Etikett: Integritet

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Jacob Michelsen

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Jacob Michelsen

Jacob Michelsen är forskare, interaktionsdesigner och utvecklare på RISE Interactive. Han forskar och arbetar framför allt med Internet of Things (IoT), som på svenska brukar kallas Sakernas Internet. Med andra ord handlar det om att använda sensorer, kameror, mikrofoner och inbyggd elektronik för att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet.

På det här viset blir det möjligt att samla in många olika slags data, alltifrån koldioxidhalt och ljudnivå till närvaro och beläggning av lokaler. Genom att analysera dessa data går det att utveckla ny kunskap som kan bidra till att utveckla och förändra verksamheter inom en rad olika områden.  

IoT-hubb Skola är ett treårigt Triple Helix-projekt, finansierat av Vinnova, som RISE driver sedan förra året. Detta gör man tillsammans med skolor hos sina partners (kommunala och fristående skolhuvudmän) samt med Stockholms universitet och två företag som står för tekniken. I det här projektet är syftet att undersöka hur IoT kan komma till nytta i olika delar av skolans verksamhet. Det är till exempel möjligt att skapa bättre villkor för undervisningen genom att mäta koldioxidhalten i klassrummet. Uppkopplade termometrar gör det möjligt att undvika att lokaler där solen ligger på används när elever ska skriva prov.

Mängder med möjligheter öppnar sig, men det är också viktigt att vara medveten om de negativa sidorna, så att de kan undvikas, betonar Jacob Michelsen. Den data som samlas in kan användas för att underlätta skolans vardag, men den kan också missbrukas eller komma på villovägar. Därför gäller det att tänka till, både när det gäller dataetik och när det gäller cybersäkerhet.

IoT är relativt nytt i Sverige, men det finns länder som har ganska lång erfarenhet inom det här området. Hit hör bland annat Kina, som sedan fler år tillbaka använder kameror för att övervaka undervisningen i klassrummen. De här kamerorna gör det bland annat möjligt att se vilka lärare som är bäst på att fånga elevernas uppmärksamhet och hur eleverna uppför sig på lektionerna, vilka som kommer för sent eller vilka som inte är närvarande.

Det här görs inte alltid på sätt som är förenliga med hur vi i Sverige ser på personlig integritet, påpekar Jacob Michelsen. Utan tvekan finns det mycket vi kan lära av Kina när det gäller användningen av IoT i skolan och inom andra samhällsområden. Men det gäller att komma ihåg att delar av användningen också kan tjäna som varnande exempel, avslutar han.

Spaningen Podd 019:

Spaningen Podd 019:

Utvärderingen av den nya danska lärarutbildningen, som precis har blivit klar, blir först ut den här gången. Därefter tar vi upp en rapport som beskriver och analyserar allmänhetens syn på skolans digitalisering i Australien. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 5: Utvärderingen av den danska lärarutbildningen och synen på skolans digitalisering i Australien

Veckans spaning, vecka 5: Utvärderingen av den danska lärarutbildningen och synen på skolans digitalisering i Australien

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Utvärderingen av den nya danska lärarutbildningen, som precis har blivit klar, blir först ut den här veckan. Därefter tar vi upp en rapport som beskriver och analyserar allmänhetens syn på skolans digitalisering i Australien. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Utvärderingen av lärarutbildningsreformen i Danmark

2013 reformerades lärarutbildningen i Danmark. Det övergripande målet var att stärka de blivande lärarnas ämneskompetenser och att skapa en kvalitativ och attraktiv utbildning. Året därpå genomfördes också en reform av den danska grundskolan. Den syftade till att utveckla elevernas lärande, minska den sociala bakgrundens betydelse och stärka trivsel och tillit i skolan.

