När digitaliseringen kommer in, öppnas skolvärlden mot många fler språk och vi använder också många fler genrer i vår kommunikation. Våra kommunikationsformer blir i allt högre grad multimodala, det vill säga att vi använder både text, bild och ljud när vi kommunicerar. Detta har forskarna i Communication, Culture and Diversity analyserat sedan slutet av 90-talet. Intresset fokuseras särskilt på globalisering, flerspråkighet och mångkultur, elever med funktionsnedsättning och andra marginaliserade grupper. Vad händer med dem när skolan digitaliseras? Hur används de multimodala kommunikationsformerna i och utanför skolan?
Några forskningsprojekt lyfter fram värdet av att börja undervisa om textuniversum istället för litteratur. Berättelser förmedlas inte enbart som text, utan återskapas helt eller delvis i serietidningar och filmer samt på t-shirts och andra deriverade produkter. Allt det här skapar ett textuniversum som hela tiden växer och som påverkar hur vi tar till oss och kommunicerar litteratur.
Det finns också forskningsprojekt som belyser barns språkande: hur de skapar mening genom att interagera med andra barn och med pedagogerna i förskolan och i skolan. I det här begreppet inkluderas alla former av kommunikation: från samtal i det fysiska rummet till kommunikation via datorn, med hjälp av kamera, och så vidare. Det handlar om titta närmare på alla de rum, artefakter och känslor som har betydelse när barn utvecklar sitt språk.
Det är viktigt för såväl lärare som elever att börja reflektera kring hur de använder digitala medel när de kommunicerar och att de börjar fundera på vilka möjligheter som öppnar sig, konstaterar Ylva Lindberg. Vilken plats, roll och röst kan de få i samhället idag? Vad innebär det?
Spaningen Podd 032: Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar, IoT-hubb Skola och två forskarintervjuer
Blogginlägg | Av carlheath
| Digital kompetens, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Internet of Things, Lärarutbildning, Programmering, Skolans digitalisering, Teknologiförståelse
Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.
Först ut den här veckan är satsningen på teknologiförståelse på lärarutbildningarna i Danmark. Därefter fortsätter vi med IoT-hubb Skola, en ny satsning från RISE som ska föra in sakernas internet i skolan. Vi rundar av med två forskarintervjuer från Learning Forum och sätter punkt med veckans tips.
Blogginlägg | Av Stefan Pålsson
| Digital kompetens, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Internet of Things, Lärarutbildning, Programmering, Skolans digitalisering, Teknologiförståelse
Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.
Teknologiförståelse på danska lärarutbildningar
I början av året presenterade Undervisnings- och forskningsdepartementet i Danmark en utvärdering av den danska lärarutbildningen. Den reformerades 2013 med syftet att skapa en bättre och mer attraktiv utbildning. Grundskolan genomgick en reform året därpå och det ledde till att nya kompetensmål adderades. Bland annat ska de blivande lärarna lära sig att dra nytta av it och digitala medier i undervisningen, så att eleverna utvecklar digital kompetens, tränar problemlösning och kritiskt tänkande och lär sig att lära tillsammans med andra.
Utvärderingen visar att det bara är 44% av de nyutexaminerade lärarna som menar att de har tillräckliga kunskaper för att integrera de digitala möjligheterna i sin undervisning. Ett viktigt skäl är att utbildningen består av valbara moduler, vilket leder till att de som inte är intresserade av digitala frågor väljer att läsa andra moduler istället.
Just nu pågår försök med att föra in teknologiförståelse som en del av undervisningen på den danska grundskolan. Eleverna ska utveckla en övergripande teoretisk och praktisk förståelse av hur de digitala teknologier som präglar vardagen fungerar. Det är ett viktigt steg på vägen mot att bli kritiska och reflekterande medborgare som bidrar till utvecklingen av det demokratiska samhället. Detta ställer nya krav på lärarnas digitala kompetens och på lärarutbildningarna.
Förra året gav Undervisnings- och forskningsdepartementet medel till Københavns Professionshøjskole och Via University College för att etablera teknologiförståelse som ämnesområde på lärarutbildningen. De ska även ta fram en ämnesöverskridande obligatorisk modul som ska användas på de danska lärarutbildningarna. Modulen ska baseras på internationell forskning och aktuella erfarenheter från skolor i Kalifornien, som ligger långt framme inom det här området.
Kompetensutveckling av lärarutbildare ingår också. Intresserade och kunniga lärare på de danska lärarutbildningarna ska fungera som spjutspetsar för att få igång teknologiförståelsen bland lärarstudenterna och bland sina kollegor. De ska både undervisa i den obligatoriska modulen och kompetensutveckla sina kollegor. Det kommer även att inrättas “hot spots” på lärosätena, där lärarutbildare kan få råd och vägledning.
Under vårterminen genomför Københavns Professionshøjskole ett pilotförsök med modulen om teknologiförståelse. De första erfarenheterna är mycket positiva. Det märks tydligt att de studerande blir bättre på att greppa och att reflektera kring den digitala teknologin och hur den ska hanteras i undervisningen.
IoT-hubb Skola– sakernas internet kommer till skolan
IoT är en förkortning av Internet of Things, som på svenska brukar översättas till sakernas internet. Det handlar om att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet med hjälp av sensorer, mikrofoner, kameror och annan elektronik. På det här sättet blir det möjligt att mäta, styra och reglera mängder av administrativa och andra aktiviteter, både i vardagen och i arbetslivet.
Syftet med IoT-hubb Skola är att skapa långsiktiga möjligheter för användningen av IoT i skolans verksamhet, både inom administration och undervisning. Nyligen publicerades rapporter inom tre områden.
