Tagg: Digital kompetens

Veckans spaning, vecka 47: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning, vecka 47: Skolan digitaliseras – vad lär sig eleverna?

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Både den här veckan och nästa kommer vi att ägna helt åt de båda skolspåren på Internetdagarna, som arrangerades i Stockholm 19-20 november. Allra sist kommer som vanligt veckans tips.

Det finns risk för att undervisningen missar centrala aspekter av digital kompetens

Kristina Alexanderson, som är chef för Internet i skolan på Internetstiftelsen, inledde måndagens skolspår. För ett år sedan började Internetstiftelsen utveckla Digitala lektioner, en öppen lärresurs på nätet som hjälper lärare att hantera digital kompetens i sin undervisning. Om man ser på användningen av materialet så här långt, står skolan inför en del utmaningar framöver, menade hon.

De lektioner som använts mest tar upp programmering och källkritik, men det är bara mindre delar av styrdokumentens definition. Digital kompetens innebär att förstå digitaliseringens påverkan på samhället, att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier, att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt och att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling med hjälp av it och digitala medier.

Förståelsen av hur digitaliseringen påverkar individens och samhällets utveckling är en central aspekt. Det finns lektioner som tar upp detta, men de används inte i någon större utsträckning, påpekade Kristina Alexanderson. Vad beror det på? Både samhällskunskap och teknik innehåller tydliga skrivningar om detta. En annan betydelsefull aspekt av digital kompetens som inte verkar uppmärksammas så mycket, är utvecklingen av ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik. Detta omfattar både vår värdegrund och vad som står i lagen. Såväl samhällskunskap som teknik, svenska och religionskunskap rymmer frågor som rör de mjuka värdena och som ska tas upp i undervisningen.

Detta är viktiga aspekter av den digitala kompetensen som inte får glömmas bort, betonade Kristina Alexanderson. Här har skolans undervisning ett stort och viktigt ansvar.

Ojämn utveckling i Finland

Linda Mannila gav en kort inblick i arbetet med digitaliseringen av den finska grundskolan. Läroplanen och satsningen Den nya grundskolan, som vi tog upp förra veckan, bidrar till att digitaliseringen börjar komma igång. Inte minst tutorlärarna, som fungerar som mentorer för sina kollegor, har en viktig roll att spela. Men utvecklingen är fortfarande i ett tidigt skede och det mesta återstår att göra. Det finns också stora skillnader mellan kommuner och skolor som måste hanteras. En del har kommit ganska långt, men andra är fortfarande i startgroparna.

För två veckor sedan nämnde vi att man i Finland precis har inlett arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för skolans digitalisering. De kan säkert få stor betydelse för främjandet av en mer likvärdig utveckling, ansåg Linda Mannila. Det gäller också att genomföra en systematisk uppföljning av de insatser som görs, så att man kan få en bättre och tydligare bild av utvecklingen.

Programmering handlar om betydligt mer än att bara koda

Lisa Söderlund, är projektledare på Kodcentrum, en ideell förening där volontärer från akademin och näringslivet hjälper barn och ungdomar att komma igång med programmering och digitalt skapande. Hon betonade att undervisningen i programmering inte får fastna i kodningen. Arbetet med programmering är ju så mycket mer.

Programmering handlar framför allt om problemlösning, och här gäller det både att lära sig att dela upp problemet i mindre bitar och att hjälpas åt med lösningen. Ett gott samarbete är avgörande, och man måste tillsammans planera och strukturera arbetet så att det leder dit man vill. Det behövs en mängd olika roller i ett sådant här samarbete, och alla är lika viktiga. Arbetet kräver massor av tålamod och här är det viktigt att alla delar med sig av sina kunskaper när man provar sig fram. Kommunikation är en avgörande faktor och det gäller både att kunna ge och att kunna utföra instruktioner.

Lisa Söderlund berättade att volontärerna på Kodcentrum ger tre till tips till lärare som ska börja arbeta med programmering i undervisningen: Börja enkelt, våga misslyckas och utforska problemen som ska lösas tillsammans med eleverna.

Kan digitaliseringen göra skolan relevant i utsatta områden?

Mark Smith, professor på KTH, argumenterade för att digitaliseringen kan vara ett bra verktyg för att göra skolan relevant i utsatta områden. Det gäller att man kopplar undervisningen till elevernas vardag, så att det blir tydligt varför det är viktigt att lära sig saker och att kunna dra nytta av de digitala möjligheterna.

Här är triple helix-samarbete – där akademi, näringsliv och offentlig sektor arbetar tillsammans – en lämplig väg att gå. Kista Mentorspace och den ideella föreningen Inicio skapar tillsammans med kommunala tjänstemän och det lokala näringslivet möjligheter för ungdomar att bidra till att lösa och hantera verkliga problem. Allt som görs är kopplat till grund- och gymnasieskolans styrdokument, och mentorerna kommer både från näringslivet och från kommunen, berättade Mark Smith.

Skolbarnen och Internet 2018

Rapporten Skolbarnen och Internet 2018, släpptes precis innan Internetdagarna. I rapporten konstateras att alla skolbarn i hela Sverige använder Internet på sin fritid. Mobilen är det allra vanligaste sättet, och det är först i gymnasieskolan som datorn används mer. I gymnasieskolan, liksom på högstadiet, är internetanvändningen minst lika viktig i skolan som på fritiden. Så är det inte på låg- och mellanstadiet.