De nya krav som grundskolereformen ställer på lärarnas kunskaper lades till lärarutbildningens kompetensmål. Bland annat är det viktigt att kunna använda varierande undervisningsmetoder och att samverka och planera verksamheten tillsammans med kollegorna. Det gäller också att dra nytta av it och digitala medier i undervisningen så att eleverna utvecklar digital kompetens, tränar problemlösning och kritiskt tänkande och lär sig att lära tillsammans med andra.

Våren 2017 blev de första studenterna färdiga med sin fyraåriga utbildning. På hösten inledde en oberoende expertgrupp en utvärdering av lärarutbildningsreformen. Med hjälp av enkäter och djupintervjuer i grupp med lärarutbildare, skolledare och nyblivna lärare skulle de värdera om reformen har levt upp till de politiska intentionerna. Strax före jul var utvärderingen klar och häromveckan presenterades slutrapporten

Expertgruppen menar att reformen har fått både positiva och negativa konsekvenser. Till det positiva hör att de studerande blir bättre förberedda för yrkeslivets krav och att praktiken har stärkts jämfört med tidigare. Utbildningen har också blivit mer attraktiv. Däremot har utbildningen blivit mer osammanhängande, eftersom den består av en mängd valbara moduler som kan läsas i valfri ordning. Kraven på de studerande behöver också skärpas. Slutsatsen är att det krävs ytterligare insatser för att lärarutbildningen verkligen ska fungera som det är tänkt

I slutrapporten konstateras också att de studerande inte har likvärdiga möjligheter att lära sig använda de digitala möjligheterna i undervisningen. Ett viktigt skäl till det är att it och digitala medier framför allt tas upp i särskilda kursmoduler. De studerandes egna val och intressen påverkar alltså i hög grad vad de lär sig inom det här området. Det finns också skillnader mellan vad de olika yrkeshögskolorna erbjuder.

Skolledare har en mer positiv syn på de nya lärarnas yrkesmässiga digitala kompetens än vad de själva har. När det gäller att använda digitala medier och läromedel som stöd åt elevernas lärande, menar 76% av skolledarna att de nya lärarna har goda kunskaper. 44% av de nyexaminerade håller med. 58% av skolledarna säger att de klarar av att använda digitala lärplattformar på ett bra sätt i undervisningen. Bland de nya lärarna är det bara 16% som anser det. Medan 73% av skolledarna menar att de nyexaminerade har en god förmåga att utveckla eleverna till reflekterande och kritiska användare av digitala medier, är det inte mer än 13% av dem som instämmer.

Enligt slutrapporten kan skillnaderna bero på att skolledarna jämför med sina egna kunskaper och med de befintliga lärarna på skolan. Även om de nyutbildade lärarna inte själva är nöjda med sin yrkesmässiga digitala kompetens, kan de alltså ge positiva bidrag till de skolor som de börjar arbeta på.

Nu har utvärderingen landat hos beslutsfattarna och vi får se vad som blir nästa steg.

Vad tycker allmänheten i Australien om skolans digitalisering?

Under det senaste året har det varit mycket negativ uppmärksamhet kring digitaliseringen av skolan i Australien. Det har bland annat handlat om mobbning på nätet och den växande opinionen för ett förbud mot mobiler i skolan.

Neil Selwyn på Monash University har nyligen genomfört en enkätundersökning för att ta reda på hur vuxna i Australien ser på skolans digitalisering. Han tittar också på hur beslutsfattarna, skolan och edtech-branschen kan förhålla sig till det.

Enkäten ger en högst blandad bild. 86% menar att det är viktigt att skolan hjälper eleverna utveckla digitala förmågor som krävs i arbetslivet. Dessutom anser 66% att it har en positiv påverkan på skolan. 79% vill förbjuda mobiler i klassrummet under skoldagen, men det är bara 32% som vill förbjuda mobilen helt i skolan.

44% säger ja till digitala prov, men det är bara 34% som tycker att det är bra att variera mellan fysiska och digitala lärmiljöer i undervisningen. 37% är kritiska till att företag som Apple, Google och Microsoft ska spela en central roll när skolan digitaliseras. 46% ser det som positivt om skolan kan använda ansiktsigenkänning för att identifiera eleverna och för att registrera deras närvaro.

