Etikett: Fysisk lärmiljö

Spaningen Podd 021: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Spaningen Podd 021: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

I veckans podd tar vi först upp en ny undersökning om hur danska elevers mobilanvändning i skolan regleras och vilka effekter det får. Därefter presenteras Falköpings kommun, en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Vi avslutar med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning: Regler för danska elevers mobilanvändning i skolan och skolutveckling i Falköpings kommun

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Allra först sammanfattas en ny undersökning om hur danska elevers mobilanvändning i skolan regleras och vilka effekter det får. Därefter presenteras Falköpings kommun, en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Till sist kommer veckans tips

Regler för elevers mobilanvändning på danska grundskolor

För ett par veckor sedan offentliggjordes den hittills mest omfattande undersökningen av hur danska grundskolor sätter upp regler för elevers mobilanvändning i skolan. Den har genomförts av psykologen Andreas Lieberoth, som är verksam som forskare på DPU vid Århus universitet.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med representanter för 602 skolor i hela Danmark, jämnt fördelade över landet.

60% av de intervjuade skolorna har ett formellt regelverk som har fastställts av skolledningen eller skolans styrelse. Knappt 19% har någon form av gemensamma regler eller principer och ungefär 8% har satt igång en process för att fatta ett formellt beslut kring dem.

Analysen av intervjuerna visar att det finns nio modeller för hur man hanterar elevers mobilanvändning i skolan, från inga regler alls till totalt förbud. Den vanligaste modellen är att eleverna förvarar mobilen avstängd i sin väska när de är i skolan. På 36% av skolorna får elever använda mobilen i undervisningen när läraren anser det lämpligt. 4% av skolorna har en policy som säger att mobilen ska användas aktivt, som ett verktyg i undervisningen.

Det vanligaste skälet till att reglerna införs, är att man vill ha bättre ordning på lektionerna. 38% av skolorna uppger det här skälet. Näst vanligast är att reglerna införs för att man vill öka det sociala umgänget på rasterna. Detta säger 22% av skolorna.

Två tredjedelar upplever att reglerna har en positiv effekt. 22% uppger att eleverna umgås mer med varandra på rasterna och 21% menar att det har blivit mer ro och bättre koncentration på lektionerna. 13% säger att elevernas deltagarkompetens har utvecklats och att de har blivit bättre på att reglera sin användning av mobilen. Detta sker när mobilen används aktivt som ett arbetsredskap på lektionerna.

Rapporten avslutas med fyra rekommendationer till skolor som vill införa regler för mobilanvändningen.

Den första är att försöka hitta en bra balans mellan problemlösning och utbildning. Många regelverk och principer syftar bara till att begränsa de störande effekterna av elevernas mobilanvändning. Det hindrar lärarna från att hjälpa eleverna att utveckla goda digitala vanor och en god digital kompetens.

Den andra rekommendationen är att tänka på åldersvariationen på skolan när reglerna tas fram. Det kan vara frestande att ha samma regelverk för alla, men det är naturligtvis en stor skillnad mellan 6- och 16-åringars mognad, deras pedagogiska behov och deras relationer till tekniken.

Den tredje rekommendationen är att börja med att fråga sig varför reglerna ska införas. Olika modeller har olika effekter. En modell ger ordning i klassrummet, en annan förbättrar elevernas umgänge på rasterna och en tredje hjälper eleverna att utveckla sin digitala kompetens. Vad är det egentligen skolan vill uppnå med reglerna?

Den fjärde rekommendationen är att utgå ifrån den kunskap som finns inom området. Det gäller att se upp för den upphettade och oftast svartvita debatten i medierna. Istället är det viktigt att utgå ifrån de egna lärarnas erfarenheter av eleverna och att bygga vidare på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Det behövs mer kunskap om den danska kontexten, menar Andreas Lieberoth. Här kan forskare och lärare ha stor nytta av varandra.  

Vad är på gång i Falköpings kommun?

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling med ett antal skolhuvudmän. I slutet av förra året utvidgades nätverket med några fler partners, som ska presenteras här på Spaningen.

Falköpings kommun är först ut. Igår publicerades en intervju med Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg med inriktning mot ikt. Han konstaterade att Falköpings kommun för närvarande inte är någon innovatör när det gäller användningen av de digitala möjligheterna i skolan. Däremot är kommunen en god early adopter. Men framöver vill man gärna undersöka om det är möjligt att gå från att vara early adopter till att bli innovatör och vilka förutsättningar det isåfall kräver.

