Etikett: Edtech

Standarder för datadrivna processer i skolan

Standarder för datadrivna processer i skolan

Standarder gör det möjligt att koppla samman och dela den information som finns i skolans olika datasystem. En nationell satsning inom det här området kan ge bättre förutsättningar för en samlad och mer likvärdig datadriven utveckling av administration och undervisning, som främjar arbetet med skolans digitalisering. Det kan samtidigt effektivisera den dagliga verksamheten och ge lärare mer tid att stödja elevernas utveckling och lärande. Rapporten Standarder för datadrivna processer i skolan beskriver hur det ser ut idag och vad som är på gång samt ger rekommendationer om vad olika aktörer behöver göra.

Standardisering – en viktig pusselbit i skolans digitalisering

Under arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för skolans digitalisering, blev det tydligt att standardisering är en viktig pusselbit för att få fart på utvecklingen. Swedish Edtech Industry har därför, tillsammans med RISE, Lidingö stad och Linköpings universitet, med delfinansiering av Vinnova, tagit initiativ till en studie som analyserar dagsläget och visar en möjlig väg framåt.

Jan Hylén, utredare på RISE, har skrivit rapporten tillsammans med Johanna Karlén, kvalitetschef på Swedish Edtech Industry. Studiens analyser och rekommendationer har löpande remitterats till och förankrats hos berörda myndigheter, huvudmän, organisationer och företag.

Eftersom regeringen inte skjuter till några medel för att genomföra den nationella digitaliseringstrategin, faller ansvaret för verkställandet huvudsakligen på organisationer och huvudmän. Att gemensamt ta fram och börja använda öppna standarder som löser informationsutbytet inom skolan är en grundsten i det arbetet, konstateras det i rapporten. Effektiva och säkra lösningar inom det här området kan minska de negativa effekter som avsaknaden av en samordnad insats annars riskerar att orsaka.

Gemensam modell för hanteringen av skolans information är på gång

Det pågår redan flera insatser inom det här området. En arbetsgrupp inom TK 450 på SIS, en teknisk kommitté inriktad mot it-standarder för lärande, är i färd med att ta fram version 2 av SS 12000, gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamheter i skolan. Ett antal leverantörer av datasystem, flera skolhuvudmän samt Skolverket och föreningen Sambruk ingår i arbetsgruppen. Arbetet är således väl förankrat bland alla relevanta aktörer.

Den nya versionen av SS 12000 kommer att presenteras nästa år. Det handlar om att skapa ett samstämmigt språk och en gemensam modell för hur skolans information hänger ihop och hur olika processer är beroende av varandra. Med andra ord gäller det att komma överens om hur systemen ska prata med varandra och utbyta information. Modellen blir en karta över processer i skolans olika it-baserade verksamheter och visar hur systemen kan kopplas ihop och nås på ett enhetligt sätt.

Standarderna måste tillämpas i praktiken

Öppna, tillgängliga och tillämpade standarder sänker trösklarna för entreprenörer som vill in på marknaden. Alltså blir det enklare för leverantörer och skolhuvudmän att ta fram lösningar som är verksamhetsnära och kostnadseffektiva. Den stora utmaningen framöver blir att se till att alla leverantörer verkligen tillämpar standarden i sina system och att skolhuvudmännen kräver detta när de upphandlar, påpekas det i rapporten.

Swedish Edtech Industry försöker underlätta detta genom att ge konkreta råd och tips till båda parter. Här använder man bland annat Edtechkartan, en systemkarta som ger en överskådlig bild av skolhuvudmannens och skolans verksamhetsprocesser, och som visar vilka av medlemsföretagen som har lösningar inom olika områden. Man kopplar även de processer som beskrivs till existerande nationella och internationella standarder.

Forum för informationsstandardisering i skolväsendet

Skolverket har tillsammans med SKR tagit initiativ till Forum för informationsstandardisering inom skolväsendet (FFIS). 3 december arrangeras det första mötet, dit nationella aktörer och representanter för huvudmännen har bjudits. Syftet är att arbeta för att öppna standarder, helst sådana som bygger vidare på internationella standarder, tas fram och används i skolans datasystem. De ska inte själva ta fram standarder, utan avsikten är att driva på relevanta aktörer, både i Sverige och utomlands.

I rapporten lyfts FFIS fram som ett viktigt i steg i det fortsatta arbetet. Inom ramen för det här initiativet kommer man att ta upp frågor som har stor betydelse både för skolans och edtechbranschens utveckling. Det finns en förhoppning om att FFIS kan samla och styra den nationella utvecklingen och skapa en större förståelse för att arbetstempot inom det här området behöver intensifieras under de närmaste åren. För att det ska lyckas måste verksamheten bedrivas i tät samverkan med näringslivet, påpekas det i rapporten. Det gäller också att formerna för samverkan klargörs och att olika aktörers roller, åtaganden och ansvar blir tydliga.

Kanske kan FFIS även bidra till att öka den internationella harmoniseringen inom området. En sådan behövs för att underlätta värdeskapande innovation och tillväxt på den europeiska och den globala marknaden, sägs det i rapporten. Än så länge sker endast ett begränsat standardiseringsarbete inom de samarbetsorgan som finns för myndigheter och regeringar på europeisk nivå. I viss mån pågår också ett globalt samarbete på ISO, Internationella standardiseringskommissionen. TK 450 deltar i båda sammanhangen, vilket ger en möjlighet att följa och att påverka arbetet. Flera europeiska branschorganisationer, däribland Swedish Edtech Industry, har börjat samarbeta för att identifiera gemensamma utmaningar och för att hjälpas åt att komma vidare.

Rekommendationer för det fortsatta arbetet

Rapporten avslutas med rekommendationer till svenska aktörer. För Skolverkets del är det viktigt att förstå FFIS styrande och samlande roll och att verka för att den kan uppfyllas. Inom ramen för det arbetet kan man börja konkretisera vilka verksamhetsområden och -processer som behöver standardiserade lösningar. Här kan man också ge beskrivningar av möjliga fall och ge exempel på vilka krav som ska ställas på standarderna.