En central slutsats i rapporten är att utvecklingen av elevernas digitala kompetens ännu inte är en helt naturlig och integrerad del av skolans undervisning. Samtidigt visar rapporten att undervisning i detta är absolut nödvändig för att eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver för att förstå hur samhället fungerar. Både styrdokumenten och föräldrarna ställer krav på detta.

Elever behöver lära sig hur de gör sina röster hörda i digitala medier

Digital kompetens handlar inte enbart om att eleverna ska konsumera innehåll, utan de behöver också lära sig att producera innehåll och att göra sina röster hörda i samhället. Detta sägs uttryckligen i styrdokumenten. Därför måste utvecklingen av elevernas agentskap lyftas fram i undervisningen, konstaterade Lisa Molin, lektor på Centrum för skolutveckling i Göteborg och doktorand vid institutionen för tillämpad it på Göteborgs universitet.

Med andra ord räcker det inte att förstå och förhålla sig kritiskt till multimodala texter. Det är också nödvändigt att själv kunna uttrycka sig med olika medier för att uttrycka sin ståndpunkt och för att utmana och förändra. Båda delarna behövs för att ett demokratiskt samhälle ska kunna leva vidare och utvecklas.

Behovet av ett kritiskt förhållningssätt till medier betonas ofta i det offentliga samtalet om skola och digital kompetens, menade Lisa Molin. Men det kan inte vara det slutgiltiga målet, utan måste sättas i relation till de andra tre aspekterna av digital kompetens.

Skolans undervisning i källkritik räcker inte till

I slutet av sommaren publicerade Internetstiftelsen Sök- och källkritik i skolan, en studie av Hanna Carlsson och Olof Sundin, som båda är forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Här tittar de närmare på hur lärare på fem skolor undervisar och bedömer källkritik i svenska och samhällskunskap i årskurs 9.

Studien visar att undervisningen inte räcker till för att eleverna ska kunna förstå och hantera dagens digitala medielandskap, berättade Olof Sundin. Den har fastnat i de klassiska källkritiska kriterierna och tar ingen större hänsyn till att eleverna bland annat behöver förstå hur den digitala infrastrukturen fungerar och hur algoritmer och användargenererad data påverkar sökresultatet.

Det är också viktigt att reflektera kring källkritikens gränser och att ägna mer tid åt betydelsen av källtillit när elever söker och använder information på nätet. Parallellt med källkritiken behöver läraren även tala positivt om vissa källor och förklara varför de ska anses som mer tillförlitliga. Det handlar förstås inte om att tala om vilka källor man ska lita på, påpekade Olof Sundin. Snarare gäller det att ge eleverna en bättre förståelse för hur kunskap formas, hur tillit skapas, att reflektera kring vad som är rimligt och att öppna upp för de större perspektiven. Så har lärare alltid arbetat, och det är viktigt att man fortsätter att göra det, tillade han.

Hur står det till med elevers källkritiska förmåga?

I läroplanen framställs kritiskt tänkande som en generell kompetens, men den definieras olika i olika ämnen. Därför är det långt ifrån självklart att en elev som till exempel är bra på kritiskt tänkande i historia även är det i fysik. För att barn och ungdomar ska kunna förstå och hantera dagens komplexa verklighet på ett kritiskt sätt, behöver de alltså utveckla goda ämneskunskaper. Det konstaterade Thomas Nygren, som är docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet. Han har länge intresserat sig för elevers källkritiska förmåga och i sitt senaste projekt, Nyhetsvärderaren, har han låtit högstadie- och gymnasieelever arbeta som faktagranskare.

Elevernas uppgift var att granska avsändaren till olika nyhetsartiklar och att avgöra deras trovärdighet. Det visade sig överlag fungera utmärkt. Läget är inte alls så illa som många tror, menade Thomas Nygren. De flesta har ämneskunskaper på en hyfsat god nivå och har även fått undervisning i källkritik. Många elever resonerar också bra kring källtillit, och lyfter bland annat fram de båda stora morgontidningarna som trovärdiga nyhetskällor.

Problemet i det här sammanhanget är att tidningarnas innehåll till stor del ligger bakom betalväggar, och därför inte kan nås om inte föräldrarna prenumererar. Det finns alltså risk för att segregeringen ökar och att många barn och ungdomar inte får tillgång till kvalitetsjournalistik i någon högre utsträckning. Detta är ett problem som verkligen måste tas på allvar, hävdade Thomas Nygren.

Veckans tips

Thomas Nygren har tagit fram en svensk version av det webbaserade spelet Bad News, som hjälper elever att känna igen och att bygga upp ett motstånd mot falsk och vilseledande information. Spelet ger en snabb inblick i hur desinformation fungerar och visar också hur lätt det är att manipulera information.

Bad News tar ungefär 20 minuter att spela och är lämpligt för elever som är 15 år och äldre. Spelet har utvecklats av forskare vid Cambridge universitetet tillsammans med den nederländska organisationen DROG, som arbetar mot desinformation.

Spaningen podd 009: Arbetet med att digitalisera skolan i Estland, Finland, Danmark och England

Spaningen podd 009: Arbetet med att digitalisera skolan i Estland, Finland, Danmark och England

I veckans spaning börjar vi med den pågående digitaliseringen av skolan i Estland och beslutet att inrätta ett center för it i yrkesutbildningen i Danmark. Därefter tar vi upp arbetet med att ta fram riktlinjer för grundskolans digitalisering i Finland och National Centre for Computing Education i England. Vi rundar som vanligt av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 45: Arbetet med att digitalisera skolan i Estland och i Finland, en satsning på it i yrkesutbildningen i Danmark och öppnandet av National Centre for Computing Education i England

Veckans spaning, vecka 45: Arbetet med att digitalisera skolan i Estland och i Finland, en satsning på it i yrkesutbildningen i Danmark och öppnandet av National Centre for Computing Education i England

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Veckans spaning inleds med den pågående digitaliseringen av skolan i Estland och beslutet att inrätta ett center för it i yrkesutbildningen i Danmark. Därefter är det dags för en titt på arbetet med att ta fram riktlinjer för grundskolans digitalisering i Finland och satsningen på National Centre for Computing Education i England. Som vanligt rundas spaningen av med veckans tips.