Under de närmaste åren genomför Falköpings kommun en rad olika byggnadsprojekt. 2021 ska en 7-9-skola som rymmer 1100 elever vara färdigbyggd. Det pågår även ett antal ombyggnationer på förskolor och F-6-skolor runt om i kommunen. För att underlätta det här arbetet har man tagit fram ett funktionsprogram, en slags övergripande mall, som visar vilka grundläggande funktioner som behöver finnas för att lärarnas och elevernas arbete ska fungera.

Falköpings kommun arbetar också med att ta fram mer kostnadseffektiva lösningar för it-systemen. Ett viktigt skäl till det är att SKL spår att det snart kommer att bli hårdare ekonomiska villkor för kommunerna. Man undersöker även förutsättningarna för lärare att byta från pc till chromebook, vilket skulle sänka kostnaderna rejält.

Lokala handlingsplaner för grund- och gymnasieskolans digitalisering är på gång, i väntan på att SKLs nationella handlingsplan ska presenteras 18 mars. Här är det viktigt att se till att skapa ett stabilt underlag för de kommande årens utveckling. Samtliga förskolor och skolor ska därför göra en LIKA-skattning vartannat år som visar hur det går med digitaliseringen.

Under de kommande åren kommer det att krävas mycket kompetensutveckling och målet är att den ska bli en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen. Det gäller både att undersöka nya modeller för hur den ska bedrivas och att hjälpa lärarna att bli mer självgående i utvecklingsarbetet

Veckans tips. Vad säger forskningen egentligen om sociala mediers påverkan på ungas välmående?

I senaste numret av Nature Human Behavior publiceras en studie som analyserar sambandet mellan ungas välmående och deras användning av sociala medier. De båda Oxford-forskarna Amy Orben och Andrew Przybylski visar med en statistisk analys av tidigare stora studier att effekterna är i princip försumbara för de allra flesta. Att bli mobbad, röka marijuana, att sova ordentligt eller att äta frukost har avsevärt större påverkan på hälsa och välmående. Oron för ungas “skärmtid” är med andra ord betydligt överdriven och ges sannolikt alltför stor plats i medierna.

Samtidigt finns det studier som visar att de få procent som antingen använder sociala medier extremt mycket eller inte alls mår betydligt sämre än genomsnittet. Men det är inte klart om det beror på användningen eller orsakas av andra problem. Det behövs helt enkelt mer forskning. Detsamma gäller de långsiktiga effekterna, som vi av naturliga skäl ännu inte vet något om.

12 mars arrangerar DPU forskningskonferensen Generation skærm i Köpenhamn, där både tongivande internationella forskare och danska forskare och debattörer ges utrymme. Tanken är att ta ett viktigt steg för att förena aktuell forskning med kritik och praktisk kunskap. Vad säger forskningen egentligen? Vad betyder det i vardagen? Hur kan vi ta upp de problem som finns utan att sjukförklara alla som använder sociala medier?

Vad är på gång i Falköpings kommun?

Vad är på gång i Falköpings kommun?

RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling tillsammans med ett antal skolhuvudmän. I slutet av förra året utvidgades nätverket med några fler partners, som ska presenteras här på Spaningen. Falköpings kommun är först ut.

Ingen innovatör, men en bra early adopter

Arbetet med skolans digitalisering har pågått ganska länge i Falköpings kommun, berättar Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg med inriktning mot ikt. I gymnasieskolan har alla elever varsin dator sedan 2011 och i grundskolan, årskurs 7-9, har eleverna varsin dator sedan 2014. Skolorna i Falköping arbetar också, sedan åtta år tillbaka, med Att skriva sig till läsning i årskurs 1-3. 2015 började man arbeta med Skriva sig till lärande i årskurs 4-6.

Det vore knappast rättvisande att beskriva Falköpings kommun som en innovatör inom det digitala området, menar Björn Broberg. Däremot är kommunen en bra early adopter, tillägger han.

  – Samarbetet med RISE och de andra huvudmännen vidgar vår vy och ger ett betydligt vidare spektrum än tidigare. Den typ av omvärldsbevakning som RISE klarar, kan en kommun av vår storlek bara göra stötvis. Vi har redan fått ett fantastiskt stöd med behovsinventering och det kommer att bli en intressant utmaning att formulera möjliga projekt utifrån den.

Partnerskapet hjälper också till med att sätta viktiga satsningar på agendan. När kommunen som organisation går med i ett projekt och skriver under på kostnader och åtaganden, får man den tydlighet som behövs för att arbetet verkligen ska genomföras.