TK 450 behöver blir bättre på att presentera och förklara framtagna standarder, så att såväl leverantörer som beställare förstår vad som gäller och varför kraven ställs. Det kan till exempel handla om att visa exempel på tillämpningar, lista vanliga frågor och svar eller ta fram vägledningar. Man behöver också använda metoder som snabbar upp arbetet samt ge sina experter de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta metodiskt och effektivt. En affärsmodell som gör framtagna standarder kostnadsfria är angeläget för att sätta fart på utvecklingen.

För Swedish Edtech Industry är det angeläget att kunna ge konkreta exempel på digitala ekosystem där standardiserade lösningar underlättar och förbättrar informationshanteringen i skolan. Det är också önskvärt att utveckla Edtechkartan vidare, så att den tydligare kan visa inom vilka områden och processer internationella och nationella standarder används, är under utveckling eller saknas helt.

Det aktiva arbetet för standardisering, både nationellt och internationellt, behöver fortsätta och utvecklas vidare. Bland annat gäller det att visa hur man kan ställa krav på interoperabilitet och att se till att de rekommendationer som tas fram går att genomföra i praktiken.

Till sist konstateras i rapporten att det både finns en ökad förståelse för värdet av standardisering och en vilja att börja ta ordentligt tag i arbetet. Det har redan resulterat i ett ökat samarbete kring de här frågorna. Tillsammans verkar man för att nå fram till ett etablerat arbetssätt med relevanta standarder, som kan öka de datadrivna processerna i skolan och driva på skolans digitalisering.  

Veckans spaning: Egendata, forskarskolan UPGRADE och en nationell testbädd för edtech

Veckans spaning: Egendata, forskarskolan UPGRADE och en nationell testbädd för edtech

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.

Egendata – på väg mot en decentraliserad digital infrastruktur

En datadriven utveckling av undervisning och administration är avgörande för att skolans digitalisering ska komma igång på allvar. Det förutsätter att relevanta data kan kopplas samman, analyseras och användas i den dagliga verksamheten. Idag är det inte möjligt på grund av att informationen är inlåst i olika leverantörers slutna system. Något måste göras för att ändra på detta.

I tisdags publicerade Spaningen en artikel om Egendata, som är ett sätt att lösa det här problemet. Egendata är en teknisk lösning skapad av digitaliseringsbyrån Iteam, som ger den  enskilde användaren kontroll över användning och delning av personliga data. Den vanliga lösningen är att aktörerna gemensamt tar fram en öppen standard och en enhetlig struktur för hur data ska organisera. Christian Landgren, vd och grundare av Iteam, menar att en decentraliserad lösning, som växer fram organiskt i takt med att tekniken sprids och användningen ökar, är en bättre väg.

En lösning som bygger på att individen äger och hanterar sina egna data ger flera fördelar. Dels blir det lättare att lösa problemet med interoperabilitet mellan olika system. Det räcker att systemen är kompatibla med Egendata och att användarna tillåter dem att använda deras data. Integritets- och säkerhetsfrågor blir också enklare att handskas med när allt kontrolleras från en enda plats.

Egendata består av tre delar: en app, som användarna har i sin mobil, en operatörsnod som styr datatrafiken mellan Egendata och olika tjänsteleverantörer samt en tjänst som lagrar användarnas data. Lösningen är baserad på öppen källkod, och kod och dokumentation finns tillgänglig för intresserade utvecklare på Github och Trello.

Den enskilde användaren bestämmer själv vilka tjänster som har tillgång till en viss typ av data. Idag har alla tjänsteleverantörer varsin databas där varje användare är en post. Med Egendata är det istället användarna som har varsin databas där varje tjänst är en post. All data som användarna delar krypteras med symmetrisk kryptering. Samma nyckel används för att kryptera och dekryptera informationen.

De symmetriska nycklarna skyddas i sin tur med assymetrisk kryptering. De tjänsteleverantörer som användaren vill anlita, får en nyckel som ger dem tillgång till datan. Användaren kan när som helst återkalla rättigheterna från en tjänst som hen inte längre vill använda. Eftersom det inte går att komma åt en användares data utan krypteringsnyckel, har det ingen betydelse var den lagras. Det går därför bra att använda någon av alla de kommersiella tjänster som finns.

Egendata kan göra det lättare för skolan att få tillgång till och att dra nytta av den data som olika system genererar. Dataskyddsförordningen ger rätt till dataportabilitet, vilket betyder att individen kan få kontroll över sin egen data. En sådan här lösning innebär också att trösklarna blir lägre för nya aktörer som vill in på marknaden. Företag som var tidigt ute och idag sitter på stora mängder data, får inte längre någon konkurrensfördel. Det kan öppna upp för nytänkande och för nya affärsmodeller.

Iteam arbetar just nu med en förstudie för GR Utbildning, där man undersöker hur Egendata kan användas för att dra nytta av data från digitala läromedel på bättre sätt än idag. När datan kontrolleras av eleverna, vårdnadshavaren eller skolan, blir det möjligt att göra en samlad analys av varje elevs lärande oavsett vilken leverantörs läromedel som används. Horisonten för utvecklingsarbetet vidgas avsevärt.

Egendata är en del av den globala rörelsen för en decentraliserad webb och en större makt över sina personliga data. Det är en reaktion mot dagens situation, där ett fåtal gigantiska aktörer hanterar, kontrollerar och tjänar pengar på användardata. Enda sättet att få igång en förändring är att utveckla och börja använda lösningar som ger oss den här kontrollen, konstaterar Christian Dahlgren. Här kan aktörer inom den offentliga sektorn, inte minst skolan, ta en ledande roll och visa vägen framåt genom att använda Egendata, menar han.