En rapport tittar närmare på det aktuella läget för forskning kring och användning av IoT i skolan ur ett internationellt perspektiv. Än så länge finns det inte särskilt mycket forskning kring IoT i skolan. Det saknas också tydliga exempel på hur man kan använda den här typen av teknik för att ge stöd åt den pedagogiska utvecklingen.
Den andra rapporten behandlar den behovsinventering som genomförts bland de nio skolhuvudmännen. Den visar att ganska stora delar av skolans administrativa arbete kan hanteras med hjälp av olika IoT-lösningar. Det rör sig om alltifrån schemaläggning och bokning och upplåsning av lokaler till registrering av elevernas närvaro.
Den tredje rapporten tar upp frågor som rör säkerhet, integritet och etik, eftersom det ibland kan handla om hantering av känsliga personuppgifter. Hit hör bland annat användning av biometriska data, exempelvis ansiktsigenkänning, som kan användas för att automatiskt registrera eleverna närvaro.
Det finns förstås en rad områden där det är till nytta för eleverna att samla, lagra och bearbeta data som inte alls är kontroversiella. Det tydligaste exemplet är kanske data om miljön i klassrummet. Flera studier visar att det här kan gynna elevernas lärande genom att ge dem bättre förutsättningar. Den här typen av användning av IoT kan också bli en del av undervisningen. Detta tittar man närmare på i det första pilottestet.
De förändringar i styrdokumenten som gjordes 2018, och som lyfter fram digitaliseringen och den digitala kompetensen, ger ett gott stöd för skolorna att använda IoT i undervisningen, konstaterar Lars Lingman, projektledare för IoT-hubb Skola. En utmaning med IoT är att tekniken i stor utsträckning är osynlig. Den är inte alls lika självklart uppenbar som en dator eller en mobil är. En sensor eller en liten kamera i taket tänker man för det mesta inte på.
Om eleverna börjar jobba med olika tillämpningar av IoT i klassrummet, får de syn på hur tekniken ser ut och fungerar. Att börja lära känna den här teknikens för- och nackdelar är en viktig del av att bli en medveten medborgare i ett alltmer digitaliserat samhälle.
Forskarintervjuer från Learning Forum
På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.
Den här veckan presenteras två forskare. Först ut är Jacob Michelsen, som är forskare, interaktionsdesigner och utvecklare på RISE Interactive. Han forskar framför allt om IoT och arbetar bland annat med IoT-hubb Skola.
Den andra forskaren är Jonas Linderoth, professor i media, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde. Hans forskning handlar om spelutveckling, framför allt olika aspekter av hur spel kan designas för att användas i undervisningen eller för att gestalta och framföra en berättelse.
Just nu intresserar Jonas Linderoth sig för hur lärare i högre grad kan involveras i olika delar av designprocessen när ett spel utvecklas. Om lärare är delaktiga när spel utvecklas och berättar om sina arbetsvillkor och behov, finns det större möjligheter att spelet löser de didaktiska problem som lärare möter.
Veckans tips
Rymdstyrelsen, Kodcentrum och Mattecentrum har tillsammans tagit fram det kostnadsfria undervisningsmaterialet Leia och björndjuren knäcker rymdkoden, som vänder sig till elever i årskurs 4 till 6. Det rör sig om ett ämnesöverskridande material, inspirerat av tecknade serier, som ger eleverna inblick i aktuell rymdforskning.
Eleverna lär känna björndjur som har överlevt besök i rymden och ska hjälpa dem att övervinna utmaningar och problem genom att lösa roliga och spännande uppgifter med matematik och programmering. Det handlar om att omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.
Undervisningsmaterialet består av en elevbok och en lärarhandledning som kan hämtas från Rymdstyrelsens, Kodcentrums och Mattecentrums webbplatser.
Iot-Hub-skola – sakernas Internet kommer till skolan
Artikel | Av Stefan Pålsson
| Digital kompetens, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Internet of Things, Skolans digitalisering
Förra hösten inledde RISE tillsammans med sina partners arbetet med forsknings- och utvecklingsprojektet IoT-hubb Skola. Nu har man kommit igenom förberedelsefasen och det är dags att börja kavla upp ärmarna.
IoT är en förkortning av engelskans Internet of Things, som för det mesta översätts till sakernas internet. Med andra ord handlar det om att koppla upp vardagsföremål och fysiska utrymmen till Internet med hjälp av sensorer, mikrofoner, kameror och annan elektronik. Den här tekniken gör det möjligt att mäta, styra och reglera mängder av administrativa och andra aktiviteter. Med hjälp av den data som samlas in, kan man också analysera den data som samlas in för att förstå hur olika processer ser ut och därigenom öppna nya vägar för verksamheten.
Det handlar om att få syn på teknikens möjligheter
Den övergripande målsättningen är att skapa långsiktiga möjligheter för användningen av IoT i skolans verksamhet, både inom administration och undervisning. Under projektperioden kommer det efterhand att byggas upp en kunskapsbas som är öppen och tillgänglig för alla, berättar Lars Lingman, som är projektledare för IoT-hubb Skola på RISE.
– Vi kommer att vara så transparenta vi kan med allt arbete vi gör och vi kommer hela tiden att dela med oss av våra erfarenheter. Det är viktigt att skolan är så väl förberedd som möjligt när leverantörer börjar erbjuda olika typer av IoT-lösningar. Annars blir det svårt att se vad som verkligen har ett genuint värde och som kan bidra till att utveckla och förbättra skolans verksamhet. Vi drar vårt strå till stacken genom att testa oss fram och försöka få syn på teknikens möjligheter.