Robbit och IoT-hubb Skola

Falköpings kommun har precis gått med som partner i projektet Robbit, där uppkopplade sociala robotar gör det möjligt för elever som inte är i skolan att delta i undervisningen. Det finns ett stort intresse från skolorna att vara med. Många arbetar redan framgångsrikt med hemmasittare, och det här kan både bli ett komplement för dem och ge nya möjligheter för andra grupper.

  – När IoT-hubb Skola öppnar för nya deltagare kommer vi även att bli partner i det projektet. Insamling av data med hjälp av bland annat sensorer i fysiska utrymmen på skolan, kan ge ett gott underlag för en analys av hur lärmiljöerna kan utvecklas och förändras. Det är ett område som vi arbetar mycket med just nu, bland annat på grund av att det pågår en hel del ombyggnation i kommunen.

Ny- och ombyggnation av förskolor och skolor

2021 ska en 7-9-skola som rymmer 1100 elever vara färdigbyggd. Det är ett väldigt stort byggnadsprojekt för en kommun av Falköpings storlek, säger Björn Broberg. Det pågår också ett antal ombyggnader på förskolor och F-6-skolor runt om i kommunen. För att underlätta det här arbetet har man tagit fram ett funktionsprogram, en slags övergripande mall, som visar vilka grundläggande funktioner som behöver finnas för att lärarnas och elevernas arbete ska fungera. De här funktionerna kan anpassas efter ekonomiska förutsättningar, behov och andra faktorer.

  – Digitaliseringen är det område där vi stolpat ner allra hårdast. Här reviderar vi också varje år, eftersom utvecklingen går så snabbt. Tanken är att vi så tydligt som möjligt ska kunna visa leverantörerna vad vi vill ha. Vi för naturligtvis också en dialog med leverantörerna, men förarbete och budgetplanering underlättas av att det finns ett grundförslag som vi kan arbeta vidare med.

Viktigt att få en samlad bild av utvecklingen

Falköpings kommun har påbörjat arbetet med handlingsplaner för grund- och gymnasieskolans digitalisering i väntan på att SKLs nationella handlingsplan presenteras 18 mars. SKL har varit tydliga med att kommunerna ska sätta igång planeringsarbetet i förväg. Det har Falköping tagit fasta på, säger Björn Broberg.

  – Vi har också riggat ett system som både gör det möjligt att följa utvecklingen på varje förskola och skola och att få en samlad bild av hur det ser ut. Det här blir en del av det centrala kvalitetsarbetet i kommunen. Samtliga förskolor och skolor ska göra en LIKA-skattning vartannat år. Den ska sedan processas centralt och fungera som underlag för en konkret handlingsplan. Det här arbetet leds av en central grupp som består av lärare och skolledare.

Det gäller att skapa ett system som ger en god tillgång på aktuell och relevant information på huvudmannanivå. Barn- och utbildningsnämnden får tillgång till rapporterna när de är klara. De kan sedan resonera kring om de behöver fatta några beslut. Styrkedjan är den allra viktigaste faktorn för att lyckas med skolans digitalisering, menar Björn Broberg. Alla länkar i kedjan, från beslutsfattare till skolledning och lärare, behöver vara involverade i arbetet.

Fortbildning måste bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet

  – Kompetensutveckling är en annan central del av det här arbetet. Vi arbetar sedan flera år med nätverk som hanterar det kollegiala lärandet. Det finns även särskilda nätverk för specialpedagogik, modersmål, praktiska och estetiska ämnen samt ett för matematik, naturvetenskap och teknik. Vi har också it-mentorer på förskolan och grundskolan som arbetar kontinuerligt med fortbildning utifrån de önskemål som finns.

Under de kommande åren kommer det att krävas mycket kompetensutveckling. Det handlar både om att se till att fortbildningen blir en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet och att undersöka nya modeller för hur den ska bedrivas. En annan viktig del är att hjälpa lärarna att bli mer självgående i utvecklingsarbetet. På sikt är det avgörande att de på egen hand kan hitta nya arbetssätt och digitala resurser som gör det lättare att möta de behov som de ser i klassrummet.

Det krävs mer kostnadseffektiva digitala lösningar

Det är också avgörande att ta fram mer kostnadseffektiva lösningar för it-systemen, inte minst på grund av att SKL spår att det snart kommer att bli hårdare ekonomiska villkor för kommunerna. Det finns till exempel fyra olika lärplattformar i kommunen och elevregistret är gammalt och behöver bytas ut. Falköpings kommun undersöker också om personalen kan börja använda chromebooks istället för pc, berättar Björn Broberg.

