Etikett: Infrastruktur

Spaningen Podd 021: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Spaningen Podd 021: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

I veckans podd tar vi först upp en ny undersökning om hur danska elevers mobilanvändning i skolan regleras och vilka effekter det får. Därefter presenteras Falköpings kommun, en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Vi avslutar med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Allra först sammanfattas en ny undersökning om hur danska elevers mobilanvändning i skolan regleras och vilka effekter det får. Därefter presenteras Falköpings kommun, en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips

Regler för elevers mobilanvändning på danska grundskolor

För ett par veckor sedan offentliggjordes den hittills mest omfattande undersökningen av hur danska grundskolor sätter upp regler för elevers mobilanvändning i skolan. Den har genomförts av psykologen Andreas Lieberoth, som är verksam som forskare på DPU vid Århus universitet.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med representanter för 602 skolor i hela Danmark, jämnt fördelade över landet.

60% av de intervjuade skolorna har ett formellt regelverk som har fastställts av skolledningen eller skolans styrelse. Knappt 19% har någon form av gemensamma regler eller principer och ungefär 8% har satt igång en process för att fatta ett formellt beslut kring dem.

Analysen av intervjuerna visar att det finns nio modeller för hur man hanterar elevers mobilanvändning i skolan, från inga regler alls till totalt förbud. Den vanligaste modellen är att eleverna förvarar mobilen avstängd i sin väska när de är i skolan. På 36% av skolorna får elever använda mobilen i undervisningen när läraren anser det lämpligt. 4% av skolorna har en policy som säger att mobilen ska användas aktivt, som ett verktyg i undervisningen.

Det vanligaste skälet till att reglerna införs, är att man vill ha bättre ordning på lektionerna. 38% av skolorna uppger det här skälet. Näst vanligast är att reglerna införs för att man vill öka det sociala umgänget på rasterna. Detta säger 22% av skolorna.

Två tredjedelar upplever att reglerna har en positiv effekt. 22% uppger att eleverna umgås mer med varandra på rasterna och 21% menar att det har blivit mer ro och bättre koncentration på lektionerna. 13% säger att elevernas deltagarkompetens har utvecklats och att de har blivit bättre på att reglera sin användning av mobilen. Detta sker när mobilen används aktivt som ett arbetsredskap på lektionerna.

Rapporten avslutas med fyra rekommendationer till skolor som vill införa regler för mobilanvändningen.

Den första är att försöka hitta en bra balans mellan problemlösning och utbildning. Många regelverk och principer syftar bara till att begränsa de störande effekterna av elevernas mobilanvändning. Det hindrar lärarna från att hjälpa eleverna att utveckla goda digitala vanor och en god digital kompetens.

Den andra rekommendationen är att tänka på åldersvariationen på skolan när reglerna tas fram. Det kan vara frestande att ha samma regelverk för alla, men det är naturligtvis en stor skillnad mellan 6- och 16-åringars mognad, deras pedagogiska behov och deras relationer till tekniken.

Den tredje rekommendationen är att börja med att fråga sig varför reglerna ska införas. Olika modeller har olika effekter. En modell ger ordning i klassrummet, en annan förbättrar elevernas umgänge på rasterna och en tredje hjälper eleverna att utveckla sin digitala kompetens. Vad är det egentligen skolan vill uppnå med reglerna?

Den fjärde rekommendationen är att utgå ifrån den kunskap som finns inom området. Det gäller att se upp för den upphettade och oftast svartvita debatten i medierna. Istället är det viktigt att utgå ifrån de egna lärarnas erfarenheter av eleverna och att bygga vidare på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Det behövs mer kunskap om den danska kontexten, menar Andreas Lieberoth. Här kan forskare och lärare ha stor nytta av varandra.  

Vad är på gång i Falköpings kommun?

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling med ett antal skolhuvudmän. I slutet av förra året utvidgades nätverket med några fler partners, som ska presenteras här på Spaningen.

Falköpings kommun är först ut. Igår publicerades en intervju med Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg med inriktning mot ikt. Han konstaterade att Falköpings kommun för närvarande inte är någon innovatör när det gäller användningen av de digitala möjligheterna i skolan. Däremot är kommunen en god early adopter. Men framöver vill man gärna undersöka om det är möjligt att gå från att vara early adopter till att bli innovatör och vilka förutsättningar det isåfall kräver.

