Etikett: Förskolan

Skriva sig till lärande – en pedagogisk modell utan åldersgräns

Skriva sig till lärande – en pedagogisk modell utan åldersgräns

Grundskolorna i Sollentuna kommun arbetar sedan 2011 med den pedagogiska modellen Skriva sig till lärande (STL). Sedan 3 år tillbaka sprids den också på nationell nivå genom Sveriges kommuner och landsting (SKL), både på grund- och gymnasieskolan. Studier visar att STL har goda effekter på språkutveckling och lärande för elever i åk 1-3. Fungerar den även för äldre elever? Vad krävs för att arbetet ska lyckas?

STL förenar pedagogik och teknik

För tio år sedan beslutade Sollentuna kommun att satsa målmedvetet på utvecklingen av digital kompetens genom hela grundskolan för att möta de behov som krävs för att kunna med- och samverka i ett modernt samhälle. Annika Agélii Genlott och Sara Penje, som då var skolutvecklare, tog fram STL som en del av den satsningen. Det rör sig om en vidareutveckling av Arne Tragetons modell Att skriva sig till läsning, som på ett kraftfullt sätt förenar pedagogik och teknik. Eftersom STL visade på goda elevresultat, satsade kommunen på att sprida modellen och därigenom skapa möjligheter att utveckla det professionella lärandet tillsammans med kollegor och skolledare.

Lärare på en av SKL:s STL-utbildningar

STL kopplar samman den pedagogiska användningen av it och digitala medier med nyckelfaktorer som enligt forskningen främjar elevernas språkutveckling och lärande. Den fungerar som en strukturerad process som lärarna fyller med innehåll beroende på ämne, årskurs, grupp samt explicita mål med uppgiften. Modellen vilar på ett sociokulturellt perspektiv och bygger därmed på ett aktivt och synligt lärande där eleverna lär sig tillsammans, berättar Annika Agélii Genlott, som numera är utredare på SKL och doktorand i Informatik vid Handelshögskolan i Örebro.

  – Skriftlig formativ återkoppling och digital interaktion används som hävstång för elevernas lärande. De utvecklar på en och samma gång sin läsförmåga, sitt skrivande och sin digitala kompetens. Det handlar om ett metakognitivt sätt att arbeta, där eleverna hela tiden, utifrån tydligt utpekade mål, analyserar och reflekterar kring sitt eget och sina klasskamraters lärande. STL är också inkluderande, eftersom talsyntes och stavningskontroll är tillgängliga i de webbaserade tjänster som används när eleverna skriver och återkopplar till varandra.

En cirkelmodell med sex steg

STL använder en cirkelmodell med sex steg, som tar avstamp i läroplanens kunskapskrav och centrala innehåll, utvalda av läraren. Nästa steg är att inspirera eleverna och att ge dem de förkunskaper som de behöver för att i ett processorienterat arbetssätt nå målet med uppgiften. I det tredje steget fokuserar eleverna på vilken typ av textgenre som texten de ska skriva utgår från. I svenska kan det handla om ren textgenre, i matematik, kan det vara ett räkneproblem, i NO kan det vara en laborationsrapport, och så vidare. Därefter börjar var och en skriva det första utkastet på sin egen text. 

Under skrivandets gång läser och återkopplar eleverna formativt på varandras texter, för att de ska bli så bra som möjligt. Här är det viktigt att eleverna har en checklista att utgå ifrån, så att de vet vad de ska fokusera på i sin återkoppling. Utan en checklista med målen med uppgiften, finns risken att de bara bedömer det som är enklast att rätta, det vill säga stavning och liknande, och glömmer bort uppbyggnaden av text, användning av begrepp kopplat till området som det handlar om, och så vidare. Under detta delmoment av skrivprocessen skriver även läraren formativ återkoppling till eleverna.

I det femte steget ger läraren sin slutliga återkoppling innan texterna publiceras och föräldrar, syskon och andra intresserade kan ta del av den färdiga texten. Allra sist gör läraren en formativ bedömning av varje elevs lärande och av gruppen som helhet. Här ingår en analys av vad i undervisningsprocessen som kan förbättras eller förändras. 

För att eleverna ska kunna återkoppla på ett bra sätt, måste de ha samma glasögon och samma mål som läraren. Det förutsätter att de får hjälp med att förstå uppgiften och att det ges tydliga instruktioner om vad återkopplingen ska rikta in sig på, säger Annika Agélii Genlott.

  – Om elever får lära sig att formativt återkoppla på kompisarnas utkast, blir de efterhand sylvassa! De förstår snabbt att hela tiden ha målet för uppgiften i sikte och hur de ska kunna återkoppla på ett sätt så att kompisen leds mot målet Detta innebär att de i samma stund som de formulerar återkopplingen blir uppmärksamma på sin egen process, ett slags metakognitivt lärande. De lär sig också att använda återkopplingen de får och det har visat sig att de efterfrågar den de gånger som de inte får den.

Eleverna blir ofta till och med vassare än läraren. Men det är viktigt att återkopplingen är skriftlig.

  – Det krävs mer för att uttrycka sig skriftligt än muntligt. Man behöver helt enkelt bli mer stringent i sina tankar för att kunna förklara det skriftligt. Det går att koppla till uttrycket ”det dunkelt tänkta är det dunkelt sagda”. Därför måste eleverna träna på att tänka igenom vad de vill uttrycka för att sedan kunna skriva det på ett sätt så att mottagaren förstår.

Annika Agélii Genlott

I teorin skulle STL även kunna användas utan digitala verktyg, eftersom modellen bygger på forskning om hur vi lär oss bäst och inte är beroende av en viss teknik. Men i praktiken blir det en helt annan sak, och kan då inte kallas för STL, påpekar Annika Agélii Genlott.

  – Modellen bygger på att eleverna ska revidera sina texter tills de blir rackarns bra. De ska med hjälp av återkopplingen skriva om och utveckla i ett flertal steg. Det fungerar inte alls om man sitter med papper och denna. Det blir alldeles för jobbigt. Dessutom riskerar läraren att tappa de elever som behöver stöd av talsyntes och stavningskontroll.

Forskning pågår kring arbetet med SKL i Sollentuna

Annika Agélii Genlott analyserar sedan flera år tillbaka det övergripande arbetet med STL i Sollentuna tillsammans med Åke Grönlund, som är professor i Informatik vid Handelshögskolan i Örebro. Studierna ingår i hennes doktoravhandling, som beräknas bli klar under nästa år.

Alla studier som har gjorts på elever är inriktade på årskurs 1-3. De visar att elever som arbetar enligt den här modellen utvecklar sin läsförmåga och förbättrar sina resultat i svenska, engelska och matematik. Av studierna framgår också att de elever som presterar lägst och har svårt att nå målen, presterar bättre än vid traditionell undervisning.

  – Det hade varit bra om vi hade kunnat följa de elever som vi studerade till och med årskurs 9, men då fanns det inte tillräckligt många STL-kunniga lärare i högre årskurser. Eleverna kunde alltså inte få STL-utbildade lärare genom hela grundskolan. Vi började med lärare i årskurs 1-3 och efterhand spred vi modellen vidare. Våra erfarenheter visar tydligt att modellen leder till stora förbättringar och i Sollentuna arbetar numera lärare på alla nivåer i grundskolan med STL. Men här behövs förstås mer forskning.

Även om det bara finns forskning på yngre elever, går modellen att använda i alla åldrar i skolan, vilket gjorts i flera kommuner. Dessutom fungerar den även bra för vuxna, konstaterar Annika Agélii Genlott.

  – När lärare lär sig att undervisa med STL, analyserar de sin egen och sina kollegors lektionsplanering och genomförande och ger formativ återkoppling åt varandra. Det får dem att reflektera kring sitt eget och varandras lärande och det hjälper dem att utveckla sin förståelse och att hela tiden utveckla och förbättra sin undervisning.

