Etikett: Digitala prov

Spaningen Podd 031: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju

Spaningen Podd 031: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju

Den här veckan börjar vi med att ta upp en internationell policydialog om AI och skolan. Vi fortsätter sedan med erfarenheter från vårens digitala nationella prov i årskurs 9 och en ny forskarintervju från förra årets Learning Forum. Allra sist kommer veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden Spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju

Veckans spaning: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Policydialog om AI och skolan i Helsingfors

Vad innebär utvecklingen inom artificiell intelligens för skolan? Vad behöver eleverna lära sig? Hur påverkas undervisning, lärande och bedömning? Samhället och skolan står inför stora förändringar och detta är avgörande frågor som måste diskuteras och besvaras.

28-30 april arrangerade OECD och den amerikanska utbildningsorganisationen NCEE den andra policydialogen om AI och utbildning för de länder och provinser som presterar bäst på PISA. I oktober förra året träffades man i Toronto, Kanada. Den här gången var det dags för Helsingfors, där Utbildningsstyrelsen var värd. Förutom Finland deltog den kanadensiska provinsen British Columbia, Estland, Hong Kong, Japan och Sydkorea.

Innan dialogmötet sammanställde OECD och NCEE bakgrundsmaterial för att förbereda deltagarna på kommande samtal och diskussioner. Bland annat publicerades artiklar och utdrag ur aktuell litteratur och en sammanställning av pågående internationella projekt som rör AI och utbildning. Det finns också kort information om OECDs pågående och kommande projekt inom området.

OECD och NCEE har även sammanfattat deltagarländernas strategier inom AI-området. Här konstateras att strategierna fokuserar på vad som behöver göras för att bli internationellt konkurrenskraftig inom AI. Däremot sägs det inget om vad AI innebär för de strategiska satsningarna när det gäller skola och utbildning. Det förs inte heller några resonemang kring vad eleverna behöver lära sig för att förstå och hantera en verklighet där AI är en viktig del av arbetsliv och vardag.

Andreas Schleicher från OECD höll en presentation om vikten av att eleverna förbereds för sin framtid, inte för vårt förflutna. Av hans powerpoint framgår att presentationen inleddes med en överblick av den globala samhällsutvecklingen och den pågående digitaliseringen av skolan. Därefter tog Andreas Schleicher upp vad som behöver göras. OECDs satsning Learning 2030 och ett position paper därifrån, som kom förra året, var viktiga utgångspunkter.

Schleicher konstaterade att eleverna behöver förberedas på ett komplext samhälle som förändras snabbt och som präglas av digitalisering och AI. Det blir sannolikt ett samhälle med mängder av sociala, politiska och ekonomiska utmaningar som i hög grad måste lösas globalt. Detta kräver inte bara breda och specialiserade kunskaper inom en rad olika områden, utan även olika sociala, emotionella, kognitiva och metakognitiva förmågor. Attityder och värderingar som gör det möjligt att hantera en global och mångkulturell värld blir också nödvändiga.

Världens beslutsfattare måste i hög grad börja tänka i nya banor när det gäller skolan, menar Andreas Schleicher och OECD. Därför är det viktigt att de underlättar för innovatörer och att de särskilt öppnar upp för förändring från dem som arbetar och verkar i skolan. Ett bättre samarbete och ett större tankeutbyte med edtech-branschen vore också önskvärt.

Digitala nationella skrivprov

Under våren har nationella skrivprov i svenska och engelska i årskurs 9 genomförts digitalt i hela Sverige. Det är obligatoriskt från och med det här läsåret. 2022 ska digitala nationella prov införas i grund- och gymnasieskolan samt på komvux. Då kommer Skolverket att tillhandahålla en nationell digital tjänst som skolorna ska använda för att genomföra proven. Fram till dess ansvarar huvudmännen för att de nationella skrivproven kan genomföras digitalt

I en artikel som nyligen publicerades på Spaningen, delar RISE partners Kungsbacka, Lidingö och Skellefteå kommun med sig av sina tankar och erfarenheter kring arbetet med att införa digitala nationella prov.

