Etikett: Digital kompetens

Spaningen Podd 030: En skola på vetenskaplig grund, digitalt kompetenslyft i Danmark samt en forskarintervju med Eva Svensson

Spaningen Podd 030: En skola på vetenskaplig grund, digitalt kompetenslyft i Danmark samt en forskarintervju med Eva Svensson

Den här veckan börjar vi med en ny forskningsrapport som tar upp viktiga aspekter av hur de praktiska förutsättningarna för en skola på vetenskaplig grund faktiskt ser ut. Efter det går vi vidare med Danmarks handlingsplan för ett digitalt lyft på de högre utbildningarna och därefter presenteras den första forskarintervjun från förra årets Learning Forum. Allra sist kommer veckans tips!

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden Spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: En skola på vetenskaplig grund, digitalt kompetenslyft i Danmark samt en forskarintervju med Eva Svensson

Veckans spaning: En skola på vetenskaplig grund, digitalt kompetenslyft i Danmark samt en forskarintervju med Eva Svensson

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Bristande förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund

Skollagen säger att skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med andra ord ska lärares arbete baseras på forskning och den skolutveckling som bedrivs ska genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt. Det innebär att det finns ett behov av en större och bättre samverkan mellan skolan och den akademiska forskarvärlden. Praktiknära forskning är en viktig väg för forskare och lärare att tillsammans utveckla undervisningen och förbättra elevernas måluppfyllelse.

Universiteten i Göteborg, Karlstad, Uppsala och Umeå leder sedan 2017, på uppdrag av regeringen, arbetet med att skapa samverkansmodeller och formulera avtal kring praktiknära forskning som ska vara hållbara på längre sikt. Satsningen kallas ULF, som är en bokstavsförkortning av det längre namnet Utbildning, lärande och forskning, och pågår till 2021. Inspirationen kommer från ALF-avtalet inom sjukvården, som gör det möjligt för läkare att förena kliniskt arbete med forskning och som öppnar upp för läkarstuderande att praktisera i miljöer där det bedrivs klinisk forskning.

Skolan och forskarvärlden måste skapa de förutsättningar som behövs för att forskare och lärare ska kunna samverka kring forsknings- och utvecklingsarbete i sin vardag. För skolans del betyder det att det måste finnas en infrastruktur för lärares kollegiala samarbete, där man delar med sig av kunskaper och erfarenheter kring planering och efterarbete av undervisningen. Utan en organiserad samverkan bland lärare ute på skolorna, blir det svårt att skapa professionella lärgemenskaper tillsammans med forskare.

I en enkätstudie bland 2 200 lärare i grund- och gymnasieskolan, som kom i början av förra veckan, framgår att det på många skolor finns stora brister inom det här området. Studien genomfördes inom ramen för ULF av fyra forskare vid Karlstads universitet tillsammans med medarbetare på statistikmyndigheten SCB.

De flesta lärare uppger att det inte finns någon organiserad tid för kollegial samverkan kring undervisning på sin skola. En majoritet menar också att de inte har någon möjlighet att arbeta systematiskt med att kartlägga och följa upp elevers resultat eller att prova olika pedagogiska och didaktiska modeller som kan utveckla undervisningen.

I stort sett alla lärare har tillgång till digitala lärplattformar, men de används inte i någon större utsträckning som verktyg i planering och efterarbete av undervisningen. Detta är ett av delmålen i den nationella strategin för skolans digitalisering, så här återstår mycket att göra. Fördelarna som digitaliseringen skapar ska tas tillvara för att underlätta och effektivisera det dagliga arbetet.

De brister som studien visar måste tas med i ULF:s fortsatta arbete med att ta fram fungerande modeller för samverkan mellan skolan och forskarvärlden, konstaterar de fyra forskarna. Det är en viktig förutsättning för att kunna förverkliga en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Digitalt kompetenslyft på gång på högre utbildningar i Danmark

I tisdags lade den danska regeringen fram en handlingsplan för att stärka teknologiförståelse, digital kompetens och digitalt lärande på de högre utbildningarna. Här slår man fast att alla studerande, oavsett utbildning, behöver lära sig att förstå och förhålla sig konstruktivt och kritiskt till den digitala utvecklingen inom sina utbildningsområden. Det är absolut nödvändigt i en värld som blir alltmer digitaliserad. Inte minst är det viktigt på lärarutbildningen

I januari förra året presenterade regeringen en nationell strategi för den digitala teknikutvecklingen, där man betonar värdet av att hela utbildningssystemet stimulerar de studerandes teknikintresse och utvecklar deras digitala kompetens. Det är positivt för samhällsutvecklingen, menar man. För grundskolans del resulterade det i en satsning på försök med undervisning i teknologiförståelse, och nu är det alltså dags för de högre utbildningarna

För att undervisningen ska kunna utveckla de studerandes digitala kompetens, måste naturligtvis de som undervisar på universitet och andra högre utbildningar ha en genomgripande förståelse av vad det handlar om. De ska också kunna använda it och digitala medier på sätt som höjer kvaliteten på undervisningen och ökar de studerandes lärande. Regeringen satsar på fleråriga kompetenslyft som ska göra detta möjligt. Man kommer också att föra en dialog med utbildningsanordnarna om att kräva digital kompetens av de som undervisar på deras utbildningar.

Det är viktigt att sprida kunskap och erfarenhet om vilka arbetssätt och metoder som fungerar i undervisningen. Därför anslår regeringen medel till uppbyggnaden av ett nationellt kunskapscenter i Danmark som ska arbeta med detta. Man satsar också på en rad andra aktiviteter som främjar samarbete och kunskapsdelning, bland annat konferenser, workshops och nätverk. Det gäller också att ta bort allt som lägger hinder i vägen för digitaliseringen av de högre utbildningarna. Hit hör bland annat examensreglerna och upphovsrätten.

Första forskarintervjun från Learning Forum

På Learning Forum i Göteborg förra året videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmste månaderna kommer det att publiceras minst en film i veckan på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs även ut på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text

Först ut är Eva Svensson, som  är grundskollärare i årskurs 4-9 i Helsingborg och kommunlicentiand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Hon arbetar med en studie av lärare som använder Google Classroom för vetenskapskommunikation och för att utveckla elevernas naturvetenskapliga allmänbildning. Syftet är att analysera hur lärare använder digitala resurser och verktyg i sin undervisning, varför de gör det och på vilka sätt det påverkar elevers lärande och samverkan mellan lärare

Veckans tips

Linnéuniversitetet driver tillsammans med SKL, Soundtrap och Academy of Music and Business projektet Make Music Matter, som precis har dragit igång. Syftet är både att ge elever möjlighet att skapa musik med digitala verktyg och att ge musiklärare kompetensutveckling som kan öppna nya vägar för deras undervisning.