En strategi för livslångt lärande och digitalisering i Estland

Estland är ett av världens mest digitaliserade länder, och det finns en uttalad vilja att dra nytta av de digitala möjligheterna inom alla samhällsområden. Ett tydligare digitalt fokus i skolan och resten av utbildningsområdet är förstås en central del av det här arbetet. Digitaliseringen ska bli en naturlig del av alla utbildningars verksamhetskultur, så att medborgarna genom hela livet kan utveckla kunskaper som ger dem nya möjligheter.

2014 lanserades en strategi för livslångt lärande som sträcker sig till och med 2020, och som även rymmer en satsning på digitalisering. Den samlade budgeten är på 40 miljoner euro. 34 miljoner kommer från Europeiska Socialfonden, och resten står den estländska staten för.

För skolans del handlar det bland annat om att bygga ut infrastrukturen, att göra proven digitala  och att se till att skolledare och lärare får den kompetensutveckling och det stöd som de behöver för att kunna driva förändringsarbetet

I början av oktober lanserades kostnadsfria digitala läromedel för grundskolan, och snart är det även dags för gymnasieskolan. Mer än 10 000 datorer och andra typer av enheter distribueras till landets skolor, så att eleverna kan arbeta undersökande och skapande. En omfattande uppgradering av bredband och nätverk är också på gång.

Nyligen inleddes 24 innovationsprojekt som totalt samlar ett hundratal skolor. Syftet är att minst tre skolor ska arbeta tillsammans i ett projekt och att man gemensamt ska ta reda på hur man kan skapa digitala lärmiljöer som ger nya perspektiv på undervisningen inom olika ämnesområden, till exempel naturvetenskap. Några av projekten undersöker hur bland annat simulatorer kan användas för att ge elever på de gymnasiala yrkesprogrammen bättre möjligheter att träna och utveckla praktiska yrkeskunskaper och -färdigheter.

Digitaliseringens betydelse på yrkesutbildningarna lyfts fram i Danmark

Förra veckan beslöt den danska regeringen att ett center för it i yrkesutbildningen ska inrättas på Tietgenskolen i Odense. Genom att inrätta centret på en gymnasieskola med yrkesutbildningar, ser man till verksamheten får en tydlig praktisk förankring. Uppdraget täcker hela yrkesutbildningsområdet.

Regeringen satsar 18 miljoner danska kronor på centret under de kommande tre åren, och tanken är att verksamheten ska komma igång innan årets slut.

Den här satsningen är en del av den strategi för Danmarks digitala tillväxt som presenterades i januari. Centret ska lyfta fram digitaliseringens betydelse på yrkesutbildningarna och både samla och sprida kunskap om detta. Syddansk universitet och Köpenhamns universitet kommer att samarbeta med centret och ge en vetenskaplig förankring inom didaktik och digitalt lärande.

Regeringen vill att yrkesutbildningarna i högre grad ska använda digitala lösningar i undervisningen och att delar av de avslutande proven ska vara digitala. Tanken är att förbereda eleverna på ett digitalt arbetsliv och att ge dem bättre möjligheter att utveckla sina kunskaper och färdigheter inom sitt kommande yrke. Det är särskilt viktigt att proven avspeglar undervisningen och ger ett bra mått på elevernas yrkeskunskaper och digitala kompetens.

Dags att ta fram riktlinjer för digitaliseringen av grundskolan Finland

För en dryg vecka sedan presenterade det finska utbildningsdepartementet och Utbildningsstyrelsen ett första utkast på riktlinjer för digitaliseringen av grundskolan. Meningen är att de ska fungera som ett praktiskt verktyg, som både ger en samlad bild och tydligt beskriver olika aktörers uppgifter och roller.

Precis som i arbetet med att ta fram en handlingsplan för skolans digitalisering i Sverige, vill man att alla intresserade ska kunna bidra med sina perspektiv. Därför kommer man att arrangera olika sammankomster som gör det möjligt för näringslivet, skolhuvudmän, lärare, elever, civilsamhället och andra att få ett ord med i leken.

Det första utkastet presenterades på ett seminarium 30 oktober, och är tänkt att fungera som en öppning för kommande diskussioner och samtal. Här tog man upp infrastruktur, kompetenser, innehåll och tjänster och fler områden ska lyftas fram och behandlas under arbetets gång.

National Centre for Computing Education – en ny satsning i England

I onsdags blev det klart att ett konsortium bestående av STEM Learning, British Computing Society och Raspberry Pi Foundation ska driva National Centre for Computing Education tillsammans med Utbildningsdepartementet i England. Det rör sig om en statlig satsning på sammanlagt 84 miljoner pund. Google bidrar i sin tur med ytterligare en miljon.

Syftet med centret är att ge träning och kompetensutveckling till lärare som undervisar i ämnet computing i den engelska grundskolan. Ämnet infördes i läroplanen för fyra år sedan och tanken var att ge alla elever möjligheter att träna datalogiskt tänkande och att utveckla sin digitala kompetens.