Än så länge finns det inte särskilt mycket forskning kring IoT i skolan. Det saknas också tydliga exempel på hur man kan använda den här typen av teknik för att ge stöd åt den pedagogiska utvecklingen. Flera studier diskuterar potentiella och hypotetiska möjligheter, men det har ännu inte gjorts någon utvärdering av det pedagogiska värdet.
Behovsinventeringen visar att ganska stora delar av skolans administrativa arbete skulle kunna underlättas och effektiviseras med hjälp av olika IoT-lösningar. Det rör sig om alltifrån schemaläggning och bokning och upplåsning av lokaler till registrering av elevernas närvaro. Här är det viktigt att lyfta fram frågor som rör säkerhet, integritet och etik, eftersom det ibland kan handla om hantering av känsliga personuppgifter. Hit hör bland annat användning av biometriska data, exempelvis ansiktsigenkänning, som kan användas för att automatiskt registrera eleverna närvaro. Det gäller att följa de lagar och regler som gäller och att utgå ifrån vad som är bäst för eleverna.
Bättre förutsättningar för undervisning och lärande
Det finns förstås en rad områden där det är till nytta för eleverna att samla, lagra och bearbeta data som inte alls är kontroversiella. Det tydligaste exemplet är kanske data om miljön i klassrummet. Flera studier visar att det här kan gynna elevernas lärande genom att ge dem bättre förutsättningar, säger Lars Lingman.
– Det är förhållandevis enkelt att använda sensorer för att se till att koldioxidhalt, temperatur, ljus och ljud ligger på bra nivåer. Om en lärare får indikationer på att koldioxidhalten börjar bli alltför hög, är det enkelt att vädra och be eleverna att ta en kort rast. Att mäta luftkvalitet i klassrummen är därför det första pilottestet i IoT-hub Skola. Det går snabbt att komma igång och det är lätt att se nyttan.
Skolan behöver upptäcka möjligheterna
Utvecklingen inom IoT och även AI börjar märkas inom en del samhällsområden och här finns det det gott om tillämpningar som skolan kan ha stor nytta, menar Åsa Blide Larsson, enhetschef på Förvaltningen förskola och grundskola i Kungsbacka kommun.
– Vi behöver lära oss mer om vad som går att göra och vilka processer som kan få stöd av den här typen av teknik. Lärarbristen märks redan av i skolan och den kommer sannolikt att förvärras under de kommande åren. Därför gäller det att vi börjar arbeta smartare och tar hjälp av tekniken där den kan ersätta eller komplettera en människa.
Per Kassman, digitaliseringsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse, instämmer i att det är viktigt att förstå teknikens möjligheter och att försöka utnyttja dem så bra som möjligt.
– Framför allt tror jag att det är viktigt att avdramatisera IoT och visa att det kan vara mer vardagsnära än det låter. Då blir det lättare att motivera skolledare och lärare att börja använda tekniken och det blir också bättre fart på utvecklings- och förändringsarbetet i skolan.
IoT behöver bli en naturlig del av skolans vardag
Leif Sköldberg är rektor på Industritekniska programmet och Teknikprogrammet på Rinmangymnasiet i Eskilstuna. Han menar att den största utmaningen nog är att förankra IoT i verksamheten.
– Det bästa är om IoT både kan bli moment i undervisningen och genomsyra vardagen i skolan. Direkt när vi började mäta luftkvaliteten i klassrummen hörde jag lärare säga att det finns webbplatser som visar hur det ser ut i andra delar av världen. Vi kan alltså jämföra med hur det ser ut här hos oss. Jämförelsen kan användas i undervisningen, men det kan också vara kul att hålla ett öga på den utanför klassrummet. Det svåra är att hålla jämförelsen levande under en längre tid, så att den blir en naturlig del av tillvaron i skolan.
Effektivisering och minskade arbetsbördor
Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg i Falköpings kommun, hoppas att deltagandet i IoT-hub Skola leder till att man lär sig mer om sina lärmiljöer och administrativa system och att det i sin tur medför att delar av verksamheten effektiviseras och att arbetsbördorna kan minska.
– Genom att mäta kontinuerligt inom olika områden, när det gäller underhåll och administration, kan vi få fram bättre underlag för styrning och ledning. Men det finns förstås också utmaningar som vi behöver kunna hantera. Dels finns det tekniska utmaningar, men vi måste också handskas med frågor som rör integritet och datasäkerhet på ett bra sätt. Vi får inte heller glömma att det finns behov av kompetensutveckling bland personalen, så att alla kan dra nytta av de nya möjligheterna.
Det gäller att lyfta in IoT i undervisningen på ett naturligt sätt
Karina Bronell, som är skolchef i samma kommun, tillägger att det är viktigt att få in IoT i undervisningen, både som en del i utvecklingen av elevernas digitala kompetens och som en del i arbetet med att uppnå andra undervisningsmål.
– Det gäller att kunna lyfta in tekniken i undervisningen på ett naturligt sätt. Nu har lärare börjat arbeta med luftmätning i NO-undervisningen, och det ska bli spännande att se vad det blir av det. Vi har redan märkt att eleverna är nyfikna och intresserade. Det är naturligtvis en bra start!
Skolan är ännu inte riktigt med i matchen
För NTI Gymnasiets del var det helt självklart att vara med i IoT-hubb Skola, säger skolchefen Elin Lindqvist. Teknik- och It-programmen finns på skolorna, och där är IoT en het fråga i undervisningen. Man talar till exempel om Industri 4.0 och det uppkopplade hemmet. Det är mycket som händer, men skolan är ännu inte riktigt med i matchen, tillägger hon.
