Tagg: Internet of Things

Spaningen Podd 006 – Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Spaningen Podd 006 – Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Under fyra veckor kommer vi att lyfta fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan tar vi upp behovet av samverkan och värdet med att förena olika perspektiv för att lyckas med skolans digitalisering. Allra sist kommer två tips på projekt som är väl värda att titta närmare på.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 42: Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Veckans spaning, vecka 42: Det krävs samverkan för att lyckas med skolans digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Under fyra veckor kommer vi att lyfta fram de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. Den här veckan tar vi upp behovet av samverkan och värdet med att förena olika perspektiv för att lyckas med skolans digitalisering. Allra sist kommer två tips på projekt som är väl värda att titta närmare på.

Individer och aktörer från olika delar av samhället kan lösa problemen tillsammans

De senaste 20 åren har det blivit allt vanligare att peka på behovet av att akademi, näringsliv och offentlig sektor tillsammans försöker lösa viktiga samhällsfrågor. Det har också genomförts en rad sådana projekt runt om i världen och i Sverige, där olika perspektiv möts. Ofta kallar man den här typen av samverkan för Triple Helix.

På senare år har även behovet av Quadruple Helix uppmärksammats. Med andra ord handlar det om att allmänheten, intresseorganisationer och föreningar också ska bli delaktiga. European Network of Living Labs är ett exempel på det här. Man talar om Public-Private-People-Partnership, och syftet är att öka medborgarnas medverkan i innovationsarbetet inom olika samhällsområden, så att det bättre motsvarar deras behov.

Learning Forum var ett sätt att få med alla fyra perspektiven. Under de två dagar som konferensen pågick, diskuterade forskare, myndighetsföreträdare, förvaltningstjänstemän, lärare och representanter för edtech-företag hur man kan skapa bättre förutsättningar för en innovativ verksamhetsutveckling i skolan. Den andra dagen genomfördes ett nytt rådslag om en handlingsplan för skolans digitalisering. Precis som i Almedalen i somras bjöds även allmänheten in att delta via webben.

Det saknas former för finansiering av utveckling och innovation i skolan

Jannie Jeppesen, som är vd för branschföreningen Swedish Edtech Industry, konstaterade att Learning Forum var första gången som leverantörsledet bjudits in att delta i den här typen av samtal om skolan. Hon tillade att det både är viktigt att identifiera vad som behöver göras och att komma överens om hur aktörer från olika samhällsområden kan bidra till en önskvärd utveckling.

Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, satsar långsiktigt på starka innovations- och forskningsmiljöer och försöker stimulera till Quadruple Helix-samverkan. Varje år satsar man ca 3 miljarder kronor på olika insatser för att främja innovation. Anna Bjurström, som är ansvarig för Vinnovas insatser kring skolans digitalisering, berättade att man just nu finansierar flera projekt som rör skolan. Men det rör sig inte om någon nischad insats mot skolan, utan projekten finansieras inom ramen för andra satsningar.

2014-2015 genomförde Vinnova satsningen Digitalisering för framtidens lärande. Makerskola, som nyligen avslutades, var ett av de projekt som fick finansiering. Då var Vinnova relativt okända för skolhuvudmännen och skolan var en helt ny målgrupp, berättade Anna Bjurström. Man blev översköljda av ansökningar, och den uppenbara slutsatsen var att skolan är ett underfinansierat område.

Det är ett problem att det saknas ordentliga former för finansiering av utveckling och innovation i skolan, påpekade Jannie Jeppesen. Till exempel sade Skolforskningsinstitutets förre generaldirektör upp sig på grund av att verksamheten var underfinansierad. Medfinansiering från näringslivet är en möjlig väg framåt, tillade hon. Linnéuniversitetets nyinrättade professur i pedagogik, med inriktning mot digitala lärprocesser, samt forskningsprojektet Det digitala lärandets möjligheter visar hur man kan göra. I den kommande handlingsplanen för skolans digitalisering är det viktigt att reda ut vilka aktörer som kan vara med och bidra och på vilka sätt.

