Jan Blomgren disputerade 2016 på avhandlingen Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. Avhandlingen är en fallstudie av elever i årskurs 9 som undersöker vilka faktorer som främjar respektive hämmar deras motivation samt hur de använder digitala resurser i sitt lärande.
Skolutvecklingsfrågor och de faktorer i utvecklingsarbetet som gynnar elevers lärande står i centrum för Jan Blomgrens forskningsintresse. Hans senaste projekt är praktiknära och går under arbetsnamnet Beprövad erfarenhet. Här undersöker Jan Blomgren i vilken mån pedagogiskt utvecklingsarbete bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Han vill också försöka fånga vilka kompetenser, förmågor och värden som lärarens undervisning utvecklar hos eleverna.
Jan Blomgren har genom sin forskning fått en inblick i värdet av relationer och möten i det fysiska rummet för elevernas lärande. Elever upplever det till exempel som väldigt viktigt att ha en personlig mentor och att veta vilket sammanhang de ingår i tillsammans med sina klasskamrater.
Det är viktigt att undersöka skolutveckling ur ett elevperspektiv, men det gäller samtidigt att även lyfta analysen till ett systemperspektiv, konstaterar Jan Blomgren.
Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Niklas Carlborg
Artikel | Av Stefan Pålsson
| Grundskolan, Makerkultur, Programmering, Skolans digitalisering
Niklas Carlborg är interaktionsdesigner på RISE Interactive i Göteborg och arbetar med tillämpad forskning kring digitalisering och utbildning.
I mars 2017 presenterade regeringen reviderade kurs- och läroplaner för hela skolväsendet för att tydliggöra uppdraget att stärka alla elevers digitala kompetens. Styrdokumenten blev obligatoriska 1 juli 2018. Revideringen innebär bland annat att programmering numera är en del av flera ämnen på grundskolan, särskilt matematik och teknik.
Niklas Carlborg och några av hans kollegor har inom ramen för projektet Makerskola undersökt hur plattformen micro:bit kan användas i programmeringsundervisningen för att ge stöd åt lärarna under den inledande implementeringen av de nya styrdokumenten.
En viktig fråga rör hur stora valmöjligheter som eleverna ska ha när de programmerar och skapar med micro:bit. Utgångspunkten var att det skulle vara väldigt fritt och kreativt och att eleverna skulle ha stort utrymme att göra egna val. Efterhand visade det sig att alltför stor frihet är svårt att hantera för eleverna och att det finns risk att de blir paralyserade av alla valmöjligheter. Därför gäller det att titta närmare på hur stora valmöjligheter man ska arbeta med för att undervisningen ska fungera så bra som möjligt, konstaterar Niklas Carlborg.
Det är också viktigt att uppmärksamma de praktiska problem som kan uppstå i arbetet med micro:bit och andra plattformar, eftersom de både skapar frustration och lägger hinder i vägen. Hit hör till exempel behovet av Apple-ID för att ladda ner appar till skolans ipads eller trådlösa nätverk som hänger upp sig. Allt sådant är viktigt att uppmärksamma och hantera innan en skola drar igång digitaliseringen på bred front, betonar Niklas Carlborg. De reviderade styrdokumenten innebär stora förändringar i lärares arbete. Därför är alla former av hjälp och stöd viktig.
Spaningen Podd 035: Spel i undervisningen, mobilen i klassrummet och två forskarintervjuer
Podd | Av carlheath
| Datorspel, Grundskolan, Gymnasieskolan, Mobilen i klassrummet, Problembaserat lärande, Skolans digitalisering, Spel
Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.
Den här veckan börjar vi med att ta del av två danska forskares perspektiv på spel i undervisningen. Därefter tar vi en ny titt på frågan om mobilens vara eller icke-vara i klassrummet innan det är dags att presentera två forskarintervjuer från Learning Forum. Sist kommer veckans tips.
Blogginlägg | Av Stefan Pålsson
| Datorspel, Grundskolan, Gymnasieskolan, Mobilen i klassrummet, Problembaserat lärande, Skolans digitalisering, Spel
Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.