Neil Selwyn skriver i rapporten att det behövs ett större intresse och engagemang kring edtech bland beslutsfattare i Australien. Det gäller både på federal och regional nivå. Inte minst är det viktigt att ge stöd åt skolan att använda de digitala möjligheterna på sätt som kan utveckla undervisningen. Kanske behövs en australisk motsvarighet till Office of Educational Technology i USA?

En satsning på digitala prov är en bra idé, menar Neil Selwyn. Det kommer att vara standard i världens skolsystem om tio år och flera länder är redan på gång. Om Australien börjar arbeta med det här nu, finns det möjlighet att bli bland de ledande länderna inom området, tillägger han.  

Däremot är det viktigt att beslutsfattare noga tänker igenom förslagen på mobilförbud, bland annat på grund av att det är en splittrande fråga. Detsamma gäller frågan om att använda teknik för ansiktsigenkänning i skolan. Det är en ytterst komplex fråga som kräver en djupgående diskussion. Dessutom är det viktigt att frågor som rör säkerhet och skydd inte överskuggar andra mindre önskvärda aspekter.

För skolans del är det viktigt att visa föräldrar och allmänhet hur it och digitala medier används i skolan och hur vardagen faktiskt ser ut. Enkäten visar att föräldrar som kommer från andra länder i hög utsträckning är positiva till skolans digitalisering. Även om det inte framgår varför de är det, menar Neil Selwyn att det kan vara bra att skolan lyfter fram deras intresse och engagemang för att inspirera andra föräldrar.  

Neil Selwyn menar att edtech-branschen behöver se till att nyttan och värdet med nätbaserat lärande, digitala lärmiljöer, adaptiva läromedel och tillgång till mobilen i klassrummet når ut till föräldrar och allmänhet. Här finns det en hel del forskning som kan användas.

Det är även viktigt att edtech-branschen funderar på varför det är så vanligt med en negativ attityd kring de här frågorna och hur de bäst kan hanteras. Motståndet mot att Apple, Google och Microsoft ges en ledande roll i arbetet med skolans digitalisering behöver också tas på allvar, påpekar Neil Selwyn. Det finns en risk för en backlash mot dessa så kallade big tech-företag som det är viktigt att ta höjd för.

Veckans tips

Mängder med data om elevers lärande samlas varje dag in i skolan av olika system. Tyvärr är användningen fortfarande högst begränsad och ofta drar man inte alls någon särskild nytta av den.

Data Smart Schools är ett nystartat treårigt forskningsprojekt som drivs av Neil Selwyn och tre andra forskare vid det nystartade forskningscentret Education Futures på Monash University.

I det här projektet ska forskarna undersöka hur data bäst kan samlas in och användas för att utveckla elevernas lärande och förbättra lärarnas undervisning.

Tanken är att skapa en bättre förståelse för hur big data kan användas för att förbättra skolans verksamhet. Man vill också samarbeta med olika skolor för att utveckla verktyg och metoder som möjliggör en mer optimal användning.

Forskningsprojektet ska besvara fyra frågor: Vilka typer av digitala data om elevernas lärande genereras i skolan? Hur används denna data? Hur kan den bli lättare att komma åt och använda? Vilka konsekvenser får en utökad och förbättrad användning av den här typen av data i skolan?

Projektet webbplats uppdateras löpande. Det kan också vara en bra idé att följa Education Futures Twitter-konto för att följa med i vad som händer.