SKL fortbildar lärare från hela Sverige i STL

SKL genomför sedan 2015 en satsning på att fortbilda lärare i STL. Varje höst anordnas en utbildning som sträcker sig över ett helt läsår, bygger på blended learning och är öppen att söka för alla lärare i hela Sverige. Kursdeltagarna träffas i Stockholm vid tre tillfällen och resterande träffar och all annan kommunikation sker över nätet. I år deltar 120 lärare i två olika grupper.

Cecilia Gustafsson

Från och med det här läsåret hjälper SKL även kommunala huvudmän som vill genomföra utbildningen på egen hand. I januari startade Göteborgs stad, Lindesbergs kommun och Region Kronoberg egna kurser och i augusti kom Region Gotland samt Karlstads och Falköpings kommun igång, säger Cecilia Gustafsson, som är förvaltningsledare för STL på SKL.

  – SKL står till tjänst med kursmaterial som kan användas under kursen och ger olika former av hjälp och stöd under genomförandet. Vi hjälper bland annat till med att formulera utbildningsmål, ger råd om hur många deltagare som är lämpligt och vägleder om hur man bäst informerar om STL. Vi kommer även på besök och håller inspirationsföreläsningar.

Tänk på att förankra i hela styrkedjan

Det är avgörande att arbetet med STL är väl förankrat i hela styrkedjan när man arbetar kommun-  och regionövergripande, från beslutsfattare och förvaltning till rektorer och lärare. Om någon av länkarna brister, är risken stor att allt rinner ut i sanden. Därför måste man verkligen se till att alla är med och att man är överens om att den här modellen ska användas i undervisningen.

Ibland är det lärare som är tveksamma till STL. De flesta av dem som är det, undervisar i ämnen som inte är traditionella skrivämnen. De kan kan därför känna att det blir alltför teoretiskt eller konstruerat om eleverna ska ägna tid åt att skriva och att återkoppla till varandras texter, säger Cecilia Gustafsson.

  – Men eleverna ska förstås inte bara skriva långa faktatexter eller berättande texter. Läraren behöver hitta texttyper som passar i ämnet och som kan hjälpa eleverna att reflektera kring sitt lärande. I matematik kan det handla om att skriva korta, förklarande texter. Det gäller att se möjligheterna. Samtidigt är det viktigt att inse att STL inte är en universalmodell som ska användas hela tiden. Eleverna ska arbeta med skrivutveckling när det behövs och det kan tillföra något. Läraren har det pedagogiska ledarskapet i klassrummet och ska utgå från det.

Pilotgrupp med gymnasielärare i Göteborg

I januari startade Centrum för skolutveckling i Göteborgs stad sin första STL-utbildning för lärare i för- och grundskolan. Efter sommarlovet startade en ny omgång, och den här gången har man även en pilotgrupp med gymnasielärare. I september var Cecilia Gustafsson i Göteborg och besökte gruppen.

  – Jag tror att det kommer att fungera väldigt bra, men eftersom det än så länge är få som har arbetat med STL i gymnasieskolan, så finns det inte många konkreta exempel på hur man kan arbeta. Men det kändes väldigt hoppfullt när jag träffade lärarna. Många har inte arbetat särskilt mycket med strukturerad återkoppling tidigare. De såg det som en intressant möjlighet att utveckla sin egen undervisning och sina elevers lärande.

Cecilia Gustafsson med STL-handledare i Göteborg

Tio gymnasielärare är med i den andra omgången i Göteborg, tillsammans med ett fyrtiotal lärare från för- och grundskolan. Lärarna träffas totalt nio gånger under läsåret, men det är mellan träffarna som det egentliga arbetet sker, säger Helen Henriksson utvecklingsledare på Center för skolutveckling.

  – Lärarna ska planera och genomföra lektioner där de arbetar med STL. De ska också göra en kritisk analys av sin egen undervisning och ge återkoppling på sina kollegors analyser. Det är något som vi lärare inte alls är vana vid. Nu måste de reflektera kring hur det gick, varför det blev så och vad som behöver ändras. Därefter lämnar de sin analys vidare till kurskamraterna, som ger en återkoppling som de sedan ska använda när de arbetar vidare med sin undervisning. Det här är ett långsiktigt arbete som tar tid.

Lärare behöver ges förutsättningar för utvärdering och reflektion

När läraren planerar sin undervisning, måste hen noggrant tänka igenom vad eleverna ska fokusera på för att de ska kunna ge en återkoppling som klasskamraterna har nytta av. Det är väldigt tidskrävande och förutsätter ofta att de får någon form av stöd, till exempel en matris som leder dem rätt. Läraren ska gå framåt i små steg, testa sig fram och försöka hitta sätt som sätter eleverna på rätt väg.

Helen Henriksson

  – Lärare måste tänka om för att kunna utveckla och förändra sin undervisning. Om det blir tydligt att vissa sätt att arbeta gör att eleverna lär sig bättre, finns en utgångspunkt och en riktning för det fortsatta arbetet. Men det kan ta lång tid innan polletten trillar ner, så det gäller att ha tålamod. Det gäller att tro på modellen och att fortsätta att jobba med den.

Att enbart förändra sättet att undervisa räcker inte. Det handlar om att nå fram till en mer genomgripande förändring som innebär att lärarens tankar och perspektiv på undervisning, lärande och kunskap förändras. En sådan förändring sker långsamt, tar tid och kräver att man ständigt utvärderar sin undervisning och gradvis genomför de ändringar som behövs. För att det ska bli möjligt, måste skolan ge sina lärare den tid de behöver för sitt analysarbete. Annars finns det risk för att förändringsarbetet bara fungerar under kursen och att lärarna sedan faller tillbaka till sitt vanliga sätt att arbeta, säger Helen Henriksson.

  – Här gäller det att forcera det motstånd som finns mot förändringsarbete och att påverka verksamhetskulturen på skolan. Strukturer som möjliggör och underlättar utveckling och förändring behöver byggas. Annars är det inte någon mening med att satsa på fortbildning i nya modeller för undervisningen.

Det behövs stödjande strukturer som underlättar utveckling och förändring

Hela styrkedjan måste vara med för att det här ska fungera. Därför är det nödvändigt att diskutera med beslutsfattare, områdeschefer, rektorer och lärare, så att alla verkligen förstår varför vi väljer att arbeta med den här modellen, tillägger Helen Henriksson.

  – Kanske borde vi satsa på en STL-utbildming för ledare? Hur skulle en sådan kunna se ut? Vad behöver en ledare egentligen förstå av STL för att kunna fatta beslut som stödjer utvecklingen? Dessutom vore det intressant att se STL användas på lärarutbildningen. Det är en modell som underlättar digitaliseringen och kan fungera som en röd tråd genom hela utbildningen.

Den stora, övergripande frågan är vad som krävs för att skolans verksamhet ska kunna följa med i samhällsutvecklingen, konstaterar Annika Agélii Genlott. Det är verkligen en tuff utmaning och ställer krav på att organisationen är flexibel och kan anpassa sig. En viktig del är att möjliggöra lärares professionella kollegiala lärande och att skapa strukturer och modeller som gör det lättare att hitta nya vägar för kontinuerlig utveckling och förbättring av undervisningen.

Den stora förändringen med STL är att lärare både lär sig att använda it och digitala medier på ett målmedvetet sätt i sin undervisning och att de tränas i att ständigt utveckla och förbättra arbetet tillsammans med eleverna, avslutar Annika Agélii Genlott.

  – Hur kan jag förbättra min undervisning? Vad kan jag göra annorlunda? Varför är det viktigt? Detta är frågor som läraren ständigt måste ställa sig. Det rör sig om en utveckling av lärarens arbete som egentligen inte har något slut. Det är absolut nödvändigt för att skolan fortsatt ska vara aktuell och kunna ge eleverna den bästa utbildningen och förberedelse inför den samtid de ska leva och verka i under hela sitt liv.