Forskarskolan UPGRADE

Vetenskapsrådet (VR) beviljade nyligen 40 miljoner kronor till den nationella forskarskolan UPGRADE, som syftar till att stärka digitaliseringsarbetet på lärarutbildningarna. Den drivs gemensamt av nio lärosäten. Högskolan Väst, högskolorna i Gävle, Halmstad och Jönköping, KTH, universiteten i Göteborg och Umeå samt Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet.

UPGRADE är en fristående fortsättning på forskarskolan GRADE, med inriktning mot användning av digitala teknologier i utbildning, som VR gav medel till för ett år sedan. Här deltar samma lärosäten, med undantag för Linnéuniversitetet, Högskolan i Halmstad och Högskolan i Jönköping. Umeå universitet är i båda fallen värduniversitet och projektsamordnare.

Dessa två forskarskolor bildar tillsammans en helhet med fokus på digitala teknologier inom såväl lärarutbildning som i skolväsendet i stort. Förhoppningen är att de ska stärka den digitala kompetensen på lärarutbildningarna, öka andelen disputerade lärarutbildare och skapa bättre förutsättningar att bygga ut lärarutbildningarna och hantera lärarbristen.

Minst nio doktorander kommer att antas till forskarskolan UPGRADE under de närmaste åren. Precis som i GRADE kommer man att ha ett tvärvetenskapligt angreppssätt som förenar perspektiven från de sex representerade ämnesområdena: didaktik, informatik, pedagogik, pedagogiskt arbete, teknik och lärande/medieteknik samt tillämpad it.

Forskarskolan kopplas till olika forskningsmiljöer vid de nio lärosätena. Tanken är både att ge doktoranderna tillgång till relevanta nätverk och att knyta an till och bygga vidare på redan pågående forskning.

På Göteborgs universitet handlar det främst om den forskning som bedrivs på Institutionen för tillämpad it och på Högskolan i Gävle är det Innovativt lärande, ett av de fyra strategiska forskningsområden som man är på väg att bygga upp. Högskolan i Halmstad förenar forskarskolan med Centrum för lärande, kultur och samhälle samt Digitalt laborativt centrum, på Högskolan i Väst sätts den ihop med forskningsmiljön LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet, och på KTH rör det sig om forskningsområdet Digitalt lärande.

Linnéuniversitetet ansluter forskarskolan till forsknings- och kunskapsområdena Digitalisering i skolan och digitala transformationer, som just nu är under uppbyggnad. På Högskolan i Jönköping handlar det om forskargruppen Communication, Culture, and Diversity och det strategiska investeringsprojektet LeaDMe – Learning, Digitalization, and Media. Mittuniversitetet förenar UPGRADE med forskningsgruppen HEEL, som arbetar med teknikstött lärande, och på Umeå universitet sker anslutningen till forskningsgruppen LICT, Lärande och ikt.

Nationell testbädd för edtech

Häromdagen beslöt Vinnova att delfinansiera Sveriges första nationella testbädd för edtech, som en del av satsningen Testbäddar för samhällets utmaningar. I mitten av september tog Spaningen upp en liknande satsning i Storbritannien, som drivs av Nesta.

Testbädd för edtech är ett tvåårigt genomförandeprojekt som vill förbättra utvecklingen inom edtechområdet och stärka skolors förmåga att värdera och välja digitala lärresurser. Det kan även ses som en pusselbit i genomförandet av den nationella digitala strategin för skolväsendet.

Nacka kommuns kommunala skolor är projektägare och samarbetar med tio andra huvudmän, däribland RISE samarbetspartners Academedia och Lidingö kommun. Två regionala aktörer deltar i satsningen: NetPort Science Park i Karlshamn samt Region Halland. Swedish Edtech Industry sitter i styrgruppen och representerar företagen. Linnéuniversitetet, SKL, Nesta, RISE, Helsingfors stad och Lärarnas Riksförbund utgör tillsammans referensgruppen.

Testbädden vänder sig dels till huvudmän som vill öka sin beställarkompetens och erbjuda utveckling för lärare och studenter och dels till företag inom edtechbranschen som vill utveckla och testa nya produkter och tjänster. Man kommer att arbeta utifrån en modell som Nesta, i en rapport från i våras, kallar “test and learn”. Det innebär att företag, lärare och elever tillsammans testar nya lärresurser för att utveckla och förbättra dem samt för att stärka skolan beställarkompetens. 

Didaktikforskaren Anna Åkerfeldt, verksam vid Stockholms universitet, leder arbetet med att ta fram en strukturerad metod för test och utvärdering som kan göra testerna skalbara och jämförbara. Syftet är att skapa trygghet på skolan inför, under och efter ett test samt att ge företagen tillförlitliga data för det fortsatta utvecklingsarbetet. Detta är något som kommer att vara till nytta för betydligt fler än de aktörer som är involverade i testbädden.

Testbädden kommer att sätta igång sitt arbete i början av nästa år. Företag och huvudmän som vill delta, kan anmäla sitt intresse.

Veckans tips

I en global och uppkopplad värld blir bilden en allt viktigare del av media och kommunikation. Därför är det viktigt att stärka elevers visuella läskunnig­het. Att kunna reflektera kritiskt kring bildens roll i dagens samhälle och kring sin egen delaktighet i visuella åsiktsgemen­skaper, är viktiga delar av medie- och informationskunnighet.

Statens medieråd har tagit fram undervisningsmaterialet Bilder och verkligheter – visuell gemenskap på nätet, som vänder sig till lärare som undervisar i svenska, samhällskunskap och bild i grund- och gymnasieskolan. Det fungerar även bra för ämnesöverskridande undervisning. 

Detta är den tredje delen av undervisningsmaterialet Bild är ett språk, som i sin tur ingår i No Hate Speech Movement, ett projekt som Statens medieråd sedan två år tillbaka utför på uppdrag av regeringen.

Veckans spaning: AI och utbildning, ansiktsigenkänning i skolan och upphandlingsstöd i Edtechkartan

Veckans spaning: AI och utbildning, ansiktsigenkänning i skolan och upphandlingsstöd i Edtechkartan

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev.