Make Music Matter handlar om att arbeta med musik som uttrycksform och kommunikationsmedel med hjälp av digitala verktyg och att utveckla ett förhållningssätt bland eleverna som främjar entreprenörskap. Tanken är att skapa lärmiljöer som upplevs som autentiska och inspirerande, att förkorta vägen till musikaliskt skapande och att ge en inblick i hur det musikaliska entreprenörskapet ser ut och fungerar.

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Eva Svensson

Forskarintervjuer från Learning Forum 2018: Eva Svensson

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Först ut är Eva Svensson, som  är grundskollärare i årskurs 4-9 i Helsingborg och kommunlicentiand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskning sker inom ramen för forskarskolan Communicate science in school, som riktar sig till förskollärare och lärare i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Det rör sig om en studie av lärare som använder Google Classroom för vetenskapskommunikation och för att utveckla elevernas naturvetenskapliga allmänbildning.

Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av 17 grundskollärare i årskurs 4-9 som anses duktiga på att använda Google Classroom i sin undervisning och som känner sig säkra på de tekniska och didaktiska möjligheter som plattformen ger. Syftet är att analysera hur lärare använder digitala resurser och verktyg i sin undervisning, varför de gör det och på vilka sätt det påverkar elevers lärande och samverkan mellan lärare.

Eva Svensson konstaterar att det är viktigt att förstå hur lärare lär sig att använda digitala tjänster i sin undervisning, eftersom det är ett viktigt steg på vägen mot en undervisning som verkligen drar nytta av digitaliseringen för att utveckla elevernas lärande. Intervjuerna visar att lärare inte enbart lär sig av sina kollegor på skolan, utan också använder det utvidgade kollegiet på nätet för att ta del av erfarenheter och få nya kunskaper och perspektiv. De använder sociala medier, håller sig uppdaterade och hämtar in tips från alla möjliga håll.

Digitala resurser som Google Classroom är inte bara kommunikationsverktyg. De kan också gynna samarbete mellan elever, synliggöra deras lärande, låta deras röster komma fram och ge dem större makt över sitt lärande. Detta kan lärare inte kan lära sig genom traditionell kompetensutveckling, menar Eva Svensson. Det måste ske på andra sätt.

Google Classroom och andra digitala resurser som används i undervisningen befinner sig i ständig förändring. Det innebär att lärare hela tiden måste lära om, lära nytt och följa med i utvecklingen. Denna pågående förändring kommer att få konsekvenser för synen på lärares kompetensutveckling i den digitaliserade skolan, säger Eva Svensson.

Spaningen Podd 029: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Spaningen Podd 029: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Den här veckan tar vi upp SELFIE Forum i Madrid, ett nytt FoU-program om fjärr- och distansundervisning och Skolverkets nya programmeringskurs för lärare. Allra sist rundar vi av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Veckans spaning: SELFIE Forum, Digitala lärmiljöer och Att programmera

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

SELFIE Forum

4-5 april samlades 180 inbjudna deltagare från hela Europa på konferensen SELFIE Forum i Madrid. Såväl beslutsfattare och departmentstjänstemän som forskare, skolledare, lärare och elever deltog. Syftet med konferensen var att diskutera och byta erfarenheter kring självskattningsverktyget SELFIE, som utvecklats av EU:s forskningscenter JRC och som lanserades 25 oktober förra året. Det är tillgängligt på samtliga 24 officiella EU-språk, däribland svenska.

SELFIE står för Self-reflection tool for digitally capable schools och kan jämföras med självskattningsverktyget LIKA, som tagits fram av SKL. Med hjälp av det webbaserade verktyget är det möjligt att se hur det går med skolans digitalisering, vad som fungerar och var man behöver satsa mer. De områden som täcks in är desamma som de sju nyckelelementen i DigCompOrg, EU-kommissionens ramverk för digitalt kompetenta utbildningsorganisationer.

I SELFIE deltar både skolledare, lärare och elever i självskattningen, och all datainsamling är anonym. Verktyget är tillgängligt för alla medlemsländer och tanken är att den aggregerade datan ska ge en samlad bild av det pågående arbetet med skolans digitalisering i hela EU. SELFIE är en av elva punkter i den digitala handlingsplan för skolan som EU-kommissionen presenterade i början av förra året. En regelbunden analys av läget och ett strategiskt uppföljningsarbete kan hjälpa Europas skolsystem att hantera digitaliseringen på ett bra sätt

PÅ SELFIE Forum konstaterades att medlemsländerna behöver samarbeta för att möta de stora utmaningar som skolan står inför. Det är det bästa sättet att skapa en stark och hållbar utveckling. Spridning av goda erfarenheter är en central del av det arbetet och här kan SELFIE fungera som ett hjälpmedel för att skapa kollektiv kunskap. Deltagare från Italien pekade på behovet av att arbeta med nätverk, regionalt, lokalt, nationellt och över hela Europa, för att göra skolorna medvetna om nyttan och värdet med SELFIE.

Självskattning är bara det första steget. Det allra viktigaste är de steg som följer närmast efter: att fram en konkret handlingsplan, att genomföra den i praktiken och att sedan följa upp den. För att underlätta detta har INTEF i Spanien tagit fram en kostnadsfri MOOC som är öppen för alla intresserade: Digitally Competent Educational Organisations. MOOC:en är på engelska och pågår från 16 april till 28 maj.

Digitala lärmiljöer

I början av förra veckan lanserade det oberoende forskningsinstitutet Ifous det treåriga FoU-programmet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr-och distansundervisning.

Tillsammans med sju svenska skolhuvudmän och Ålands landskapsregering ska Ifous undersöka hur möjligheterna att undervisa över nätet kan användas på bästa sätt i skolan. Det nya programmet bygger vidare på Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever, som Ifous drev 2016-17 tillsammans med RISE och Umeå universitet.

Charlotta Hilli, som är universitetslärare på Åbo Akademi, är forskningsansvarig. Hon disputerade i september 2016 på avhandlingen Virtuellt lärande på distans, som analyserar gymnasieelevers erfarenheter av att lära i en virtuell miljö och även lyfter fram främjande och hämmande faktorer.