Veckans spaning: 21st Century Children, det digitala kulturarvet och lärares arbetsvillkor när skolan digitaliseras

Veckans spaning: 21st Century Children, det digitala kulturarvet och lärares arbetsvillkor när skolan digitaliseras

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Ny rapport från OECD om ungas välmående i en digital värld

Centre for Educational Research and Innovation på OECD driver sedan 2017 projektet 21st Century Children. Man undersöker barndomens villkor idag och vill ta reda på hur föräldrar, skola och samhälle kan göra det enklare för dem som växer upp att hantera vardagen.

Fokus ligger på fyra huvudteman: fysisk hälsa, psykiskt välmående, digitaliseringen samt relationer till familj och vänner. Genom att analysera aktuell forskning och samla in erfarenheter från medlemsländerna, skapar man underlag för ett ramverk som kan fungera som vägledning för föräldrar, skolan och olika myndigheter. Ramverket kommer att presenteras nästa år.

Under projekttiden genomför man flera olika studier och forskningsöversikter inom de fyra tematiska områdena. För ett par dagar sedan släpptes rapporten Educating 21st Century Children: Emotional Well-being in the Digital Age.

Rapporten går igenom hur ungas teknikanvändning ser ut idag och kopplar den till forskning och debatt om barns och ungas psykiska välmående. Det ges också en beskrivning av hur man i olika länder arbetar med medie- och informationskunnighet och digital kompetens samt hur skolan försöker hjälpa eleverna att utvecklas till ansvarsfulla digitala medborgare. 

I den allmänna debatten runt om i världen talas det just nu mycket om riskerna med ökad skärmtid och hur det påverkar hjärnan och den psykiska hälsan. Ökad mobbning och mer trakasserier tas också ofta upp som en konsekvens av den växande användningen av sociala medier. I rapporten påpekas att det inte finns något stöd i forskningen för det här, men att det behövs mer studier som kan ge en bättre och tydligare bild. Man tillägger också att det är problematiskt om politiker påverkas av det höga tonläget i debatten, eftersom det riskerar att leda till felaktiga och kontraproduktiva beslut.

Det behövs en bättre förståelse av barndomens villkor och vad digitaliseringen innebär, konstateras det i rapporten, och det kräver insamling och analys av relevanta data. Det förutsätter i sin tur både att termerna vässas och att undersökningsmetoderna förbättras. Medlemsländerna behöver även bli överens om vad man menar när man till exempel talar om psykisk hälsa och digital kompetens och man måste enas om en metodik som kan visa hur verkligheten faktiskt ser ut. Mer tvärvetenskapliga studier och en ökad samverkan mellan olika myndigheter och med sakkunniga i näringslivet är också viktigt, menar man.

Rapporten slår fast att det är viktigt att skolan och föräldrarna ger barn och unga en bra förberedelse för vuxenlivet och lär dem att förstå och hantera sin digitala vardag. Men det förutsätter att det görs en tydligare åtskillnad mellan fakta och fiktion i debatt och beslut.

Det digitala kulturarvet i skolan

För två veckor sedan tog Spaningen upp att man i Nederländerna just nu kartlägger hur det digitala kulturarvet används i skolan och vad som behöver göras för att det ska bli mer tillgängligt och vara till större nytta i undervisningen. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) arbetar just nu med samma sak, på uppdrag av Kulturdepartementet. Det är en del av ett större uppdrag, som går ut på att ta reda på hur samarbetet mellan skolan och kulturarvsinstitutionerna kan utvecklas och förbättras.

Tidigare i veckan släppte RAÄ en rapport som visar att det finns en hel del digitala resurser som är utvecklade för skolan. En del av resurserna är utvecklade som komplement till fysiska besök, men det finns också fristående resurser, alltifrån temawebbplatser och faktabanker till lektionsplaner. Tyvärr används det här materialet inte särskilt mycket i undervisningen. Två tredjedelar av lärarna som svarade på RAÄ:s enkät använder det inte. Bland förskollärarna handlar det om 80%.

Trots att användningen alltså är tämligen begränsad, ser många lärare, från förskolan till och gymnasiet, ett behov av att ha tillgång till digitala kulturarvsresurser i undervisningen. 60% av förskollärarna, 80% av lärare som undervisar från förskoleklass till och med årskurs 6 och ungefär hälften av lärarna från årskurs 7 till och med gymnasiet ser ett behov.

Men varför använder inte lärarna det material som finns? Ett tydligt skäl är att de ofta inte känner till att det finns och att de inte heller vet hur de ska göra för att hitta den här typen av lärresurser. Ett annat skäl är att materialet ofta inte är tydligt kopplat till de krav som finns i kurs- och läroplaner på olika nivåer. Här måste det onekligen ske förbättringar, konstaterar RAÄ i sin rapport. Det kan också behövas en mer målinriktad marknadsföring som verkligen når fram till lärarna.

I december kommer RAÄ att publicera en vägledning för kulturarvsinstitutionerna om hur digitala resurser ska tas fram och publiceras för att bli mer användbara och lättare att hitta. Precis som i Nederländerna gäller det att hitta lösningar som gör det digitala kulturarvet mer tillgängligt och användbart i skolan, så att det kan bli en naturlig och självklar del av undervisningen.

Lärares digitala arbete – finns det balans mellan krav och stöd?

En forskargrupp vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet har beviljats medel av Forte för att under tre år undersöka hur svenska lärares arbetsvillkor förändras när skolan digitaliseras. Vad innebär genomslaget för lärplattformar och sociala medier? Vilken påverkan har skolans marknadisering?

Arbetet leds av Annika Bergviken Rensfeldt och man samverkar med en forskargrupp vid Monash University i Australien, ledd av Neil Selwyn. Det finns flera beröringspunkter mellan Sverige och Australien som gör det möjligt att jämföra hur de båda utbildningssystemen förändras av den pågående digitaliseringen. 

Projektet är en fristående fortsättning av en studie om lärares kollegiala lärande på Facebook, som genomfördes 2015-17.

Veckans tips

5-20 oktober är det dags för årets upplaga av Code Week, en internationell satsning på att väcka barns och ungas intresse för programmering och digitalt skapande. Arbetet drivs av frivilliga med stöd av EU-kommissionen.

I vart och ett av de 52 länder som deltar i Code Week, finns det ambassadörer som ger hjälp och stöd åt skolor som vill vara med. Agneta Hedenström och Mie Menmark är ambassadörer i Sverige. Det finns även en öppen Facebook-grupp som vänder sig till svenska lärare i grundskolan. På Digitala lektioner finns fritt lektionsmaterial för alla stadier och nivåer för den som vill komma igång.

På Code Weeks webbplats finns en interaktiv karta som visar de aktiviteter som pågår i de olika länderna. Där kan alla som deltar själva lägga in sin aktivitet och göra den synlig.

Veckans spaning: Ungar och medier, ungas fritidskultur och Edtech Innovation Testbed

Veckans spaning: Ungar och medier, ungas fritidskultur och Edtech Innovation Testbed

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Ungar och medier 2019

I tisdags presenterade Statens medieråd en ny upplaga av studien Ungar och medier, om barns och ungas (0-18 år) medieanvändning på fritiden, som publiceras vartannat år sedan 2005. Resultatet presenteras i tre rapporter: Småungar & medier, Ungar & medier samt Föräldrar och medier. Senare i höst kommer man att publicera rapporten Hälsa, ungar & medier.

Studien visar att nätbaserade medier numera är en dominerande del av barns och ungas medieanvändning. Från fyra års ålder har 95 % av barnen använt Internet någon gång och i stort sett alla tonåringar använder Internet varje dag. Samtidigt har medieanvändningen ökat, vilket innebär att den tidigare definitionen av högkonsument (tre timmar och dagen) börjar bli inaktuell. Det som tidigare ansågs anmärkningsvärt är numera normalt.