AI och utbildning

För en vecka sedan samlades EU:s finans- och utbildningsministrar i Bryssel för att under dagen gemensamt diskutera utbildningens och det livslånga lärandets betydelse för att uppnå en hållbar tillväxt. Riktlinjer för användning av AI i utbildningen var en av punkterna på programmet.

Två veckor innan mötet presenterade Finland, som just nu är ordförande i EU:s råd, ett paper, som låg till grund för diskussionerna. Texten pekar på AI:s förändrande kraft och betonar att en genomtänkt användning kan få fart på ekonomin, öka konkurrenskraften och möjliggöra ett mer inkluderande och hållbart samhälle med en stärkt välfärd. Därför är det viktigt att EU genomför ambitiösa och målmedvetna satsningar inom det här området.

En central framgångsfaktor är att medborgarna vågar lita på att AI används på ett etiskt och ansvarsfullt sätt som gynnar samhället. Det kräver att det genomförs åtgärder som motverkar att de tekniska möjligheterna missbrukas. Utvecklingen ska utgå från medborgarnas intressen och behov, och därför måste de bland annar få tillgång till och kunna hantera sina egna personliga data. De etiska riktlinjer för pålitlig AI, som EU-kommissionens expertgrupp för AI-frågor publicerade i våras, är en del av det här arbetet.

Diskussionsunderlaget lyfter också fram att utvecklingen inom AI-området ställer delvis nya krav på medborgarnas kunskaper och förmågor. Här är det särskilt viktigt att se till att alla kontinuerligt ges möjlighet att lära sig det som krävs. Det gäller att undvika att delar av befolkningen marginaliseras för att de inte har tillräckliga kunskaper.

Satsningar på AI i skolan ska utgå ifrån elevernas och lärarnas behov. Det rekommenderas att skolan arbetar tillsammans med forskarvärlden för att man tillsammans ska ta fram pedagogiska strategier som utvecklar elevernas förståelse och kreativa förmåga.

I sammanfattningen av diskussionerna framkommer att ministrarna instämde i behovet av att se till att tekniken inte missbrukas, varken i skolan eller i resten av samhället. Det föreslogs flera åtgärder för att få igång användningen av AI skolan och för att stärka elevernas förståelse för teknikens möjligheter och risker. Dels behöver AI integreras i digitala lärresurser och bli en del av undervisningen, men det är även önskvärt att eleverna börjar lära sig programmering redan i tidig ålder. En större tonvikt på ämnesöverskridande undervisning kan hjälpa eleverna att få förstå hur AI fungerar och vad den innebär för samhället och medborgarna.

Ministrarna underströk också värdet av att ge stöd åt elevernas kritiska tänkande och problemlösningsförmåga, så att de inte blir helt beroende av AI. Tekniken ska vara ett stöd. Den ska inte ersätta egna kunskaper och förmågor.

Ansiktsigenkänning i skolan

Häromveckan publicerades en artikel i den vetenskapliga tidskriften Learning, Media and Technology om ansiktsigenkänning i skolan av Mark Andrejevic och Neil Selwyn, båda professorer vid Monash University i Australien. I artikeln ifrågasätter och problematiserar de värdet av att använda den här tekniken i skolan.

Artikeln inleds med en kort beskrivning av hur utvecklingen inom videoteknik, maskininlärning och AI möjliggör en automatiserad analys av biometriska data, som kan användas för olika syften inom olika delar av samhället. I skolan kan ansiktsigenkänning bland annat tas i bruk för automatiserad närvarokontroll, för att säkerställa att inga obehöriga vistas i skolans lokaler samt för att analysera elevernas intresse och engagemang och hur de reagerar på undervisningen.

Skolan hör inte till de vanligaste områdena som nämns när ansiktsigenkänning diskuteras, men författarna påpekar att det är ett av de samhällsområden där användningen börjar komma igång på allvar. Det sker inte enbart i totalitära stater, utan även i länder som Australien, Storbritannien och USA. I dessa tre länder är videoövervakning vanlig sedan länge och det kan vara ett skäl till att detta inte möter motstånd i någon högre grad.

Andrejevic och Selwyn uppmärksammar i artikeln att det finns en hel del som väcker oro när det gäller användningen av ansiktsigenkänning i skolan. Dels pekar de på det dehumaniserande i att reduceras till ett antal måttpunkter som kan analyseras, men de konstaterar också att tekniken kan bidra till en oönskad automatisering i delar av skolans verksamhet som kan leda till att skolan blir mer auktoritär. Dessutom är tekniken assymetrisk: kamerorna kan se allt, men kamerorna syns inte.

När kamerorna och analysverktygen väl är på plats, går det inte att komma undan och allt kan i princip övervakas och mätas, menar Andrejevic och Selwyn. Detta kan i sin tur leda till en ökad homogenisering i skolan och att ingen vågar “sticka ut”. Det finns också stor risk för att eleverna sorteras i socialt konstruerade kategorier eller efter kön, vilket kan resultera i fördomsfull behandling och diskriminering.

Författarnas slutsats är att vi måste ställa oss frågan om användningen av ansiktsigenkänning har några positiva effekter eller om tekniken kanske hellre borde undvikas helt i skolan.

Upphandlingsstöd

För ett år sedan lanserade branschorganisationen Swedish Edtech Industry Edtechkartan. Det är en systemkarta som ger en överskådlig bild av skolhuvudmannens och skolans verksamhetsprocesser och som visar vilka av medlemsföretagen som har lösningar inom olika områden. Kartan togs fram av en arbetsgrupp som utgick från Skolverkets allmänna råd om hur förskolan, skolan och vuxenutbildningen bör tillämpa gällande lagar och regler.

Nu har Edtechkartan kompletterats med ett upphandlingsstöd som ger konkreta råd och tips inför upphandlingen och föreslår lämplig fördjupande litteratur. Upphandlingsstödet innehåller också två dokument som uppdateras konsitunerligt. Det ena ger en överblick över inköpsalternativ, förklarar viktiga termer och begrepp, presenterar olika utvärderingsmodeller och visar vilka ramavtal som kan användas. Det andra dokumentet listar och förklarar it-standarder i skolan. Den här listan utgör även underlag för det fortsatta arbetet med it-standarder i skolan, som Skolverket ansvarar för.