Spaningen Podd 018: Trends Shaping Education och Technologiekompas

Spaningen Podd 018: Trends Shaping Education och Technologiekompas

Den här gången tittar vi närmare på två intressanta rapporter som släpptes i veckan: Trends Shaping Education och Technologiekompas. Allra sist kommer veckans tips, som vänder blicken österut.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 4: Trends Shaping Education och Technologiekompas

Veckans spaning, vecka 4: Trends Shaping Education och Technologiekompas

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här gången tittar vi närmare på två intressanta rapporter som släpptes i veckan: Trends Shaping Education och Technologiekompas. Allra sist kommer veckans tips, som vänder blicken österut.

Trends Shaping Education

I måndags publicerade OECD den senaste versionen av Trends Shaping Education. Den här rapporten analyserar hur globala politiska, ekonomiska, sociala och tekniska megatrender påverkar förutsättningarna för utbildning och lärande. Framtiden går naturligtvis aldrig att förutsäga, men det är ändå värdefullt för beslutsfattare och alla som arbetar i skolan att reflektera kring hur världen förändras och vad det kan komma att innebära i vardagen. Utan en förståelse för vart världen och samhället är på väg, är det svårt att hjälpa elever att utvecklas som människor, att bli aktiva och kritiska medborgare och att fungera i arbetslivet.

Trends Shaping Education tar upp megatrender inom fem tematiska områden. Det första är globaliseringen: Vad betyder skiftet av världens tyngdpunkt till Asien? Hur påverkas arbetsmarknaden av globaliseringen? Hur ser migrationsströmmarna ut? Hur kan skolan hantera språkligt och kulturellt diversifierade klassrum? Vad är egentligen global kompetens?

Den andra megatrenden är demokrati och medborgarskap. Hur viktig är nation och nationalitet när hela världen kopplas samman? Vad innebär det digitala medielandskapet, som sträcker sig över nationsgränserna och ger alla en röst? Hur kan skolan arbeta för att alla elever ska utveckla den medie- och informationskompetens som är nödvändig? Vad krävs för att alla ska kunna bli aktiva och kritiska medborgare som verkar för ett öppet och demokratiskt samhälle?

Säkerhet är den tredje megatrenden. Här handlar det om nationell säkerhet, människors ekonomiska säkerhet, digital säkerhet, personlig hälsa och om behovet av att förebygga och bekämpa olycksrisker inom miljöområdet.

Den fjärde megatrenden är den ökade livslängden. Vad betyder det att människor finns kvar allt längre i arbetslivet? Vilka konsekvenser får en åldrande befolkning för samhället? Hur kan ett livslångt lärande bli möjligt? Vad behöver göras för att alla ska kunna förstå och hantera den digitala utvecklingen?

Kultur och livsstil är den femte och sista megatrenden. Hur förändras värderingar och attityder? Vad innebär det att leva i ett multikulturellt samhälle? Vad händer när den fysiska och digitala verkligheten i allt högre grad flätas samman? Hur blir det möjligt att stimulera fler till kreativitet och entreprenörskap?  

OECDs kontor i Berlin intervjuade nyligen Tracey Burns, som är en av dem som jobbar med Trends Shaping Education på OECD. Hon lyfte fram den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens (ai) som ett av de områden som kommer att få genomgripande betydelse för samhällsutvecklingen framöver. Hur förändras samhälle, arbetsmarknad och vardag när den mänskliga intelligensen kompletteras med digitala lösningar som observerar, analyserar, interagerar, resonerar och löser problem? Vad betyder det för skolan?

Technologiekompas

I onsdags presenterades en ny upplaga av rapporten Technologiekompas, som ges ut vartannat år av Kennisnet, som arbetar med den digitala infrastrukturen i Nederländerna och ger råd till huvudmännen kring skolans digitalisering. Technologiekompas lyfter fram viktiga trender inom teknikutvecklingen som påverkar vardagen i skolan. Den här gången fokuserar man helt på utvecklingen inom ai-området. Förutom att titta närmare på de möjligheter som finns idag, blickar rapport framåt och det förs resonemang kring hur undervisningen i skolan kan se ut om ungefär 20 år. Vilka möjligheter kan identifieras? Vilka krav ställs på skolans organisation och på lärares kompetens? Vilka risker måste förstås och hanteras