Digitala medier är på god väg att bli en alltmer integrerad del av barns och ungas liv och vardag. Ett viktigt skäl till detta är att många har en egen mobil, och den ersätter till stor del datorn och surfplattan. 81% av nioåringarna använder mobilen dagligen och bland elvaåringar handlar det om 95%.

Pojkar spelar mer spel än flickor och skillnaden märks redan när barnen är 10 år. Spelandet har dock minskat bland pojkar, även om det fortfarande är en vanlig fritidsaktivitet. I stort sett alla tonåringar använder sociala medier. Studien visar också att användningen av traditionella medier fortsätter att minska. Det gäller både film- och tv-tittande och läsning av böcker och tidningar.

Många är missnöjda med att mobilen tar tid från annat som de skulle vilja göra. Det handlar både om andra fritidsaktiviteter, till exempel sport och bokläsning, att hjälpa till hemma och om att göra läxorna. Mobilens viktiga roll i vardagen och den tid som den slukar är också en vanlig orsak till konflikter med föräldrarna.

Bland föräldrar märks en viss skepsis mot spel och sociala medier. Det finns framför allt en oro för att de här aktiviteterna stjäl tid och att de kanske kan leda till försämrad fysisk eller psykisk hälsa. Många upplever också att det är svårt att få tag i tydlig information om hur ska förhålla sig till sina barns medieanvändning.

Den upplevda bristen på information kan tolkas som att barns och ungas medieanvändning börjar bli mer omfattande och komplex, påpekas det i Föräldrar och medier. Därmed blir den också svårare att förstå och det kan i sin tur leda till en ökad oro. Den kommande rapporten Hälsa, ungar & medier kan förhoppningsvis bidra till att räta ut frågetecknen.

Making culture

I onsdags publicerade Myndigheten för kulturanalys en antologi där 19 forskare presenterar sin forskning om barns och ungas fritidskultur i de nordiska länderna. Syftet är inte att försöka ge en heltäckande bild, utan fokus ligger istället på att komplettera och fördjupa kunskapen om hur ungas kulturvanor ser ut. Stora delar av deras kulturliv inte fångas upp av den nuvarande kulturpolitiken och den ryms inte heller i de nordiska ländernas undersökningar av kulturvanor.

Antologin tar bland annat upp kulturyttringar som makerrörelsen, dataspelande, cosplay och musikanvändning. Bidragen visar att barns och ungas kultur drivs av lust och glädje och att konsumtion och skapande är integrerat och ofta sker samtidigt. Sociala relationer, kunskapsdelning och gemensamt skapande är viktiga element. Det är också tydligt att åldersgränser inte längre har så stor betydelse. Barn- och ungdomskultur är numera egentligen ett ganska missvisande begrepp, påpekas det i antologin.

Digitaliseringen har i hög grad ändrat förutsättningarna att ta del av och att medverka i olika kulturyttringar. Den ger nya möjligheter för allt fler att uttrycka sig, knyta kontakter och att bli synliga, oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller om man har ett funktionshinder. Föräldrar har ofta en viktig roll som möjliggörare. Det krävs till exempel en tillåtande syn på datorspel för att barnen ska få tid och möjlighet att utveckla sitt spelande tillsammans med likasinnade.

Ibland kan digitaliseringens växande betydelse också bli ett hinder för att ta del av kultur, som på Grönland, där infrastrukturen fortfarande är bristfällig. Bristerna kan också vändas till en möjlighet. Facebook hade inget gränssnitt på nordsamiska, så samiska ungdomar samarbetade över nätet för att ta fram en översättning som Facebook numera använder. Det här kan ses som utnyttjande av gratis arbetskraft, men ungdomarna skapade också något som har stort värde för dem själva och för andra.

Att själv ta ansvar för förändring och att tillsammans med andra skapa bättre förutsättningar för en meningsfull fritid är utmärkande drag i de kulturyttringar som tas upp i antologin. Man hjälper varandra och skapar gemensamt de förändringar som man vill se och den kultur som man vill uppleva och bidra till.

Edtech Innovation Testbed

I maj drog den brittiska innovationsstiftelsen Nesta igång satsningen Edtech Innovation Testbed, som pågår till och med september 2021. Det är en del av partnerskapet med utbildningsdepartementet och upprättandet av Edtech Innovation Fund, som Spaningen tog upp i juni. Det övergripande syftet är att hjälpa skolor och högre utbildningar att dra bättre nytta av de digitala möjligheterna i undervisningen. 

Tanken med testbädden är att ge skolor tillgång till expertis som ger dem möjlighet att prova och att få en oberoende utvärdering av hur olika digitala produkter och tjänster kan utveckla undervisningen. Genom att använda blandade metoder hoppas man kunna uppnå en mer robust utvärdering. Ett annat viktigt mål är att testa själva testbäddsmodellen och att ta reda på om den kan bli ett hållbart flexibelt och kostnadseffektivt sätt att utvärdera tekniska lösningars möjligheter i skolan.

Från och med oktober kommer intresserade skolor, högre utbildningar och edtech-företag att kunna anmäla sitt intresse att delta i satsningen. Under vårterminen 2020 kommer skolorna att få bekanta sig med digitala lösningar som motsvarar deras intressen och behov. Från och med sommaren 2020 till och med sommaren 2021 kommer testbädden att vara igång.

Veckans tips

Micke Kring, it-pedagog på Årstaskolan i Stockholm, har en egen blogg där han delar med sig av tankar, idéer, erfarenheter och praktisk tips. I september har han skrivit två inlägg där han tar upp sådant som är viktigt att tänka på när klassrummet och skolan digitaliseras.

Han menar att digitaliseringen består av fyra delar som måste diskuteras och hanteras för att arbetet ska ge önskat resultat: hygien (infrastruktur och resurser), administration, pedagogik (administration och undervisning) samt professionell utveckling. I det senaste inlägget finns en bild som ger en översikt av viktiga punkter i de fyra delarna som som kan fungera som diskussionsunderlag.

Veckans spaning: Europas största skolsatsning på ipads, Frizon och Malmö delar

Veckans spaning: Europas största skolsatsning på ipads, Frizon och Malmö delar

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden tar just nu paus, men återkommer snart i en ny form.

Stor satsning på ipads i Glasgow

I veckan meddelade Glasgow City Council att alla stadens elever, från Primary 6 till S6, samt deras lärare, kommer att få tillgång till varsin ipad. Yngre barn kommer att få dela på ipads. Totalt rör det sig om 52 000 enheter, som ska delas ut successivt under de kommande två åren. Detta är Apples hittills största utbildningsprojekt i Europa.

Satsningen är en del av den digitala omvandling av den offentliga verksamheten som Glasgow inledde 2017 genom att teckna ett sjuårigt avtal med it- och konsultföretaget CGI. Året därpå antogs en digital strategi där man drar upp riktlinjerna för en inkluderande utveckling mot en smart stad. För skolans del handlar det om att förbättra den digitala infrastrukturen och att ge alla elever och lärare likvärdiga möjligheter att förstå och dra nytta av tekniken. Samhället och arbetsmarknaden förändras i en digital riktning, och det måste alla lära sig att hantera.

Det här knyter an till Skottlands digitala strategi för skolan, som lanserades 2016. Här understryker man bland annat vikten av att förbättra tillgången till tekniken, att kompetensutveckla lärarna, att få igång ett pedagogiskt nytänkande och att tydligare lyfta fram digital kompetens i läroplan och bedömning. Detta kräver både nationella och lokala insatser, konstateras det i strategin.

I presentationen av satsningen betonas att det här inte betyder att den traditionella undervisningen kommer att försvinna. Ipads ska istället ses som ett komplement och en förstärkning. Proven ska även i fortsättningen skrivas med papper och penna. De digitala möjligheterna ska vara en central del av vardagen och här är lärplattformen Glow Connect en viktig pusselbit.