  – Det skulle förstås sänka kostnaderna rejält. Men här finns det flera utmaningar, både för personlig integritet och säkerhet och när det gäller tekniska begränsningar. Numera går det mesta att göra med webbaserade lösningar. Antagligen är det bara skolsköterskan och administratörerna som behöver använda pc några år till. Tillsammans med it-avdelningen tar vi fram en säker lagringsyta, på en egen server, där känsliga personuppgifter kan hanteras med chromebook. Snart är det mesta på plats för att påbörja övergången.

Från early adopter till innovatör?

En angelägen uppgift under de närmaste åren blir att undersöka om det är möjligt att gå från early adopter till innovatör. För att det ska bli möjligt, behöver man först ta reda på i vilken mån det ges tillräckliga förutsättningar att vara innovativ inom den kommunala organisationen.

  – Antagligen är det här svårare för offentlig sektor än vad det är för näringslivet. Mycket begränsas nog också av verksamhetskulturen. Rektorers och lärares självbestämmande är ett annat hinder som vi måste ta oss över. I grunden är självbestämmande naturligtvis bra, men det kan leda till att innovationer stannar på en förskola eller skola istället för att spridas vidare i kommunen.

Västerviks Gymnasium förnyas med logistik, IoT och beteendeekonomi

Västerviks Gymnasium förnyas med logistik, IoT och beteendeekonomi

Med hjälp av en flexibel användning av lokalerna, en genomtänkt teknikanvändning och insikter från forskningen i beteendeekonomi, ska Västerviks Gymnasium både utveckla elevernas lärande och bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.

Hösten 2016 inleddes en om- och tillbyggnad av Västerviks Gymnasium som ska stå färdig i januari 2019. Byggnaderna på Östersjövägen ska rymma både gymnasium och komvux, och knytas samman med en gemensam reception. Med hjälp av flexibel möblering och en välplanerad logistik ska lokaler och andra fysiska resurser användas optimalt. Den digitala utvecklingen kommer också att utnyttjas för att förbättra skolans samlade verksamhet.

Sakernas Internet

Västerviks Gymnasium deltar bland annat i det nystartade forsknings- och utvecklingsprojektet IoT-hubb Skola tillsammans med RISE, Stockholms universitet och Microsoft samt Kungsbacka kommun, Lidingö kommun och NTI-gymnasierna. Det rör sig om ett treårigt projekt som totalt omfattar 24 miljoner kronor, och som till hälften finansieras av Vinnova inom ramen för Strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet.

IoT är en förkortning av engelskans Internet of Things, som på svenska ofta översätts till sakernas internet. Med andra ord handlar det om att koppla upp fysiska utrymmen och vardagsföremål till Internet och att samla in data med hjälp av sensorer och annan inbyggd elektronik. Genom att analysera data, blir det möjligt att förstå processer och att skapa ny kunskap som kan utveckla och förändra verksamheter inom en rad olika områden.

IoT-hubb Skola rymmer delprojekt hos de olika huvudmännen som syftar till att skapa bättre lärmiljöer, underlätta det administrativa arbetet, förbättra elevhälsan och bidra till en mer hållbar och effektiv användning av skolans fysiska resurser. Syftet är dels att möta konkreta utmaningar och behov i skolans vardag, dels att fungera som ett exempel på hur sakernas internet kan användas för att utveckla och förnya ett viktigt samhällsområde.

En flexibel mötesplats som skapar möjligheter

Jörgen Jonsson och Jenny Gustavsson, gymnasiechef respektive intendent på Västerviks Gymnasium, leder om- och tillbyggnaden och ansvarar för det lokala arbetet med IoT Hub Skola. I utvecklingsarbetet samarbetar de med referensgrupper som samlar representanter för de olika personalkategorierna på skolan. Elevernas tankar och synpunkter är förstås också viktiga. Det finns många olika perspektiv och möjligheter att ta hänsyn till och att dra nytta av, konstaterar Jenny Gustavsson.

 – Västerviks Gymnasium ska vara en mötesplats där vi skapar möjligheter, bygger tillit och utvecklar goda relationer. Genom att förstå och lära av varandra, kan vi utvecklas gemensamt och tillsammans. Det ger en stabil grund för att bygga och stärka skolans verksamhet.

På Västerviks Gymnasium finns elva nationella gymnasieprogram samt ett introduktionsprogram med fyra inriktningar. Flera av yrkesprogrammen har egna verkstäder, och när ombyggnaden är klar kommer det även att finnas ett makerspace som öppnar för nya arbetssätt. Lektionssalar, grupp- och mötesrum ska vara flexibla och lätta att möblera om, så att de snabbt kan anpassas efter programmens och undervisningens varierande behov.