Under de närmaste åren genomför Falköpings kommun en rad olika byggnadsprojekt. 2021 ska en 7-9-skola som rymmer 1100 elever vara färdigbyggd. Det pågår även ett antal ombyggnationer på förskolor och F-6-skolor runt om i kommunen. För att underlätta det här arbetet har man tagit fram ett funktionsprogram, en slags övergripande mall, som visar vilka grundläggande funktioner som behöver finnas för att lärarnas och elevernas arbete ska fungera.

Falköpings kommun arbetar också med att ta fram mer kostnadseffektiva lösningar för it-systemen. Ett viktigt skäl till det är att SKL spår att det snart kommer att bli hårdare ekonomiska villkor för kommunerna. Man undersöker även förutsättningarna för lärare att byta från pc till chromebook, vilket skulle sänka kostnaderna rejält.

Lokala handlingsplaner för grund- och gymnasieskolans digitalisering är på gång, i väntan på att SKLs nationella handlingsplan ska presenteras 18 mars. Här är det viktigt att se till att skapa ett stabilt underlag för de kommande årens utveckling. Samtliga förskolor och skolor ska därför göra en LIKA-skattning vartannat år som visar hur det går med digitaliseringen.

Under de kommande åren kommer det att krävas mycket kompetensutveckling och målet är att den ska bli en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen. Det gäller både att undersöka nya modeller för hur den ska bedrivas och att hjälpa lärarna att bli mer självgående i utvecklingsarbetet

Veckans tips. Vad säger forskningen egentligen om sociala mediers påverkan på ungas välmående?

I senaste numret av Nature Human Behavior publiceras en studie som analyserar sambandet mellan ungas välmående och deras användning av sociala medier. De båda Oxford-forskarna Amy Orben och Andrew Przybylski visar med en statistisk analys av tidigare stora studier att effekterna är i princip försumbara för de allra flesta. Att bli mobbad, röka marijuana, att sova ordentligt eller att äta frukost har avsevärt större påverkan på hälsa och välmående. Oron för ungas “skärmtid” är med andra ord betydligt överdriven och ges sannolikt alltför stor plats i medierna.

Samtidigt finns det studier som visar att de få procent som antingen använder sociala medier extremt mycket eller inte alls mår betydligt sämre än genomsnittet. Men det är inte klart om det beror på användningen eller orsakas av andra problem. Det behövs helt enkelt mer forskning. Detsamma gäller de långsiktiga effekterna, som vi av naturliga skäl ännu inte vet något om.

12 mars arrangerar DPU forskningskonferensen Generation skærm i Köpenhamn, där både tongivande internationella forskare och danska forskare och debattörer ges utrymme. Tanken är att ta ett viktigt steg för att förena aktuell forskning med kritik och praktisk kunskap. Vad säger forskningen egentligen? Vad betyder det i vardagen? Hur kan vi ta upp de problem som finns utan att sjukförklara alla som använder sociala medier?

Strategiskt ledarskap för skolans digitalisering

Strategiskt ledarskap för skolans digitalisering

I Sverige och i många andra delar av världen genomförs just nu digitaliseringen av skolan. Frågor kring infrastruktur och teknik har stått i centrum för arbetet, men är det tillräckligt? Får lärare den kompetensutveckling och det stöd som behövs? Är riktningen tydlig – och går alla åt samma håll?

I den internationella debatten har det länge betonats att den pågående digitaliseringen av samhället innebär att skolans undervisning behöver finna nya vägar och mål. Ofta talas det om 21st Century Skills. Bland annat anses det avgörande att eleverna lär sig att dra nytta av it och digitala medier i sitt lärande, att de tränas att tänka kritiskt, att de blir självgående och att de lär sig att lösa problem tillsammans med andra. Trots detta har det ännu inte skett någon genomgripande förändring i något land.

2013 visade EU-kommissionen att det finns stora skillnader mellan medlemsländerna när det gäller digital infrastruktur och datortäthet. Men även i länder med god tillgång till datorer och nät ligger den pedagogiska användningen ofta på en låg nivå. Det som avgör är istället om det finns visioner, planering och ett strategiskt tänkande. Lärare och övrig pedagogisk personal behöver bli säkra på tekniken, få ett grepp om hur den kan användas tillsammans med eleverna samt förstå varför det är viktigt att it och digitala medier integreras i undervisningen.