Det har länge framförts en hel del klagomål på att det läggs alltför stor tonvikt på programmering och att många lärare inte har de kunskaper som krävs för att kunna undervisa. Staten har inte heller satsat särskilt mycket på kompetensutveckling. Förhoppningsvis kan det nya centret ändra på detta.

Centret tar fram webbaserade kurser i samarbete med Universitetet i Cambridge. Själva fortbildningen organiseras i form av ett nätverk. Ett fyrtiotal skolor ska fungera som hubbar där kompetensutvecklingen sker. Lärarna ska alltså inte genomföra kurserna på egen hand, utan de ska arbeta kollegialt och kollaborativt och få direkt handledning i sin lokala hubb. Genom att samarbeta med kollegor på andra skolor i närområdet, kan lärare även dela praktiska erfarenheter och hjälpa varandra att komma vidare.

Veckans tips

Förra månaden nämnde vi helt kort SELFIE – Self-reflection tool for digitally capable schools – som är en ny kostnadsfri tjänst från EU-kommissionen som hjälper skolor i hela Europa att självskatta sitt digitaliseringsarbete. Skolor ska snabbt och enkelt kunna “ta en selfie” som visar hur läget ser ut just nu. De områden och indikatorer som SELFIE innehåller är baserade på DigCompOrg, det ramverk för digitalt kompetenta utbildningsorganisationer som tagits fram av EU-kommissionen.

SELFIE presenterades i Warszawa 25 oktober, och det finns en introduktion på svenska som ger en kort presentation av hur det hela fungerar. Häromdagen sände Euronews ett reportage, som även finns på Youtube. Det ger en bakgrund till varför SELFIE tagits fram och förklarar hur tjänsten är tänkt att användas.

Spaningen Podd 005 – Ett systemperspektiv på skolans digitalisering

Spaningen Podd 005 – Ett systemperspektiv på skolans digitalisering

Den här veckan och tre veckor framåt kommer vi att lyfta fram och fördjupa de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. I veckans spaning tar vi upp samtalet med Åke Grönlund och Jan Hylén om behovet av ett systemperspektiv på skolans digitalisering. Som vanligt avslutar vi med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 41 – Ett systemperspektiv på skolans digitalisering

Veckans spaning, vecka 41 – Ett systemperspektiv på skolans digitalisering

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan och tre veckor framåt kommer vi att lyfta fram och fördjupa de tematiska samtal om skolans digitalisering som genomfördes på Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober. I veckans spaning tar vi upp samtalet med Åke Grönlund och Jan Hylén om behovet av ett systemperspektiv på skolans digitalisering. Som vanligt avslutar vi med veckans tips.

Det behövs ett tydligt fokus på skolans förändringsprocess

Systemperspektivet innebär att skolans verksamhet ses som en dynamisk helhet uppbyggd av en rad olika sammankopplade delar. De behöver utvecklas och förändras i samma riktning och i ungefär samma takt för att digitaliseringen ska lyckas. Det kräver i sin tur att arbetet blir mer systematiskt organiserat, och att det sker en kontinuerlig utvärdering och uppföljning.

Åke Grönlund är professor i informatik på Handelshögskolan vid Örebro universitet. I sin forskning undersöker han, tillsammans med sina kollegor, villkor och förutsättningar för en effektiv och målinriktad it-användning inom många olika branscher och verksamhetsområden.

På senare år har han börjat intressera sig för skolan, som är ett ganska nytt område för den här sortens studier. 2010-2013 ledde han Unos uno, som än så länge är den den mest omfattande svenska undersökningen av skolans pågående digitalisering. Här deltog 20 grund- och gymnasieskolor i 11 kommuner samt en friskolekoncern, som alla satsat på varsin dator till lärare och elever.

Unos uno visade att arbetet med skolans digitalisering inte främst handlar om att införa ny teknik, utan om att leda en genomgripande förändring av undervisningen och av skolans verksamhetskultur. Det här kräver ett mer tydligt fokus på själva förändringsprocessen och förutsätter att syfte och mål är ordentligt förankrade i hela organisationen.

Huvudmännen och skolledarna måste både utforma och organisera utvecklingsarbetet och systematiskt identifiera och genomföra de insatser som behöver göras för att målen ska kunna nås. Detta betonas även i debattboken Det digitala lärandets möjligheter – att leda den digitala skolan, som Åke Grönlund nyligen skrivit tillsammans med pedagogikforskaren Matilda Wiklund. Bland annat pekar de på värdet av digitaliseringsledare och it-pedagoger, som kan ge stöd åt lärarna, och på behovet av gemensamma it-system som underlättar och förbättrar det dagliga arbetet.

Det kan vara värdefullt att dra nytta av erfarenheter från andra länder

Jan Hylén, är disputerad statsvetare och arbetar sedan länge som konsult i skolutvecklingsfrågor både inom Sverige och i EU. I samtalet på Learning Forum lyfte han fram behovet av att beslutsfattare och myndigheter drar nytta av erfarenheter från andra länder. Digitaliseringen av samhället och skolan är en global utveckling, och det pågår strategiska satsningar runt om i världen som kan ge nya insikter och perspektiv.