Restaurangen och maten är en del av skolans kompensatoriska uppdrag

När byggnadsarbetet är avslutat, finns det inte längre några särskilda personalrum. All personal på skolan ska umgås, äta och fika med eleverna. Cafeterian ska vara hemtrevlig och en välkomnande kaffedoft ska kännas när man går in. Det ska inte heller finnas någon elevmatsal, utan alla ska äta i en gemensam restaurang. De som studerar på gymnasiet och på komvux ska inte behandlas som yngre elever, utan som vuxna människor, säger Jörgen Jonsson.

 – Inredningen blir central i den nya restaurangen. Det ska inte längre finnas några långbord, som i den traditionella skolmatsalen. Istället kommer vi att kunna skapa rum i rummet med olika möbleringar, precis som i en vanlig restaurang. Även här är flexibilitet ett viktigt ledord. Vi vill att restaurangen ska fungera som lärmiljö när det inte serveras mat där, vilket ju faktiskt är större delen av dagen.

Jörgen Jonsson betonar också betydelsen av att se maten som en del av skolans kompensatoriska uppdrag. ESSA Academy i Manchester hör till de skolor som har visat att god och näringsrik mat, som äts i en lugn och stimulerande miljö, är avgörande för elevernas prestationer i skolan. Här finns det mycket att dra lärdom av, påpekar han.

– Vi måste komma ihåg att många elever inte alls får lagad mat hemma under vardagarna. Den mat som serveras i skolan blir därför extra viktig. När vi talar om skolans kompensatoriska uppdrag brukar vi tänka på undervisningen, men det sträcker sig betydligt längre. Det är viktigt att utveckla en god hälsa, att ha tillgång till ett välutrustat bibliotek och en god social miljö för att kunna utvecklas till en fungerande medborgare. Det gäller att se till helheten.

Tekniken ska användas för att minska matsvinnet

Restaurangen ska ha ett eget tillagningskök, vilket skapar helt nya förutsättningar för både matlagning och resursanvändning. Vid sidan av restaurangen byggs ett återvinningshus, som gör det möjligt att hantera källsortering och återvinning på ett effektivt och korrekt sätt. Ambitionen är att restaurangen och återvinningshuset ska vara helt uppkopplade. Vi vill verkligen kunna mäta och analysera allt, understryker Jenny Gustavsson.

– Förhoppningen är att vi med teknikens hjälp kan ta fram den bästa möjliga veckomatsedeln för Västerviks Gymnasium. Därför är det bland annat viktigt att vi kan se hur många som äter varje dag, hur stort matsvinnet är och hur mycket som slängs från tallrikarna. Genom att analysera all insamlad data, kan vi se vilka rätter som är mest populära och ta hänsyn till det när matsedeln planeras.

Det är också viktigt att så långt som möjligt återanvända den mat som blir över. Idag används all överbliven mat – i genomsnitt 50-60 kilo per dag – till att producera biogas. I anslutning till köket kommer det att finnas kylrum där maten kan sparas. Lådorna med den överblivna maten ska också kunna följas. Det ska gå att se vilken typ av mat varje låda innehåller och det ska vara möjligt att följa hur länge olika sorters mat är hållbar och tjänlig.

Målet är att så mycket som möjligt av maten ska återanvändas eller säljas i cafeterian dagen efter. Det här kräver att restaurangens öppettider begränsas till två timmar om dagen, eftersom mat inte får stå längre om den ska sparas. Förhoppningen är att det nya sättet att arbeta ska ge Västerviks Gymnasium bättre möjligheter att hantera och att minska matsvinnet, berättar Jenny Gustavsson.

– Det är förstås viktigt att vi kan förankra det här hos eleverna. De måste förstå att de faktiskt kan vara med och påverka. Pengarna som vi sparar på det här, vill vi använda till att köpa in mer ekologiska och närproducerade råvaror. Vi strävar också efter att en eller två dagar i veckan ska vara helt vegetarisk.