– Undervisningen bedrivs fortfarande på ett traditionellt sätt och det genereras mycket data som vi inte använder på ett adekvat sätt. Därför är det bra att vi kan vara med i det här projektet, så att våra skolor kan ta nästa steg i utvecklingen och driva på det fortsatta digitaliseringsarbetet.
Lars Lingman konstaterar att de förändringar i styrdokumenten som gjordes 2018, och som lyfter fram digitaliseringen och den digitala kompetensen, ger ett gott stöd för skolorna att använda IoT i undervisningen.
– En utmaning med IoT är att tekniken i stor utsträckning är osynlig. Den är inte alls lika självklart uppenbar som en dator eller en mobil är. En sensor eller en liten kamera i taket tänker man för det mesta inte på. Men om eleverna börjar jobba med olika tillämpningar av IoT i klassrummet, får de syn på hur tekniken ser ut och fungerar. Att börja lära känna den här teknikens för- och nackdelar är en viktig del av att bli en medveten medborgare i ett alltmer digitaliserat samhälle.
Spaningen Podd 031: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju
Podd | Av carlheath
| AI, Digital kompetens, Digitala prov, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Skolans digitalisering
Den här veckan börjar vi med att ta upp en internationell policydialog om AI och skolan. Vi fortsätter sedan med erfarenheter från vårens digitala nationella prov i årskurs 9 och en ny forskarintervju från förra årets Learning Forum. Allra sist kommer veckans tips.
Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden Spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.
Blogginlägg | Av Stefan Pålsson
| AI, Digital kompetens, Digitala prov, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Skolans digitalisering
Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.
Policydialog om AI och skolan i Helsingfors
Vad innebär utvecklingen inom artificiell intelligens för skolan? Vad behöver eleverna lära sig? Hur påverkas undervisning, lärande och bedömning? Samhället och skolan står inför stora förändringar och detta är avgörande frågor som måste diskuteras och besvaras.
28-30 april arrangerade OECD och den amerikanska utbildningsorganisationen NCEE den andra policydialogen om AI och utbildning för de länder och provinser som presterar bäst på PISA. I oktober förra året träffades man i Toronto, Kanada. Den här gången var det dags för Helsingfors, där Utbildningsstyrelsen var värd. Förutom Finland deltog den kanadensiska provinsen British Columbia, Estland, Hong Kong, Japan och Sydkorea.
OECD och NCEE har även sammanfattat deltagarländernas strategier inom AI-området. Här konstateras att strategierna fokuserar på vad som behöver göras för att bli internationellt konkurrenskraftig inom AI. Däremot sägs det inget om vad AI innebär för de strategiska satsningarna när det gäller skola och utbildning. Det förs inte heller några resonemang kring vad eleverna behöver lära sig för att förstå och hantera en verklighet där AI är en viktig del av arbetsliv och vardag.
Andreas Schleicher från OECD höll en presentation om vikten av att eleverna förbereds för sin framtid, inte för vårt förflutna. Av hans powerpoint framgår att presentationen inleddes med en överblick av den globala samhällsutvecklingen och den pågående digitaliseringen av skolan. Därefter tog Andreas Schleicher upp vad som behöver göras. OECDs satsning Learning 2030 och ett position paper därifrån, som kom förra året, var viktiga utgångspunkter.
Schleicher konstaterade att eleverna behöver förberedas på ett komplext samhälle som förändras snabbt och som präglas av digitalisering och AI. Det blir sannolikt ett samhälle med mängder av sociala, politiska och ekonomiska utmaningar som i hög grad måste lösas globalt. Detta kräver inte bara breda och specialiserade kunskaper inom en rad olika områden, utan även olika sociala, emotionella, kognitiva och metakognitiva förmågor. Attityder och värderingar som gör det möjligt att hantera en global och mångkulturell värld blir också nödvändiga.
Världens beslutsfattare måste i hög grad börja tänka i nya banor när det gäller skolan, menar Andreas Schleicher och OECD. Därför är det viktigt att de underlättar för innovatörer och att de särskilt öppnar upp för förändring från dem som arbetar och verkar i skolan. Ett bättre samarbete och ett större tankeutbyte med edtech-branschen vore också önskvärt.
Digitala nationella skrivprov
Under våren har nationella skrivprov i svenska och engelska i årskurs 9 genomförts digitalt i hela Sverige. Det är obligatoriskt från och med det här läsåret. 2022 ska digitala nationella prov införas i grund- och gymnasieskolan samt på komvux. Då kommer Skolverket att tillhandahålla en nationell digital tjänst som skolorna ska använda för att genomföra proven. Fram till dess ansvarar huvudmännen för att de nationella skrivproven kan genomföras digitalt
I en artikel som nyligen publicerades på Spaningen, delar RISE partners Kungsbacka, Lidingö och Skellefteå kommun med sig av sina tankar och erfarenheter kring arbetet med att införa digitala nationella prov.
I Kungsbacka kommun satte man igång med förberedelsearbetet redan under senhösten förra året. Med hjälp av den vägledning som SKL, Skolverket och Swedish Edtech Industry tagit fram, valde kommunen en kommersiell lösning som uppfyller Skolverkets tekniska krav. Det krävdes mycket arbete, både centralt och ute på skolorna, för att se till att infrastrukturen höll måttet och för att förbereda lärare och elever.
Kungsbacka och några andra kommuner som använder samma provtjänst genomförde ett testprov en dryg vecka innan det första skrivprovet. Då fungerade allt som det skulle, men tjänsteleverantörerns servrar kraschade när det första skrivprovet genomfördes. Det mesta löste sig till slut och i princip alla elever kunde lämna in digitalt. Kungsbacka kommun bestämde sig därför för att fortsätta med tjänsten.