I Kungsbacka kommun satte man igång med förberedelsearbetet redan under senhösten förra året. Med hjälp av den vägledning som SKL, Skolverket och Swedish Edtech Industry tagit fram, valde kommunen en kommersiell lösning som uppfyller Skolverkets tekniska krav. Det krävdes mycket arbete, både centralt och ute på skolorna, för att se till att infrastrukturen höll måttet och för att förbereda lärare och elever.

Kungsbacka och några andra kommuner som använder samma provtjänst genomförde ett testprov en dryg vecka innan det första skrivprovet. Då fungerade allt som det skulle, men tjänsteleverantörerns servrar kraschade när det första skrivprovet genomfördes. Det mesta löste sig till slut och i princip alla elever kunde lämna in digitalt. Kungsbacka kommun bestämde sig därför för att fortsätta med tjänsten.

Skellefteå kommun använde också en kommersiell provtjänst för att genomföra vårens skrivprov. Förberedelserna inleddes i slutet av förra året. Då upptäcktes brister som hade kunnat ställa till det, så det var tur att man var tidigt ute. Lärarna fick också en ordentlig genomgång av provsystemet och det togs fram ett supportsystem som kan ge hjälp och stöd om det uppstår tekniska problem. Proven genomfördes utan problem, sannolikt tack vare de goda förberedelserna.

Lidingö stad genomför sedan tre år tillbaka sin vision om en genomgripande digitalisering av skolan. Här har man  har man byggt upp en stabil digital infrastruktur och genomfört en satsning på Chromebooks till alla elever. Dessutom genomförs en satsning på kompetensutveckling och på att skapa en medvetenhet om digitaliseringens betydelse bland beslutsfattare, skolledare, lärare och föräldrar.

På Torsviks skola, liksom i resten av Lidingö stad, är digitala prov redan en del av vardagen. Både lärare och elever är vana vid att skriva prov digitalt och de använder samma tilläggstjänst till G Suite som på det nationella skrivprovet.  Alla lärare och elever använder sina chromebooks i undervisningen. Därför kände man sig säkra på att det inte skulle bli några problem under de båda skrivproven i årskurs 9. Det blev det inte heller, utan allt rullade på som det skulle.

I Skellefteå och i Kungsbacka menar man att Skolverket borde ge tydligare riktlinjer om vad huvudmännen behöver göra för att säkerställa att skrivproven kan genomföras digitalt. När alla huvudmän måste skaffa sig en egen teknisk lösning, är det högst anmärkningsvärt att Skolverket inte kan ge tydliga svar på vad som ska göras om allt inte går som förväntat. Någon borde också sätta luppen på hur de olika provtjänsterna fungerade nationellt. Det är viktigt att erfarenheterna samlas in och kommer till användning, så att de misstag som har gjorts inte görs om, konstaterar man i de båda kommunerna.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Adam Palmquist, som har en bakgrund som lärare, är industridoktorand Institutionen för informationsteknologi på Högskolan i Skövde. Han forskar om gamification, det vill säga hur spelmekanismer kan användas för att öka motivation och engagemang inom områden och verksamheter som inte alls hör ihop med spel. Hit hör till exempel skolans undervisning.

Veckans tips

Lärarförbundet driver sedan några år tillbaka Lektionsbanken, en kostnadsfri tjänst där lärare kan dela med sig av lektionstips och andra idéer som kan komma till nytta i undervisningen. Just nu har man ungefär 950 lektionstips i olika ämnen, från förskoleklass till och med årskurs 9. Alla lektionstips granska av en lärare innan de läggs ut

Nu har Lärarförbundet startat Förskolebanken, där förskollärares och barnskötare kan dela tips och idéer för yngre och äldre barn som är kopplade till förskolans nya läroplan. Ett av de senaste tipsen för yngre barn tar upp hur barn kan möta musik på sina egna villkor med hjälp av olika musikinstrument och appen Garageband. Ett aktuellt tips för lite äldre barn handlar om hur man kan träna källkritik genom att skapa en enkel green screen-studio.