Underlätta medvetna val

Insikter från beteendeekonomisk forskning kan användas tillsammans med sakernas internet för att hitta arbetssätt som styr utvecklingen i den önskade riktningen. Forskare som till exempel Richard Thaler och Robert Cialdini har visat att positiva upplevelser kan ha stor betydelse när någon vill påverka och förändra andras beteenden inom olika områden. Det kan till exempel handla om att smyga in vegetariska rätter som liknar de traditionella rätter som många elever tycker om. Ett annat sätt kan vara att använda skärmar i skolans lokaler som visar hur mycket mat som återanvänds, vad det innebär för miljön och hur de pengar som sparas kan komma till nytta istället. Undervisningen kan förstås också kopplas in, påpekar Jörgen Jonsson.

 – Både i läroplanens allmänna delar och i flera olika ämnesplaner talas det om hälsa, miljö och hållbarhet. Här kan det vara spännande att få in praktiska undervisningsmoment som både engagerar eleverna och kan fördjupa lärandet. Arbetet i köket och i restaurangen kan konkretisera många viktiga resonemang om mat, hälsa, återvinning och ett långsiktigt hållbart samhälle. Den data som vi samlar in kan också användas på många olika sätt i undervisningen, till exempel i matematik, i naturvetenskapliga ämnen och i samhällskunskap.”

Dags att utveckla tekniska lösningar och att förverkliga idéerna

Nu handlar det om att konkretisera alla tankar och visioner och att gå från idé till verklighet, konstaterar Jörgen Jonsson. Det är också viktigt att skapa berättelser, så att medarbetare och elever förstår vad som ska göras och blir engagerade i arbetet. Men framför allt måste de tekniska lösningarna utvecklas så att de kan börja användas när om- och tillbyggnaden är klar.

– Tillsammans med forskare och utvecklare från RISE, Microsoft och Stockholms universitet ska vi skapa testbäddar där idéerna kan testas direkt i den praktiska verksamheten under utvecklingsfasen. Efter sommaren är det dags för ett uppstartsmöte där alla träffas och diskuterar hur vi ska gå tillväga med de olika delprojekten. Därefter hoppas jag att det blir full fart framåt!
Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2018-06-28
Den fysiska lärmiljöns betydelse för skolans digitalisering

Den fysiska lärmiljöns betydelse för skolans digitalisering

Tillgången till infrastruktur och teknik är sedan länge självklara punkter när skolans digitalisering diskuteras. Nu börjar även betydelsen av kompetensutveckling och strategiskt ledarskap lyftas fram. Men vi glömmer ofta en annan central faktor: Hur skolans lärmiljö utformas och fungerar.

Rummets möjligheter och begränsningar

Forskningen kring hur den fysiska lärmiljön påverkar den pedagogiska användningen av it och digitala medier är fortfarande ett relativt nytt område. Här gör både arkitekter och utbildningsforskare sina röster hörda. Flera av dem pekar på att den traditionella utformningen av skolans klassrum och övriga lokaler försvårar utvecklingen av nya perspektiv och arbetssätt.

Det traditionella klassrummet, med kateder och svart tavla längs fram och eleverna i räta bänkrader, är en av skolans få konstanter genom åren. Neil Selwyn menar i sin bok Schools and Schooling in the Digital Age att klassrummet avspeglar tänkandet innan informationsåldern. Katedern och den svarta tavlan är “eldplatsen” som eleverna samlas kring, och från den sprids lärarens kunskap genom rummet. Om klassrummet förses med en whiteboard eller projektor, används den ofta på samma sätt som den svarta tavlan.

När klassrummet ser ut som det gör, blir det svårt att tänka om och göra nytt. Istället för att förändra undervisningen, finns det istället risk för att den nya tekniken bevarar och förstärker traditionella sätt att arbeta, menar Selwyn. Rummets möjligheter och begränsningar har en avgörande betydelse för hur man kan arbeta. Arkitekten Jeffrey Lackney argumenterade i sin forskning för att detta borde vara en viktig del av lärarutbildningen. Skolledare och lärare behöver en bättre förståelse inom det här området för att kunna utveckla och förändra skolans verksamhetskultur och vardag.

Evidensbaserad design

Peter Lippman, som också är arkitekt, brukar tala om att skolan borde arbeta med evidensbaserad design när lärmiljön utformas. Begreppet är hämtat från sjukvården, där man använder den här typen av kunskap för att skapa miljöer som underlättar patienternas tillfrisknande. I skolan handlar det om att skapa ett fysiskt rum som både främjar elevernas lärande och den sociala gemenskapen, hävdar Lippman. Här kan evidensbaserad design komma till god nytta, men han påpekar samtidigt att det gäller att vara försiktig. Det finns inga färdiga lösningar som bara kan kalkeras rakt av. Istället måste man ta hänsyn till de konkreta förutsättningar som gäller på den enskilda skolan, hur verksamheten fungerar och vilka målsättningar som gäller.