Adaptiva läromedel, som använder ai för att anpassa undervisningen efter varje elev, börjar redan bli en del av skolans vardag. Än så länge handlar det bara om enklare färdigheter: att förstå, att komma ihåg och att kunna tillämpa kunskaperna i fasta situationer. Här finns det goda möjligheter att avlasta och ge stöd åt lärarens arbete. En mer systematisk insamling av data i realtid och en ökad användning av learning analytics och algoritmer som sköter det didaktiska grovjobbet kan få stor betydelse

Det här betyder att undervisningen blir mycket mer differentierad än tidigare, och det ställer i sin tur helt andra krav på skolans organisation. Det krävs även en stabil digital infrastruktur som kan hantera de tjänster som behövs. Förutom den tekniska funktionaliteten behöver man också tänka igenom vad som behöver göras för att kunna garantera säkerhet och personlig integritet. Dessutom måste förstås lärarna kunna hantera de nya möjligheterna i sitt dagliga arbete.

Technologiekompas pekar på att ai i framtiden nog även kommer att kunna hjälpa eleverna att utveckla mer komplexa förmågor. Ett par decennier fram kommer ai sannolikt att vara på en helt annan nivå än idag och kan i ännu högre grad komplettera lärarens arbete.Det handlar till exempel om att analysera, reflektera och att tillämpa det man lärt sig i nya situationer och sammanhang. Mycket kommer att förändras när tekniken blir smartare och röststyrda gränssnitt har slagit igenom på allvar.

Allt det här innebär att läraren istället kan ägna mer tid åt sådant som inte kan hanteras av ai. Läraren ansvarar för att organisera och genomföra ett autentiskt lärande som skapar sammanhang och relevans för eleverna. Dessutom handlar utbildning inte enbart om kunskaper, utan har också socialiserande mål. Hit hör bland annat utvecklingen av elevernas sociala och emotionella kompetens och förmågan att samarbeta och lära tillsammans med andra.

Enligt Technologiekompas kommer lärare och ai-baserade system i framtiden tillsammans kunna hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver för att leva och verka i samhället. Tekniken kan inte hantera allt, men läraren kommer heller inte att klara sig utan teknikens hjälp. Det behövs därför en lämplig uppdelning av vad läraren ansvarar för och vad som kan delegeras till tekniken. Här finns det också viktiga etiska frågeställningar att ta hänsyn till. I vilken grad kan ai självständigt fatta beslut som rör elevernas lärande? Var går gränsen? Hur avgör vi det?

Veckans tips

I förrgår lanserades den kostnadsfria tjänsten Träffa en forskare för grund- och gymnasieskolor i Finland. Den drivs gemensamt av Finlands Akademi, Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen samt Finlands Unga Akademi.

Träffa en forskare är inspirerad av Skype a Scientist, som startades av studenter vid University of Connecticut för några år sedan. Forskare videochattar med eleverna och ger en inblick i hur de arbetar och vad som är på gång inom deras område. I Finland är tanken att alla vetenskapsområden ska omfattas på sikt.

Förutom att skapa nya vägar för undervisningen, ger Träffa en forskare möjligheter för forskare att arbeta med den tredje uppgiften och att bygga broar mellan forskarvärlden och skolan. Alla kan vara med, oavsett var i landet de befinner sig.

I inledningsskedet är Träffa en forskare enbart tillgänglig på finska, men inom kort kommer den även att omfatta forskare som pratar svenska och engelska.

EU:s allmänna dataskyddsförordning och skolan

EU:s allmänna dataskyddsförordning och skolan

25 maj 2018 träder EU:s nya dataskyddsförordning i kraft i unionens medlemsländer. Den kommer att ställa högre krav på verksamheter som använder datatjänster där personuppgifter hanteras. Vad innebär det för skolan? Vilka förberedelser är möjliga?