Erfarenheter från vårens digitala nationella skrivprov i årskurs 9

Erfarenheter från vårens digitala nationella skrivprov i årskurs 9

I mars respektive april genomförde alla elever i årskurs 9 de digitala nationella skrivproven i svenska och engelska. RISE partners Kungsbacka, Lidingö och Skellefteå kommun delar med sig av sina erfarenheter och tankar kring det fortsatta arbetet med införandet av obligatoriska digitala nationella prov

2022 ska digitala nationella prov införas på grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Skolverket kommer då att ansvara för en nationell digital tjänst som skolorna ska använda för att genomföra proven. Fram till dess genomför Skolverket en försöksverksamhet på 100 skolor runt om i landet för att underlätta införandet. Det handlar bland annat om att undersöka hur arbetsrutinerna kring proven fungerar och att ta fram krav och riktlinjer för den digitala infrastrukturen.  

Digitala skrivprov obligatoriska från och med det här läsåret

Redan från och med det här läsåret är det obligatoriskt att skrivproven i de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9, i gymnasieskolan och på komvux genomförs digitalt. Provuppgifterna levereras precis som tidigare i pappersform, i förslutna paket, till skolorna några dagar innan provet. Elevernas texter ska avidentifieras och skrivas ut innan de rättas för att möjliggöra en likvärdig bedömning.

Eleverna kan skriva på dator, chromebook eller ipad, och deras uppsatser ska sparas och lagras digitalt på ett säkert sätt som uppfyller sekretesslagens och dataskyddsförordningens krav. Skrivytan, det vill säga det program eller den tjänst som eleverna använder som skrivverktyg, ska vara låst. Med andra ord ska de inte kunna komma åt webbläsaren eller tjänster och dokument som inte är kopplade till provet.

I de fall där hjälpmedel som stavningskontroll och ordböcker är tillåtna ska de finnas tillgängliga på elevernas enheter. Eftersom Skolverkets tjänst ännu inte är klar, ansvarar varje huvudman för att skrivproven kan genomföras digitalt.

Vägledning om hur skolorna ska göra för att uppfylla kraven

SKL har tillsammans med Skolverket och Swedish Edtech Industry tagit fram en vägledning för att underlätta för huvudmännen och deras skolor att uppfylla de olika krav som ställs. Huvudmännen kan antingen använda någon av de kommersiella lösningar för digitala prov som finns på marknaden eller ta fram en egen lösning. I vägledningen finns en lista över provtjänster som uppfyller kraven och det ges också förslag på hur kraven kan mötas på andra sätt beroende på om eleverna använder ipads, chromebooks, mac eller windows.

Kungsbacka började förbereda sig under senhösten

Åsa Blide Larsson

Under senhösten började man i Kungsbacka kommun titta närmare på vad som behövde göras för att kommunens skolor skulle kunna genomföra de nationella skrivproven i årskurs 9 digitalt, berättar Åsa Blide Larsson, enhetschef på Förvaltningen förskola och grundskola.

  – Vi utgick ifrån SKL:s vägledning, som verkligen är ett gediget material. Det enda problemet är egentligen att man bara ger rekommendationer, så det gällde att prova sig fram. Olika förslag på en intern lösning diskuterades och till sist bestämde vi oss för att välja en provtjänst från listan i vägledningen. Det verkade vara den enklaste vägen. Nästa steg blev att felsöka nätverken för att se till att de hade tillräcklig kapacitet samt att säkerställa att elevernas laptops och datorer var “fit for fight”.

Två av kommunens utvecklare använde under tre månader upp till 20% av sin arbetstid åt att kontrollera och se till att den digitala infrastrukturen skulle hålla måttet, tillägger Åsa Blide Larsson. I Kungsbacka finns fjorton grundskolor med klasser i senare år, och den totala elevkullen i årskurs 9 uppgår till drygt tusen elever.

I början av januari anordnades en workshop för all personal som har elever som ska skriva proven, säger Cecilia Hasselberg, som är utvecklare i Kungsbacka kommun. Inför detta tillfälle hade en informationssida skapats i kommunens intranät med information och utbildningsmaterial

– Workshopen visade att det fanns smågrejer som behövdes rättas till, så vi fick ägna tid åt att lösa olika administrativa problem med nätverk och mail. Vi uppmanade även lärarna att använda provtjänsten och att låta eleverna skriva testprov, för att de skulle bekanta sig med miljön. Det krävdes mycket arbete, både centralt och ute på skolorna, för att få till det inför provet.