Forsknings- och utvecklingsarbetet kommer att genomföras i ett tätt samarbete med grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningar. Tillsammans med lärare och elever ska forskarna ta fram, tillämpa och utvärdera olika arbetssätt och metoder som kan användas i fjärr- och distansundervisning. Kanske kan det här vara ett sätt att hantera lärarbristen, som ju är en av skolans största utmaningar under de kommande åren.

Att programmera

Häromdagen tog Spaningen upp Skolverkets nya webbaserade kurs Att programmera, som Niklas Carlborg och Marcus Tyrén på RISE ICT har varit med och utvecklat. Den primära målgruppen är lärare som undervisar i matematik och teknik i årskurs 4 till 9 och på gymnasiet, men alla intresserade lärare är välkomna att anmäla sig.

Att programmera inleds med en introduktion som beskriver och förklarar viktiga koncept och begrepp. Därefter följer tre olika spår: Det första spåret handlar om det blockbaserade programspråket Scratch. Det andra spåret, som utvecklats av Niklas Carlborg och Marcus Tyrén, handlar om micro:bit, en enkel enkortsdator utan eget operativsystem som kan styra och samverka med elektronik och allt annat som leder ström. Micro:bit kan både programmeras med blockbaserade och textbaserade programspråk som exempelvis Python. Det tredje spåret tar upp grunderna i Python.

Tidigare har det riktats en del kritik mot att kurser i programmering framför allt handlar om matematik. I läroplanen är det ju fler ämnen som lyfts fram, till exempel teknik. Därför är ett av målen med den här kursen att inspirera tekniklärare att komma igång och att koppla programmering till vardagen.

Veckans tips

Memme Chatfield, som är skolbibliotekarie på Årstaskolan, har tillsammans med Ann-Charlotte Måned, skolbibliotekarie på Enskede skola, skapat MIKportalen, en webbplats som ska hjälpa lärare och skolbibliotekarier att utveckla grundskoleelevers medie- och informationskunnighet. MIKportalen är uppbyggd årskursvis efter läroplanens mål och progression kring informationssökning, källkritik, digitala verktyg och säker kommunikation genom hela grundskolan.

Det rör sig inte om ett läromedel, utan det handlar om att presentera tankar och idéer kring hur man kan arbeta med medie- och informationskunnighet i klassrummet och på skolbiblioteket.

MIKportalen använder Creative Commons-licensen CC-BY-SA. Med andra ord får allt material användas och spridas så länge upphovsmannen anges. Om materialet utvecklas vidare, vilket är tillåtet enligt licensen, måste det göras tillgängligt på samma villkor.

Spaningen Podd 028: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Spaningen Podd 028: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Den här veckan börjar vi i England med strategin som både är tänkt att få fart på digitaliseringen i hela utbildningsområdet och att underlätta för edtech-företag att bedriva och utveckla sina verksamheter. Vi fortsätter till Danmark, där ett aktionsforskningsprojekt kring digital kompetens i undervisningen på gymnasiet börjar närma sig slutet. Vi rundar av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Veckans spaning: En strategi för edtech och digitalisering i England och ett danskt forskningsprojekt om undervisning i digital kompetens på gymnasiet

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Strategi för att stärka digitalisering och edtech i England

I augusti förra året konstaterade utbildningsminister Damian Hinds att det är hög tid att skolan och alla andra delar av utbildningsområdet i England verkligen börjar dra nytta av den digitala utecklingen. Han vände sig samtidigt till edtech-företagen, och menade att de nu har chansen att sätta igång en revolution. I onsdags var det dags för nästa steg: En strategi för att få fart på digitaliseringen och för att ge bättre förutsättningar för edtech-företagen att bedriva sina verksamheter. Totalt rör det sig om satsningar på ungefär 10 miljoner pund

En viktig del av satsningarna inom utbildningsområdet rör infrastrukturen. Alla skolor och utbildningsanordnare måste få tillgång till ett snabbt och stabilt bredband. Många har även behov av stöd för att genomdriva effektiva upphandlingar och för att hantera it-säkerheten.

Utbildningsdepartementet ska starta ett nätverk av skolor och högre utbildningar i England, där lärare undersöker olika tekniska lösningar och lär av varandras erfarenheter. Ett samarbete med Chartered College of Teaching har bland annat resulterat i en kostnadsfri nätbaserad kurs om pedagogik och edtech. Man stödjer även satsningen LendEd, som drivs av British Educational Suppliers Association. Den här satsningen gör det möjligt för skolor att låna och testa olika typer av hårdvara och program i praktiken innan det eventuellt fattas beslut om inköp.

Satsningarna på infrastruktur och kompetensutveckling kan underlätta för hela edtech-företagen, eftersom efterfrågan på deras produkter och tjänster förväntas öka. Här är det viktigt att det blir tydligt vilka typer av utmaningar som behöver lösas i skolan och på andra utbildningar. Utbildningsdepartementet ska även genomföra olika marknadsstimulerande åtgärder och underlätta för nystartade företag att få finansiering och andra typer av stöd.

En annan central tanke är att få igång ett mer strukturerat samarbete mellan utbildningsanordnarna och edtech-företagen för att få in digtaliseringen som ett naturligt inslag i vardagen. Det tänker departementet bland annat åstadkomma genom att anordna innovationstävlingar inom fem olika områden: administration, examination och bedömning, stöd i undervisningen, flexibel kompetensutveckling och livslångt lärande. Här menar man att en genomtänkt teknikanvändning både kan öka effektiviteten och öppna för helt nya möjligheter. Men det kräver att idéer och lösningar verkligen kan testas och undersökas i det dagliga arbetet.

Nästa steg blir att sätta samman Edtech Leadership Group med representanter från hela utbildningsområdet och från edtech-företagen. Genom ett mer strukturerat samarbete och med ett formellt avtal på plats innan årsskiftet, hoppas utbildningsdepartementet att den digitala utvecklingen ska få ett större genomslag på skolor och andra utbildningar i England.

Utvecklingen av danska gymnasieelevers digitala kompetenser

Att förbereda eleverna på de förutsättningar och krav som gäller i ett alltmer digitaliserat samhälle är en av grunderna i den danska gymnasiereformen 2016. Bland annat är det viktigt att kunna söka och förhålla sig kritiskt till information på nätet, att kunna samarbeta med andra för att lära och lösa problem och att själv kunna skapa och tillgängliggöra innehåll på nätet.