Större kontroll, smidigare hantering och högre krav

Allmänna dataskyddsförordningen (General Data Protection Regulation) är avsedd att ge fysiska personer större kontroll över sina egna data. Samma övergripande regelverk ska gälla i alla medlemsländer, men varje land kan komplettera med egna lagar och regler.

Förutom att ge fysiska personer ett bättre skydd, är tanken att underlätta hanteringen av personuppgifter inom unionen. Den nya förordningen kommer att ersätta personuppgiftslagen, den svenska tillämpningen av EU:s dataskyddsdirektiv från 1995, som började gälla 1998. Datainspektionen kommer även i fortsättningen att vara inspekterande myndighet i Sverige. Sannolikt kommer det även att inrättas en ny europeisk myndighet med ett unionsövergripande ansvar.

Den pågående digitaliseringen av skolan innebär att lärare och elever använder allt fler datatjänster där personuppgifter hanteras. Det rör sig om alltifrån appar och bloggtjänster till digitala läromedel och system för omdömen och bedömning. Med tanke på att det här arbetet fortfarande är på ett tidigt stadium, finns det anledning att tro att användningen kommer att öka väsentligt under de kommande åren. Detta kommer att ställa höga krav på skolhuvudmän och skolor framöver.

Tre aktuella utredningar

Under den senaste månaden har det överlämnats tre utredningar till regeringen som kommer att få betydelse för hur det svenska regelverket utformas: Dataskyddsutredningen, utredningen om personuppgifter inom utbildningsområdet samt Integritetskommitténs slutbetänkande.

I Integritetskommitténs slutbetänkande konstateras att användandet av sociala medier, lärplattformar och digitala läromedel innebär risker för den personliga integriteten samtidigt som det skapas nya pedagogiska möjligheter. De uppgifter som samlas in är nödvändiga för att följa elevernas utveckling – men de kan även komma att användas för andra ändamål av tjänsteleverantörerna. Med andra ord är det av stor betydelse att kunskapen om integritetsskydd förbättras inom skolans värld och att riskerna verkligen tas på allvar.

Det mesta pekar på att det inte blir någon heltäckande lag för hur personuppgifter ska hanteras. Istället kommer det sannolikt att skapas uppförandekoder inom olika samhällsområden, som tar upp säkerhet, hur personuppgifter samlas in och hanteras, och så vidare. När det gäller skolan föreslår utredningen om personuppgifter inom utbildningsområdet att regeringen ger ett sådant uppdrag till lämplig myndighet.

Även om detaljerna kring dataskyddsförordningen inte är helt klara än, är det redan väl känt vilka övergripande regler som kommer att gälla. Huvudmän och skolor kan börja förbereda sig såväl tekniskt som organisatoriskt och kunskapsmässigt. I början av året arrangerade SKL ett webbinarium, där man gav en översiktlig beskrivning av det kommande regelverket. Efterhand som det rättsliga läget klarnar, kommer säkert både SKL och andra relevanta aktörer att anordna webbinarier och andra aktiviteter som ger en tydligare och mer detaljerad bild.

Personuppgiftsansvarig, dataskyddspolicy och dataskyddsombud

Dataskyddsförordningen ställer högre krav än de som gäller idag på den personuppgiftsansvariges skyldighet att följa gällande regelverk. För offentliga skolhuvudmän är det utbildningsnämnden eller annan motsvarande nämnd i kommunen som är personuppgiftsansvarig. Det kommer också att ställas högre krav på rapportering och dokumentation. Datainspektionen kan påföra sanktionsavgifter om förordningen överträds och alla personuppgiftsincidenter ska anmälas inom 72 timmar.