Tanken med upphandlingsstödet är att underlätta marknadsanalysen och att ge förutsättningar för skarpare krav och tydligare beställningar. Det handlar om att höja kompetensen hos såväl säljare som köpare.

Under arbetet med upphandlingsstödet har leverantörernas och huvudmännens kunskaper och perspektiv på hur ett stöd bör utformas samlats in. Det samlade materialet har också varit på remiss hos olika myndigheter och organisationer.

Veckans tips

Vad betyder det egentligen att lärare särskilt ska beakta de nationella proven och hur kommer hanteringen av de nationella proven förändras när de blir digitala? Vilka förberedelser kommer skolor och huvudmän behöva göra? Detta diskuterar Magdalena Kågström, IT-chef för grundskolan i Skellefteå kommun, med Anders Boman, enhetschef på Skolverkets enhet för nationella prov i senaste avsnittet av Skolverkspodden. Samtalet leds av Helena Messing Berg, pressekreterare på Skolverket.

Veckans spaning: Mathivation, ny masterutbildning och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Mathivation, ny masterutbildning och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath. Podden gör ett sommaruppehåll till mitten av augusti.

Mathivation

I onsdags intervjuade Spaningen Anton Thynell, projektledare för Västsvenska Handelskammarens satsning Mathivation, som nu sprids över landet. Det rör sig om undervisning i matematik och programmering baserad på vetenskaplig grund. Elever motiveras och lär av varandra, utvecklar viktiga förmågor och växer som människor.

Mathivation vänder sig till hela grund- och gymnasieskolan, men elever på högstadiet är den primära målgruppen. Verksamheten bygger på ett långsiktigt och systematiskt samarbete med varje kommun. Efterhand ska varje kommun driva verksamheten vidare på egen hand

Mathivation presenterar matematik som ett gym för hjärnan. Det handlar om att lära sig matematisk problemlösning, att bli bättre på att generalisera, systematisera och att se mönster. För att bli stark på gymmet, gäller det att utmana sig själv, att röra sig på gränsen av sin förmåga. Det är precis likadant med matematik. Elever konfronteras med matematiska problem som verkar omöjliga att lösa, men när de får hjälp att bryta ner dem i begripliga delar så lyckas de efter ett tag.

Workshops där elever lär sig att motivera och undervisa varandra är en central del av Mathivation. Förutom att en god pedagogisk och social förmåga är viktig i många sammanhang, är undervisning även ett bra sätt att utveckla och stärka sina egna kunskaper. Elever som är duktiga i att undervisa kan bli timanställda av Mathivation och hjälpa elever på andra skolor att få nya perspektiv på matematik.

De modeller och metoder som används i Mathivation har utvecklats i nära samarbete med lärare och elever på de skolor som man samarbetar med. Hjälp och stöd från forskare på Chalmers samt universiteten i Göteborg och Linköping är en annan viktig pusselbit.

Så ett frö är en satsning på programmering och hållbar utveckling som ingår i Mathivation. Syftet är att lära elever att sköta ett självreglerande växthus som kan göra deras skola näst intill självförsörjande på frukt och grönsaker. Växthuset har utvecklats av ingenjörer på Ericsson, Göteborgs Energi och flera andra företag. 

I våras slutfördes installationen av ett växthus på Skälltorpsskolan i Hisings Backa, som är en 6-9-skola. Från och med i höst kommer ska skolan arbeta med programmering, så att eleverna kan styra växthuset. Syftet är att få en progression från Scratch till C++, eftersom det är det programmeringsspråk som används till växthuset. Man ska börja med att lära några elever att programmera i C++. Därefter ska de undervisa sina klasskamrater, så att alla kan sköta växthuset tillsammans.

Digitalisering som stöd för lärande

Italo Masiello är sedan ett år tillbaka professor i pedagogik med inriktning mot digitala lärprocesser. Professuren har inrättats av Linnéuniversitetet, som en del av det tioåriga samarbete med edtech-företaget IST som inleddes 2016.

Nu är det dags för nästa steg: det yrkesförberedande masterprogrammet Digitalisering som stöd för lärande, med Italo Masiello som kursansvarig. Programmet startar i höst och har två inriktningar – pedagogik och medieteknik. De som har minst 90 högskolepoäng i pedagogik eller en kandidatexamen i medieteknik, informatik, datavetenskap eller motsvarande är behöriga att söka.

Undervisningen sker huvudsakligen på distans och bedrivs på halvfart. Än är det inte för sent att söka – programmet är öppet för sen anmälan.

Huvuddelen av kurserna är tvärvetenskapliga med ett interdisciplinärt perspektiv och de är gemensamma för båda områdena. De studerande ska förena sina perspektiv och lära sig att tillsammans hantera de utmaningar och möjligheter som uppstår när utbildningssektorn digitaliseras.

Målet är att utbilda personer som kan föra den digitala och pedagogiska utvecklingen vidare i skolan och bland edtech-företagen. Undervisningen kommer i hög grad att vara praktiknära och genomföras i samarbete med skolor och företag. På företagen kommer de studerande att lära sig hur det går till när nya digitala produkter för undervisning designas och utvecklas. I skolan får de en inblick i hur produkterna används i praktiken och hur användningen kopplas till läroplaner och lärandemål.

På sikt kommer delkurserna i masterprogrammet även att ges som fristående kurser vid Linnéuniversitetet.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Filmerna kan nås från Learning Forums Facebook-sida. De läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Veckans första intervju är med Carl Heath, utbildningschef på RISE. Han intresserar sig särskilt för skolans processer kopplade till digitalisering. Hur går man tillväga för att få ett nytt fenomen att fungera i en skol- och utbildningskontext?