Att gå igenom infrastrukturen och förbereda lärarna görs inte över en natt

Maria Hurtig

Skellefteå kommun använder också en provtjänst för att genomföra skrivprovet i årskurs 9 digitalt, säger Maria Hurtig, som är utvecklingsledare med inriktning mot digitalisering. Anledningen till detta är helt enkelt att man antog att det skulle krävas alltför mycket arbete att ordna det själva.

– I december började vi ta tag i förberedelserna på allvar. Det är ganska lång tid i förväg, men att gå igenom infrastrukturen och att se till att allt fungerar som det ska gör man inte på en natt. Det gäller att ha en bred planeringshorisont och ett nära och bra samarbete med it-avdelningen. Vi upptäckte en del brister i nätverket som hade kunnat ställa till med problem, så vi är glada över att vi såg till att ha god tid på oss.

En annan viktig del var förstås att se till lärarna hade tillräcklig kunskap om hur proven skulle genomföras och hur provtjänsten fungerar. Skellefteå kommun tog fram utbildningsmaterial och anordnade webbinarier som gick igenom allt på ett klart och tydligt sätt. Vi såg även till att skapa ett supportsystem som kan ge hjälp och stöd om det uppstår problem under provet, säger Maria Hurtig.

  – Det är viktigt att se till att ha stödpersoner på skolorna som kan hjälpa till och att ha några som kan ringa till supporten om tekniken strular. I våra instruktionsbrev inför provet gav vi för säkerhets skull instruktioner om att andra klasser inte får använda videoredigering eller göra något annat som påverkar kapaciteten i nätverket. Allt som gäller rutiner och tekniska frågor kring provet och provtjänsten har vi informerat om på bred front.

Digitala prov är redan en del av vardagen i Lidingö

Lidingö kommun formulerade för tre år sedan en vision om en genomgripande digitalisering av skolan som man nu genomför. Bland annat arbetar man med att skapa en medvetenhet om digitaliseringens betydelse bland beslutsfattare, skolledare, lärare och föräldrar. En stabil infrastruktur med ett väldimensionerat nätverk och system som underlättar undervisningen, till exempel single sign-on och G Suite, är en annan pusselbit. Ytterligare en är satsningen på Chromebook, som genomförts stegvis på alla skolor efter en pilotstudie 2016.

På Torsviks skola är digitala prov redan en del av vardagen, berättar rektor Sara Carlson.  

  – Vi lät eleverna skriva digitalt på det nationella skrivprovet även förra året. Det har redan varit möjligt i några år och det underlättar genomförandet betydligt. Både lärare och elever är vana vid att skriva prov digitalt, och de använder samma tilläggstjänst till G Suite som på det nationella skrivprovet. Så är det i hela kommunen. Det innebär en extra kostnad, men det tror jag ändå att det är värt eftersom det fungerar bra.

Hela processen kring nationella prov borde vara digital

Sara Carlson

Torsviks skola är en av Skolverkets 100 testskolor, och som en del av det arbetet har man nyligen genomfört LIKA. Det finns alltså en tydlig bild av hur ledning, infrastruktur, kompetens och användning ser ut på skolan och vad som behöver göras för att komma vidare. Skolverket har också informerat om vilka tekniska krav och andra förutsättningar som gäller under testperioden, säger Sara Carlson.

  – Alla lärare och elever använder sina chromebooks i undervisningen, så därför kände vi oss säkra på att det inte skulle bli några problem under skrivprovet i årskurs 9. Det blev det inte heller, utan allt rullade på som det skulle och provtjänsten fungerade utan problem.

Egentligen är det nog nästan enklare och ger färre problem att skriva nationella prov digitalt än att göra det på papper, menar Sara Carlson.