Styrelsen for it og læring på det danska utbildningsdepartementet gav 2017 stöd åt aktionsforskningsprojektet DiDaK – Digital Dannelse og Kompetenceudvikling – som nu är på väg att avslutas. Projektet har letts av Christian Dalsgaard Center for Undervisningsudvikling og Digitale Medier på Århus universitet. Han har tillsammans med sina kollegor och ämneslärare på fem gymnasieskolor tittat närmare på vad eleverna behöver lära sig.

Digital kompetens har i det här fallet delats in i fyra kompetensområden för att lättare synliggöra vad som är viktigt att eleverna lär sig. Det finns fyra korta filmer där Christian Dalsgaard ger en inblick i vart och ett av kompetensområdena.

Ett kompetensområde är operationell kompetens, alltså att kunna använda olika digitala verktyg som ett stöd för sitt eget tänkande och lärande, alltifrån kalkylark till sökmotorer. Eleverna behöver också ha en grundläggande förståelse för hur tekniken fungerar för att kunna använda en kritiskt och för att kunna hantera personlig integritet och säkerhet.

Informationskompetenser är ett annat område. Här handlar det om att kunna använda Internet som en lärresurs och för att lösa problem som de ställs inför i olika ämnen. Det förutsätter bland annat ämneskunskaper, så att eleverna kan formulera bra sökningar och förstå sökresultaten. Men det är också avgörande att kunna lägga upp sökstrategier som gör det möjligt att lösa problemen.

Ett tredje område är deltagarkompetenser, det vill säga att kunna samarbeta med andra över nätet, i och utanför klassrummet, för att lösa problem och för att bygga gemensam kunskap. Det handlar om att möta och att kunna föra en konstruktiv dialog med personer från andra kulturer, med andra perspektiv och värderingar. Här gäller det att förstå och respektera varandra på ett mer principiellt plan och att kunna skriva tillsammans, att kunna korrigera, ge förslag till förbättringar, och så vidare. Det finns mängder av gemenskaper på nätet som kan fungera som viktiga lärresurser, men eleverna behöver lära sig att förstå och hantera dem för att kunna dra nytta av möjligheterna.

Ett fjärde område handlar om att själv kunna producera innehåll i olika genrer och medieformat. I grund och botten handlar det om att kunna läsa och skriva, men nu räcker det inte längre med skriven text. Bild, ljud och film är viktiga uttrycksformer som eleverna måste kunna hantera både som producent och som konsument. Även här är det avgörande att kunna samarbeta med andra, att kunna korrigera och ge konstruktiva förslag. Det gäller både när man gör en film tillsammans eller när man till exempel bidrar till artiklar på Wikipedia.

Projektet kommer inte med några färdiga lösningar på hur undervisningen ska se ut. Forskare och lärare har preliminärt identifierat tolv problem och visat hur de kan lösas rent principiellt. Till exempel visade det sig att elever ofta har lätt för att hitta svar på frågor på nätet, men att de i regel stöter på problem när de ska arbeta mer metodiskt med informationssökning för att lösa ett problem. Därför är det viktigt att lärare utformar uppgifter som kräver att eleverna tränar sig i att tänka strategiskt för att lösa problemet. Hur det ska gå till i praktiken beror både på ämnet och på andra förutsättningar.

Lärare måste själva prova sig fram och se vad som fungerar i deras situation. Forskarnas förhoppning är att de tolv problemen och de principiella lösningarna ska fungera som inspiration och göra det lättare att skapa arbetssätt som fungerar.

Veckans tips

Från 29 april till 12 juni anordnar European Schoolnet Academy MOOC-kursen Social media Literacy for Change. Den vänder sig till lärare och skolledare i hela Europa och är en del av ett ettårigt projekt med samma namn som drivs av Europeiska Skoldatanätets Future Classroom Lab. Den kan också ses som ett viktigt komplement till European Media Literacy Week, som arrangerades för första gången i slutet av mars.

Syftet med projektet och kursen är att göra det möjligt för skolpersonal och elever att förstå och dra nytta av de möjligheter till interkulturella möten, samhällsengagemang, lärande och personlig utveckling som sociala medier skapar.

En viktig del av kursen består i att lärare och skolledare ska skapa en strategi för sin skola som både hanterar risker och möjligheter. Det gör det möjligt att lägga grunden för en användning av sociala medier som kan hjälpa eleverna att utveckla kunskaper och förmågor som är avgörande i ett digitalt och globalt samhälle.

Spaningen Podd 026: Förslaget till nationell handlingsplan i Sverige och arbetet med nya läroplaner i Norge

Spaningen Podd 026: Förslaget till nationell handlingsplan i Sverige och arbetet med nya läroplaner i Norge

Vi börjar med en sammanfattning av det samtal om förslaget till nationell handlingsplan för skolans digitalisering som Spaningen nyligen publicerat. Därefter tar vi en titt på förslaget till nya läroplaner i Norge. Till sist kommer som vanligt veckans tips, som tar upp en intressant pilotsatsning på digitala läromedel i Danmark.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: Förslaget till nationell handlingsplan i Sverige och arbetet med nya läroplaner i Norge

Veckans spaning: Förslaget till nationell handlingsplan i Sverige och arbetet med nya läroplaner i Norge

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Veckans spaning inleds med en sammanfattning av det samtal om förslaget till nationell handlingsplan för skolans digitalisering som Spaningen nyligen publicerat. Därefter blir det en kort belysning av förslaget till nya läroplaner i Norge. Till sist kommer som vanligt veckans tips, som tar upp en intressant pilotsatsning på digitala läromedel i Danmark.

Nationell handlingsplan för skolans digitalisering

18 mars presenterade SKL ett förslag till nationell handlingsplan för skolans digitalisering. Nyligen publicerade Spaningen ett samtal med Annika Agélii Genlott, projektansvarig på SKL, samt representanter för två kommunala och två fristående skolhuvudmän.

Förslaget bygger på en nulägesanalys och en beskrivning av de behov som finns hos huvudmännen, berättar Annika Agélii Genlott, projektansvarig för handlingsplanen på SKL. Arbetet bygger på en öppen och bred samverkan mellan skola, forskning, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle.

Förslaget till handlingsplan rekommenderar arton nationella initiativ och aktiviteter som är kopplade till de tre fokusområdena: digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

I förslaget rekommenderas att Skolverket ges det övergripande ansvaret för att samordna det statliga arbetet med skolans digitalisering. Det sägs också att regeringen och SKL behöver teckna en bred och långsiktig överenskommelse för att se till att alla grundläggande förutsättningar faller på plats i hela landet.