Digitaliseringen av skolan innebär att undervisningen ska förändras för att möta de allmänna samhällsförändringarna och för att hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver. Detta kräver att skolans fysiska rum utformas så att detta arbete kan underlättas, menar Peter Lippman. Därför gäller det att bygga vidare på den empiriska kunskap och de praktiska erfarenheter som finns.

Trygghet och variation

Enligt Peter Lippman är det avgörande att skolmiljön rymmer variation och får eleverna att känna sig trygga. Utan trygghet är det svårt att fokusera på skolarbetet. Många skolor, inte minst en del av dem som byggts på senare år, präglas av stora, öppna rum. Ett avgörande skäl till detta är att den typen av byggnader är estetiskt tilltalande, men det är samtidigt problematiskt.

Öppenheten får eleverna att känna sig otrygga, och det skapar hinder för deras koncentration och lärande. Därför är det viktigt att det både finns stora samlingsplatser och mindre ytor med hörn och skyddande väggar – Peter Lippman kallar dem breakout spaces – som ger avskildhet, lugn och trygghet. En mer varierad miljö i skolan leder också till att eleverna rör sig mer, att de blir mindre trötta och att deras koncentrationsförmåga ökar. Detta kräver samtidigt att de olika ytorna är tydligt definierade och att alla vet vad de är till för.

En vision om hållbar utveckling

I Göteborg pågår just nu planering och byggande av två sammanhängande kommunala skolor som är tänkta att fungera efter dagens och de närmast kommande decenniernas förutsättningar: Kvibergsskolan F-3 och Kvibergsskolan 4-9. Den förstnämnda skolan öppnar i augusti 2018 och ska rymma 240 elever. Den andra är till för 720 elever och slår upp portarna i augusti 2019.

Visionen bygger på hållbar utveckling, och här handlar det om hållbarhet ur såväl ett ekonomiskt som ett ekologiskt, socialt och pedagogiskt perspektiv. Skolorna ska på en och samma gång vara flexibla, funktionella och estetiskt tilltalande. Ytor och rum ska utformas för att arbeta med de kunskaper och förmågor som eleverna kommer att behöva som vuxna,  både i arbetslivet och som aktiva medborgare. Undervisningen ska vara aktiv, skapande och verklighetsnära.

Peter Lippman är en viktig inspirationskälla, och den fysiska miljön ska präglas av flexibilitet och variation. Det kommer både att finnas öppna aktivitetsytor och mindre vrår och noder – break out spaces – med varierande syften och funktioner. Här ryms samtalsrum, mötesrum, klassrum och arbetsrum för både lärare och elever. Skolan kommer inte att ha några korridorer eller passager, utan alla ytor har en funktion. Möblerna ska vara utformade för att lätt kunna flyttas och för att kunna användas på olika sätt i olika situationer och sammanhang.

I skolledningen finns en stark medvetenhet om att det krävs nya arbetssätt för att dra nytta av digitaliseringen i undervisningen. Detta ställer i sin tur andra krav på den fysiska miljön än tidigare. All undervisning kan inte organiseras kring “eldplatsen”. Istället krävs olika rum och sätt att organisera rummet beroende på om läraren ska visa och berätta, om eleverna ska arbeta enskilt, om de ska samarbeta, om de ska presentera sitt arbete för varandra, och så vidare.

Ett flerdimensionellt perspektiv på begreppet lärmiljö

Glömstaskolan är en kommunal skola för F-6 som ligger i Flemingsberg i Huddinge kommun. Verksamhet startade hösten 2016, och man lägger stor vikt vid begreppet lärmiljö, såväl i fysiskt som i psykosocialt och i digitalt hänseende. Samtliga perspektiv är lika viktiga och det är avgörande att de passar ihop och kompletterar varandra.

Skolan är nybyggd och har konstruerats för att både skapa trygghet och för att möjliggöra flexibla, situationsanpassade lösningar. Peter Lippman har spelat en aktiv roll under konceptualisering och uppbyggnad. De olika rummen och ytorna är tydligt definierade, och här finns allt ifrån traditionella föreläsningssalar till läsrum i en mer avslappnad stil. Det finns en tydlig avsikt att öppna upp för olika arbetssätt och undervisningsformer.

Lärare och annan pedagogisk personal arbetar tillsammans i team. Detta gör det möjligt att dela upp eleverna i olika grupper och rum beroende på undervisningens syfte och elevernas behov. Den fysiska lärmiljön planeras utifrån två övergripande frågeställningar: Varför? Varför inte?