Det behövs en annan verksamhetskultur och ett mer systematiskt metodtänkande

Men det handlar inte enbart om pengar, utan det är ännu viktigare att skapa en innovationskultur, menade Jannie Jeppesen. De nordiska länderna och storstäderna har mycket att lära av varandra i det här avseendet, och det gäller alla samhällsområden, inte bara skolan. Det behövs en annan verksamhetskultur och ett mer systematiskt tänkande kring metoder för utveckling och förändring. För skolans del är det här en viktig del av den strategiska digitala kompetensen. Det handlar om att bygga en organisation som gör det möjligt att arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och som samverkar med akademin, tillämpad forskning, relevanta leverantörer och med lärarutbildningen.

Jannie Jeppesen nämnde ett spännande exempel från Finland: The Smart Learning Environments of the Future. Det rör sig om en innovationsplattform där skolorna i de sex största finska städerna arbetar tillsammans med olika edtech-bolag. Skolorna presenterar sina önskemål och behov och utmanar företagen att lösa dem. Man arbetar med snabba experiment där skolorna testar lösningarna och ser om de fungerar i deras verksamhet.  Företagen får viktig återkoppling som hjälper dem att utveckla produkter och tjänster för den finska och den globala marknaden.

Plattformen drivs av Forum Virium Helsinki, som är Helsingfors stads innovationsenhet och som arbetar mycket med Quadruple Helix-projekt. Det här arbetet är i sin tur en del av 6Aika, där Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo och Uleåborg utvecklar strategier för en hållbar samhällsutveckling med verksamheter som motsvarar invånarnas behov.

Rådslagen gör att fler röster kan höras

I rådslaget för den kommande handlingsplanen diskuterade deltagarna på Learning Forum viktiga frågor och problemställningar i mindre grupper. I steg två är det även möjligt för intresserade som inte var på plats att delta via webben. Patrik Lilja, som är universitetslektor i pedagogik vid Högskolan i Halmstad, konstaterade att det här sättet att arbeta var en ny och positiv upplevelse. Ofta är det problem att genomföra den här typen av offentliga samtal, men rådslaget bygger på genomtänkta regler som gör att det fungerar. Dessutom används den digitala delen som ett sätt att vidareutveckla och förstärka det fysiska samtalet.

Pernilla Öberg, som arbetar som processledare i Kungsbacka kommun, menade att det är häftigt att hon och hennes kollegor från små kommuner kan vara med och påverka utformningen av handlingsplanen. Det är också värt att fundera på om man även på kommunal nivå kan arbeta på ungefär samma sätt som i rådslaget för att reflektera kring och driva fram utveckling.

Arbetssättet i rådslagen kräver att deltagarna är aktiva och interagerar med varandra, och det är rätt sätt att ta sig an de här frågorna, betonade Petter Lundberg, chef för MediaCenter Region Västerbotten. Han menade också att det är en stor fördel att rådslagen, som fortsätter att arrangeras runt om i landet, sätter fart på samtalen om skolans digitalisering. De skapar en bred förankring av arbetet med handlingsplanen, ökar känslan av delaktighet och kan ge stora vinster i den fortsatta processen.

Ofta är det svårt att vara konkret när komplexa och svårgripbara frågor som digitalisering diskuteras, menade Karin Ollinen, som är strategisk utvecklare och kommunlicentiand i Helsingborgs stad. Men processen i rådslagen tvingar oss att precisera och förklara vad vi menar, och det är en stor fördel, tillade hon. Hon kunde också se att hon i sina dubbla roller, som forskarstuderande och kommunaltjänsteman, får ett djupare och kanske också tydligare perspektiv.

