Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Standardisering – en “killer app” för skolans digitalisering

Skolans digitalisering innebär att stora mängder data om elevers lärande och den administrativa verksamheten finns tillgängliga. Det möjliggör en datadriven utveckling inom båda områdena, baserad på konkret information om hur det faktiskt ser ut. Men det förutsätter att det finns gemensamma standarder för bearbetning, analys och presentation av all relevant information – och där är vi inte idag. De olika verksamhetssystemen kan inte kommunicera med varandra. Därmed blir det svårt att använda befintliga data på ett strategiskt sätt.

I tisdags publicerade Spaningen en artikel som ger en inblick i två pågående projekt som syftar till att underlätta en datadriven utveckling i den svenska skolan.

I det ena projektet har Swedish Edtech Industry – med finansiering från Vinnova – tillsammans med RISE, Lidingö stad och Linköpings universitet tagit initiativ till en genomförbarhetsstudie. Man kartlägger vilka verksamhetsdata som behöver standardiseras och visar vilka effekter interoperabilitet mellan de olika systemen kan få för skolans verksamhetsutveckling.

I oktober presenteras en sammanfattande rapport, skriven av RISE, som ger en bild av hur det samlade ekosystemet ser ut, förklarar vad som saknas och ger förslag på vad som behöver göras. Den här typen av överblick har inte funnits tidigare, så det är ett viktigt steg framåt.

I det andra projektet tar en arbetsgrupp inom TK 450 på Svenska institutet för standarder fram version 2 av SS 12000, gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamheter i skolan. Det handlar om att skapa ett gemensamt språk och en samlad modell för hur skolans information hänger ihop och hur olika processer är beroende av varandra.

Modellen blir en karta över alla processer i skolans olika it-baserade verksamheter, alltifrån elevregister, schemaläggning och betyg till det pedagogiska genomförandet i klassrummet. Den visar också hur de olika systemen kan kopplas samman på ett tydligt och enhetligt sätt.

Målet är att ta fram en långsiktig och hållbar lösning. Därför samverkar arbetsgruppen brett med leverantörer och skolhuvudmän och arbetet är väl förankrat hos både Sambruk och Skolverket.

SS 12000 kan bli en “killer app” för det fortsatta arbetet med skolans digitalisering. Det krävs en genomarbetad standard, som alla berörda är överens om, för att skolans digitalisering ska få den effekt som beslutsfattarna strävar efter.

Utmaningen framöver blir att se till att alla leverantörer tillämpar standarden i sina system och att skolhuvudmännen kräver detta när de upphandlar. Standarden måste användas i skolans dagliga verksamhet för att kunna leda till en genomgripande förändring.

Barns data och integritet online

Att lära barn värna sin integritet och skydda sina privata data på nätet, är en viktig del av arbetet med att utveckla deras digitala kompetens. Samtidigt är det en besvärlig uppgift för lärare att lösa. Dels gäller det att förstå barnens perspektiv och att hitta bra sätt att undervisa, men det gäller också att ta reda på vad de redan vet och att hitta deras kunskapsluckor. Dessutom är det ett stort och komplext område som är i ständig förändring.

Sonia Livingstone, professor i socialpsykologi vid London School of Economics, som länge forskat kring barns säkerhet och trygghet på nätet, har tillsammans med några kollegor försökt hitta sätt att öka lärares förståelse och att underlätta deras arbete. Förra månadsskiftet avslutades forskningsprojektet Children’s data and privacy online, som pågått sedan april 2018. Under projektet har forskarna genomfört 28 gruppdiskussioner med barn mellan 11 och 16 år. Vid sidan av de här diskussionerna har man också intervjuat ett antal föräldrar och lärare.

Slutsatsen är att barn behöver utveckla en djupare och mer kritisk förståelse av nätet och de olika appar och tjänster som de använder. Bland annat behöver de en bättre insikt om de kommersiella intressen som driver sociala medier, hur affärsmodellerna ser ut, hur privata data används, hur algoritmerna fungerar, vilka rättigheter de har och hur de kan skydda sin integritet.

Sonia Livingstone och hennes kollegor har tagit fram tjänsten My data and privacy online för att ge vägledning åt eleverna och för att underlätta lärares arbete. Tjänsten är en verktygslåda för barn mellan 11 och 16 år som utgår ifrån deras perspektiv. Den hjälper dem att förstå varför det är viktigt att skydda sin integritet på nätet och ger dem de verktyg de behöver för att i möjligaste mån kunna göra det.

Forskarna hoppas att skolan kan fungera som föredöme när det gäller etisk hantering av data och respekt för elevernas integritet. I takt med att datafieringen ökar i skolan, gäller det både att förklara varför insamling och användning av data är viktig och att visa att detta kan göras på ett ansvarsfullt och transparent sätt. Det blir bra exempel att använda i undervisningen och bidrar till att stärka eleverna som kritiska och medvetna medborgare. Kanske kan det också på sikt sätta större press på kommersiella aktörer på nätet.

Gaming disorder – när datorspelandet blir ett problem

Den som inte längre kan kontrollera sitt spelande, utan låter det dominera och styra tillvaron, har råkat ut för gaming disorder, som sedan ett år tillbaka klassas som en sjukdom av WHO. För de allra flesta innebär datorspelande inte alls något problem, men undersökningar visar att ungefär 1-2% av befolkningen riskerar att drabbas. Därför är det angeläget att samla mer kunskap, ringa in möjliga riskgrupper och identifiera varningssignaler.

Länsstyrelsen i Västra Götaland gav det tvärvetenskapliga forskningscentret CERA vid Göteborgs universitet i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över befintlig forskning tillsammans med Statens medieråd. Nu är den publicerad och fritt tillgänglig.

Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan vissa personliga egenskaper och risken för att utveckla gaming disorder. Hit hör manligt kön, att man är ung, har fysiska problem och lider av depressivitet och ångest, liksom ensamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Vad som motiverar personen att spela och vilka spel som denne spelar, är tillsammans med egenskaperna nyckelfaktorer som bidrar till att sjukdomen utvecklas.

Forskningen ger inte några entydiga eller exakta svar på när spelandet blir problematiskt, men det finns varningstecken som det kan vara viktigt att vara uppmärksam på. Hit hör bland annat att spelandet påverkar den fysiska eller psykiska hälsan och att spelandet överskuggar alla andra intressen och kanske till och med de grundläggande behoven.

Den som utvecklar gaming disorder behöver hjälp med att avstå från eller att begränsa sitt spelande. Än så länge är kunskapen om effektiva behandlingsmetoder och förebyggande insatser tämligen begränsad. Här behövs mer forskning, särskilt studier som sträcker sig över en längre tid, konstateras det i kunskapsöversikten.

Veckans tips

Medie- och informationskunnighet är ett av temana på årets upplaga av Bokmässan i Göteborg. En rad seminarier arrangeras, där inte minst skolans och skolbibliotekets centrala roll för att utveckla det demokratiska samtalet lyfts fram.

Inför Bokmässan vill Mikoteket skapa en virtuell MIK-låda med crowdsourcade tips på alla typer av nätbaserade resurser som är relevanta för arbetet med medie- och informationskunnighet i undervisningen.

Tipsen samlas i ett kalkylark på Google Docs. Alla är välkomna att bidra och att dra nytta av materialet.