Det är rätt och rimligt att Skolverket ges huvudansvaret för att hålla samman och leda statens arbete, konstaterar Per Wikström, som är chef för Digitalisering och innovation på grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad. För att det ska bli möjligt för alla att nå fram till målen i strategin, är det nödvändigt att samordna och styra hela arbetet på ett bra sätt, så att alla rör sig i samma riktning.

I förslaget till handlingsplan rekommenderas att Skolverket ges ett breddat och förstärkt ansvar att arbeta vidare med kompetensutvecklingsinsatser. Per Kassman, digitaliseringsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse, menar att det är en bra idé. Kompetensutveckling är en avgörande förutsättning för att vi ska lyckas med digitaliseringen och Skolverket har redan visat vägen på ett bra sätt. Det är också nödvändigt att det finns en tillräcklig kunskap på alla nivåer i skolan om vad digitaliseringen faktiskt handlar om, tillägger han

Det allra viktigaste är sannolikt att satsa på en höjning av kompetensen på den beslutande nivån bland huvudmännen, anser Viveca Dahl, utbildningschef i Lunds kommun. Deras kunskapsnivå måste höjas, annars finns det risk för att de väljer bort digitaliseringen när budgeten behöver minskas.

Infrastrukturfrågorna får naturligtvis inte heller glömmas bort. Förslaget pekar bland annat på behovet av att samordna standardiseringsarbetet och att ta fram gemensamma tjänster som gör det enkelt och säkert att komma åt och använda digitala lärresurser i undervisningen. Per Wikström menar att det arbete som Skolfederation bedriver kring teknisk standardisering är väldigt viktigt. Fast här skulle det även behövas en sammanhållen innehållstjänst för alla skolor och en smidigare licenslösning än idag, menar han.

Förslaget innehåller även en rekommendation om ett nationellt initiativ kring systematisk datainsamling som kan underlätta uppföljningen av skolans digitalisering. Det välkomnas av Ellen Lindqvist, skolchef på NTI Gymnasiet. Datadriven utveckling hjälper oss att dra slutsatser om vad som fungerar och vad vi faktiskt vet istället för det vi tror oss veta. Då kan vi på allvar börja använda digitaliseringen som en hävstång  för att främja elevernas lärande. I det här sammanhanget är den praktiknära forskningen viktig. Därför menar hon att det är bra att behovet att främja samverkan mellan forskarvärlden och skolan lyfts fram i förslaget.

Viveca Dahl tillägger att det är viktigt att knyta tätare band mellan forskning och skola, men det kräver forskningsperspektiv som kan ge ett bättre underlag för den fortsatta pedagogiska utvecklingen. Idag har vi ett kluster av forskare som säger att skärmtiden ska begränsas och ett som säger att digitaliseringen enbart är positiv. Här behövs en forskning som kan se med fräscha ögon

Många har engagerat sig i arbetet med att ta fram ett förslag till handlingsplan och utvecklingsarbetet pågår redan hos en rad huvudmän, säger Annika Agélii Genlott. Men för att vi ska komma i mål, måste både staten och de nationella aktörer som berörs ta sitt ansvar.

Nu krävs det ett regeringsbeslut om handlingsplanen och en ny överenskommelse mellan SKL och regeringen för att alla bitar ska falla på plats och för att vi snabbt ska kunna komma igång. Det är en oerhörd styrka att det finns ett så starkt engagemang i det här arbetet. Men om det inte händer något, kommer väldigt många att bli besvikna och kanske även mista intresset för att engagera sig i de här frågorna.

Förslag till nya läroplaner i Norge

Norska utbildningsdepartementet arbetar just nu med att ta fram nya läroplaner för grundskolan och gymnasiet. De ska knyta ämnesinnehållet närmare elevernas vardag och undervisningen ska hjälpa eleverna att förstå och hantera ett digitalt samhälle i ständig förändring. Eleverna ska bli utforskande, reflekterande, kritiska och kreativa.

18 mars presenterades förslag på nya läroplaner som alla intresserade kan kommentera på nätet till och med 18 juni. I höst ska arbetet vara klart och från och med hösten 2020 ska de nya läroplanerna börja gälla.

Behovet av nya läroplaner hänger bland annat samman med att en nationell strategi för skolans digitalisering började gälla 2017. Strategin sträcker sig till 2021 och har tre nyckelord: framtid, förnyelse och digitalisering. Målet är både att säkerställa att eleverna utvecklar den digitala kompetens som de behöver för att klara sig i samhället och att se till att it och digitala medier används på bästa sätt för att stärka elevernas lärande. Året innan fastställdes nya ramar för lärarutbildningen. Alla blivande lärare ska utveckla den digitala kompetens som läraryrket kräver. Yrkesverksamma lärare ska få kompetensutveckling så att de kan uppfylla kraven

Ett centralt mål är att göra en klarare koppling mellan läroplanens värdegrund och ämnesplanerna och att skapa ett mer tydligt sammanhang inom och mellan olika ämnen. Ett annat uttalat mål är att satsa på fördjupat lärande och att utveckla elevernas förståelse av bärande begrepp och metoder. Det förutsätter att ämnesinnehållet minskar och att undervisningen istället lägger större vikt vid kärninnehåll och kunskapsprogression

Digitalt omdöme, digitalt skapande och programmering ska ges mer plats i skolan och ingå i många ämnen redan från första klass. Algoritmiskt tänkande ses som en viktig problemlösningsstrategi i matematik. Programmering i undervisningen ska användas till att utforska och lösa problem. Det ses som ett bra sätt att utveckla matematisk förståelse.

Digital teknologi och programmering är även viktiga delar i ämnet kunst og håndverk, som är en kombination av de svenska ämnena bild och slöjd. Detsamma gäller för musik, där digitala arbetssätt lyfts fram som en naturlig del. Eleverna ska bland annat använda programmering för att skapa musik.

Källkritik och kritiskt tänkande lyfts också fram i förslagen till nya läroplaner. De samhällsorienterande ämnena ges ett särskilt ansvar i det här avseendet. Det sägs bland annat att de digitala förmågorna ska vara en viktig del av ämnesinnehållet, samtidigt som eleverna ska använda sina digitala förmågor för att visa sina ämneskunskaper. Eleverna ska bli goda problemlösare och se kopplingen mellan de samhällsorienterande ämnena och andra ämnen.

Användningen av digitala lärresurser och utvecklandet av digitala förmågor betonas både i norska och i engelska. När det gäller engelska betonas att en stor del av informationen på nätet är på engelska. Därför är det viktigt att det ingår i undervisningen att söka information och att granska den kritiskt.