Den andra intervjun är med Martin Tallvid, lektor på Center för skolutveckling, Göteborgs stad samt adjungerad universitetslektor vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om digitaliseringens konsekvenser i klassrummet.  Vad händer när it och digitala medier blir en del av undervisningen och hur påverkar det lärarens arbetssituation?

Veckans tips

Google driver sedan två år tillbaka satsningen Be Internet Awesome, som syftar till att lära barn att använda nätets möjligheter på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Nyligen presenterades spelpaketet Interland där barn kan lära sig gott beteende på nätet, att genomskåda desinformation, att kommunicera ansvarsfullt och att skydda sin privata information.

Interland består av fyra äventyrsspel som körs i webbläsaren: Kind Kingdom: It’s Cool to Be Kind, Reality River: Don’t Fall for Fake, Mindful Mountain: Share with Care och Tower of Treasure: Secure Your Secrets. 

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Martin Hassler Hallstedt

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Martin Hassler Hallstedt

Martin Hassler Hallstedt är KBT-psykolog och disputerade 2018 i psykologi på en avhandling om hur appen Planetjakten kan stärka elevers matematikkunskaper på lågstadiet. Han driver också det forskningsbaserade företaget Scientific Edtech som utvecklar Planetjakten.

Syftet med Martin Hassler Hallstedts forskning är att utveckla ett optimalt sätt att undervisa i matematik på lågstadiet med hjälp av digitala lärresurser. På längre sikt vill han utvidga satsningen till hela grundskolan.

Målet är att utveckla evidens för att Planetjakten verkligen fungerar som det är tänkt. Idag finns det vetenskapligt stöd för att appen hjälper elever i årskurs 2 som ligger efter i matematik att hämta in ungefär ett halvårs studier. Nästa steg blir att fortsätta med årskurs 1, årskurs 3, och så vidare. Tanken är att ta en årskurs i taget.

Under de senaste 30 åren har effekterna på matematikundervisningen varit väldigt platt, trots den digitala teknikutvecklingen, konstaterar Martin Hallstedt. Därför vill han, tillsammans med skolor och lärare, utveckla en digital lärresurs som verkligen fungerar och som kommer till nytta i undervisningen. 

Spaningen Podd 034: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer

Spaningen Podd 034: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer

Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.

Veckans spaning inleds med att vi tittar lite närmare på Edtech Innovation Fund, som presenterades i England tidigare i veckan. Vi fortsätter sedan med att ta upp en studie från Tyskland om hur unga använder Youtube i sitt lärande och för att inspireras till konstnärligt och musikaliskt skapande. Därefter följer två forskarintervjuer från Learning Forum innan vi rundar av med veckans tips.  

Veckans spaning: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Edtech Innovation Fund, Youtube som lärresurs och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Edtech Innovation Fund

För två månader sedan tog Spaningen upp Englands strategi för att stärka arbetet med skolans digitalisering och ge bättre förutsättningar för edtech-företagen. Totalt rör det sig om satsningar på ungefär 10 miljoner pund.

Nu är det mer på gång. Utbildningsdepartementet har tillsatt en expertgrupp som ska hjälpa till med att genomföra strategin i praktiken, och i måndags höll gruppen sitt första möte. Samma dag lanserades Edtech Innovation Fund, som är ett samarbete mellan utbildningsdepartementet och den brittiska innovationsstiftelsen Nesta.

Tanken med Edtech Innovation Fund är att ge hjälp åt företag inom edtech-branschen att tänka nytt, att kommunicera och samarbeta med skolor och att genomföra studier som analyserar och värderar nyttan med de lösningar som tas fram. Från och med nu och till och med utgången av 2021 kan företag få innovationsstöd upp till 100 000 pund. Fonden har totalt 4.6 miljoner pund till sitt förfogande.

Nesta säger i ett pressmeddelande att digitaliseringen påverkar och förändrar alla näringslivsbranscher och hela samhället, men i skolan händer det fortfarande alldeles för lite. Det är tydligt att något måste göras för att få fart på förändringsarbetet.

Med teknikens hjälp går det att underlätta skolans administration, minska arbetsbelastningen för lärare, utveckla undervisningen och skapa bättre förutsättningar för elevers lärande. Men det förutsätter att företagen ges bättre möjligheter att utveckla och testa sina lösningar och att produkter och tjänster når ut till skolorna.

Edtech Innovation Fund kommer att ge stöd åt tekniska lösningar inom fyra områden: formativ bedömning, rättning av uppsatser, kommunikation med elevernas vårdnadshavare samt effektivisering av schemaläggning och planering. Företagen får, förutom finansiellt stöd, även tillgång till Nestas nätverk av partners, som kan ge handfast hjälp och konkreta råd.

Den första ansökningsrundan beräknas vara klar i september. Både utbildningsdepartementet och Nesta hoppas på förslag på kreativa och innovativa digitala lösningar som kan underlätta vardagen och ge bättre förutsättningar för lärare och elever.

Studie av hur unga använder Youtube i sitt lärande

I Tyskland har förbundsregeringen och delstaterna kommit överens om att samarbeta för att få fart på skolans digitalisering. Därför satsar man på infrastruktur, digitala läromedel och fortbildning av lärare. Men digitalisering handlar inte enbart om teknik, påpekar den oberoende organisationen Rat für Kulturelle Bildung. Digitaliseringen skapar också nya kulturella uttrycksformer och ger nya förutsättningar för kulturens olika fält. Detta måste man börja tänka på i skolan, skriver man i rapporten Alles immer smart, som kom i början av året. De estetiska ämnena kan hjälpa elever att förstå och dra nytta av de nya möjligheterna att lära sig, att uttrycka sig själva och att kommunicera med andra.

I tisdags presenterade Rat für Kulturelle Bildung en studie av hur unga mellan 12 och 19 år på egen hand använder Youtube som ett redskap för sitt lärande utanför skolan. Studien visar att 86% av de unga använder Youtube och knappt hälften av dem ser på filmer som hjälper dem att lära och förstå olika saker. Dels handlar det om filmer som gör det lättare att göra läxorna och att förbereda sig inför prov. Många ser också filmer som hjälper dem att utvecklas inom estetiska områden. Det kan till exempel handla om att måla, spela teater, sjunga eller spela ett instrument. En stor del av dem vill även själva göra filmer för att dela med sina kunskaper.