Det mest intressanta med rådslagen är inte resultaten, utan de metadiskussioner som uppstår när vi fikar med kollegorna och berättar vad vi har gjort, menade Örjan Johansson, som är nationell affärsenhetschef för skolan på Atea.  Vi som är här är ju redan frälsta, slog han fast. Istället handlar det om att nå de som inte är här och att få dem att börja tänka efter och att delta via webben. Rådslagen bygger på demokratins essens: att processerna är transparenta och att allas ord är lika mycket värda.

Veckans tips

I måndags arrangerades en workshop i Stockholm där forskare och praktiker samtalade om utmaningar och möjligheter med Internet of Things, som ofta förkortas IoT. Workshopen är en del av projektet IoT-hubb Skola, som ingår i Vinnovas nationella satsning inom det här området. När man kan koppla upp fysiska utrymmen och vardagsföremål på Internet och samla i och analysera data, blir det möjligt att förstå lärprocesser i fysiska miljöer betydligt bättre och mer detaljerat än idag.

IoT-hubb Skola startade i juni och pågår till maj 2021. RISE leder det löpande arbetet och Kungsbacka kommun samordnar projektet. Lidingö stad, Skellefteå kommun, Västerviks kommun, NTI-gymnasiet, Stockholms universitet och Microsoft är partners.

Trainstation, som är en fysisk plats för digitalt skapande på Vivallaskolan i Örebro, är en annan intressant satsning som är värd att hålla ett öga på. Imorgon är det dags för offentlig invigning, men verksamheten har redan börjat komma igång. Örebro kommun vill på det här sättet ge barn och ungdomar från mångkulturella områden möjlighet att utforska och hantera de nya möjligheterna till digitalt skapande inom en mängd olika områden.

Trainstation arbetar med ett pedagogiskt helikopterperspektiv. Först ger man en överblick av hur det går till att till exempel programmera en app, designa en kjol eller göra ett Youtube-klipp. Därefter får deltagarna själva prova på hela processen, och de lägger på det här sättet en bra grund för sitt fortsatta skapande.

Den digitala utvecklingen skapar oändliga möjligheter att skapa och att uttrycka sig. Tanken med Trainstation är att minska den digitala klyftan mellan barn och ungdomar och att visa att digitala aktiviteter är betydligt mer än att bara spela datorspel. Världen är numera digital och det är viktigt att se till att alla får lika möjligheter att lära och utvecklas.

Västerviks Gymnasium förnyas med logistik, IoT och beteendeekonomi

Västerviks Gymnasium förnyas med logistik, IoT och beteendeekonomi

Med hjälp av en flexibel användning av lokalerna, en genomtänkt teknikanvändning och insikter från forskningen i beteendeekonomi, ska Västerviks Gymnasium både utveckla elevernas lärande och bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

Hösten 2016 inleddes en om- och tillbyggnad av Västerviks Gymnasium som ska stå färdig i januari 2019. Byggnaderna på Östersjövägen ska rymma både gymnasium och komvux, och knytas samman med en gemensam reception. Med hjälp av flexibel möblering och en välplanerad logistik ska lokaler och andra fysiska resurser användas optimalt. Den digitala utvecklingen kommer också att utnyttjas för att förbättra skolans samlade verksamhet.

Sakernas Internet

Västerviks Gymnasium deltar bland annat i det nystartade forsknings- och utvecklingsprojektet IoT-hubb Skola tillsammans med RISE, Stockholms universitet och Microsoft samt Kungsbacka kommun, Lidingö kommun och NTI-gymnasierna. Det rör sig om ett treårigt projekt som totalt omfattar 24 miljoner kronor, och som till hälften finansieras av Vinnova inom ramen för Strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet.

IoT är en förkortning av engelskans Internet of Things, som på svenska ofta översätts till sakernas internet. Med andra ord handlar det om att koppla upp fysiska utrymmen och vardagsföremål till Internet och att samla in data med hjälp av sensorer och annan inbyggd elektronik. Genom att analysera data, blir det möjligt att förstå processer och att skapa ny kunskap som kan utveckla och förändra verksamheter inom en rad olika områden.