Just nu pågår flera liknande satsningar i Skottland, bland annat i Scottish Borders, där 9 000 ipads är på väg att delas ut till elever och lärare inom ramen för projektet Inspire Learning.

Frizon

I måndags publicerade Spaningen en artikel om det nyligen avslutade innovationsprojektet Frizon, som ingår i den treåriga strukturfondssatsningen DesignIT. Här har RISE ICT Interactive Piteå och arkitektfirman Nordmark & Nordmark tillsammans med Manhemsskolan i Kalix undersökt hur miljön på skolans toaletter kan förbättras med hjälp av design och digital teknik. 

Undersökningar visar att många elever undviker att gå på toaletten i skolan. Det beror bland annat på att de upplever en brist på avskildhet och att toaletterna ofta är ofräscha. Att inte gå på toaletten när man behöver kan både störa koncentrationen i klassrummet och påverka hälsan negativt. Därför är det viktigt att försöka hitta lösningar på problemet.

Avledande ljud vid trapphuset

I Frizon användes bilder och sensoraktiverade ljud och dofter från naturen för att förstärka upplevelser, ändra beteenden och för att möta elevernas behov av trygghet och integritet. Man tog fram en prototyp för att testa sina tankar och idéer i praktiken.

Inne på toaletten hörs ljudet från en brusande älv när någon går in. Det har en tillräckligt hög bandbredd för att täcka andra ljud. På väggarna sitter en tapet med en abstrakt bild av vatten på vardera sidan om toalettstolen. Syftet är att förstärka ljudet från älven genom att använda visuella element. En doft från en generisk oljeblandning, som aktiveras av sensorerna, används för att maskera andra, oönskade, dofter.

Utanför toaletten satte man upp en fototapet med en bild på en skog och en sol som skiner igenom. Det sägs ha en lugnande effekt, och många elever gav spontant positiva kommentarer när den sattes upp. Sensorer aktiverar automatiskt ljudet av en surrande humla – ett ljud som är tillräckligt irriterande för att eleverna ska gå vidare och inte stå kvar i närheten av toalettdörren.

I närheten av toaletten finns ett trapphus. Där monterades sensorer och högtalare som aktiverar fågelljud för att avleda och skapa större trivsel. Det ska kännas som att ljudet kommer utifrån och eleverna ska uppleva att naturen flödar in i skolan. Forskning visar att vistelse i naturen har positiva effekter på oss människor, både emotionellt, kognitivt och fysiskt. De här effekterna kan även uppstå om vi hör ljud, ser bilder eller känner dofter från naturen när vi är inomhus.

Prototypen ger en helhetsupplevelse som får eleverna att känna att någon tänker på deras vardag och att de problem som finns i deras arbetsmiljö tas på allvar.

Malmö delar: en didaktisk resurs

I Malmö stad pågår sedan något år tillbaka arbetet med att få igång den webbaserade tjänsten Malmö delar, där stadens pedagoger kan dela med sig av resursmaterial, arbetsområden, lektioner och moment inom alla ämnen. Totalt finns det runt 3 000 lärare i Malmö i den kommunala grund- och gymnasieskolan samt på vuxenutbildningen. Om alla börjar dela med sig, kan det bli en rik och mycket användbar resurs.

Nu börjar tekniken falla på plats och Malmö stad har inför det nya läsåret anställt två redaktörer på deltid som ger stöd och hjälp åt sina kollegor runt om i staden att komma igång. Tanken är att underlätta delandet så mycket som möjligt, till exempel genom att korrekturläsa och publicera materialet.

Allt material på Malmö delar är fritt tillgängligt för alla. För lärare i Malmö stad är tjänsten kopplad till Google Classroom, vilket gör det enkelt att integrera materialet i undervisningen.

Texterna har en dela lika-licens från Creative Commons. Det innebär att innehållet kan delas vidare och förändras, under förutsättning att källan anges, att det inte sker i vinstdrivande syfte och att licensen används. Bilder och filmer får kopieras och spridas vidare under samma förutsättningar.

Veckans tips

Ormås förskola är en av de förskolor med litteraturprofil som finns i Mölndals stad. Med andra ord använder man litteraturens möjligheter i det dagliga arbetet och strävar efter att ge barnen positiva upplevelser av böcker och läsning. Barnen får uppleva och utforska litteraturen genom att se, lyssna, leka, utforska, samtala och skapa tillsammans. Digitala verktyg och digitala medier är en viktig och naturlig del av det här arbetet, som sker i tät samverkan med Biblioteken i Mölndal.

Pedagog Mölndal ger i artikeln Undervisning i sagans värld en inblick i hur det kan se ut. Utvecklingen av små barns läsintresse och digitala kompetens handlar om betydligt mer än att sitta stilla och lyssna eller att sitta still och titta på en skärm.

Veckans spaning: Forskning om lärplattformar och biometriska data för närvaroregistrering

Veckans spaning: Forskning om lärplattformar och biometriska data för närvaroregistrering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till slutet av augusti.

I onsdags meddelade Datainspektionen att en kommunal gymnasieskola i Skellefteå hanterat känsliga personuppgifter i strid med dataskyddsförordningen under sitt försök med att registrera elevers närvaro med ansiktsigenkänning. Gymnasienämnden ska därför betala en administrativ sanktionsavgift på 200 000 kronor. Samtidigt får nämnden en varning, eftersom man vill gå vidare med nya försök. Därmed är sannolikheten hög för framtida överträdelser, menar Datainspektionen.

Försöket med ansiktsigenkänning var en del av pilotprojektet Future Classroom, som skolan och Tieto genomförde i en klass med 22 elever under några veckor i slutet av förra året. Enligt lag måste en skola dagligen rapportera till vårdnadshavarna om närvaron på varje lektion. Det tar mycket tid i anspråk och därför finns ett växande intresse bland svenska skolor att automatisera närvarokontrollen.

Att ge lärare mer tid till sin undervisning var ett viktigt mål, men också att möjliggöra en mer korrekt registrering av närvaron. En högre kvalitet i närvarokontrollen innebär att skolan kan reagera tidigt om elever har hög frånvaro och försöka minska risken för avhopp.

I Future Classroom testades inte bara ansiktsigenkänning, utan också en app och en RFID-tagg. Appen försvann tidigt från projektet på grund av att den inte fanns för iphone, som var den vanligaste mobilen bland eleverna. RFID-taggen fungerade bra, men eleverna glömde ofta att ta med den till sina lektioner. Ansiktsigenkänningen var den lösning som gav bäst resultat, kanske delvis på grund av det inte fanns något att ta med.

Kameror och sensorer placerades i ingången till klassrummet. När en elev passerade kamerorna, identifierade systemet punkter i ansiktet. Punkterna bildar ett unikt mönster som systemet kan känna igen. Maskinlärande och analys av elevernas biometriska data från ansiktet gör det möjligt att snabbt identifiera eleverna korrekt och att registrera deras närvaro. 

Elever och vårdnadshavare gav sitt samtycke till att använda biometriska data innan pilotprojektet genomfördes. Skolan betonade att säkerheten och elevernas integritet kom i främsta rummet. Man var också noga med att allt skulle skötas juridiskt korrekt. Det här var ett första test och det krävs flera tester innan det kan bli aktuellt att införa systemet på skolan, påpekade skolledningen. Skolledning, lärare, elever och vårdnadshavare var nöjda med utfallet av pilotprojektet och det var förankrat i den högsta politiska ledningen i kommunen.

Datainspektionen konstaterar i sitt beslut att biometriska data är känsliga personuppgifter som har ett särskilt högt skyddsvärde. Det krävs därför uttryckliga undantag för att få hantera dem. Man menar också att gymnasienämnden inte kan använda samtycke i det här fallet, eftersom eleverna befinner sig i beroendeställning. Slutsatsen är att ansiktsigenkänningen har inneburit ett intrång i deras personliga integritet. Att försöket har genomförts i syfte att effektivisera närvaroregistreringen, ser Datainspektionen som en försvårande omständighet. 