Spel i undervisningen
Användningen av digitala och analoga spel i undervisningen börjar bli vanligare i skolan. Det handlar både om att använda lärspel, kommersiella spel, spelifiering och att låta eleverna utveckla egna spel. Men läraren är den avgörande faktorn för att det hela ska fungera. Det konstaterar de danska forskarna Thorkild Hanghøj och Andreas Lieberoth i en intervju i senaste numret av Magasinet Asterisk, som ges ut av Danmarks Pædagogiske universitet.
Först och främst behövs en allmän förståelse av hur och i vilka sammanhang spel och spelmekanismer kan användas didaktiskt. Läraren måste även vara väl insatt i hur det spel som ska användas fungerar och kunna koppla det till undervisningens mål. Det krävs en förståelse av spelets själva kärna för att kunna se hur de utmaningar som finns i spelet kan ge stöd åt elevernas lärande. Dessutom måste läraren förstå hur spelet ska iscensättas i undervisningen och hur ramarna ska se ut. Det gäller också att få eleverna att reflektera kritiskt kring spelet, så att det inte framstår som den enda sanningen.
Spel är en viktig del av barns och ungdomars vardag, deras kulturella och samhällsekonomiska betydelse växer, och de har även en central roll att spela i skolan. Förutom att utveckla ämneskunskaperna kan de till exempel användas för att utveckla kritiskt tänkande, samarbete, kommunikation och problemlösningsförmåga. Det här är förmågor som blir allt viktigare i samhället och i arbetslivet.
Thorkild Hanghøj leder sedan ett par år tillbaka forskningsprojektet Game-Based Learning in the 21st Century, som handlar om att lära lärare att utveckla de här förmågorna hos eleverna med hjälp av spelrelaterade aktiviteter i sin undervisning. Under nästa läsår kommer lärare och elever i årskurs 5 och 7 på 40 danska skolor att arbeta med spel, spelande och spelutveckling i danska, matematik och NO.
Mobilen i klassrummet
Mobilens vara eller icke-vara i klassrummet fortsätter att vara en het fråga i skoldebatten. I tisdags rapporterade DN om att 21 elever i en åttondeklass i Gränna hade haft sina mobiler igång under en lektion och räknat hur många notiser de fick. Den samlade summan blev mer än 2 000 meddelanden. Det resulterade direkt i krav på mobilförbud, eftersom det ansågs uppenbart att det här distraherar eleverna och stör ordningen i klassrummet.
Torbjörn Ott är gymnasielärare i Alingsås och forskare på Institutionen för tillämpad it på Göteborgs universitet. Han menar att förbud är en felaktig slutsats som inte kommer att leda till önskat resultat. Mobilen i klassrummet hanteras som en ordningsfråga, men det handlar egentligen inte alls om det, menar han, utan om studieteknik. Det är också en jämlikhetsfråga. Alla elever måste lära sig att använda mobilen, så att den blir ett hjälpmedel och inte en distraktion.
2017 disputerade Torbjörn Ott på en avhandling som beskriver och analyserar hur gymnasieelever använder mobilen i klassrummen och hur de och deras lärare ser på detta. Stora delar av användningen har inget med undervisningen att göra, men mobilen används också som ett hjälpmedel, till exempel för informationssökning och för snabba anteckningar. Eleverna pekar på att de ofta blir distraherade av mobilen, men de skulle hellre få hjälp med en mer strukturerad användning än att drabbas av ett rent förbud.
Den brittiska forskaren Jocelyn Wishart menar att det är problematiskt att mobilförbud riktar in sig på tekniken, eftersom det hindrar eleverna från att utforska och dra nytta av de möjligheter som finns. Nu när skolan digitaliseras är det avgörande att alla lär sig att använda mobilen på ett konstruktivt, ansvarsfullt och utvecklande sätt.
Forskarintervjuerfrån Learning Forum
På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan även nås från Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.
Karin Ollinen är strategisk utvecklare i Helsingborgs stad och kommunlicentiand i forskarskolan Communicate Science in School. Hennes forskning är inriktad på hur NO-lärare använder it och digitala medier i sin undervisning. Hon vill ta reda på hur de digitala verktygen används, i vilket pedagogiskt sammanhang de tas i bruk, samt vilka syften som lärare har med detta.