Skellefteå kommun använde också en kommersiell provtjänst för att genomföra vårens skrivprov. Förberedelserna inleddes i slutet av förra året. Då upptäcktes brister som hade kunnat ställa till det, så det var tur att man var tidigt ute. Lärarna fick också en ordentlig genomgång av provsystemet och det togs fram ett supportsystem som kan ge hjälp och stöd om det uppstår tekniska problem. Proven genomfördes utan problem, sannolikt tack vare de goda förberedelserna.
Lidingö stad genomför sedan tre år tillbaka sin vision om en genomgripande digitalisering av skolan. Här har man har man byggt upp en stabil digital infrastruktur och genomfört en satsning på Chromebooks till alla elever. Dessutom genomförs en satsning på kompetensutveckling och på att skapa en medvetenhet om digitaliseringens betydelse bland beslutsfattare, skolledare, lärare och föräldrar.
På Torsviks skola, liksom i resten av Lidingö stad, är digitala prov redan en del av vardagen. Både lärare och elever är vana vid att skriva prov digitalt och de använder samma tilläggstjänst till G Suite som på det nationella skrivprovet. Alla lärare och elever använder sina chromebooks i undervisningen. Därför kände man sig säkra på att det inte skulle bli några problem under de båda skrivproven i årskurs 9. Det blev det inte heller, utan allt rullade på som det skulle.
I Skellefteå och i Kungsbacka menar man att Skolverket borde ge tydligare riktlinjer om vad huvudmännen behöver göra för att säkerställa att skrivproven kan genomföras digitalt. När alla huvudmän måste skaffa sig en egen teknisk lösning, är det högst anmärkningsvärt att Skolverket inte kan ge tydliga svar på vad som ska göras om allt inte går som förväntat. Någon borde också sätta luppen på hur de olika provtjänsterna fungerade nationellt. Det är viktigt att erfarenheterna samlas in och kommer till användning, så att de misstag som har gjorts inte görs om, konstaterar man i de båda kommunerna.
Forskarintervjuer
På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.
Adam Palmquist, som har en bakgrund som lärare, är industridoktorand på Institutionen för informationsteknologi på Högskolan i Skövde. Han forskar om gamification, det vill säga hur spelmekanismer kan användas för att öka motivation och engagemang inom områden och verksamheter som inte alls hör ihop med spel. Hit hör till exempel skolans undervisning.
Veckans tips
Lärarförbundet driver sedan några år tillbaka Lektionsbanken, en kostnadsfri tjänst där lärare kan dela med sig av lektionstips och andra idéer som kan komma till nytta i undervisningen. Just nu har man ungefär 950 lektionstips i olika ämnen, från förskoleklass till och med årskurs 9. Alla lektionstips granska av en lärare innan de läggs ut
Nu har Lärarförbundet startat Förskolebanken, där förskollärares och barnskötare kan dela tips och idéer för yngre och äldre barn som är kopplade till förskolans nya läroplan. Ett av de senaste tipsen för yngre barn tar upp hur barn kan möta musik på sina egna villkor med hjälp av olika musikinstrument och appen Garageband. Ett aktuellt tips för lite äldre barn handlar om hur man kan träna källkritik genom att skapa en enkel green screen-studio.
Podd | Av carlheath
| Digital kompetens, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Kompetensutveckling, Skolans digitalisering, VR
Den här veckan börjar vi med Skolverkets rapport om hur det står till med digital infrastruktur och digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Sedan är det dags för en kort presentation av Stadsmissionens skolstiftelse, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.
Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.
Blogginlägg | Av Stefan Pålsson
| Digital kompetens, Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Kompetensutveckling, Skolans digitalisering, VR
Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.
Den här veckan börjar vi med Skolverkets rapport om hur det står till med digital infrastruktur och digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Sedan är det dags för en kort presentation av Stadsmissionens skolstiftelse, som är en av de nya partners som anslutit sig till RISE samarbete kring digitalisering och skolutveckling. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.
Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning
Vart tredje år publicerar Skolverket en rapport som ger en bild av hur det ser ut när det gäller digital infrastruktur och digital kompetens i skolan. I onsdags var det dags för en ny version, som samtidigt är den första som publicerats sedan den nationella digitaliseringsstrategin för skolan antogs 2017. Rapporten bygger på en enkätundersökning med elever, lärare, förskolepersonal, rektorer och förskolechefer som genomfördes förra våren
Datortätheten var hög redan 2015, när den senaste undersökningen genomfördes, men har ökat något sedan dess. I alla skolformer utom förskola och komvux ligger datortätheten strax över en elever per dator. I förskolan går det ungefär sex barn per dator (eller platta) och på komvux rör det sig om knappt fyra elever.
Trots att de flesta förskolecheferna och rektorerna menar att de har tillräcklig kompetens att leda det digitala utvecklingsarbetet, har många förskolor, skolor och komvux inte någon utarbetad plan för verksamhetens digitalisering. Här finns det utrymme för förbättring, konstaterar Skolverket i rapporten.
Ungefär fyra av tio lärare upplever i ganska hög utsträckning att krångel med tekniken begränsar deras användning av it och digitala medier i undervisningen. Minst en gång i veckan drabbas de av detta. Alla skolformer har inte lika hög tillgång till teknisk support. Tre av fyra gymnasieskolor har tillgång till teknisk support omgående eller samma dag. På komvux är andelen något lägre och i övriga skolformer är det bara cirka hälften av förskolorna och skolorna som kan få hjälp direkt eller under dagen.