Rat für Kulturelle Bildung konstaterar att Youtube är ett medium som inte bör ignoreras när det gäller undervisning och lärande. Det rör sig om en kommersiell aktör och plattformen är inte alls anpassad för utbildning, men ändå är det tydligt att den får en växande betydelse för det ändamålet. Audiovisuellt lärande med hjälp av korta filmer blir allt viktigare, inte minst bland unga, och är redan en del av vardagen för många. Det innebär att förutsättningarna för undervisning och lärande förändras.

Remix- och mashup-kulturen på nätet inspirerar också många att själva börja skapa musik och konst, och att dela med sig av det man gör. Det är även tydligt att det är ett sätt att få pojkar intresserade av olika kulturella uttryckssätt. Här är det viktigt att kulturinstitutionerna hänger med och lär sig att dra nytta av de nya möjligheterna.

Det finns ett tydligt behov bland unga att lära sig att kritiskt granska de filmer som läggs ut på Youtube och att förstå hur algoritmerna fungerar. 60% av eleverna i studien efterlyser hjälp från skolan med detta. Drygt hälften av eleverna tror att Youtube kommer att bli viktigare för skolan framöver. Ungefär lika många vill ha hjälp från skolan med att spela in och redigera egna filmer.

I studien betonas att skolan och kulturinstitutionerna måste för klart för sig att förutsättningarna för deras verksamheter håller på att förändras. Rat für Kulturelle Bildung menar därför att medarbetarna måste ges möjlighet att lära sig hur kultur- och utbildningslandskapet påverkas av digitala medier och att de lär sig att dra nytta av möjligheterna i sina verksamheter. Det är särskilt viktigt att de själva börjar producera filmer som motsvarar behov hos barn och ungdomar. En bättre koppling mellan det informella och det formella lärandet är också önskvärd.

Rat für Kulturelle Bildung rekommenderar även beslutsfattare att ta fram riktlinjer för icke-kommersiella digitala rum, där det är möjligt att  dela med sig av lärresurser och att inspireras att delta i konstnärligt och musikaliskt skapande. Idag har Youtube i princip monopol, och det är långtifrån oproblematiskt, tillägger man.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Ylva Lindberg är docent i litteraturvetenskap och forskningschef på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköpings universitet. Hon leder även forskargruppen Communication, Culture and Diversity, som sedan 20 år tillbaka arbetar med att analysera hur samhällets digitalisering förändrar hur vi kommunicerar och vad det i sin tur innebär för skolan och undervisningen.  

Niels Stor Swinkels är forskare och utvecklare med inriktning mot interaktionsdesign på RISE Interactive. En stor del av de projekt som han deltar i är inriktade mot utbildning och skolans digitalisering. Det handlar dels om att dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla och förändra undervisningen, men det gäller också att förbereda eleverna på livet i ett alltmer digitalt samhälle.

Veckans tips

Hur kan lärare och andra som arbetar nära barn och ungdomar gå till väga för att diskutera och hantera hot och hat på nätet? Statens medieråd har tagit fram konceptet Låt oss prata om det, som man hoppas kan underlätta. Här visar man hur pedagoger kan använda sig av den kunskapsbank som Statens medieråd byggt upp inom ramen för regeringsuppdraget No Hate Speech Movement.

Låt oss prata om det bygger på att eleverna anonymt kan ställa frågor som, med stöd av myndighetens utbildningsmaterial, kan lyftas i en större diskussion. På vis kan det bli möjligt att bryta tystnaden och börja diskutera viktiga tabubelagda ämnen som rör rasism och andra former av fientlighet.

Spaningen Podd 028: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Spaningen Podd 028: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Den här veckan börjar vi i England med strategin som både är tänkt att få fart på digitaliseringen i hela utbildningsområdet och att underlätta för edtech-företag att bedriva och utveckla sina verksamheter. Vi fortsätter till Danmark, där ett aktionsforskningsprojekt kring digital kompetens i undervisningen på gymnasiet börjar närma sig slutet. Vi rundar av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Veckans spaning: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Strategi för att stärka digitalisering och edtech i England

I augusti förra året konstaterade utbildningsminister Damian Hinds att det är hög tid att skolan och alla andra delar av utbildningsområdet i England verkligen börjar dra nytta av den digitala utecklingen. Han vände sig samtidigt till edtech-företagen, och menade att de nu har chansen att sätta igång en revolution. I onsdags var det dags för nästa steg: En strategi för att få fart på digitaliseringen och för att ge bättre förutsättningar för edtech-företagen att bedriva sina verksamheter. Totalt rör det sig om satsningar på ungefär 10 miljoner pund

En viktig del av satsningarna inom utbildningsområdet rör infrastrukturen. Alla skolor och utbildningsanordnare måste få tillgång till ett snabbt och stabilt bredband. Många har även behov av stöd för att genomdriva effektiva upphandlingar och för att hantera it-säkerheten.

Utbildningsdepartementet ska starta ett nätverk av skolor och högre utbildningar i England, där lärare undersöker olika tekniska lösningar och lär av varandras erfarenheter. Ett samarbete med Chartered College of Teaching har bland annat resulterat i en kostnadsfri nätbaserad kurs om pedagogik och edtech. Man stödjer även satsningen LendEd, som drivs av British Educational Suppliers Association. Den här satsningen gör det möjligt för skolor att låna och testa olika typer av hårdvara och program i praktiken innan det eventuellt fattas beslut om inköp.

Satsningarna på infrastruktur och kompetensutveckling kan underlätta för hela edtech-företagen, eftersom efterfrågan på deras produkter och tjänster förväntas öka. Här är det viktigt att det blir tydligt vilka typer av utmaningar som behöver lösas i skolan och på andra utbildningar. Utbildningsdepartementet ska även genomföra olika marknadsstimulerande åtgärder och underlätta för nystartade företag att få finansiering och andra typer av stöd.