IoT-hubb Skola rymmer delprojekt hos de olika huvudmännen som syftar till att skapa bättre lärmiljöer, underlätta det administrativa arbetet, förbättra elevhälsan och bidra till en mer hållbar och effektiv användning av skolans fysiska resurser. Syftet är dels att möta konkreta utmaningar och behov i skolans vardag, dels att fungera som ett exempel på hur sakernas internet kan användas för att utveckla och förnya ett viktigt samhällsområde.

En flexibel mötesplats som skapar möjligheter

Jörgen Jonsson och Jenny Gustavsson, gymnasiechef respektive intendent på Västerviks Gymnasium, leder om- och tillbyggnaden och ansvarar för det lokala arbetet med IoT Hub Skola. I utvecklingsarbetet samarbetar de med referensgrupper som samlar representanter för de olika personalkategorierna på skolan. Elevernas tankar och synpunkter är förstås också viktiga. Det finns många olika perspektiv och möjligheter att ta hänsyn till och att dra nytta av, konstaterar Jenny Gustavsson.

 – Västerviks Gymnasium ska vara en mötesplats där vi skapar möjligheter, bygger tillit och utvecklar goda relationer. Genom att förstå och lära av varandra, kan vi utvecklas gemensamt och tillsammans. Det ger en stabil grund för att bygga och stärka skolans verksamhet.

På Västerviks Gymnasium finns elva nationella gymnasieprogram samt ett introduktionsprogram med fyra inriktningar. Flera av yrkesprogrammen har egna verkstäder, och när ombyggnaden är klar kommer det även att finnas ett makerspace som öppnar för nya arbetssätt. Lektionssalar, grupp- och mötesrum ska vara flexibla och lätta att möblera om, så att de snabbt kan anpassas efter programmens och undervisningens varierande behov.

Restaurangen och maten är en del av skolans kompensatoriska uppdrag

När byggnadsarbetet är avslutat, finns det inte längre några särskilda personalrum. All personal på skolan ska umgås, äta och fika med eleverna. Cafeterian ska vara hemtrevlig och en välkomnande kaffedoft ska kännas när man går in. Det ska inte heller finnas någon elevmatsal, utan alla ska äta i en gemensam restaurang. De som studerar på gymnasiet och på komvux ska inte behandlas som yngre elever, utan som vuxna människor, säger Jörgen Jonsson.

 – Inredningen blir central i den nya restaurangen. Det ska inte längre finnas några långbord, som i den traditionella skolmatsalen. Istället kommer vi att kunna skapa rum i rummet med olika möbleringar, precis som i en vanlig restaurang. Även här är flexibilitet ett viktigt ledord. Vi vill att restaurangen ska fungera som lärmiljö när det inte serveras mat där, vilket ju faktiskt är större delen av dagen.

Jörgen Jonsson betonar också betydelsen av att se maten som en del av skolans kompensatoriska uppdrag. ESSA Academy i Manchester hör till de skolor som har visat att god och näringsrik mat, som äts i en lugn och stimulerande miljö, är avgörande för elevernas prestationer i skolan. Här finns det mycket att dra lärdom av, påpekar han.

– Vi måste komma ihåg att många elever inte alls får lagad mat hemma under vardagarna. Den mat som serveras i skolan blir därför extra viktig. När vi talar om skolans kompensatoriska uppdrag brukar vi tänka på undervisningen, men det sträcker sig betydligt längre. Det är viktigt att utveckla en god hälsa, att ha tillgång till ett välutrustat bibliotek och en god social miljö för att kunna utvecklas till en fungerande medborgare. Det gäller att se till helheten.

Tekniken ska användas för att minska matsvinnet

Restaurangen ska ha ett eget tillagningskök, vilket skapar helt nya förutsättningar för både matlagning och resursanvändning. Vid sidan av restaurangen byggs ett återvinningshus, som gör det möjligt att hantera källsortering och återvinning på ett effektivt och korrekt sätt. Ambitionen är att restaurangen och återvinningshuset ska vara helt uppkopplade. Vi vill verkligen kunna mäta och analysera allt, understryker Jenny Gustavsson.

