar på gymnasiet och på komvux ska inte behandlas som yngre elever, utan som vuxna människor, säger Jörgen Jonsson.

 – Inredningen blir central i den nya restaurangen. Det ska inte längre finnas några långbord, som i den traditionella skolmatsalen. Istället kommer vi att kunna skapa rum i rummet med olika möbleringar, precis som i en vanlig restaurang. Även här är flexibilitet ett viktigt ledord. Vi vill att restaurangen ska fungera som lärmiljö när det inte serveras mat där, vilket ju faktiskt är större delen av dagen.

Jörgen Jonsson betonar också betydelsen av att se maten som en del av skolans kompensatoriska uppdrag. ESSA Academy i Manchester hör till de skolor som har visat att god och näringsrik mat, som äts i en lugn och stimulerande miljö, är avgörande för elevernas prestationer i skolan. Här finns det mycket att dra lärdom av, påpekar han.

– Vi måste komma ihåg att många elever inte alls får lagad mat hemma under vardagarna. Den mat som serveras i skolan blir därför extra viktig. När vi talar om skolans kompensatoriska uppdrag brukar vi tänka på undervisningen, men det sträcker sig betydligt längre. Det är viktigt att utveckla en god hälsa, att ha tillgång till ett välutrustat bibliotek och en god social miljö för att kunna utvecklas till en fungerande medborgare. Det gäller att se till helheten.

Tekniken ska användas för att minska matsvinnet

Restaurangen ska ha ett eget tillagningskök, vilket skapar helt nya förutsättningar för både matlagning och resursanvändning. Vid sidan av restaurangen byggs ett återvinningshus, som gör det möjligt att hantera källsortering och återvinning på ett effektivt och korrekt sätt. Ambitionen är att restaurangen och återvinningshuset ska vara helt uppkopplade. Vi vill verkligen kunna mäta och analysera allt, understryker Jenny Gustavsson.

– Förhoppningen är att vi med teknikens hjälp kan ta fram den bästa möjliga veckomatsedeln för Västerviks Gymnasium. Därför är det bland annat viktigt att vi kan se hur många som äter varje dag, hur stort matsvinnet är och hur mycket som slängs från tallrikarna. Genom att analysera all insamlad data, kan vi se vilka rätter som är mest populära och ta hänsyn till det när matsedeln planeras.

Det är också viktigt att så långt som möjligt återanvända den mat som blir över. Idag används all överbliven mat – i genomsnitt 50-60 kilo per dag – till att producera biogas. I anslutning till köket kommer det att finnas kylrum där maten kan sparas. Lådorna med den överblivna maten ska också kunna följas. Det ska gå att se vilken typ av mat varje låda innehåller och det ska vara möjligt att följa hur länge olika sorters mat är hållbar och tjänlig.

Målet är att så mycket som möjligt av maten ska återanvändas eller säljas i cafeterian dagen efter. Det här kräver att restaurangens öppettider begränsas till två timmar om dagen, eftersom mat inte får stå längre om den ska sparas. Förhoppningen är att det nya sättet att arbeta ska ge Västerviks Gymnasium bättre möjligheter att hantera och att minska matsvinnet, berättar Jenny Gustavsson.

– Det är förstås viktigt att vi kan förankra det här hos eleverna. De måste förstå att de faktiskt kan vara med och påverka. Pengarna som vi sparar på det här, vill vi använda till att köpa in mer ekologiska och närproducerade råvaror. Vi strävar också efter att en eller två dagar i veckan ska vara helt vegetarisk.

Underlätta medvetna val

Insikter från beteendeekonomisk forskning kan användas tillsammans med sakernas internet för att hitta arbetssätt som styr utvecklingen i den önskade riktningen. Forskare som till exempel Richard Thaler och Robert Cialdini har visat att positiva upplevelser kan ha stor betydelse när någon vill påverka och förändra andras beteenden inom olika områden. Det kan till exempel handla om att smyga in vegetariska rätter som liknar de traditionella rätter som många elever tycker om. Ett annat sätt kan vara att använda skärmar i skolans lokaler som visar hur mycket mat som återanvänds, vad det innebär för miljön och hur de pengar som sparas kan komma till nytta istället. Undervisningen kan förstås också kopplas in, påpekar Jörgen Jonsson.

 – Både i läroplanens allmänna delar och i flera olika ämnesplaner talas det om hälsa, miljö och hållbarhet. Här kan det vara spännande att få in praktiska undervisningsmoment som både engagerar eleverna och kan fördjupa lärandet. Arbetet i köket och i restaurangen kan konkretisera många viktiga resonemang om mat, hälsa, återvinning och ett långsiktigt hållbart samhälle. Den data som vi samlar in kan också användas på många olika sätt i undervisningen, till exempel i matematik, i naturvetenskapliga ämnen och i samhällskunskap.”

Dags att utveckla tekniska lösningar och att förverkliga idéerna

Nu handlar det om att konkretisera alla tankar och visioner och att gå från idé till verklighet, konstaterar Jörgen Jonsson. Det är också viktigt att skapa berättelser, så att medarbetare och elever förstår vad som ska göras och blir engagerade i arbetet. Men framför allt måste de tekniska lösningarna utvecklas så att de kan börja användas när om- och tillbyggnaden är klar.

– Tillsammans med forskare och utvecklare från RISE, Microsoft och Stockholms universitet ska vi skapa testbäddar där idéerna kan testas direkt i den praktiska verksamheten under utvecklingsfasen. Efter sommaren är det dags för ett uppstartsmöte där alla träffas och diskuterar hur vi ska gå tillväga med de olika delprojekten. Därefter hoppas jag att det blir full fart framåt!
Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2018-06-28