Inte minst är det viktigt att dra lärdom av hur andra länders beslutsfattare resonerar och att följa hur förändringsarbetet genomförs i praktiken. I ett par decennier har man inom bland annat statsvetenskap diskuterat behovet och värdet av policy borrowing för att utveckla ett lands utveckling inom olika områden. Det handlar inte om att kopiera vad andra länder gör, utan om att analysera om och hur deras beslut visar på nya vägar som kan leda framåt i det egna arbetet. Europeiska skoldatanätet är ett exempel på hur detta kan göras i praktiken, menade Jan Hylén

Vi behöver en bättre förståelse av det pågående digitaliseringsarbetet

Det behövs naturligtvis också insamling och systematisering av data från det praktiska arbetet för att utvecklingen ska kunna styras i rätt riktning. Självskattningstjänsten LIKA, som SKL tog fram för fyra år sedan, ger skolledare och lärare en bild av hur ledning, infrastruktur, kompetensutveckling och användning ser ut på förskolan och i skolan. 25 oktober presenterar EU-kommissionen en liknande tjänst: SELFIE – Self-reflection tool for digitally capable schools – som blir fritt tillgängligt för huvudmän och skolor i hela Europa. De områden och indikatorer som SELFIE innehåller är baserade på DigCompOrg, det ramverk för digitalt kompetenta utbildningsorganisationer som tagits fram av EU-kommissionen.

Självrapporterad data har förstås sina begränsningar, påpekade Jan Hylén. Det vore betydligt bättre att få tillgång till och kontroll över de data om skolans it-användning som kontinuerligt samlas in av Apple, Google och andra företag som säljer digitala system till skolorna. Tänk till exempel på att 65-70% av eleverna har Google-konton, tillade han. Här genereras data som skulle kunna ge en mycket bättre och mer detaljerad förståelse av skolans it-användning.

Skolan behöver en motsvarighet till vårdens Nationella kvalitetsregister

Åke Grönlund konstaterade att något konkret måste göras för att få en mer högfrekvent och mer strukturerad tillgång till standardiserad data om skolan än idag. Det behövs tillgång till riktigt stora mängder ständigt uppdaterad data som verkligen gör det möjligt att följa utvecklingen inom hela systemet. Han jämförde med införandet av Nationella kvalitetsregister, som både följer upp varje enskild patient och kontinuerligt visar hur enskilda landsting, sjukhus och kliniker bedriver sin vård.

Kvalitetsregistren fokuserar avgränsade områden som det går att samla in data om, och de byggs upp av de yrkesgrupper som behöver dem i sitt dagliga arbete. Det finns tre slags register: de som beskriver lokaler, personal och utrustning, de som beskriver de behandlingar och åtgärder som gjorts och de som beskriver utfallet av vården. Kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständig förbättring och ger ett bra underlag för ledning och kvalitetsstyrning. Skolan skulle kunna arbeta på ett liknande sätt och samla in data om undervisning och bedömning i olika ämnen, åldersgrupper och så vidare, menade Åke Grönlund.

Det behövs en gemensam strävan efter att samla in jämförbara data och att få ett ordentlig underlag för att mäta kvalitet. Standardisering av data kan låta tråkigt, men det gör det möjligt att se orsak och verkan och att utveckla metoder som fungerar. Idag mäts mest för att kontrollera, och det är ett problem, betonade Åke Grönlund.

Inom vård och omsorg är det betydligt fler som forskar än i skolan och det finns även ett större intresse för att utveckla metoder som fungerar och som ger god kvalitet. Den kulturen finns ännu inte i skolan i samma utsträckning, men det skulle verkligen behövas för att få fart på den digitala utvecklingen, avslutade Åke Grönlund.

Veckans tips

Ett viktigt syfte med de reviderade läroplanerna är att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle. Digitaliseringsagenterna, som är ett samarbete mellan Forum för digitalisering på Mittuniversitet och Sundsvalls Kommun, vill göra det enklare för lärare på mellanstadiet att undervisa kring detta.

Under året utvecklar man, tillsammans med mellanstadieelever på tre sundsvallsskolor, ett undervisningsmaterial som efter årsskiftet kommer att bli tillgängligt för alla svenska lärare. Arbetet är direkt kopplat till pågående forskning på Mittuniversitetet och knyter an till metodik för samskapande och participatory design. Tanken är både att bredda och fördjupa elevernas förståelse av vad digitaliseringen är och vad den kan tänkas bli.

Hur går vi vidare med skolans digitalisering?

Hur går vi vidare med skolans digitalisering?

1 juli började de reviderade läroplanerna gälla för alla grund- och gymnasieskolor. Skolans ansvar för att hjälpa alla elever att utveckla en adekvat digital kompetens lyfts fram och programmering blir en obligatorisk del av undervisningen i flera ämnen.

Flera seminarier på Almedalsveckan i somras tog upp viktiga problemställningar kring detta, som både sammanfattar läget och pekar framåt. Här hölls också det första digitala rådslaget om en handlingsplan för skolans digitalisering. Det är ett arbetssätt som ger alla intresserade möjlighet att bidra med förslag till den kommande nationella handlingsplanen.

Digitaliseringen löser inte alla problem

Helene Odenjung, förste vice ordförande i Liberalerna och styrelseledamot i SKL, inledde SKL:s seminarium Digitalisering utvecklar skolan och stimulerar lärande. Hon konstaterade att det både är bra att det finns en nationell strategi och att en nationell handlingsplan ska presenteras i mars 2019. Men hon tillade att det är viktigt att förstå att det även krävs insatser inom andra områden för att klara skolans utmaningar de kommande åren.

– Lärarbristen är redan ett faktum. Dessutom är det ett problem som kommer att förvärras framöver. Många lärare kommer att pensioneras och det är inte tillräckligt många som utbildar sig till lärare. Fram till 2030 behöver 70 000 lärare utbildas, men hur ska det gå till? Digitaliseringen är viktig, men den kan inte ersätta lärare och den kan heller inte lösa alla problem som finns i skolan.