En annan central tanke är att få igång ett mer strukturerat samarbete mellan utbildningsanordnarna och edtech-företagen för att få in digtaliseringen som ett naturligt inslag i vardagen. Det tänker departementet bland annat åstadkomma genom att anordna innovationstävlingar inom fem olika områden: administration, examination och bedömning, stöd i undervisningen, flexibel kompetensutveckling och livslångt lärande. Här menar man att en genomtänkt teknikanvändning både kan öka effektiviteten och öppna för helt nya möjligheter. Men det kräver att idéer och lösningar verkligen kan testas och undersökas i det dagliga arbetet.

Nästa steg blir att sätta samman Edtech Leadership Group med representanter från hela utbildningsområdet och från edtech-företagen. Genom ett mer strukturerat samarbete och med ett formellt avtal på plats innan årsskiftet, hoppas utbildningsdepartementet att den digitala utvecklingen ska få ett större genomslag på skolor och andra utbildningar i England.

Utvecklingen av danska gymnasieelevers digitala kompetenser

Att förbereda eleverna på de förutsättningar och krav som gäller i ett alltmer digitaliserat samhälle är en av grunderna i den danska gymnasiereformen 2016. Bland annat är det viktigt att kunna söka och förhålla sig kritiskt till information på nätet, att kunna samarbeta med andra för att lära och lösa problem och att själv kunna skapa och tillgängliggöra innehåll på nätet.

Styrelsen for it og læring på det danska utbildningsdepartementet gav 2017 stöd åt aktionsforskningsprojektet DiDaK – Digital Dannelse og Kompetenceudvikling – som nu är på väg att avslutas. Projektet har letts av Christian Dalsgaard Center for Undervisningsudvikling og Digitale Medier på Århus universitet. Han har tillsammans med sina kollegor och ämneslärare på fem gymnasieskolor tittat närmare på vad eleverna behöver lära sig.

Digital kompetens har i det här fallet delats in i fyra kompetensområden för att lättare synliggöra vad som är viktigt att eleverna lär sig. Det finns fyra korta filmer där Christian Dalsgaard ger en inblick i vart och ett av kompetensområdena.

Ett kompetensområde är operationell kompetens, alltså att kunna använda olika digitala verktyg som ett stöd för sitt eget tänkande och lärande, alltifrån kalkylark till sökmotorer. Eleverna behöver också ha en grundläggande förståelse för hur tekniken fungerar för att kunna använda en kritiskt och för att kunna hantera personlig integritet och säkerhet.

Informationskompetenser är ett annat område. Här handlar det om att kunna använda Internet som en lärresurs och för att lösa problem som de ställs inför i olika ämnen. Det förutsätter bland annat ämneskunskaper, så att eleverna kan formulera bra sökningar och förstå sökresultaten. Men det är också avgörande att kunna lägga upp sökstrategier som gör det möjligt att lösa problemen.

Ett tredje område är deltagarkompetenser, det vill säga att kunna samarbeta med andra över nätet, i och utanför klassrummet, för att lösa problem och för att bygga gemensam kunskap. Det handlar om att möta och att kunna föra en konstruktiv dialog med personer från andra kulturer, med andra perspektiv och värderingar. Här gäller det att förstå och respektera varandra på ett mer principiellt plan och att kunna skriva tillsammans, att kunna korrigera, ge förslag till förbättringar, och så vidare. Det finns mängder av gemenskaper på nätet som kan fungera som viktiga lärresurser, men eleverna behöver lära sig att förstå och hantera dem för att kunna dra nytta av möjligheterna.

Ett fjärde område handlar om att själv kunna producera innehåll i olika genrer och medieformat. I grund och botten handlar det om att kunna läsa och skriva, men nu räcker det inte längre med skriven text. Bild, ljud och film är viktiga uttrycksformer som eleverna måste kunna hantera både som producent och som konsument. Även här är det avgörande att kunna samarbeta med andra, att kunna korrigera och ge konstruktiva förslag. Det gäller både när man gör en film tillsammans eller när man till exempel bidrar till artiklar på Wikipedia.

Projektet kommer inte med några färdiga lösningar på hur undervisningen ska se ut. Forskare och lärare har preliminärt identifierat tolv problem och visat hur de kan lösas rent principiellt. Till exempel visade det sig att elever ofta har lätt för att hitta svar på frågor på nätet, men att de i regel stöter på problem när de ska arbeta mer metodiskt med informationssökning för att lösa ett problem. Därför är det viktigt att lärare utformar uppgifter som kräver att eleverna tränar sig i att tänka strategiskt för att lösa problemet. Hur det ska gå till i praktiken beror både på ämnet och på andra förutsättningar.

Lärare måste själva prova sig fram och se vad som fungerar i deras situation. Forskarnas förhoppning är att de tolv problemen och de principiella lösningarna ska fungera som inspiration och göra det lättare att skapa arbetssätt som fungerar.

Veckans tips

Från 29 april till 12 juni anordnar European Schoolnet Academy MOOC-kursen Social media Literacy for Change. Den vänder sig till lärare och skolledare i hela Europa och är en del av ett ettårigt projekt med samma namn som drivs av Europeiska Skoldatanätets Future Classroom Lab. Den kan också ses som ett viktigt komplement till European Media Literacy Week, som arrangerades för första gången i slutet av mars.

Syftet med projektet och kursen är att göra det möjligt för skolpersonal och elever att förstå och dra nytta av de möjligheter till interkulturella möten, samhällsengagemang, lärande och personlig utveckling som sociala medier skapar.

En viktig del av kursen består i att lärare och skolledare ska skapa en strategi för sin skola som både hanterar risker och möjligheter. Det gör det möjligt att lägga grunden för en användning av sociala medier som kan hjälpa eleverna att utveckla kunskaper och förmågor som är avgörande i ett digitalt och globalt samhälle.