Nästan alla förskolor och skolor har trådlösa nät, men kapaciteten varierar kraftigt och i många fall är den inte tillräcklig. Skolverket presenterade nyligen en lista över de krav som måste uppfyllas för att en skola ska kunna genomföra digitala nationella prov. I kraven på en stabil digital infrastruktur nämns bland annat att alla elever i en årskurs ska kunna se strömmande film samtidigt. Enligt rapporten är det inte mer än hälften av grundskolornas rektorer som anser att de har den kapaciteten.
Det är tydligt att arbetet med skolans digitalisering och utvecklingen av elevernas digitala kompetens har fått ett betydligt större genomslag i högstadiet och i gymnasieskolan än i grundskolans lägre årskurser och i förskolan. Det är främst från mellanstadiet och framåt som lärare arbetar med källkritisk granskning och hjälper eleverna att använda Internet på ett ansvarsfullt och säkert sätt.
Trots de tydliga skrivningarna i de reviderade läroplanerna och i den nationella digitaliseringsstrategin, är det fortfarande relativt ovanligt att skolbiblioteket används systematiskt i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Endast en fjärdedel av grundskolorna, de fristående gymnasieskolorna, grundsärskolorna och gymnasiesärskolan använder skolbiblioteket i ganska eller mycket stor utsträckning på det här sättet. De kommunala gymnasieskolorna har kommit längst i det här avseendet. Där är det ungefär 60% som regelbundet använder skolbiblioteket som en pedagogisk resurs.
Skolverket avslutar rapporten med att konstatera att alla skolhuvudmän måste ta sitt ansvar för att inkludera digitaliseringen i sitt systematiska kvalitetsarbete. Det betyder att de måste ge förskolechefer, rektorer och lärare de förutsättningar som krävs. Ett fortsatt stöd från Skolverket till skolhuvudmännen, bland annat kring kompetensutveckling, kan underlätta det här viktiga arbetet.
Stadsmissionens skolstiftelse
RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt projekt tillsammans med ett antal skolhuvudmän. Nätverket har utvidgats med flera partner, som efterhand presenteras här på Spaningen. Nu är det dags för Stadsmissionens skolstiftelse. Tidigare idag publicerades ett samtal med Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig sedan hösten 2018.
Stadsmissionens skolstiftelse är en idéburen organisation som driver sex gymnasieskolor i Mälardalen, en folkhögskola samt en yrkeshögskola. Den är icke-konfessionell och politiskt obunden, men delar Stockholms stadsmissions värdegrund och dess humana människosyn genomsyrar hela utbildningsverksamheten. Totalt har de olika utbildningarna ungefär 3000 studerande, varav 2600 i gymnasieskolan.
Eftersom Stadsmissionens skolstiftelse är en ganska liten aktör, står man inför en del utmaningar med digitaliseringen som kan vara svåra att lösa på egen hand. Partnerskapet med RISE och de andra skolhuvudmännen är ett sätt att både få ett bättre stöd och att vidga perspektiven. Omvärldsbevakningen har också ett stort värde, eftersom man skulle ha väldigt svårt att utföra den här sortens utblickar och analyser på egen hand. Partnerskapet kommer även att ha en central roll för den fortsatta kompetensutvecklingen av lärare.
Just nu arbetar de sex gymnasieskolorna med att ta fram lokala handlingsplaner som sedan ska ligga till grund för en stiftelseövergripande handlingsplan. Tanken är att det digitala utvecklingsarbetet ska utgå ifrån de behov och önskemål som finns på skolorna. För att underlätta detta, har man börjat sätta samman referensgrupper med representanter för skolledare, lärare och annan personal.
Per Kassman betonar att det är viktigt att lärarna får ta del av mer konstruktiva och framåtblickande perspektiv nu när en stor del av diskussionerna om digitalisering handlar om restriktioner och förbud. Tyvärr har det goda Internet hamnat i skymundan på senare år. Det pratas till exempel väldigt sällan om Internets demokratiska möjligheter och om hur de som är ensamma i samhället kan hitta andra gemenskaper och sammanhang på nätet som gör dem delaktiga.
Stadsmissionens skolstiftelse hoppas kunna arbeta mer med ett digitalt allmännytteperspektiv i skolan och börja lyfta fram de intressanta möjligheter som finns. Detta berör flera av de kärnvärden som stiftelsens skolor jobbar utifrån, till exempel att att förstå andras livssituation och att ge alla möjlighet att delta i samhället fullt ut.
Veckans tips: Kan VR öka elevers intresse för naturvetenskap och teknik?
Med utgångspunkt i en VR-simulation om klimatförändring ska man undersöka om och i så fall hur VR kan användas i undervisningen för att öka elevernas intresse och motivation. När fungerar VR i undervisningen? När fungerar det inte? Hur kan VR samspela med de andra delarna av undervisningen?
De lärare som deltar kommer att vara delaktiga i alla faser av projektet, från utvecklingen av olika undervisningsförlopp till praktiskt genomförande och utvärdering.
Artikel | Av Stefan Pålsson
| Förskolan, Fysisk lärmiljö, Grundskolan, Gymnasieskolan, Ledarskap, Skolans digitalisering
RISE bedriver sedan flera år ett framgångsrikt samarbete kring digitalisering och skolutveckling tillsammans med ett antal skolhuvudmän. I slutet av förra året utvidgades nätverket med några fler partners, som ska presenteras här på Spaningen. Falköpings kommun är först ut.