Det behövs kunniga och motiverade lärare

Att lärarbristen måste hanteras påpekade också Lina Hultqvist, som är ordförande för Sveriges Elevkårer och deltar i arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan. Den absolut största motivationsfaktorn för en elev är mötet med en kunnig och motiverande lärare.

– Eldsjälar som kan använda tekniken i sin undervisning har ofta en avgörande roll för elevernas engagemang och lärande. Det är också viktigt att kunna hantera det pedagogiska ledarskapet på ett bra sätt, så att undervisningen verkligen fungerar. Därför är det avgörande att alla lärare får den kompetensutveckling som de behöver och att de förstår varför digitaliseringen av skolan och undervisningen är nödvändig.

Skillnaderna mellan skolorna är ett stort bekymmer

De stora skillnaderna mellan landets skolor när det gäller användningen av it och digitala medier i undervisningen är ett stort bekymmer, menade Lars Lingman, som är undervisningsråd på Skolverket. Likvärdigheten är central och får inte glömmas bort.

– Tyvärr lider lärarutbildningarna av samma problem. En del förbereder de blivande inför de krav som digitaliseringen ställer, men många gör det inte. Därför är det viktigt att se till att alla lärarutbildningar utvecklas så att de klarar att möta de studerandes behov av digital kompetens.

Skolans digitalisering är ett förändringsprojekt

Det är viktigt att lärare och forskare tillsammans kan utveckla och sprida pedagogiska metoder och arbetssätt som drar nytta av teknikens möjligheter. Annars kommer vi inte vidare, påpekade Lars Lingman. Förmågan hos skolledare att leda digitalisering är också en avgörande faktor som måste hanteras.

– Framför allt måste vi inse att skolans digitalisering inte är ett it-projekt, utan ett förändringsprojekt. Digitaliseringen förändrar hela samhället och den behöver även förändra skolan.

Glöm inte skolans administration och hanteringen av elevdata

Mycket återstår att göra kring digitaliseringen av skolans administrativa arbete, inte minst hanteringen av elevdata, berättade Peyman Vahedi, som är gymnasierektor i Kramfors kommun.

– All relevant information om eleverna ska följa med dem både inom och mellan utbildningssystemen. Idag är det närmast en omöjlighet, eftersom det används så många olika system som inte är kompatibla med varandra. Det behövs federationslösningar som gör det enkelt och smidigt att dela data, men för att det ska bli möjligt krävs att någon myndighet tar kommandot.

Maria Caryll, som är sektionschef på SKL, resonerade på ett liknande sätt på Skolverkets seminarium Så arbetar vi tillsammans för att främja skolans digitalisering. Hon betonade att det gäller att se till att den digitala infrastrukturen är på plats. Det behöver också tas fram single sign-on-lösningar som gör det möjligt att direkt komma åt all information som skolan behöver.

– Tänk om vi hade gjort på samma sätt som i Danmark. Där kan skolans personal, tack vare UNI-Login, komma åt all relevant information med samma inloggning. Även här i Sverige behöver vi lösningar som gör det möjligt för de olika administrativa systemen att “prata med varandra”.

Vilken digital kompetens behöver lärare ha?

I de reviderade läroplanerna talas det om att lärarna ska hjälpa eleverna att utveckla en adekvat digital kompetens. Det förutsätter att de själva har de kunskaper som krävs, men vad betyder det i praktiken?

Kjell Hedwall, som är chef för avdelningen för skolutveckling på Skolverket, menade att det både för lärare och skolledare framför allt handlar om att kunna reflektera och förhålla sig kritiskt till när it och digitala medier är lämpliga att använda i undervisningen. Det här ställer stora krav på kompetensutveckling och det försöker Skolverket möta.

– Vi tar fram webbaserade kurser som bygger på kollegialt lärande, och som är fritt tillgängliga för alla skolor. Programmering är ett viktigt område, liksom att leda digitalisering och att kunna undervisa och lära i tekniktäta miljöer. Den här typen av breda insatser kommer att behövas under överskådlig tid, eftersom de tekniska och pedagogiska förutsättningarna hela tiden förändras.

Det går alldeles för långsamt

Nu är arbetet med skolans digitalisering i full gång, men många friskolor är missnöjda med att det ändå går för långsamt fram, menade Lars Leijonborg, som är ordförande för Friskolornas riksförbund.

– Avståndet mellan målsättning och verklighet får inte bli för stort. Vi hoppades till exempel på en snabbare digitalisering av nationella prov, men så blev det inte. Jag tror också att vi måste göra det möjligt att använda fjärrundervisning mer än idag. Detär ett sätt att försöka möta bristen på lärare och att ge eleverna likvärdiga möjligheter.

Här är det viktigt att förstå att det inte är tekniken som är tröskeln, påpekade Maria Caryll, utan det handlar om att få bättre fart på förändringsarbetet.

– De sociala strukturerna på skolan är viktiga. Det handlar om verksamhetskulturen, om det som finns i väggarna. Förändring som är kopplad till teknik tar helt enkelt tid. Ofta stannar det vid att man börjar använda digitala lösningar, medan undervisningen rullar på ungefär som tidigt. För att kunna ändra här, måste hela styrkedjan vara involverad i arbetet. Annars blir det svårt att komma vidare.

Vad innebär digitaliseringen och vart vill vi att den ska leda?

Ett annat hinder är att det fortfarande är en aning oklart vad digitaliseringen egentligen innebär och vart den ska leda, menade Peter Fredriksson, som är generaldirektör för Skolverket.

– Det är viktigt att alla i skolans värld blir överens om hur framtiden ser ut. Först då blir det möjligt att skapa en gemensam målbild och att komma överens om hur vi ska nå fram till målet. Ju tydligare målbilden blir, desto bättre förutsättningar har vi att lyckas.