Johan Lundin är professor i informatik med inriktning mot lärande på Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet. Han menar att skolforskningen länge har varit inriktad mot innovation, men nu behöver inriktningen förändras. Det finns ett stort och tydligt behov av beskrivande, kritiska studier av hur användningen av it och digitala medier faktiskt ser ut och vad det innebär.
Veckans tips
Är sociala medier ett allvarligt hinder för barns och ungas välmående? Borde de hellre hålla sig borta från skärmarna och ägna sig åt den fysiska verkligheten? Den oberoende danska tankesmedjan The Happiness Research Institute har på uppdrag av Nordiska Ministerrådet tagit fram en rapport där man analyserar frågan.
Barns välmående är en komplex fråga och beror naturligtvis på betydligt fler faktorer än deras användning av sociala medier, påpekas det i rapporten. Dessutom måste man förstå att ungas fysiska och digitala miljöer är oupplösligt förenade och inte utan vidare kan skiljas från varandra.
De allra flesta unga har inga större problem med sin användning av sociala medier, men det finns de som stöter på svårigheter som kan vara svåra att hantera på egen hand. Detta beror i sin tur på att de har andra problem, till exempel att de är ensamma eller saknar tillräckligt stöd från sina föräldrar. Här behövs en ökad förståelse och bättre insatser för att hjälpa unga som är olyckliga och som inte mår bra.
Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Johan Lundin
Artikel | Av Stefan Pålsson
| Grundskolan, Skolans digitalisering
Johan Lundin är professor i informatik med inriktning mot lärande på Institutionen för tillämpad informationsteknologi vid Göteborgs universitet. Han studerar i sin forskning hur teknik ändrar förutsättningarna för lärande och kunskapsutveckling inom en rad olika områden: i sjukvården, inom högre utbildning, i arbetslivet och i grundskolan.
Johan Lundin leder på sin institution en tvärvetenskaplig forskargrupp som arbetar med lärande, kommunikation och it. Majoriteten av de som ingår i gruppen undersöker skolans digitalisering ur olika perspektiv. Han är också ordförande för den nationella forskarskolan GRADE, som är inriktad mot förskolans, skolans och fritidshemmets digitalisering.
Enligt Johan Lundin har skolforskningen länge varit inriktad mot innovation, men nu behöver inriktningen förändras. Det finns ett stort och tydligt behov av beskrivande, kritiska studier av hur användningen av it och digitala medier faktiskt ser ut och vad det innebär. Skälet till det, menar han, är att skolan i hög grad digitaliseras av eleverna själva. Därför krävs en djupgående analys och förståelse av hur deras teknikanvändning ser ut och vilken digital teknik de tar med sig till skolan.
Johan Lundin menar att skolan borde intressera sig mer för klassrummet som sammanhang och skolan som verksamhet istället för att främst fokusera individ och teknik och individens lärande. Då skulle man kunna dra stor nytta av den forskning som han och hans kollegor i forskargruppen bedriver kring skolans digitalisering.
Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Karin Ollinen
Artikel | Av Stefan Pålsson
| Digital kompetens, Grundskolan, Skolans digitalisering, TPACK
Karin Ollinen är strategisk utvecklare i Helsingborgs stad och kommunlicentiand i forskarskolan Communicate Science in School. Hennes forskning är inriktad på hur NO-lärare använder it och digitala medier i sin undervisning. Detta undersöker hon närmare genom att följa fyra lärare som arbetar på högstadiet. Med hjälp av intervjuer och klassrumsobservationer får hon en bild av hur de tänker och arbetar.
Förutom att studera hur lärare använder och beskriver sin it-användning i undervisningen, analyserar Karin Ollinen även lärarnas kompetenser med hjälp av ramverket TPACK. Bokstavsförkortningen TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge, och syftet med det här ramverket är att visa och förklara det viktiga samspelet mellan teknisk kunskap, pedagogiskt kunskap och ämneskunskap när lärare undervisar med digitala verktyg. Det krävs goda kunskaper inom samtliga områden för att undervisningen ska fungera på ett bra sätt.