– Förhoppningen är att vi med teknikens hjälp kan ta fram den bästa möjliga veckomatsedeln för Västerviks Gymnasium. Därför är det bland annat viktigt att vi kan se hur många som äter varje dag, hur stort matsvinnet är och hur mycket som slängs från tallrikarna. Genom att analysera all insamlad data, kan vi se vilka rätter som är mest populära och ta hänsyn till det när matsedeln planeras.

Det är också viktigt att så långt som möjligt återanvända den mat som blir över. Idag används all överbliven mat – i genomsnitt 50-60 kilo per dag – till att producera biogas. I anslutning till köket kommer det att finnas kylrum där maten kan sparas. Lådorna med den överblivna maten ska också kunna följas. Det ska gå att se vilken typ av mat varje låda innehåller och det ska vara möjligt att följa hur länge olika sorters mat är hållbar och tjänlig.

Målet är att så mycket som möjligt av maten ska återanvändas eller säljas i cafeterian dagen efter. Det här kräver att restaurangens öppettider begränsas till två timmar om dagen, eftersom mat inte får stå längre om den ska sparas. Förhoppningen är att det nya sättet att arbeta ska ge Västerviks Gymnasium bättre möjligheter att hantera och att minska matsvinnet, berättar Jenny Gustavsson.

– Det är förstås viktigt att vi kan förankra det här hos eleverna. De måste förstå att de faktiskt kan vara med och påverka. Pengarna som vi sparar på det här, vill vi använda till att köpa in mer ekologiska och närproducerade råvaror. Vi strävar också efter att en eller två dagar i veckan ska vara helt vegetarisk.

Underlätta medvetna val

Insikter från beteendeekonomisk forskning kan användas tillsammans med sakernas internet för att hitta arbetssätt som styr utvecklingen i den önskade riktningen. Forskare som till exempel Richard Thaler och Robert Cialdini har visat att positiva upplevelser kan ha stor betydelse när någon vill påverka och förändra andras beteenden inom olika områden. Det kan till exempel handla om att smyga in vegetariska rätter som liknar de traditionella rätter som många elever tycker om. Ett annat sätt kan vara att använda skärmar i skolans lokaler som visar hur mycket mat som återanvänds, vad det innebär för miljön och hur de pengar som sparas kan komma till nytta istället. Undervisningen kan förstås också kopplas in, påpekar Jörgen Jonsson.

 – Både i läroplanens allmänna delar och i flera olika ämnesplaner talas det om hälsa, miljö och hållbarhet. Här kan det vara spännande att få in praktiska undervisningsmoment som både engagerar eleverna och kan fördjupa lärandet. Arbetet i köket och i restaurangen kan konkretisera många viktiga resonemang om mat, hälsa, återvinning och ett långsiktigt hållbart samhälle. Den data som vi samlar in kan också användas på många olika sätt i undervisningen, till exempel i matematik, i naturvetenskapliga ämnen och i samhällskunskap.”

Dags att utveckla tekniska lösningar och att förverkliga idéerna

Nu handlar det om att konkretisera alla tankar och visioner och att gå från idé till verklighet, konstaterar Jörgen Jonsson. Det är också viktigt att skapa berättelser, så att medarbetare och elever förstår vad som ska göras och blir engagerade i arbetet. Men framför allt måste de tekniska lösningarna utvecklas så att de kan börja användas när om- och tillbyggnaden är klar.

– Tillsammans med forskare och utvecklare från RISE, Microsoft och Stockholms universitet ska vi skapa testbäddar där idéerna kan testas direkt i den praktiska verksamheten under utvecklingsfasen. Efter sommaren är det dags för ett uppstartsmöte där alla träffas och diskuterar hur vi ska gå tillväga med de olika delprojekten. Därefter hoppas jag att det blir full fart framåt!
Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2018-06-28