Ett sätt att säkerställa att reglerna följs kan vara att ta fram en dataskyddspolicy. Ett annat kan vara att se till att integritetsvänliga lösningar så långt som möjligt byggs in i de datasystem som används på skolorna. Detta innebär ökade krav på såväl leverantören som på kommunens it-avdelning. Vägledningar för hur detta ska göras skulle kunna underlätta arbetet. Det finns ännu inte några sådana, men det är tänkbart att de så småningom kommer att tas fram av Datainspektionen eller av den nya europeiska myndigheten.

Enligt dataskyddsförordningen måste den personuppgiftsansvarige utse ett dataskyddsombud. Detta är en person som är mer kunnig inom området än den personuppgiftsansvarige och som fungerar som kontakt för Datainspektionen. Dataskyddsombudet ersätter personuppgiftsombudet och kan antingen vara upphandlad eller anställd.

Personuppgiftsbiträde

Arbetsuppgifterna för dataskyddsombudet består i att se till att regelverket efterlevs, att ta emot klagomål från de som är registrerade samt att ge information och råd till den personuppgiftsansvarige samt till personuppgiftsbiträdena.

Ett personuppgiftsbiträde är ett företag eller en person som hanterar personuppgifter åt den personuppgiftsansvarige. De dataleverantörer som huvudmannen anlitar för skolornas verksamhet är således personuppgiftsbiträden. Dataskyddsförordningen föreskriver skyldighet att hålla ett register över olika typer av personuppgiftsbehandlingar.

Ett skriftligt tillstånd från den personuppgiftsansvarige är nödvändigt för att personuppgiftsbiträdet ska kunna anlita egna underbiträden. Samma skyldigheter gäller för underbiträdet och för personuppgiftsbiträdet. Hit hör bland annat tystnadsplikt.

Personuppgiftsbiträdet har ett självständigt skadeståndsansvar gentemot de registrerade.

Alla som har fått sina personuppgifter registrerade har rätt till en kostnadsfri maskinläsbar kopia av samtliga uppgifter. I regel går det inte att kräva att offentliga uppgifter ska raderas. Däremot ska felaktiga uppgifter rättas till.

Register över vilka personuppgifter som hanteras

Den personuppgiftsansvarige är skyldig att föra ett register över de personuppgifter som hanteras i huvudmannens och skolornas olika system. Registret ska innehålla den personuppgiftsansvariges namn och adress och en förklaring till varför personuppgifterna behöver behandlas.

I registret ska det finnas en förteckning över vilka som berörs samt vilka typer av uppgifter som det rör sig om. Dessutom krävs uppgifter om mottagare eller kategorier av mottagare samt information om uppgifter ska föras över till tredje land, det vill säga ett land som inte ingår i EU. Registret ska också innehålla en beskrivning som gör det möjligt att kontrollera att det vidtagits tillräckliga åtgärder för att trygga informationssäkerheten och de registrerades personliga integritet.

Förberedelserna kan börja nu

Dataskyddsförordningen ställer betydligt högre krav på ordning och reda än vad som är fallet idag. Därför är det viktigt att skolhuvudmannen sätter igång förberedelserna redan nu. Hos Datainspektionen finns bland annat klar och tydlig information om grunderna i den nya dataskyddsförordningen samt vägledning kring förberedelser för personuppgiftsansvariga och för personuppgiftsbiträden.

En central del av det här arbetet består i att informera personalen och att få igång en diskussion och en ökad medvetenhet kring informationssäkerhet och integritet. Det gäller också att börja utbilda i personuppgiftsbehandling och att skapa en överblick över det digitala ekosystem av tjänster som används. Redan nu är det bra att börja inventeringen och att undersöka när och var personuppgifter hanteras. Om det saknas dokumentation, gäller det att se till att den skapas. Det är också viktigt att göra en risk- och sårbarhetsanalys och att börja informationssäkerhetsklassa informationen.

Dataskydd och bevarandet av den personliga integriteten är centrala delar av skolans mjuka infrastruktur – och en viktig pusselbit i arbetet med skolans digitalisering.

Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2017-06-14