När de nya läroplanerna är klara kommer de att finnas i digitala versioner som gör det enklare att se sammanhang inom och mellan ämnena, att arbeta med elevernas progression och att se kopplingen till värdegrunden.

Veckans tips

Snart kommer Kommunernes Landsforening i Danmark att starta en pilotsatsning av en flat rate-tjänst för digitala läromedel. Den ska fungera ungefär som Readly och Spotify. De betyder att skolorna ska kunna välja fritt i utbudet från en mängd olika läromedelsförlag till en fast kostnad. Förlagen får betalt en gång om året, baserat på hur mycket deras material har använts

Konsultfirman Deloitte visade hösten 2017 i en rapport att många danska kommuner köper digitala läromedel från ett förlag och gör dem tillgängliga i en central portal. Tanken med den här satsningen är att skapa förutsättningar för en större mångfald i utbudet och att ge mer metodfrihet åt de enskilda lärarna.

Pilotsatsningen kommer att pågå i nio kommuner under två år, och totalt kommer ungefär 20% av den danska lärarkåren på grundskolan att omfattas. Kostnaden beräknas till 46 miljoner danska kroner och upphandlingsprocessen har nyligen satts igång.

Den danska läromedelsbranschen är starkt kritiska till satsningen och menar att den hotar mångfald och kvalitet. Kommunernes Landsforening hävdar å sin sida att man har fört fruktbara samtal så här långt och konstaterar att arbetet går vidare.

Röster om förslaget till nationell handlingsplan

Röster om förslaget till nationell handlingsplan

18 mars presenterade SKL ett förslag till nationell handlingsplan för skolans digitalisering. I januari förra året kom SKL överens med regeringen om att utföra uppdraget, och nu är det slutfört. Syftet är att ge hjälp och stöd åt de kommunala och fristående skolhuvudmännen, så att de kan nå de mål som formuleras i den nationella strategin för skolans digitalisering.

Förslag på nationell nivå och en samordning av nationella aktörer

Förslaget bygger på en nulägesanalys och en beskrivning av de behov som finns hos huvudmännen, berättar Annika Agélii Genlott, projektansvarig för handlingsplanen på SKL. Efter att ha brutit mål och delmål i strategin och analyserat behoven, har man efter en lång process kommit fram till konkreta förslag på initiativ och aktiviteter.

  – Det är är viktigt att komma ihåg att handlingsplanen inte är någon checklista för huvudmän eller för lokalt och regionalt arbete. Här handlar det om att ge förslag på en nationell nivå och att försöka fördela arbetet mellan de olika aktörerna. Det mer handfasta arbetet i regioner, kommuner och skolor sker hela tiden. Stöd i det lokala och regionala arbetet omfattas även inom ramen för några initiativ vi föreslår i handlingsplanen.

Öppen och bred samverkan

Arbetet bygger på en öppen och bred samverkan mellan skola, forskning, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. I referens- och arbetsgrupper har det funnits representanter från Skolforskningsinstitutet, universitet och högskolor, edtech-branschen och andra aktörer i näringslivet, statliga myndigheter och stiftelser samt kommunala och fristående huvudmän. Allmänheten har också kunnat delta i arbetet genom de öppna rådslag som anordnats.

  – Ungefär 3000 personer har varit med i de fysiska och digitala rådslag som vi har arrangerat från och med Almedalsveckan förra året. Några var öppna för alla medan andra vände sig till bestämda målgrupper. Vi har till exempel haft regionala rådslag för huvudmän och digitala rådslag för landets elever, lärare och rektorer. Det har också arrangerats rådslag på Skolforum i Stockholm och på Learning Forum i Göteborg.

Styrning, projektledning och internationell utblick

En styrgrupp bestående av representanter för Utbildningsdepartementet, Skolverket och SKL har haft det övergripande ansvaret. Annika Agélii Genlott stod i spetsen för projektledningsgruppen, som bestod av representanter för RISE och Skolverket samt projektledarna för de tre fokusområdena: digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

Annika Agélii Genlott

Projektledningsgruppen har tittat närmare på vad som görs i andra länder och man har också initierat en del samarbeten. Bland annat har man skapat en referensgrupp med representanter för departement och myndigheter i de nordiska och baltiska länderna. Den har fungerat som ledningsstöd och en slags rådgivande grupp, säger Annika Agélii Genlott.

  – Det är verkligen viktigt att knyta internationella nätverk i det fortsatta arbetet med skolans digitalisering, precis som Skolverket redan gör. Nu behöver också SKL och liknande  organisationer, tillsammans med forskare och näringsliv, ge sig in i en mer formaliserad bredare samverkan med relevanta aktörer i andra länder.

Arton nationella initiativ och aktiviteter

Förslaget till handlingsplan rekommenderar arton nationella initiativ och aktiviteter som är kopplade till de tre fokusområdena. De internationella kontakterna visar att Sverige har betydligt mindre nationell samordning när det gäller digitalisering och annan skolutveckling än andra jämförbara länder. Det måste vi börja ta tag i, menar Annika Agélii Genlott.

  – Det mest centrala i förslaget är att verkligen få igång en samordning av det arbete som behöver göras av olika nationella aktörer. Alla initiativ är lika viktiga och det finns inte någon särskild prioriteringsordning. Många av dem behöver pågå samtidigt och en hel del är beroende av varandra.

Förslaget är välkommet bland huvudmännen

Per Kassman

Många i skolsverige har väntat på att förslaget ska presenteras, säger Per Kassman, som är digitaliseringsansvarig på Stadsmissionens skolstiftelse.

  – Det behövs en nationell handlingsplan som drar igång initiativ som hjälper oss som skolhuvudmän att uppnå de mål som ställs upp i strategin för skolans digitalisering. Mitt första intryck är att både övergripande och mer konkreta mål hålls ihop på ett bra sätt.

Det är viktigt att lyfta fram formerna för hur förslaget till handlingsplan har tagits fram och att öppenhet och transparens hela tiden har varit i främsta rummet, menar Ellen Lindqvist, skolchef på NTI Gymnasiet.

  – Jag uppskattar verkligen att vi som enskild skolhuvudman både har fått insyn i och själva kunnat delta i det här arbetet tillsammans med många andra aktörer. Det är avgörande att alla som vill och kan verka för att utveckla elevernas digitala kompetens ges möjlighet att göra detta. Tillsammans kan vi bidra till att Sverige blir ett ledande land när det gäller skolans digitalisering.