Beslutet visar att det är en svår balansgång mellan juridik, personlig integritet och nytta när biometriska data ska användas för administrativa syften i skolan. Datainspektionens beslut kan överklagas till förvaltningsrätten. 

Lärplattformar

Danmark satsar sedan några år tillbaka på att bygga upp en nationell mjuk infrastruktur för förskolan och skolan. Alla tjänster som skolledare, lärare, elever och föräldrar behöver ha snabb och enkel tillgång till, samlas i en gemensam samarbets- och kommunikationsplattform som ska användas av samtliga 95 kommuner. Efter höstlovet, i slutet av oktober, kommer den här tjänsten, som getts namnet Aula, att starta.

För att Aula ska fungera som det är tänkt, måste alla danska grundskolor börja använda lärplattformar. För två år sedan blev det obligatoriskt för kommunerna att köpa in och börja använda en digital lärplattform i sin pedagogiska verksamhet. De kunde välja från en lista med kommersiella lärplattformar som Utbildningsdepartementet ställt samman. Samtliga lärplattformar motsvarar de pedagogiska och tekniska krav som ställs.

Under 2016 och 2017 genomfördes forskningsprojektet Anvendelse af digitale læringsplatforme og læremidler för att ge hjälp och stöd åt kommunerna i det här arbetet. Det drevs av Utbildningsdepartementet, Kommunernes Landsforening och Digitaliseringsstyrelsen.

Senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Learning Tech, som ges ut av Nationalt Videncenter for Læremidler, samlar elva artiklar av forskare som deltog i forskningsprojektet. Några av artiklarna har en övergripande karaktär, medan andra är mer ämnesspecifika. 

En av artiklarna ger en översikt av aktuell internationell forskning och analyserar utmaningar och möjligheter med lärplattformar i undervisningen. Här konstateras bland annat att lärares arbetsliv förändras när lärplattformar blir en del av vardagen. Detta måste man ta hänsyn till för att införandet ska lyckas. 

Det gäller också att reflektera kring hur undervisningen ska bedrivas, och det behandlas i en annan artikel. En lärplattform förändrar ramarna för undervisningen, skapar nya rum och nya sätt att mötas. Den ger även andra verktyg för att planera undervisningen. Här är det nödvändigt att lärare experimenterar och verkligen undersöker möjligheterna. De måste både vara reflekterande, kritiska och kreativa.

En lärplattform kan också erbjuda nya lösningar på didaktiska problem. En artikel pekar på att användningen av korta filmer som ger eleverna vägledning och möjlighet att träna, öppnar nya vägar för många elever i slöjd- och musikundervisningen. Om lärare spelar in och delar med sig av den här typen av filmer i lärplattformen, får man till “en digital fördubbling” av läraren i klassrummet, som ger fler elever större chans att utveckla sin kreativitet.

Veckans tips

Förskolans reviderade läroplan trädde i kraft 1 juli. Den säger att digitala verktyg ska användas för att främja barnens utveckling och lärande och att de ska utveckla en digital kompetens. En del menar att det riskerar att leda till mer stillasittande, några varnar för att skärmtiden ökar och andra anser att läroplanen är alltför otydlig. Men i grund och botten handlar det om att små barn ska börja lära sig att förstå den värld som de lever i, och här är digitaliseringen förstås en viktig del.

Voister hade häromdagen ett reportage från Skärstad förskola i Jönköpings kommun, som ger konkreta exempel på hur barnskötare och förskollärare arbetar med it och digitala medier, såväl inomhus som utomhus. Det handlar om att upptäcka, resonera och att lära tillsammans. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Ylva Lindberg

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Ylva Lindberg

Ylva Lindberg är docent i litteraturvetenskap och forskningschef på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköpings universitet. Hon leder även forskargruppen Communication, Culture and Diversity @JU. Den är en del av forskningsmiljön Learning Practices inside and outside School. Forskargruppen ingår också i det multidisciplinära forskningsnätverket Communication, Culture and Diversity, där medlemmarna både kommer från Sverige och från forskningsinstitutioner i andra länder.

När digitaliseringen kommer in, öppnas skolvärlden mot många fler språk och vi använder också många fler genrer i vår kommunikation. Våra kommunikationsformer blir i allt högre grad multimodala, det vill säga att vi använder både text, bild och ljud när vi kommunicerar. Detta har forskarna i Communication, Culture and Diversity analyserat sedan slutet av 90-talet. Intresset fokuseras särskilt på globalisering, flerspråkighet och mångkultur, elever med funktionsnedsättning och andra marginaliserade grupper. Vad händer med dem när skolan digitaliseras? Hur används de multimodala kommunikationsformerna i och utanför skolan?

Några forskningsprojekt lyfter fram värdet av att börja undervisa om textuniversum istället för litteratur. Berättelser förmedlas inte enbart som text, utan återskapas helt eller delvis i serietidningar och filmer samt på t-shirts och andra deriverade produkter. Allt det här skapar ett textuniversum som hela tiden växer och som påverkar hur vi tar till oss och kommunicerar litteratur.

Det finns också forskningsprojekt som belyser barns språkande: hur de skapar mening genom att interagera med andra barn och med pedagogerna i förskolan och i skolan. I det här begreppet inkluderas alla former av kommunikation: från samtal i det fysiska rummet till kommunikation via datorn, med hjälp av kamera, och så vidare. Det handlar om titta närmare på alla de rum, artefakter och känslor som har betydelse när barn utvecklar sitt språk.

Det är viktigt för såväl lärare som elever att börja reflektera kring hur de använder digitala medel när de kommunicerar och att de börjar fundera på vilka möjligheter som öppnar sig, konstaterar Ylva Lindberg. Vilken plats, roll och röst kan de få i samhället idag? Vad innebär det?

Spaningen Podd 032: Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar, IoT-hubb Skola och två forskarintervjuer

Spaningen Podd 032: Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar, IoT-hubb Skola och två forskarintervjuer

Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.

Först ut den här veckan är satsningen på teknologiförståelse på lärarutbildningarna i Danmark. Därefter fortsätter vi med IoT-hubb Skola, en ny satsning från RISE som ska föra in sakernas internet i skolan. Vi rundar av med två forskarintervjuer från Learning Forum och sätter punkt med veckans tips.

Veckans spaning: Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar, IoT-hubb Skola och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar, IoT-hubb Skola och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar

I början av året presenterade Undervisnings- och forskningsdepartementet i Danmark en utvärdering av den danska lärarutbildningen. Den reformerades 2013 med syftet att skapa en bättre och mer attraktiv utbildning. Grundskolan genomgick en reform året därpå och det ledde till att nya kompetensmål adderades. Bland annat ska de blivande lärarna lära sig att dra nytta av it och digitala medier i undervisningen, så att eleverna utvecklar digital kompetens, tränar problemlösning och kritiskt tänkande och lär sig att lära tillsammans med andra.

Utvärderingen visar att det bara är 44% av de nyutexaminerade lärarna som menar att de har tillräckliga kunskaper för att integrera de digitala möjligheterna i sin undervisning. Ett viktigt skäl är att utbildningen består av valbara moduler, vilket leder till att de som inte är intresserade av digitala frågor väljer att läsa andra moduler istället.

Just nu pågår försök med att föra in teknologiförståelse som en del av undervisningen på den danska grundskolan. Eleverna ska utveckla en övergripande teoretisk och praktisk förståelse av hur de digitala teknologier som präglar vardagen fungerar.  Det är ett viktigt steg på vägen mot att bli kritiska och reflekterande medborgare som bidrar till utvecklingen av det demokratiska samhället. Detta ställer nya krav på lärarnas digitala kompetens och på lärarutbildningarna.