Makerskola – en nationell testbädd för digitalt skapande i skolan

Projektet Makerskola, som avslutades i september, visar hur digitaliseringen förändrar skolans vardag och hur man kan tänka och arbeta på nya sätt med programmering och digitalt skapande. På seminariet Digital kompetens och programmering i skolan – är vi redo inför höstterminen?, blickade några av deltagarna både framåt och bakåt.

Nu är det lättare att sprida kunskap i hela organisationen

Makerskola stöddes av Vinnova och drevs av Sollentuna kommun, med bland andra RISE och ett trettiotal skolhuvudmän, forskare och företag som partners. Syftet var att fungera som en testbädd, vilket gav en stor frihet, berättade Lars Glimbert, som var projektledare. Det handlade inte främst om att försöka göra rätt, utan om att utforska och testa nya vägar som kan leda framåt.

– För Sollentunas del blev det här projektet en stor vinst. Vi har satsat brett på makerspace i kommunen och nu har vi skapat en struktur som gör det lättare att sprida kunskap i hela organisationen.

Man måste få misslyckas för att kunna gå framåt

Helen Henriksson är skolutvecklare i Göteborgs stad och arbetade med Makerskola tillsammans med intresserade skolor. Hon betonade bland annat betydelsen av att ha en central skolutvecklingsenhet i kommunen. Annars är det svårt att få igång utvecklingen i en stor kommun.

– Vi lärde oss mycket med Makerskola och de här erfarenheterna kommer att påverka oss mycket framöver. Inte minst har vi förstått att det är viktigt att få lov att misslyckas. Ett misslyckande leder vidare till nästa steg i utvecklingen och på sikt ger det stora vinster för verksamheten. Man måste få prova sig fram för att komma vidare.

Svaren väckte nya frågor

Det finns en växande rörelse kring makerkultur och skola utomlands, berättade Carl Heath, utbildningsdirektör på RISE, och det finns en spännande koppling mellan barn och programmering som är viktig att utforska. Men arbetet visade sig efterhand att leda i en annan riktning än vad man trodde från början.

– Makerskola tog avstamp i tekniken, men ju längre vi höll på, desto mer kom det att handla om kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling. Svaren vi fick kring hur man kan arbeta med barn och programmering väckte nya frågor som blev viktiga att undersöka och att besvara.

Vad gör skolan när den når en brytpunkt?

När skolan börjar arbeta med laserskrivare, CNC, stegvisa algoritmer och programmering i undervisningen, väcks viktiga frågor om lärare och deras kompetensförsörjning, tillade Maria Nyström, rektor på Runbacka skolor i Sollentuna. Vad gör man på skolan när man upptäcker att man befinner sig i en brytpunkt?

– Vi har redan infört programmering i undervisningen och vi har låtit alla lärare i kommunen gå Skolverkets webbkurs Om programmering. Det här inte bara något som är viktigt för matematik- och tekniklärare, utan det är något som alla behöver ha en inblick i. Att förstå hur programmering fungerar, ger en ny slags läsförståelse, ett nytt sätt att se och förstå sin omvärld.

Gemensam kunskap blir en samlande kraft

Det uppstår en helt ny kraft när hela lärarkollegiet har samma förståelse och insikt, förklarade Maria Nyström. Samtidigt blir det uppenbart att kunskaperna om hur programmering fungerar kan komma till nytta i alla ämnen. Men det här ställer också stora krav på kompetensförsörjningen. Sollentuna kommun har kommit långt och har många drivna lärare, men det är nödvändigt att hela tiden hålla igång utvecklingen.

Man får inte tappa tempo

Ett viktigt skäl till att Sollentuna har lyckats så bra, är att man fick till en slags undergroundrörelse kring Makerskola som drev på, menade Sara Penje, som är utvecklingschef i Lidingö stad, men som tidigare arbetade i Sollentuna. Det hände mycket på ganska kort tid och hela styrkedjan var med.

– I Sollentuna finns lärare som är framåt och som tar ansvar för varandras utveckling, och skolledarna var också med. Det kollegiala lärandet och kunskapsutbytet är helt enkelt avgörande. Vi behövde samma sak i Lidingö och Makerskola gav oss den struktur som vi behövde för att komma igång. Nu kör vi vidare med hangouts och diskussioner för att inte tappa tempo. Det gäller att hålla liv i digitaliseringsfrågan och att se till att den blir en del av vardagen.

Alla måste förstå vad det innebär att arbeta med it som material

Det gäller också att ge alla som arbetar i och med skolan en möjlighet att förstå vad det innebär att arbeta med it som material, konstaterade Per Falk, som är it-strateg och processledare i Upplands Väsby kommun. Alla har inte samma grad av förståelse, så det gäller att se till att alla är med, särskilt cheferna och de som fattar politiska beslut.

– I Upplands Väsby har vi skapat ett makerspace, en fysisk plats som samlar hela kommunen och som hjälper oss att utvecklas vidare. Det blir också ett sätt att jobba med likvärdighet. Alla får en insyn i vad som görs och vad som är på gång. Då blir det enklare att skapa en gemensam progression som gör det möjligt att gå i samma riktning tillsammans. Men det kräver också att de som känner sig oroliga kan få den hjälp de behöver för att komma vidare.

Hur kan vi få lärarutbildningarna med på tåget?

Upplands Väsby har inlett ett samarbete med förskollärarutbildningen på Stockholms universitet kring makerspace, och det är något som skulle behöva på fler lärarutbildningar, tillade Per Falk.