Karin Ollinen påpekar att det inom forskningen och i den allmänna debatten ofta resoneras kring vilka effekter som användningen av it och digitala medier i undervisningen ger. Men det är att börja i fel ände, tillägger hon. Innan det överhuvudtaget är möjligt att undersöka effekterna, är det nödvändigt att ta reda på hur de digitala verktygen används, i vilket pedagogiskt sammanhang de tas i bruk, samt vilka syften som lärare har med detta. Det här är ganska komplext att undersöka, men det är en förutsättning för att kunna se vilka effekter som uppstår. Därför gäller det att börja där.
I det fortsatta arbetet med digitaliseringen av undervisningen, är det nödvändigt att huvudmän och skolledare reflekterar kring hur de ska arbeta med lärares fortbildning. Framför allt måste användningen av it och digitala medier sättas in i ett tydligt ämnesdidaktiskt sammanhang för att lärare ska få syn på de möjligheter som finns., menar Karin Ollinen. Här kan TPACK vara till stor nytta. Det är avgörande att visa på behovet av samverkan mellan olika kunskapsområden för att få till stånd en undervisning som verkligen drar nytta av de digitala möjligheterna och utvecklar elevernas lärande.
Spaningen Podd 034: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer
Podd | Av carlheath
| Digitala lärresurser, Edtech, Grundskolan, Gymnasieskolan, Informellt lärande, Medie- och informationskunnighet, Skolans digitalisering
Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.
Veckans spaning inleds med att vi tittar lite närmare på Edtech Innovation Fund, som presenterades i England tidigare i veckan. Vi fortsätter sedan med att ta upp en studie från Tyskland om hur unga använder Youtube i sitt lärande och för att inspireras till konstnärligt och musikaliskt skapande. Därefter följer två forskarintervjuer från Learning Forum innan vi rundar av med veckans tips.
Blogginlägg | Av Stefan Pålsson
| Digitala lärresurser, Edtech, Grundskolan, Gymnasieskolan, Informellt lärande, Medie- och informationskunnighet, Skolans digitalisering
Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.
Edtech Innovation Fund
För två månader sedan tog Spaningen upp Englands strategi för att stärka arbetet med skolans digitalisering och ge bättre förutsättningar för edtech-företagen. Totalt rör det sig om satsningar på ungefär 10 miljoner pund.
Nu är det mer på gång. Utbildningsdepartementet har tillsatt en expertgrupp som ska hjälpa till med att genomföra strategin i praktiken, och i måndags höll gruppen sitt första möte. Samma dag lanserades Edtech Innovation Fund, som är ett samarbete mellan utbildningsdepartementet och den brittiska innovationsstiftelsen Nesta.
Tanken med Edtech Innovation Fund är att ge hjälp åt företag inom edtech-branschen att tänka nytt, att kommunicera och samarbeta med skolor och att genomföra studier som analyserar och värderar nyttan med de lösningar som tas fram. Från och med nu och till och med utgången av 2021 kan företag få innovationsstöd upp till 100 000 pund. Fonden har totalt 4.6 miljoner pund till sitt förfogande.
Nesta säger i ett pressmeddelande att digitaliseringen påverkar och förändrar alla näringslivsbranscher och hela samhället, men i skolan händer det fortfarande alldeles för lite. Det är tydligt att något måste göras för att få fart på förändringsarbetet.
Med teknikens hjälp går det att underlätta skolans administration, minska arbetsbelastningen för lärare, utveckla undervisningen och skapa bättre förutsättningar för elevers lärande. Men det förutsätter att företagen ges bättre möjligheter att utveckla och testa sina lösningar och att produkter och tjänster når ut till skolorna.
Den första ansökningsrundan beräknas vara klar i september. Både utbildningsdepartementet och Nesta hoppas på förslag på kreativa och innovativa digitala lösningar som kan underlätta vardagen och ge bättre förutsättningar för lärare och elever.