Tanken är att man på Glömstaskolan ska bygga varierade lärmiljöer med utgångspunkt i befintlig kunskap om mänsklig interaktion och lärande. Detta förutsätter förstås att hela organisationen köper målbilden och att man bygger upp en verksamhetskultur som kan hantera och främja det dagliga arbetet.

Skapande, återanvändning och kretsloppstänkande

De allra senaste åren har det i olika delar av landet skapats en rad olika praktiska lärmiljöer som fungerar som en förlängning av skolan, och som kopplar samman verksamheten med andra delar av samhället. I regel hänger de samman med makerkulturen och syftar till att skapa intresse för it och annan teknik bland barn och ungdomar. Det handlar också om att skapa en större förståelse för hållbarhet ur olika perspektiv och att väcka intresset för återanvändning och kretsloppstänkande.

Tellus i Härryda utanför Göteborg, som invigdes i oktober 2016, är ett exempel på detta. Här finns bland annat en verkstadsliknande miljö där elever i för- och grundskolan kan prova på och arbeta med olika former av teknik. Tellus ligger i anslutning till återanvändningscentret ÅterC, som står till tjänst med miljögranskat spillmaterial som används i olika kreativa projekt. Här kan eleverna experimentera, utforska och skapa tillsammans. Samtidigt fungerar Tellus som ett resurscenter för lärare och annan pedagogisk personal, där man öppnar för nya perspektiv och arbetssätt.

På Tellus finns även interaktiva utställningar med olika teman. Bland annat finns en hel vägg med fågelholkar som fyllts av mjukisfåglar som föreställer olika fågelarter. De kvittrar när barnen trycker på dem, och i närheten av holkarna finns ipads där de kan lära sig mer om fåglarna och deras liv i naturen. Tellus har också en filmstudio med greenscreen där elever kan spela in filmer i alla tänkbara bakgrundsmiljöer. Dessutom har man ett makerspace med 3d-skrivare som öppnar för programmering och annat digitalt skapande.

Utgångspunkten är att allt kan ses som material – även it och digitala medier – som man kan undersöka, förstå och skapa med. It är med andra ord inte enbart ett verktyg, och det ställer andra krav på den fysiska lärmiljön. Det måste finnas utrymme för att experimentera och att pröva sina idéer, att misslyckas, att prova igen och att presentera sitt arbete för klasskamrater, lärare och andra intresserade.

På Tellus ges andra fysiska och konkreta möjligheter än i skolan och det öppnar upp för andra sätt att undervisa, lära, skapa samt att tänka på nya sätt och i andra banor.

Nya sätt att se på skolan, digitaliseringen och samhället

Väsby Makerspace i Upplands Väsby – ett kommunalt pilotprojekt som pågår fram till juni månad – är ett annat exempel. Här har man byggt upp ett kreativt centrum som fungerar som en slags slöjdmiljö för elevernas digitala skapande. Precis som på Tellus i Härryda betraktas it och digitala medier som material eleverna kan använda för att skapa tillsammans och för att lära av varandra.

Tanken med detta makerspace är att möta upp de kommande nationella it-strategierna för skolan. Syftet är att visa hur strategierna och de reviderade läroplanerna utmanar den traditionella synen på lokaler, arbetssätt och kunskapssyn samt hur de öppnar andra vägar och möjliggör nya sätt att förhålla sig till den digitala utvecklingen och till samhället.

För att eleverna ska utveckla en adekvat digital kompetens, räcker det inte att skolledning och lärare arbetar med manualer och riktlinjer. Istället måste man tillsammans med eleverna skapa sin egen förståelse av samtiden och av framtiden. Ett makerspace kan vara ett sätt att göra detta på.

I Upplands Väsby vill man inte begränsa detta till skolans värld. Hela samhället behöver förstå, förhålla sig till och engagera sig i den digitala utvecklingen och dess konsekvenser. Därför vill man att deras makerspace ska fungera som ett kommunöverskridande ekosystem, där medborgare, offentlig verksamhet, skola, näringsliv och forskning gemensamt skapar nya lärmiljöer och lärsituationer för eleverna.

Den digitala utvecklingen både möjliggör och kräver nya möjligheter att använda det fysiska rummet i undervisning och lärande. Skolan kan kopplas och förenas med det omgivande samhället på helt andra sätt än tidigare. Det öppnar i sin tur för nya perspektiv på skolan, tekniken och hur samhället kan utvecklas och förändras.

Text: Stefan Pålsson Först publicerad: 2017-05-12