Övergripande ansvar och långsiktig överenskommelse

I förslaget rekommenderas att Skolverket ges det övergripande ansvaret för att samordna det statliga arbetet med skolans digitalisering. Det sägs också att regeringen och SKL behöver teckna en bred och långsiktig överenskommelse för att se till att alla grundläggande förutsättningar faller på plats i hela landet.

Det är rätt och rimligt att Skolverket ges huvudansvaret för att hålla samman och leda statens arbete, konstaterar Per Wikström, som är chef för Digitalisering och innovation på grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad.

  – För att det ska bli möjligt för alla att nå fram till målen i strategin, är det nödvändigt att samordna och styra hela arbetet på ett bra sätt, så att alla rör sig i samma riktning. Detta försöker vi göra nu i Göteborg efter att ansvaret för skolan flyttats över från de tio stadsdelsförvaltningarna till en central grundskoleförvaltning. På den nationella nivån är det naturligtvis ännu mer angeläget.

Viveca Dahl

Förslaget är en bra kombination av vision, strategiskt tänkande och konkreta åtgärder, säger Viveca Dahl, som är utbildningschef i Lunds kommun.

  – Det behövs en handlingsplan som kan ge stöd åt utvecklingen på huvudmannanivå. Tyvärr pågår det fortfarande en diskussion på många håll om hur pass styrande den nationella strategin för skolans digitalisering egentligen är. Många huvudmän fokuserar huvudsakligen på det som står i skollagen. Med andra ord finns det risk för att de förbiser allt som måste göras inom det här området. Nästa steg bör därför bli att skollagen kompletteras med tvingande formuleringar om huvudmännens ansvar. Annars blir det svårt att uppnå målen i den nationella strategin.

Fortsatt kompetensutveckling är nödvändig

I förslaget till handlingsplan rekommenderas att Skolverket ges ett breddat och förstärkt ansvar att arbeta vidare med kompetensutvecklingsinsatser. Det är något som Per Kassman instämmer i.

  – Kompetensutveckling är en avgörande förutsättning för att vi ska lyckas med digitaliseringen. Skolverket har redan visat vägen på ett bra sätt. För det fortsatta arbetet är det viktigt att man för en dialog med huvudmännen om vilka behov som finns. De behöver också kunna ta vara på all den kompetens som redan finns ute i landet.

Rektorsutbildningen behöver förändras

Viveca Dahl, som även arbetar med rektorsutbildningen, menar att det är värdefullt att förslaget innehåller en rekommendation om att nuvarande och blivande rektorer ska få den utbildning som krävs för att de ska kunna leda skolans strategiska digitala utvecklingsarbete.

  – Det är verkligen avgörande att få in digitaliseringen som en naturlig del av rektorsutbildningen. I strategin sägs att alla delar av skolväsendet ska ha en adekvat digital kompetens. Det gäller förstås även rektorerna, annars kan de inte axla det ansvar som de faktiskt har.

Lärarutbildningarna måste kunna möta en digitaliserad skolas kunskapsbehov

I förslaget rekommenderas också att lärarutbildningarna utvecklas, så att de kan möta de kunskapsbehov som uppstår när hela skolväsendet digitaliseras. Behovet av att öka kunskapen om skolans digitalisering och vidareutveckla samarbetet mellan lärarutbildningarna lyfts också fram.

Per Wikström

Här är det tydligt att det verkligen krävs en förbättring, påpekar Per Wikström.

  – Många rektorer säger att de förväntar sig att nya lärare har en bra digital kompetens, men de blir ofta väldigt förvånade. Det här är ett problem som måste hanteras snarast för att den den pedagogiska användningen av digitaliseringens möjligheter inte ska bromsas upp.

Det behövs en bättre förståelse av vad digitaliseringen innebär.

Per Kassman betonar att det är nödvändigt att det finns en tillräcklig kunskap på alla nivåer i skolan om vad digitaliseringen faktiskt handlar om. Det behövs både uttalade förväntningar på medarbetare och beslutsfattare och kompetenssatsningar som är mer målgruppsanpassade än idag.

  – Det verkar finnas ett slags paket som anses rymma digital kompetens, och som alla som jobbar i skolan får ta del av. Om du är samhällskunskapslärare eller skolchef verkar vara oväsentligt. Alla får bland annat höra om framtidens nya jobb, hur media konsumeras på andra sätt än tidigare och hur man ska arbeta med delakulturen i skolan. Här behövs det mer riktade satsningar för att vi ska få fart på utvecklingen.

Det allra viktigaste är sannolikt att satsa på en höjning av kompetensen på den beslutande nivån bland huvudmännen, anser Viveca Dahl.

  – Yrkesverksamma lärare är inte den svagaste länken, utan har ofta ganska bra koll på vad som gäller. Men när det gäller beslutsfattare och tjänstemän återstår det en hel del att göra för att de ska förstå sin samtid bättre. Deras kunskapsnivå måste höjas, annars finns det risk för att de väljer bort digitaliseringen när budgeten behöver minskas.

En väl fungerande infrastruktur är en nödvändig förutsättning

Infrastrukturfrågorna får naturligtvis inte heller glömmas bort. Förslaget pekar på behovet av att samordna standardiseringsarbetet och att ta fram gemensamma tjänster som gör det enkelt och säkert att komma åt och använda digitala lärresurser i undervisningen. Det är även av stort värde att det finns ett samlat nationellt stöd för upphandling och tekniska lösningar samt vägledningar för pedagogisk och teknisk support. En intensifiering av arbetet med att förenkla överföringen av pedagogisk dokumentation och annan elevinformation är också nödvändig.

Standardisering och enklare tillgång till digitala lärresurser

Per Wikström menar att det arbete som Skolfederation bedriver kring teknisk standardisering är väldigt viktigt. Bland annat har det blivit möjligt att införa single sign-on-lösningar som gör det möjligt att komma åt alla tillgängliga digitala lärresurser på skolans nät utan extra inloggningar. Fast här skulle det även behövas en sammanhållen innehållstjänst för alla skolor och en smidigare licenslösning än idag, tillägger han. En sådan tjänst är på gång inom Göteborgsregionen, men det här är ett behov som finns i hela landet och som borde ges en gemensam lösning.

Ellen Lindqvist

Ellen Lindqvist instämmer i att gemensamma standarder och en enklare tillgång till lärresurser är särskilt värdefulla. Det behövs också en standardisering och en bättre nationell samordning när det gäller informationsöverföring mellan skolor. Idag ligger en alltför stor del av ansvaret på den enskilde huvudmannen, och det är inte hållbart.