  – Vi slipper allt strul med pennvässare, suddgummi och annat som kan skapa oro i klassrummet. Men det är förstås mycket som ska säkras upp. Alla måste vara på plats 09:00 när provet startar, det ska vara ordning och reda och tekniken måste fungera. Vi har en it-tekniker på skolan som snabbt kan hjälpa till om det behövs, men vi är vana vid att arbeta digitalt och oroar oss inte för det. Vi oroar oss egentligen nog mer för att provet ska spridas i förväg. Det sker ju tyvärr nästan varje gång numera. Enda sättet att hindra det är att göra hela processen kring nationella prov helt digital.

Provtjänsten är den svaga länken

Kungsbacka och flera andra kommuner som använder samma provtjänst genomförde ett testprov tio dagar innan skrivprovet i svenska i mars. Testet föll väl ut och allt kändes tryggt, men trots det kraschade tjänsten när provet väl genomfördes. Ett mindre kaos uppstod på de flesta av kommunens skolor när elever inte kunde genomföra och lämna in sina texter som planerat. Det mesta löste sig ändå och i princip alla elever kunde lämna in digitalt. Kungsbacka bestämde sig därför för att fortsätta med tjänsten.

Vid det nationella skrivprovet i engelska i april fungerade det nästan till hundra procent, men det återstår fortfarande en del utmaningar, säger Cecilia Hasselberg.

  – Det är många bitar som ska fungera: nätet, elevernas datorer och ipads, provtjänsten, och så vidare. Med andra ord räcker det med lite krångel någonstans för att det inte ska gå som det är tänkt. Många skolor i Kungsbacka använder ipads, och de elever som har en sådan drabbades i högre grad av problemen i mars än de som har en laptop. Den digitala kompetensen bland lärare och elever varierar ganska mycket, vilket kan bidra till att det blir besvärligt när det uppstår tekniska problem.

I Skellefteå skrev nästan 800 elever det nationella skrivprovet i mars, och det gick alldeles utmärkt, säger Maria Hurtig.

  – Jag tror att det främsta skälet till att allt gick vägen var att vi hade förberett oss väldigt noggrant. Det enda som vi egentligen inte hade någon kontroll över var den provtjänst som vi använder. Därför kontaktade vi dem tidigt för att se till att vi hade den senaste versionen av programvaran och att allt var som det skulle. Företaget tog sin uppgift på allvar och delade med sig av tips och tricks som gjorde det lättare. En bra dialog med leverantören är en viktig del av förberedelsearbetet som inte får glömmas bort.

Kungsbacka följer upp och arbetar vidare

I Kungsbacka finns det förstås en viss besvikelse över att inte allt fungerade i mars, men många är också glada över att det mesta trots allt fungerade och att förberedelserna var omsorgsfullt planerade, påpekar Åsa Blide Larsson.

  – Vi har följt upp det som hände och analyserat vad vi behöver göra framöver. En viktig slutsats är att vi behöver påskynda ett sedan tidigare planerat skifte till laptop för elever i grundskolans senare år.

Cecilia Hasselberg

Det är förstås aldrig bra när elever drabbas, tillägger Cecilia Hasselberg. Man kan nästan ta på stämningen ute på skolorna när det är nationellt prov. När den här typen av problem inträffar skapar det mycket oro, inte minst bland elever med behov av särskilt stöd.

  – Hela situationen när det blinkar error, skrivytan blir vit och eleverna oroar sig över om texten är raderad och får fortsätta skriva för hand, är förstås oacceptabel. Nu tror jag ändå att vi kommer att landa väl, men det blev en betydligt sämre start än vad vi hade förväntat oss.

Skolverket borde ge tydligare riktlinjer

När digitala nationella prov blir obligatoriska, sätter det press på organisationen och på medarbetarna, menar Maria Hurtig.

  – Det blir en helt annan nivå på kraven när alla lärare i svenska och engelska i årskurs 9 måste göra det här. Men jag tycker att det fungerade bra. Vi skickade ut en enkät efter provet i mars, och då fick vi ett mycket gott betyg: 6.36 på en sjugradig skala. Lärarna kände sig väl förberedda, nätet fungerade och de problem som uppstod gick att hantera. Jag tror inte att vi kunde ha gjort det bättre än vad vi gjorde och vi vilar tryggt i det.