Studie av hur unga använder Youtube i sitt lärande
I Tyskland har förbundsregeringen och delstaterna kommit överens om att samarbeta för att få fart på skolans digitalisering. Därför satsar man på infrastruktur, digitala läromedel och fortbildning av lärare. Men digitalisering handlar inte enbart om teknik, påpekar den oberoende organisationen Rat für Kulturelle Bildung. Digitaliseringen skapar också nya kulturella uttrycksformer och ger nya förutsättningar för kulturens olika fält. Detta måste man börja tänka på i skolan, skriver man i rapporten Alles immer smart, som kom i början av året. De estetiska ämnena kan hjälpa elever att förstå och dra nytta av de nya möjligheterna att lära sig, att uttrycka sig själva och att kommunicera med andra.
I tisdags presenterade Rat für Kulturelle Bildung en studie av hur unga mellan 12 och 19 år på egen hand använder Youtube som ett redskap för sitt lärande utanför skolan. Studien visar att 86% av de unga använder Youtube och knappt hälften av dem ser på filmer som hjälper dem att lära och förstå olika saker. Dels handlar det om filmer som gör det lättare att göra läxorna och att förbereda sig inför prov. Många ser också filmer som hjälper dem att utvecklas inom estetiska områden. Det kan till exempel handla om att måla, spela teater, sjunga eller spela ett instrument. En stor del av dem vill även själva göra filmer för att dela med sina kunskaper.
Rat für Kulturelle Bildung konstaterar att Youtube är ett medium som inte bör ignoreras när det gäller undervisning och lärande. Det rör sig om en kommersiell aktör och plattformen är inte alls anpassad för utbildning, men ändå är det tydligt att den får en växande betydelse för det ändamålet. Audiovisuellt lärande med hjälp av korta filmer blir allt viktigare, inte minst bland unga, och är redan en del av vardagen för många. Det innebär att förutsättningarna för undervisning och lärande förändras.
Remix- och mashup-kulturen på nätet inspirerar också många att själva börja skapa musik och konst, och att dela med sig av det man gör. Det är även tydligt att det är ett sätt att få pojkar intresserade av olika kulturella uttryckssätt. Här är det viktigt att kulturinstitutionerna hänger med och lär sig att dra nytta av de nya möjligheterna.
Det finns ett tydligt behov bland unga att lära sig att kritiskt granska de filmer som läggs ut på Youtube och att förstå hur algoritmerna fungerar. 60% av eleverna i studien efterlyser hjälp från skolan med detta. Drygt hälften av eleverna tror att Youtube kommer att bli viktigare för skolan framöver. Ungefär lika många vill ha hjälp från skolan med att spela in och redigera egna filmer.
I studien betonas att skolan och kulturinstitutionerna måste för klart för sig att förutsättningarna för deras verksamheter håller på att förändras. Rat für Kulturelle Bildung menar därför att medarbetarna måste ges möjlighet att lära sig hur kultur- och utbildningslandskapet påverkas av digitala medier och att de lär sig att dra nytta av möjligheterna i sina verksamheter. Det är särskilt viktigt att de själva börjar producera filmer som motsvarar behov hos barn och ungdomar. En bättre koppling mellan det informella och det formella lärandet är också önskvärd.
Rat für Kulturelle Bildung rekommenderar även beslutsfattare att ta fram riktlinjer för icke-kommersiella digitala rum, där det är möjligt att dela med sig av lärresurser och att inspireras att delta i konstnärligt och musikaliskt skapande. Idag har Youtube i princip monopol, och det är långtifrån oproblematiskt, tillägger man.
Forskarintervjuer
På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.
Ylva Lindberg är docent i litteraturvetenskap och forskningschef på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköpings universitet. Hon leder även forskargruppen Communication, Culture and Diversity, som sedan 20 år tillbaka arbetar med att analysera hur samhällets digitalisering förändrar hur vi kommunicerar och vad det i sin tur innebär för skolan och undervisningen.
Niels Stor Swinkels är forskare och utvecklare med inriktning mot interaktionsdesign på RISE Interactive. En stor del av de projekt som han deltar i är inriktade mot utbildning och skolans digitalisering. Det handlar dels om att dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla och förändra undervisningen, men det gäller också att förbereda eleverna på livet i ett alltmer digitalt samhälle.