Datainsamling och datadriven utveckling

Förslaget innehåller även en rekommendation om ett nationellt initiativ kring systematisk datainsamling som kan underlätta uppföljningen av skolans digitalisering. Det här är ett initiativ som Ellen Lindqvist välkomnar. Datadriven utveckling hjälper oss att dra slutsatser om vad som de facto funkar och vad vi faktiskt vet istället för det vi tror oss veta. Då kan vi på allvar börja använda digitaliseringen som en hävstång  för att främja elevernas lärande. Det är enormt viktigt för att kunna säkerställa och främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i skolan, konstaterar hon.

Ellen Lindqvist tillägger att den praktiknära forskningen är värdefull i det här sammanhanget. Hon menar därför att det är bra att behovet av att på olika sätt främja samverkan mellan forskarvärlden och skolan lyfts fram i förslaget. Detsamma gäller rekommendationen att ge Skolverket ett förstärkt uppdrag att sprida och tillgängliggöra forskning och beprövad erfarenhet.

Det behövs andra forskningsperspektiv för att öka nyttan för skolan

Viveca Dahl menar också att det är viktigt att knyta tätare band mellan forskning och skola. Därför är det förstås positivt att det tas upp i förslaget, men det behövs också andra forskningsperspektiv för att öka nyttan för skolan och ge ett bättre underlag för den fortsatta pedagogiska utvecklingen.

  – Jag efterlyser forskning som verkligen tittar närmare på hur barn och unga uppfattar och förhåller sig till sin omvärld. De växer upp med skärmen och nätet som en naturlig del av tillvaron. Därför är det förstås nödvändigt att de förstår och kan hantera det digitala medielandskapet och de möjligheter som öppnar sig på kritiska och utvecklande sätt. Idag har vi ett kluster av forskare som säger att skärmtiden ska begränsas och ett som säger att digitaliseringen enbart är positiv. Här behövs en forskning som kan se med fräscha ögon!

Hur går skolhuvudmännen vidare?

På Stadsmissionens skolstiftelse ska man läsa förslaget till en handlingsplan noga och titta närmare på vad som behöver göras framöver, säger Per Kassman. Det gäller både att se vad som krävs rent allmänt på huvudmannanivån och att bryta ner till varje skolas lokala handlingsplan.

Utbildningsförvaltningen i Göteborgs stad ska göra på ett liknande sätt. Det finns redan ett uppdrag från beslutsfattarna att ta fram ett digitaliseringsprogram som sträcker sig från förskolan till gymnasiet, säger Per Wikström. Nu ska man arbeta vidare med det.

  – Vi kommer att utgå ifrån de initiativ och aktiviteter som rekommenderas i förslaget och analysera i vilken grad de täcker in vad som behöver göras i Göteborg. Vilka typer av insatser behövs för att våra skolor ska kunna uppnå  målen i den nationella strategin? När vi har en bättre uppfattning av vad som gäller, kommer vi att ta fram konkreta handlingsplaner för varje skolform.

I Lund kommer man att fortsätta med att integrera digitaliseringen i undervisningen och att utveckla arbetssätt som främjar elevernas kunskapsutveckling och förståelse av världen och samhället, säger Viveca Dahl. Vårt mantra är: skapa mer och konsumera mindre! Vi vill så långt som möjligt arbeta med värdeskapande undervisning, från förskolan till gymnasiet.

  – Mer och mer ska vara på riktigt och bygga på samarbete med företag och andra verksamheter i verkligheten utanför skolan. Organisationer och företag tycker att det är spännande, och det är både utvecklande och motiverande för eleverna. Digitaliseringen innebär att det är enklare än någonsin att arbeta så här. All kommunikation och allt arbete kan ske på skolan, via nätet. Genom att arbeta med delade dokument, kan eleverna snabbt få återkoppling direkt från sina uppdragsgivare.

NTI Gymnasiets skolor arbetar redan systematiskt och målmedvetet med digitaliseringen, konstaterar Ellen Lindqvist. Det gäller inte minst inom ramen för partnerskapet med RISE och andra skolhuvudmän. Om rekommendationerna i förslaget genomförs, kommer det att underlätta och sätta fart på den fortsatta utvecklingen.

  – Jag hoppas och tror att hela den svenska skolan kommer att utmanas att tänka mer agilt och att våga testa sig fram. Det kräver ett nyfiket förhållningssätt och ett visst mått av mod, men det blir lättare om det skapas nationella strukturer som ger hjälp och stöd. Om vi arbetar smart och dokumenterar allt vi gör, kan vi genom att analysera den insamlade datan både dra nytta av misslyckanden och framgångar för att komma vidare.

Nu krävs handling och beslut

Många har engagerat sig i arbetet med att ta fram ett förslag till handlingsplan och utvecklingsarbetet pågår redan hos en rad huvudmän, säger Annika Agélii Genlott. Men för att vi ska komma i mål, måste både staten och de nationella aktörer som berörs ta sitt ansvar.

  Det här är i hög grad kostnadsdrivande frågor för huvudmännen och de påverkar också hur organisationen ser ut och fungerar. Därför är det viktigt att regeringen gör en konsekvensanalys av digitaliseringsstrategin som både omfattar ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för huvudmännen.

Från 18 mars till 1 april hålls ett digitalt rådslag där de aktörer som har varit delaktiga delar med sig av sina synpunkter på arbetsprocessen och på innehållet i det slutliga förslaget. Även de som tidigare inte har deltagit i processen kan vara med i det här rådslaget. Ett annat syfte med rådslaget är att undersöka intresset för att delta i det fortsatta arbetet.

Vissa delar av det det inledande samarbetet kring de lokala förutsättningarna är redan igång, trots att det ännu inte har fattats något formellt beslut om en överenskommelse mellan regeringen och SKL. Här kommer även fristående skolhuvudmän att ges möjlighet att vara med, avslutar Annika Agélii Genlott.

  – Nu krävs det ett regeringsbeslut om handlingsplanen och en ny överenskommelse mellan SKL och regeringen för att alla bitar ska falla på plats och för att vi snabbt ska kunna komma igång. Det är en oerhörd styrka att det finns ett så starkt engagemang i det här arbetet. Om det inte händer något nu, kommer väldigt många att bli besvikna och kanske även mista intresset för att engagera sig i de här frågorna framöver.