Två år senare presenterade OECD rapporten Students, Computers and Learning: Making the Connection, som bygger på resultat och enkätsvar från PISA 2012. Slutsatsen är att skolan inte kan digitaliseras utan tydliga mål och en genomarbetad strategi. OECD rekommenderar därför alla nationella beslutsfattare att ta fram långsiktigt hållbara strategier för skolans digitalisering, som gör det möjligt för lärare att dra nytta av de pedagogiska möjligheterna. Det är också nödvändigt att förändringsarbetet är förankrat i skolan och i resten av samhället. Om det inte är uppenbart för alla vart man är på väg – och varför – blir det svårt att nå fram till målet.

Forskningsprojektet Unos uno, som genomfördes av Örebro universitet 2010-2013, är den hittills mest omfattande analysen av den pågående digitaliseringen av den svenska skolan. Genom att undersöka hur tjugo grund- och gymnasieskolor i elva kommuner samt en friskolekoncern införde varsin dator till lärare och elever, fick man en översiktlig bild av såväl hinder som möjligheter.

I slutrapporten konstateras att digitaliseringen inte ska betraktas som ett it-projekt som äger rum inom ramen för den befintliga skolan. Istället blir den digitala tekniken en katalysator som sätter igång förändring och utveckling inom en rad olika områden. Med andra ord rör det sig om ett förändringsprojekt som sträcker sig över ett antal år och som får långtgående konsekvenser för skolans arbetsorganisation, arbetsvillkor och arbetsprocesser. Här är ett systematiskt ledningsarbete absolut avgörande för att man ska lyckas. Beslutsfattare, skolförvaltning, skolledare och lärare måste alla samarbeta och sträva mot samma mål.

Digitaliseringen av den svenska skolan har länge varit beroende av kommunala satsningar och eldsjälar, men nu är en förändring på gång. Förra våren presenterade Skolverket, på uppdrag av regeringen, förslag på nationella strategier som är tänkta att möjliggöra en tydligare styrning och en mer likvärdig utveckling i hela landet. Strategierna rymmer en vision om att skolan 2022 ska kunna förbereda alla elever för de villkor och förutsättningar som gäller i ett digitaliserat samhälle. Detta förutsätter att läroplanerna revideras, att skolledare, lärare och annan skolpersonal får tillgång till nödvändig kompetensutveckling och att det ges ett genomarbetat stöd för skolans fortsatta utveckling.

Regeringen har ännu inte fattat beslut om strategierna, men det har sagts att Skolverkets förslag kommer att följas till stora delar.

9 mars presenterade regeringen en revision av grund- och gymnasieskolans läroplaner som ska göra det möjligt för eleverna att utveckla en adekvat digital kompetens. Bland annat betonas träningen av källkritisk förmåga, skolbibliotekets och skolbibliotekariens roll i utvecklingen av språklig förmåga och digital kompetens lyfts fram och programmering införs som moment i ämnen som matematik, samhällskunskap och teknik.

Skolverket ansvarar sedan 2015 för modulärt uppbyggda nationella skolutvecklingsprogram som bygger på kollegialt lärande. Här finns moduler kring digitalisering, matematik, naturvetenskap, specialpedagogik samt skolans värdegrund. Nu kommer även modulen Leda digitalisering, som vänder sig till skolhuvudmän och skolledare. Det handlar om ett processtöd som ska underlätta styrning och ledning av skolans digitala utveckling. Här har det strategiska ledarskapet en stor och avgörande roll. Därför är det särskilt viktigt att ge hjälp och stöd inom detta område, inte minst genom att bygga vidare på erfarenheter från näringslivet.

SKL lyfter också fram betydelsen av ledningsperspektivet i arbetet med skolans digitalisering. Ett exempel är fortbildningssatsningen STL – skriva sig till lärande, som baseras på en modell som används framgångsrikt i Sollentuna sedan sju år tillbaka. Målet är att underlätta för landets skolor att integrera it och digitala medier i undervisningen samt att utveckla och förändra sin verksamhetskultur på vetenskaplig grund.