Ingen innovatör, men en bra early adopter
Arbetet med skolans digitalisering har pågått ganska länge i Falköpings kommun, berättar Björn Broberg, som är kvalitetsstrateg med inriktning mot ikt. I gymnasieskolan har alla elever varsin dator sedan 2011 och i grundskolan, årskurs 7-9, har eleverna varsin dator sedan 2014. Skolorna i Falköping arbetar också, sedan åtta år tillbaka, med Att skriva sig till läsning i årskurs 1-3. 2015 började man arbeta med Skriva sig till lärande i årskurs 4-6.
Det vore knappast rättvisande att beskriva Falköpings kommun som en innovatör inom det digitala området, menar Björn Broberg. Däremot är kommunen en bra early adopter, tillägger han.
– Samarbetet med RISE och de andra huvudmännen vidgar vår vy och ger ett betydligt vidare spektrum än tidigare. Den typ av omvärldsbevakning som RISE klarar, kan en kommun av vår storlek bara göra stötvis. Vi har redan fått ett fantastiskt stöd med behovsinventering och det kommer att bli en intressant utmaning att formulera möjliga projekt utifrån den.
Partnerskapet hjälper också till med att sätta viktiga satsningar på agendan. När kommunen som organisation går med i ett projekt och skriver under på kostnader och åtaganden, får man den tydlighet som behövs för att arbetet verkligen ska genomföras.
Robbit och IoT-hubb Skola
Falköpings kommun har precis gått med som partner i projektet Robbit, där uppkopplade sociala robotar gör det möjligt för elever som inte är i skolan att delta i undervisningen. Det finns ett stort intresse från skolorna att vara med. Många arbetar redan framgångsrikt med hemmasittare, och det här kan både bli ett komplement för dem och ge nya möjligheter för andra grupper.
– När IoT-hubb Skola öppnar för nya deltagare kommer vi även att bli partner i det projektet. Insamling av data med hjälp av bland annat sensorer i fysiska utrymmen på skolan, kan ge ett gott underlag för en analys av hur lärmiljöerna kan utvecklas och förändras. Det är ett område som vi arbetar mycket med just nu, bland annat på grund av att det pågår en hel del ombyggnation i kommunen.
Ny- och ombyggnation av förskolor och skolor
2021 ska en 7-9-skola som rymmer 1100 elever vara färdigbyggd. Det är ett väldigt stort byggnadsprojekt för en kommun av Falköpings storlek, säger Björn Broberg. Det pågår också ett antal ombyggnader på förskolor och F-6-skolor runt om i kommunen. För att underlätta det här arbetet har man tagit fram ett funktionsprogram, en slags övergripande mall, som visar vilka grundläggande funktioner som behöver finnas för att lärarnas och elevernas arbete ska fungera. De här funktionerna kan anpassas efter ekonomiska förutsättningar, behov och andra faktorer.
– Digitaliseringen är det område där vi stolpat ner allra hårdast. Här reviderar vi också varje år, eftersom utvecklingen går så snabbt. Tanken är att vi så tydligt som möjligt ska kunna visa leverantörerna vad vi vill ha. Vi för naturligtvis också en dialog med leverantörerna, men förarbete och budgetplanering underlättas av att det finns ett grundförslag som vi kan arbeta vidare med.
Viktigt att få en samlad bild av utvecklingen
Falköpings kommun har påbörjat arbetet med handlingsplaner för grund- och gymnasieskolans digitalisering i väntan på att SKLs nationella handlingsplan presenteras 18 mars. SKL har varit tydliga med att kommunerna ska sätta igång planeringsarbetet i förväg. Det har Falköping tagit fasta på, säger Björn Broberg.
– Vi har också riggat ett system som både gör det möjligt att följa utvecklingen på varje förskola och skola och att få en samlad bild av hur det ser ut. Det här blir en del av det centrala kvalitetsarbetet i kommunen. Samtliga förskolor och skolor ska göra en LIKA-skattning vartannat år. Den ska sedan processas centralt och fungera som underlag för en konkret handlingsplan. Det här arbetet leds av en central grupp som består av lärare och skolledare.
Det gäller att skapa ett system som ger en god tillgång på aktuell och relevant information på huvudmannanivå. Barn- och utbildningsnämnden får tillgång till rapporterna när de är klara. De kan sedan resonera kring om de behöver fatta några beslut. Styrkedjan är den allra viktigaste faktorn för att lyckas med skolans digitalisering, menar Björn Broberg. Alla länkar i kedjan, från beslutsfattare till skolledning och lärare, behöver vara involverade i arbetet.
Fortbildning måste bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet
– Kompetensutveckling är en annan central del av det här arbetet. Vi arbetar sedan flera år med nätverk som hanterar det kollegiala lärandet. Det finns även särskilda nätverk för specialpedagogik, modersmål, praktiska och estetiska ämnen samt ett för matematik, naturvetenskap och teknik. Vi har också it-mentorer på förskolan och grundskolan som arbetar kontinuerligt med fortbildning utifrån de önskemål som finns.
Under de kommande åren kommer det att krävas mycket kompetensutveckling. Det handlar både om att se till att fortbildningen blir en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet och att undersöka nya modeller för hur den ska bedrivas. En annan viktig del är att hjälpa lärarna att bli mer självgående i utvecklingsarbetet. På sikt är det avgörande att de på egen hand kan hitta nya arbetssätt och digitala resurser som gör det lättare att möta de behov som de ser i klassrummet.
Det krävs mer kostnadseffektiva digitala lösningar
Det är också avgörande att ta fram mer kostnadseffektiva lösningar för it-systemen, inte minst på grund av att SKL spår att det snart kommer att bli hårdare ekonomiska villkor för kommunerna. Det finns till exempel fyra olika lärplattformar i kommunen och elevregistret är gammalt och behöver bytas ut. Falköpings kommun undersöker också om personalen kan börja använda chromebooks istället för pc, berättar Björn Broberg.