Veckans tips
Hur kan lärare och andra som arbetar nära barn och ungdomar gå till väga för att diskutera och hantera hot och hat på nätet? Statens medieråd har tagit fram konceptet Låt oss prata om det, som man hoppas kan underlätta. Här visar man hur pedagoger kan använda sig av den kunskapsbank som Statens medieråd byggt upp inom ramen för regeringsuppdraget No Hate Speech Movement.
Låt oss prata om det bygger på att eleverna anonymt kan ställa frågor som, med stöd av myndighetens utbildningsmaterial, kan lyftas i en större diskussion. På vis kan det bli möjligt att bryta tystnaden och börja diskutera viktiga tabubelagda ämnen som rör rasism och andra former av fientlighet.
Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Niels Stor Swinkels
Artikel | Av Stefan Pålsson
| Grundskolan, Internet of Things, Programmering, Robotar, Skolans digitalisering
Niels Stor Swinkels är forskare och utvecklare med inriktning mot interaktionsdesign på RISE Interactive. Där arbetar han och hans kollegor med olika projekt som rör tillämpad interaktionsdesign. Med andra ord försöker man hitta vägar att få digital teknik och människa att samspela på konstruktiva och kreativa sätt.
En stor del av projekten är inriktade mot utbildning och skolans digitalisering. Det handlar dels om att dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla och förändra undervisningen, men det gäller också att förbereda eleverna på livet i ett alltmer digitalt samhälle.
Programmering i skolan är ett viktigt tema. Nils Stor Swinkels och andra medarbetare på RISE Interactive har hjälpt många skolor att komma igång genom att utforska och testa olika tekniska plattformar som kan användas för att undervisa i programmering. Hit hör bland annat Arduino, Makey Makey, Scratch och Micro:bit.
Under hösten 2017 genomfördes, tillsammans med Skolverket, en turné över hela Sverige där ungefär 1200 matematiklärare fick en introduktion i hur de kan arbeta med Micro:bit och programmering i sin undervisning. Webbplatsen mermicrobit.se fungerar som ett kompletterande stödmaterial. Här kan lärare både komma igång och lära sig mer om de möjligheter som Micro:bit ger.
Just nu arbetar Niels Stor Swinkels med projektet Robbit, där man utvecklat en prototyp av en fjärrstyrd robot som gör det möjligt för hemmasittande barn att vara delaktiga i skolan. Roboten är baserad på öppen hård- och mjukvara, och är billig och enkel att sätta ihop. Förhoppningen är att roboten kan bli en pedagogisk resurs för de elever som av olika skäl inte kan vara närvarande i skolan.
Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Ylva Lindberg
När digitaliseringen kommer in, öppnas skolvärlden mot många fler språk och vi använder också många fler genrer i vår kommunikation. Våra kommunikationsformer blir i allt högre grad multimodala, det vill säga att vi använder både text, bild och ljud när vi kommunicerar. Detta har forskarna i Communication, Culture and Diversity analyserat sedan slutet av 90-talet. Intresset fokuseras särskilt på globalisering, flerspråkighet och mångkultur, elever med funktionsnedsättning och andra marginaliserade grupper. Vad händer med dem när skolan digitaliseras? Hur används de multimodala kommunikationsformerna i och utanför skolan?
Några forskningsprojekt lyfter fram värdet av att börja undervisa om textuniversum istället för litteratur. Berättelser förmedlas inte enbart som text, utan återskapas helt eller delvis i serietidningar och filmer samt på t-shirts och andra deriverade produkter. Allt det här skapar ett textuniversum som hela tiden växer och som påverkar hur vi tar till oss och kommunicerar litteratur.
Det finns också forskningsprojekt som belyser barns språkande: hur de skapar mening genom att interagera med andra barn och med pedagogerna i förskolan och i skolan. I det här begreppet inkluderas alla former av kommunikation: från samtal i det fysiska rummet till kommunikation via datorn, med hjälp av kamera, och så vidare. Det handlar om titta närmare på alla de rum, artefakter och känslor som har betydelse när barn utvecklar sitt språk.
Det är viktigt för såväl lärare som elever att börja reflektera kring hur de använder digitala medel när de kommunicerar och att de börjar fundera på vilka möjligheter som öppnar sig, konstaterar Ylva Lindberg. Vilken plats, roll och röst kan de få i samhället idag? Vad innebär det?