Förra året gav Undervisnings- och forskningsdepartementet medel till Københavns Professionshøjskole och Via University College för att etablera teknologiförståelse som ämnesområde på lärarutbildningen. De ska även ta fram en ämnesöverskridande obligatorisk modul som ska användas på de danska lärarutbildningarna. Modulen ska baseras på internationell forskning och aktuella erfarenheter från skolor i Kalifornien, som ligger långt framme inom det här området.

Kompetensutveckling av lärarutbildare ingår också. Intresserade och kunniga lärare på de danska lärarutbildningarna ska fungera som spjutspetsar för att få igång teknologiförståelsen bland lärarstudenterna och bland sina kollegor. De ska både undervisa i den obligatoriska modulen och kompetensutveckla sina kollegor. Det kommer även att inrättas “hot spots” på lärosätena, där lärarutbildare kan få råd och vägledning.

Under vårterminen genomför Københavns Professionshøjskole ett pilotförsök med modulen om teknologiförståelse. De första erfarenheterna är mycket positiva. Det märks tydligt att de studerande blir bättre på att greppa och att reflektera kring den digitala teknologin och hur den ska hanteras i undervisningen.

IoT-hubb Skola – sakernas internet kommer till skolan

Spaningen har nyligen publicerat en artikel om IoT-hubb Skola, ett treårigt forsknings- och utvecklingsprojekt som RISE driver tillsammans med sina partners inom skolområdet – Kungsbacka, Lidingö, Eskilstuna, NTI Gymnasiet, Västervik, Falköping, Rytmus, Stadsmissionsens skolstiftelse och Skellefteå kommun – med stöd av Stockholms universitet, Atea och Microsoft. IoT-hubb Skola finansieras till hälften av Vinnova inom ramen för Strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet.

IoT är en förkortning av Internet of Things, som på svenska brukar översättas till sakernas internet. Det handlar om att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet med hjälp av sensorer, mikrofoner, kameror och annan elektronik. På det här sättet blir det möjligt att mäta, styra och reglera mängder av administrativa och andra aktiviteter, både i vardagen och i arbetslivet.

Syftet med IoT-hubb Skola är att skapa långsiktiga möjligheter för användningen av IoT i skolans verksamhet, både inom administration och undervisning. Nyligen publicerades rapporter inom tre områden.

En rapport tittar närmare på det aktuella läget för forskning kring och användning av IoT i skolan ur ett internationellt perspektiv. Än så länge finns det inte särskilt mycket forskning kring IoT i skolan. Det saknas också tydliga exempel på hur man kan använda den här typen av teknik för att ge stöd åt den pedagogiska utvecklingen.

Den andra rapporten behandlar den behovsinventering som genomförts bland de nio skolhuvudmännen. Den visar att ganska stora delar av skolans administrativa arbete kan hanteras med hjälp av olika IoT-lösningar. Det rör sig om alltifrån schemaläggning och bokning och upplåsning av lokaler till registrering av elevernas närvaro.

Den tredje rapporten tar upp frågor som rör säkerhet, integritet och etik, eftersom det ibland kan handla om hantering av känsliga personuppgifter. Hit hör bland annat användning av biometriska data, exempelvis ansiktsigenkänning, som kan användas för att automatiskt registrera eleverna närvaro.

Det finns förstås en rad områden där det är till nytta för eleverna att samla, lagra och bearbeta data som inte alls är kontroversiella. Det tydligaste exemplet är kanske data om miljön i klassrummet. Flera studier visar att det här kan gynna elevernas lärande genom att ge dem bättre förutsättningar. Den här typen av användning av IoT kan också bli en del av undervisningen. Detta tittar man närmare på i det första pilottestet.

De förändringar i styrdokumenten som gjordes 2018, och som lyfter fram digitaliseringen och den digitala kompetensen, ger ett gott stöd för skolorna att använda IoT i undervisningen, konstaterar Lars Lingman, projektledare för IoT-hubb Skola. En utmaning med IoT är att tekniken i stor utsträckning är osynlig. Den är inte alls lika självklart uppenbar som en dator eller en mobil är. En sensor eller en liten kamera i taket tänker man för det mesta inte på.

Om eleverna börjar jobba med olika tillämpningar av IoT i klassrummet, får de syn på hur tekniken ser ut och fungerar. Att börja lära känna den här teknikens för- och nackdelar är en viktig del av att bli en medveten medborgare i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Forskarintervjuer från Learning Forum

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Den här veckan presenteras två forskare. Först ut är Jacob Michelsen, som är forskare, interaktionsdesigner och utvecklare på RISE Interactive. Han forskar framför allt om IoT och arbetar bland annat med IoT-hubb Skola.

Den andra forskaren är Jonas Linderoth, professor i media, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde. Hans forskning handlar om spelutveckling, framför allt olika aspekter av hur spel kan designas för att användas i undervisningen eller för att gestalta och framföra en berättelse.

Just nu intresserar Jonas Linderoth sig för hur lärare i högre grad kan involveras i olika delar av designprocessen när ett spel utvecklas. Om lärare är delaktiga när spel utvecklas och berättar om sina arbetsvillkor och behov, finns det större möjligheter att spelet löser de didaktiska problem som lärare möter.

Veckans tips

Rymdstyrelsen, Kodcentrum och Mattecentrum har tillsammans tagit fram det kostnadsfria undervisningsmaterialet Leia och björndjuren knäcker rymdkoden, som vänder sig till elever i årskurs 4 till 6. Det rör sig om ett ämnesöverskridande material, inspirerat av tecknade serier, som ger eleverna inblick i aktuell rymdforskning.

Eleverna lär känna björndjur som har överlevt besök i rymden och ska hjälpa dem att övervinna utmaningar och problem genom att lösa roliga och spännande uppgifter med matematik och programmering. Det handlar om att omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.

Undervisningsmaterialet består av en elevbok och en lärarhandledning som kan hämtas från Rymdstyrelsens, Kodcentrums och Mattecentrums webbplatser.

Iot-Hub-skola – sakernas Internet kommer till skolan

Iot-Hub-skola – sakernas Internet kommer till skolan

Förra hösten inledde RISE tillsammans med sina partners arbetet med forsknings- och utvecklingsprojektet IoT-hubb Skola. Nu har man kommit igenom förberedelsefasen och det är dags att börja kavla upp ärmarna.

IoT-hubb Skola är ett treårigt projekt som till hälften finansieras av Vinnova inom ramen för Strategiska innovationsprogrammet för sakernas internet. Det rör sig om ett så kallat Triple Helix-samarbete, det vill säga ett projekt där aktörer från akademi, näringsliv och offentlig sektor arbetar tillsammans. Här samarbetar RISE med sina partners inom skolområdet – Kungsbacka, Lidingö, Eskilstuna, NTI Gymnasiet, Västervik, Falköping, Rytmus, Stadsmissionsens skolstiftelse och Skellefteå kommun – med stöd av Stockholms universitet, Atea och Microsoft.

IoT är en förkortning av engelskans Internet of Things, som för det mesta översätts till sakernas internet. Med andra ord handlar det om att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet med hjälp av sensorer, mikrofoner, kameror och annan elektronik. Den här tekniken gör det möjligt att mäta, styra och reglera mängder av administrativa och andra aktiviteter. Med hjälp av den data som samlas in, kan man också analysera den data som samlas in för att förstå hur olika processer ser ut och därigenom öppna nya vägar för verksamheten.

Det handlar om att få syn på teknikens möjligheter

Den övergripande målsättningen är att skapa långsiktiga möjligheter för användningen av IoT i skolans verksamhet, både inom administration och undervisning. Under projektperioden kommer det efterhand att byggas upp en kunskapsbas som är öppen och tillgänglig för alla, berättar Lars Lingman, som är projektledare för IoT-hubb Skola på RISE.