– Det skulle förstås sänka kostnaderna rejält. Men här finns det flera utmaningar, både för personlig integritet och säkerhet och när det gäller tekniska begränsningar. Numera går det mesta att göra med webbaserade lösningar. Antagligen är det bara skolsköterskan och administratörerna som behöver använda pc några år till. Tillsammans med it-avdelningen tar vi fram en säker lagringsyta, på en egen server, där känsliga personuppgifter kan hanteras med chromebook. Snart är det mesta på plats för att påbörja övergången.
Från early adopter till innovatör?
En angelägen uppgift under de närmaste åren blir att undersöka om det är möjligt att gå från early adopter till innovatör. För att det ska bli möjligt, behöver man först ta reda på i vilken mån det ges tillräckliga förutsättningar att vara innovativ inom den kommunala organisationen.
– Antagligen är det här svårare för offentlig sektor än vad det är för näringslivet. Mycket begränsas nog också av verksamhetskulturen. Rektorers och lärares självbestämmande är ett annat hinder som vi måste ta oss över. I grunden är självbestämmande naturligtvis bra, men det kan leda till att innovationer stannar på en förskola eller skola istället för att spridas vidare i kommunen.
Boll i ruta analyseras ur ett speldesignperspektiv
Artikel | Av Stefan Pålsson
| Förskolan, Fritidspedagogik, Grundskolan, Lekar, Spel, Speldesign
Vad händer när reglerna för ett spel växer fram bland användarna istället för att någon utifrån säger hur det ska vara? Jonas Linderoth och Carl Heath har precis, tillsammans med två andra forskare, inlett en mindre studie för att ta reda på detta.
På förskolor och skolgårdar i hela landet spelar barn ett spel som ofta kallas Boll i ruta eller King, men även är känt under flera andra namn. Det rör sig om ett bollspel med fyra spelare, där spelplanen är en stor kvadrat, som i sin tur är indelad i fyra mindre kvadratiska rutor. Spelet går ut på att slå ut de andra spelarna genom att få bollen att studsa på deras spelrutor, eller på dem, så att den kommer utanför spelplanen. Kort sagt handlar det om att stanna kvar i spelet så länge som möjligt
Det här är ett spel som det ibland förekommer en del konflikter kring. På skolorna försöker man därför hantera dem med hjälp av lokala regler. Det här är förstås ett fenomen som är intressant för spelforskare säger Jonas Linderoth, professor i medier, estetik och berättande på Högskolan i Skövde.
– Spelet växer fram generiskt på skolgårdarna. Barnen skapar i samråd med lärarna regler som slås fast som lokala regler. Skolan tar sedan fram skriftliga dokument som tydligt beskriver och reglerar vad som faktiskt gäller när barnen spelar Boll i ruta på skolgården. Om reglerna av olika skäl efterhand behöver formuleras om, gör man det.
Just nu förbereder Jonas Linderoth en studie tillsammans med Carl Heath, Jonas Ivarsson och Björn Sjöblom, som kommer att genomföras under våren. Man är därför intresserade att ta del av såväl lokala regler som av de erfarenheter som förskollärare, lärare, rektorer, fritidspedagoger, elevassistenter och annan skolpersonal har av Boll i ruta. Vad kallar man spelet? Varför togs reglerna fram? Hur fungerar det?
Det finns en webbaserad enkät som underlättar insamlingen, men det går också bra att maila regler och andra dokument som rör spelet. Alla typer av källor kring det här är av intresse, säger Jonas Linderoth. De skolor och enskilda personer som medverkar i studien är anonyma när resultaten redovisas, tillägger han.
– Det finns redan några studier som undersöker barns interaktion och samspel kring Boll i ruta. Vår tanke är att bidra med ett speldesignperspektiv. Här finns det mängder av spännande saker att analysera!
Att studera de här reglerna är också av intresse ur ett folkloristiskt perspektiv, säger Jonas Linderoth. Hur skiljer sig reglerna åt mellan olika delar av landet och vad kan det bero på? Men framför allt finns det något att lära kring speldesign som även spelbranschen kan ha nytta av.
– Spelföretag gör ibland studier med fokusgrupper för att ta reda på vad användarna tycker om spelet och om regelverket. När det gäller Boll i ruta har reglerna formulerats, omformulerats och dokumenterats lokalt, av användare och skolpersonal. Vad händer egentligen när ett spel växer fram bland användarna i den lokala miljön istället för att någon utifrån säger hur det ska vara?
När den här studien är avslutad och genomförd kan nästa steg bli att titta närmare på barns lekar och spel på skolgården ur ett speldesignperspektiv. Utvecklingen av de här aktiviteterna efter digitaliseringen är spännande på en rad olika sätt, säger Jonas Linderoth. Inte minst kan det vara intressant att se vad som händer när barn med erfarenhet av digitala spel leker lekar och spelar spel som har rötter långt tillbaka i tiden.
– Rent generellt har utvecklingen av analoga spel tagit nya vägar efter att digitaliseringen har tagit fart på allvar. Vi kan till exempel konstatera att brädspelsmarknaden formligen har exploderat och att spelen numera är betydligt mer raffinerade än de var tidigare. De digitala spelen har gjort spelarna mer vana vid komplicerade spelsystem och det är inte omöjligt att detta även bidragit till den ökade komplexiteten hos analoga spel. Vad betyder det här för barnens aktiviteter på skolgården? Påverkar digitala spel analoga lekar?