Det är dock ett problem att Skolverket inte kan ge tydligare riktlinjer om vad huvudmännen behöver göra för att säkerställa att skrivproven kan genomföras digitalt, tillägger Maria Hurtig.

– När Skolverket ställer tekniska krav, måste man kunna ge tydlig vägledning om vad man ska göra om det går åt skogen. Vi hade samtal med Skolverket om vad vi skulle göra om vi får tekniska problem och hur en plan b skulle kunna se ut. Men de kunde bara ge allmänna och ganska otydliga råd. Det behövs bättre besked om vad som ska göras om tekniken kraschar. Annars blir provet inte likvärdigt.

Cecilia Hasselberg instämmer i att det är ett problem som måste tas på allvar. När alla huvudmän måste skaffa sig en egen lösning, är det högst anmärkningsvärt att Skolverket inte kan ge tydliga svar på vad som ska göras om allt inte går som förväntat, menar hon.

  – Det behövs konkreta råd om vad som är okej att göra. Någon borde också sätta luppen på hur de olika provtjänsterna fungerade nationellt. Hur såg det egentligen ut våren 2019 när de första digitala skrivproven skrevs? Vad fungerade? Vad fungerade inte? Vad beror det på? Det är viktigt att erfarenheterna samlas in och kommer till användning, så att de misstag som har gjorts inte görs om.

Veckans spaning: Digital övervakning för att motverka fusk och en federal satsning på skolans digitalisering i Tyskland

Veckans spaning: Digital övervakning för att motverka fusk och en federal satsning på skolans digitalisering i Tyskland

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den digitale prøvevagt

I Danmark är de centrala skriftliga ämnesproven på gymnasiet i slutet av läsåret numera digitala. Eleverna hämtar och lämnar in sina provuppgifter på webbplatsen Netprøver, som drivs av utbildningsdepartementet. De externa bedömarna får tillgång till elevernas svar i Netprøver, och här registrerar de också betyget.

Eleverna har tillgång till Internet när de skriver proven, men de får inte använda nätet till något annat än Netprøver, om det inte uttryckligen sägs. Till skillnad från i Norge ska eleverna alltså i regel inte inte använda nätet som resurs när de skriver provet. För det mesta används det enbart för att underlätta administrationen.

Risken för fusk är ett vanligt diskussionsämne, eftersom det anses omöjligt för provvakterna att hålla öga på vad alla elever gör på sina datorer. Efter de digitala ämnesproven i juni 2017, när de använts i skarpt läge första gången, genomfördes en enkät om fusk bland provvakter och externa bedömare. Enkäten visar att det finns misstankar om att några elever fuskar under provet genom att söka på nätet eller kommunicera med andra, men de tror inte att det är något stort problem. Provvakterna tror i genomsnitt att knappt 3% av eleverna fuskar, medan de externa bedömarna menar att det rör sig om drygt 5%.

Efter förra årets prov genomfördes en enkät om fusk bland eleverna, som nyligen publicerades. Här säger knappt 4% av eleverna att de fuskade när de skrev proven. På frågan om lämpliga åtgärder för att motverka fusk, är de vanligaste svaren digital övervakning eller spärrar mot vissa webbplatser och sociala medier.

I december 2017 bestämdes att utbildningsdepartementet ska ta fram ett verktyg – Den digitale prøvevagt – som övervakar elevernas dator- och nätanvändning under proven. Det rör sig om ett program för Windows och Mac OS, som eleverna ska ha installerat på sina datorer när de skriver ämnesproven. Programmet är integrerat med Netprøver och är obligatoriskt att använda. Det finns en funktion som gör det möjligt för provvakterna att kontrollera att alla elever verkligen har startat programmet.

Den digitale prøvevagt aktiveras när provet startar, och tar skärmdumpar av varje elevs skärm under tiden som de skriver provet. Programmet övervakar också vilka program som används och vilka webbplatser som besöks. Alla data skickas vidare till Netprøver och lagras på servrar hos Amazon på Irland. Misstänkta handlingar markeras under provets gång och kan ses direkt av provvakterna. De samlas också i en översikt som båda kan nås under och efter provet.