Till hösten startar en ny omgång som bygger på blended learning, det vill säga en blandning av fysisk och virtuell undervisning. Större delen av fortbildningen äger rum i en lärplattform, där lärarna både beskriver och analyserar lärarna sitt eget förändringsarbete och hjälper varandra att komma vidare. Här kan skolledare följa sina lärare och ge löpande konstruktiv återkoppling. För att kunna styra och leda utvecklingen på skolan, är det nödvändigt att vara uppdaterad om vad som händer och att kunna vägleda när det behövs. Fortbildningen kopplas till den dagliga verksamheten, förankras i skolledningen och kan ge ett gott stöd åt den pågående digitaliseringen.

Ett strategiskt ledarskap är viktigt på alla nivåer när skolan utvecklas och förändras. För att möjliggöra en likvärdig och enhetlig utveckling i hela landet, föreslår Skolkommissionen i sin slutrapport att det skapas en nationell skolmyndighet som ger huvudmännen kontinuerlig hjälp och stöd. Myndigheten är tänkt att ha en regional närvaro och bland annat arbeta med resultatdialoger och stödjande skolgranskningar som kan underlätta en likvärdig utveckling. Det är även viktigt att ta fram tydliga gemensamma mål för lärares kompetensutveckling som kan följas upp på ett systematiskt sätt i hela landet.

Skolkommissionen betonar också värdet av att den tänkta skolmyndigheten samverkar med huvudmän, högskolor och med näringslivet för att skapa utvecklingsmiljöer som stärker kompetens och undervisningskvalitet i skolan. Här kan jämföras med Finland, som sedan förra året driver det treåriga utvecklingsprogrammet Den nya grundskolan.

Inom ramen för det här programmet driver Utbildningsstyrelsen, som kan jämföras med Skolverket, sedan 1 mars ett innovationscentrum som ska främja förnyelsen av skolans verksamhetskultur. Tillsammans med andra aktörer, bland annat högskolor och näringsliv, vill man skapa ett ekosystem som kan hantera de utmaningar som skapas av den digitala samhällsutvecklingen. Det nyligen införda systemet med tutorlärare på alla skolor, som ska hjälpa och vägleda lärare med den pedagogiska utvecklingen, kan säkert ha stor betydelse i det här sammanhanget.

En viktig del av innovationsarbetet går ut på att “skala upp” idéer som tagits fram ute på skolorna och att ta fram utvecklingsmodeller som kan bidra till den nationella och internationella skolutvecklingen. Här i Sverige arbetar Vinnova på ett liknande sätt med sina innovationsslussar och testbäddar inom olika delar av offentlig verksamhet. Projektet Makerspace i skolan är ett exempel på ett pågående projekt inom skolområdet.

OECD och EU betonar betydelsen av planering och strategiskt ledningsarbete för skolans digitalisering och behovet av en övergripande vision som är förankrad i samhället i stort. När det gäller det sistnämnda återstår fortfarande mycket arbete. 1 mars publicerade Dagens Samhälle en debattartikel där företrädare för skol- och forskarvärlden där man efterlyste en tydligare framtidssyn och riktning för digitaliseringen av den svenska skolan. En sådan krävs för att kunna planera och prioritera det fortsatta arbetet på ett strategiskt medvetet sätt, menade man.

Hur ska visionen tas fram? Utbildningsforskaren Neil Selwyn hör till dem som hävdar att det behövs en seriös och konstruktiv samhällsdebatt om skolans digitala utveckling där så många perspektiv som möjligt finns med. Skolans digitalisering behöver problematiseras och användningen av it och digitala medier behöver belysas ur ett mer kritiskt perspektiv. Annars blir det svårt att förankra och att genomföra förändringsarbetet. Alla måste veta vart man är på väg och varför man är det.

I Sverige pågår flera projekt som syftar till att utveckla och förstärka förmågan att planera och genomföra digitaliseringen av skolan på ett genomtänkt och systematiskt sätt. SKLs förändringsledningsprogram LEDA för smartare välfärd, Skolverkets satsning Leda digitalisering och RISE initiativ Digitalisering och lärande är några exempel. I samtliga fall handlar det om att använda tillämpad forskning och praktisk erfarenhet för att hjälpa skolhuvudmän att utveckla de kunskaper som behövs för att komma på rätt spår.

Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2017-04-27