  – Vi kommer att vara så transparenta vi kan med allt arbete vi gör och vi kommer hela tiden att dela med oss av våra erfarenheter. Det är viktigt att skolan är så väl förberedd som möjligt när leverantörer börjar erbjuda olika typer av IoT-lösningar. Annars blir det svårt att se vad som verkligen har ett genuint värde och som kan bidra till att utveckla och förbättra skolans verksamhet. Vi drar vårt strå till stacken genom att testa oss fram och försöka få syn på teknikens möjligheter.

Forskning, användning, behov och etik

IoT-hubb Skola har precis publicerat tre rapporter. Den ena rapporten tar upp det aktuella läget för forskning kring och användning av IoT i skolan ur ett internationellt perspektiv. Den andra rapporten redovisar resultatet av den behovsinventering som RISE genomfört bland sina partners och den tredje belyser viktiga frågor som rör integritet, säkerhet och etik.  

Än så länge finns det inte särskilt mycket forskning kring IoT i skolan. Det saknas också tydliga exempel på hur man kan använda den här typen av teknik för att ge stöd åt den pedagogiska utvecklingen. Flera studier diskuterar potentiella och hypotetiska möjligheter, men det har ännu inte gjorts någon utvärdering av det pedagogiska värdet.

Behovsinventeringen visar att ganska stora delar av skolans administrativa arbete skulle kunna underlättas och effektiviseras med hjälp av olika IoT-lösningar. Det rör sig om alltifrån schemaläggning och bokning och upplåsning av lokaler till registrering av elevernas närvaro. Här är det viktigt att lyfta fram frågor som rör säkerhet, integritet och etik, eftersom det ibland kan handla om hantering av känsliga personuppgifter. Hit hör bland annat användning av biometriska data, exempelvis ansiktsigenkänning, som kan användas för att automatiskt registrera eleverna närvaro. Det gäller att följa de lagar och regler som gäller och att utgå ifrån vad som är bäst för eleverna.

Bättre förutsättningar för undervisning och lärande

Det finns förstås en rad områden där det är till nytta för eleverna att samla, lagra och bearbeta data som inte alls är kontroversiella. Det tydligaste exemplet är kanske data om miljön i klassrummet. Flera studier visar att det här kan gynna elevernas lärande genom att ge dem bättre förutsättningar, säger Lars Lingman.

  – Det är förhållandevis enkelt att använda sensorer för att se till att koldioxidhalt, temperatur, ljus och ljud ligger på bra nivåer. Om en lärare får indikationer på att koldioxidhalten börjar bli alltför hög, är det enkelt att vädra och be eleverna att ta en kort rast. Att mäta luftkvalitet i klassrummen är därför det första pilottestet i IoT-hub Skola. Det går snabbt att komma igång och det är lätt att se nyttan.

Skolan behöver upptäcka möjligheterna

Utvecklingen inom IoT och även AI börjar märkas inom en del samhällsområden och här finns det det gott om tillämpningar som skolan kan ha stor nytta, menar Åsa Blide Larsson, enhetschef på Förvaltningen förskola och grundskola i Kungsbacka kommun.

  – Vi behöver lära oss mer om vad som går att göra och vilka processer som kan få stöd av den här typen av teknik. Lärarbristen märks redan av i skolan och den kommer sannolikt att förvärras under de kommande åren. Därför gäller det att vi börjar arbeta smartare och tar hjälp av tekniken där den kan ersätta eller komplettera en människa.

Per Kassman, digitaliseringsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse, instämmer i att det är viktigt att förstå teknikens möjligheter och att försöka utnyttja dem så bra som möjligt.

  – Framför allt tror jag att det är viktigt att avdramatisera IoT och visa att det kan vara mer vardagsnära än det låter. Då blir det lättare att motivera skolledare och lärare att börja använda tekniken och det blir också bättre fart på utvecklings- och förändringsarbetet i skolan.

IoT behöver bli en naturlig del av skolans vardag

Leif Sköldberg är rektor på Industritekniska programmet och Teknikprogrammet på Rinmangymnasiet i Eskilstuna. Han menar att den största utmaningen nog är att förankra IoT i verksamheten.

  – Det bästa är om IoT både kan bli moment i undervisningen och genomsyra vardagen i skolan. Direkt när vi började mäta luftkvaliteten i klassrummen hörde jag lärare säga att det finns webbplatser som visar hur det ser ut i andra delar av världen. Vi kan alltså jämföra med hur det ser ut här hos oss. Jämförelsen kan användas i undervisningen, men det kan också vara kul att hålla ett öga på den utanför klassrummet. Det svåra är att hålla jämförelsen levande under en längre tid, så att den blir en naturlig del av tillvaron i skolan.

Effektivisering och minskade arbetsbördor

Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg i Falköpings kommun, hoppas att deltagandet i IoT-hub Skola leder till att man lär sig mer om sina lärmiljöer och administrativa system och att det i sin tur medför att delar av verksamheten effektiviseras och att arbetsbördorna kan minska.

  – Genom att mäta kontinuerligt inom olika områden, när det gäller underhåll och administration, kan vi få fram bättre underlag för styrning och ledning. Men det finns förstås också utmaningar som vi behöver kunna hantera. Dels finns det tekniska utmaningar, men vi måste också handskas med frågor som rör integritet och datasäkerhet på ett bra sätt. Vi får inte heller glömma att det finns behov av kompetensutveckling bland personalen, så att alla kan dra nytta av de nya möjligheterna.

Det gäller att lyfta in IoT i undervisningen på ett naturligt sätt

Karina Bronell, som är skolchef i samma kommun, tillägger att det är viktigt att få in IoT i undervisningen, både som en del i utvecklingen av elevernas digitala kompetens och som en del i arbetet med att uppnå andra undervisningsmål.

  – Det gäller att kunna lyfta in tekniken i undervisningen på ett naturligt sätt. Nu har lärare börjat arbeta med luftmätning i NO-undervisningen, och det ska bli spännande att se vad det blir av det. Vi har redan märkt att eleverna är nyfikna och intresserade. Det är naturligtvis en bra start!

Skolan är ännu inte riktigt med i matchen

För NTI Gymnasiets del var det helt självklart att vara med i IoT-hubb Skola, säger skolchefen Elin Lindqvist. Teknik- och It-programmen finns på skolorna, och där är IoT en het fråga i undervisningen. Man talar till exempel om Industri 4.0 och det uppkopplade hemmet. Det är mycket som händer, men skolan är ännu inte riktigt med i matchen, tillägger hon.

  – Undervisningen bedrivs fortfarande på ett traditionellt sätt och det genereras mycket data som vi inte använder på ett adekvat sätt. Därför är det bra att vi kan vara med i det här projektet, så att våra skolor kan ta nästa steg i utvecklingen och driva på det fortsatta digitaliseringsarbetet.

Lars Lingman konstaterar att de förändringar i styrdokumenten som gjordes 2018, och som lyfter fram digitaliseringen och den digitala kompetensen, ger ett gott stöd för skolorna att använda IoT i undervisningen.  

  – En utmaning med IoT är att tekniken i stor utsträckning är osynlig. Den är inte alls lika självklart uppenbar som en dator eller en mobil är. En sensor eller en liten kamera i taket tänker man för det mesta inte på. Men om eleverna börjar jobba med olika tillämpningar av IoT i klassrummet, får de syn på hur tekniken ser ut och fungerar. Att börja lära känna den här teknikens för- och nackdelar är en viktig del av att bli en medveten medborgare i ett alltmer digitaliserat samhälle.

Spaningen Podd 031: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju

Spaningen Podd 031: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju

Den här veckan börjar vi med att ta upp en internationell policydialog om AI och skolan. Vi fortsätter sedan med erfarenheter från vårens digitala nationella prov i årskurs 9 och en ny forskarintervju från förra årets Learning Forum. Allra sist kommer veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden Spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.