Elever har påpekat integritetsriskerna med den här typen av övervakning, och menar att programmet samlar in mer än vad utbildningsdepartementet säger. Datasäkerhetsexperter har också instämt i kritiken och menar att manuell övervakning och stickprovskontroll är en bättre lösning. 1 mars arrangerades ett möte med tre elevorganisationer på utbildningsdepartementet, och efteråt medgav departementet att det finns fel i programmet som ska rättas till.

8 mars genomfördes en stor test där 8 000 elever skrev prov och använde Den digitale prøvvagt. Testet visade att programmet har kapacitetsbrister och andra typer av tekniska svagheter som måste rättas till innan det kan användas skarpt. Tanken var att programmet skulle användas vid proven i juni, men så kommer det inte att bli.

Häromdagen meddelade det danska utbildningsdepartementet att skolor som vill använda något annat övervakningssystem under årets prov kan få ekonomiskt stöd för att göra detta. Skolorna kan även få hjälp med att välja bland de olika system som finns på marknaden, om det behövs. Utbildningsdepartementet säger att de på det här sättet vill ge stöd till skolorna i kampen mot fusk. Test av andra system kan också ge kunskap och erfarenheter som kan komma till användning i den fortsatta utvecklingen av Den digitale prøvevagt.

Digitalpakt Schule

En nationell satsning på skolans digitalisering har varit på gång i Tyskland sedan 2016. Då lanserade förbundsregeringen en federal strategi och öppnade för ett samarbete mellan de 16 delstaterna för att få en samlad utveckling i hela landet. Några månader senare enades delstaternas utbildningsministrar om vad som behöver göras. Den digitala infrastrukturen måste byggas ut och delstaternas läroplaner behöver anpassas bättre till de förändringar som pågår i samhället. Detta kräver att lärarutbildningarna förändras, att det satsas på fortbildning och att tillgången till digitala läromedel underlättas.

Beslutet har dröjts eftersom det krävs en grundlagsändring för att få till stånd den här typen av federalt samarbete. Men nu har de politiska kvarnarna malt färdigt och 15 mars godkändes DigitalPakt Schule i förbundsrådet

Överenskommelsen innebär att totalt 5.5 miljarder euro satsas på uppbyggnaden av en digital infrastruktur i de tyska skolorna. Förbundsregeringen står för nästan hela finansieringen av infrastrukturen. Lärarfortbildningen, förändring av läroplanerna och utvecklingen av undervisningen är delstaternas ansvar.

Pengarna kommer inte att komma skolorna tillgodo utan vidare, utan det behövs en tydlig pedagogisk plan som också rymmer tekniska förutsättningar och satsningar på kompetensutveckling. Skolorna ska ansöka om medel i sin egen delstat, och ansökan beviljas om kraven uppfylls.

I överenskommelsen betonas att pedagogiken ska komma i första rummet och att tekniken i sig inte är någon lösning. Digitaliseringens pedagogiska möjligheter lyfts fram, samtidigt som det tydligt sägs att lärande är en process som sker i mötet mellan människor, mellan lärare och elever.

Målet med överenskommelsen är att börja lägga en stabil grund för den fortsatta digitaliseringen och skolutvecklingen i Tyskland.

Veckans tips

Forskare vid UCL Knowledge Lab på University College London har länge undersökt hur datorspel kan ge elever nya sätt att se på litterära klassiker. Med spelverktyget Missionmaker kan elever skapa datorspel som bland annat ger en fördjupad förståelse av berättarstruktur, perspektiv och hur de olika karaktärerna framställs.

Tidigare har Andrew Burn och hans kollegor gjort en variant av Missionmaker för Beowulf, och nu är det dags för Shakespeares Macbeth. I samband med lanseringen arrangeras en tävling för brittiska skolor för att få en bättre bild av hur verktyget kan användas i undervisningen. Forskarna är förstås medvetna om pedagogikens betydelse och har därför tagit fram en lärarhandledning som kan ge hjälp och vägledning

Det pågår också en hel andra intressanta aktiviteter på The DARE Collaborative på UCL Knowledge Lab, som arbetar med att koppla samman kulturarv, digitala medier och pedagogik.