– Alla lärarutbildningar borde börja undersöka hur de kan få in makerkulturen och det digitala skapandet i sin undervisning. Det tror jag kan ge en mycket bättre fart åt förändringsarbetet och det kan också hjälpa de blivande lärarna att utveckla en adekvat digital kompetens. Därför måste vi börja fundera på vad som kan göras för att få med fler på tåget!

Digitala rådslag om skolans digitalisering

Det är också viktigt att engagera så många som möjligt i arbetet med att utveckla en nationell handlingsplan för skolans digitalisering. Det här arbetet leds av SKL, på uppdrag av regeringen, men man samarbetar med en rad andra aktörer. Man vill också att alla som är intresserade av området ska ges möjlighet att dela med sig av sina tankar.

I Almedalen arrangerade RISE en workshop kring handlingsplanen som samlade ett åttiotal personer från olika verksamhetsområden som rör skolan, alltifrån forskare, politiker och företrädare för olika branscher till utvecklingsstrateger, skolledare och lärare. Det var samtidigt det första digitala rådslaget om skolans digitalisering. Intresserade som inte var på plats, kunde delta via nätet

Deltagarna besvarade en rad olika frågor inom de tre fokusområdena: digital kompetens för alla i skolan, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Ett stort antal skarpa förslag delades i plattformen VoteIT, och dessa tar arbetsgruppen med sig i det fortsatta arbetet. Det handlade bland annat om kompetensutveckling för beslutsfattare, ett ökat statligt ansvar för digital infrastruktur, behov av lokala samverkansformer om digitala läromedel samt förslag om digitala tjänster som kan göra internationell forskning mer lättillgänglig.

Learning Forum i Göteborg 9-10 oktober, arrangeras ett rådslag som är helt inriktat på forskningsfrågor. Föredrag och diskussioner på Learning Forum kommer vi att återkomma till!

Spaningen 002 – en utflykt till Tyskland, Norge och Finland

Spaningen 002 – en utflykt till Tyskland, Norge och Finland

I det här andra avsnittet av podden spaningen pratar vi allra först om en bok från OECD om en skola för 2000-talet. Sedan tar vi upp skolans digitalisering i Tyskland och försöket med en nationell plattform för digitala läromedel, Den teknologiske skolesekken i Norge och Bothnia Learning Hub i Finland. Sist kommer några tips för den som vill hålla ett öga på skolutvecklingen i Finland.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 38

Veckans spaning, vecka 38

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

I det här avsnittet tar vi allra först upp Andreas Schleicher och OECD:s perspektiv på vad som behöver göras för att utveckla skolan och undervisningen efter dagens villkor och förutsättningar. Därefter blir det en titt på hur det går med skolans digitalisering i Tyskland och försöket med en nationell plattform för digitala läromedel och andra lärresurser. Den teknologiske skolesekken får en belysning, liksom Bothnia Learning Hub i Finland. Till sist kommer några tips om hur du kan hålla ett öga på skolutvecklingen i Finland i allmänhet och i Svenskfinland i synnerhet.

OECD om en skola för 2000-talet

I början av sommaren presenterade OECD boken World Class: How to Build a 21st-Century School System. Den är skriven av direktören för deras utbildningsdirektorat, Andreas Schleicher, som bland annat ansvarar för PISA-undersökningarna.

Boken bygger vidare på samlade slutsatser från PISA och ger en överblick över hur OECD menar att utbildning och lärande behöver utvecklas. För ett par dagar sedan kom sex korta filmer som ger en introduktion till viktiga tankar och resonemang.

Fem länder och områden med goda PISA-resultat – Singapore, Estland, Kanada, Finland och Shanghai – lyfts fram i boken tillsammans med korta beskrivningar av utmärkande drag i deras skolsystem. Några drag är gemensamma. De har höga ambitioner för alla elever och undervisningen drivs av en övertygelse om att alla kan lära sig, oavsett socioekonomisk bakgrund. Länderna betonar även läraryrkets avgörande betydelse för en bra skola och arbetar för att rekrytering och fortlöpande kompetensutveckling av lärare fungerar så bra som möjligt.

Andreas Schleicher påpekar att den snabba teknikutvecklingen ännu inte har förändrat skolan på samma sätt som den har vänt upp och ned på många andra samhällsområden. Det är ett stort problem att skolan använder teknik från 2000-talet, pedagogik från 1900-talet och en organisation från 1800-talet, konstaterar han. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att sådant som är enkelt att mäta och att undervisa i också är enkelt att digitalisera och automatisera.

Eleverna behöver lära sig att hantera en alltmer global, komplex och mångtydig värld. Det kräver att de utvecklar analytiska förmågor som inte bygger på rutinlösningar och att de tränar sig att tänka kreativt. Här är det inte minst viktigt att tänka till kring lärmiljöns betydelse, menar Andreas Schleicher. Långtifrån allt är lämpligt att undervisa och lära i en traditionell skolmiljö.

När det gäller att lära sig att tänka självständigt, att samarbeta med andra och att kunna hantera att det finns flera olika perspektiv på verkligheten, är det bättre att lösa verkliga problem i autentiska miljöer. Det handlar både om olika kulturella perspektiv och om olika ämnes- och yrkesperspektiv. Redan idag är det möjligt att simulera sådana miljöer, och det måste skolan kunna dra nytta av, konstaterar Andreas Schleicher.

En nationell satsning i Tyskland på skolans digitalisering

Skolan i Tyskland har ännu inte fått riktig fart på digitaliseringen, även om det naturligtvis finns exempel på delstater och skolor som har kommit en bit på väg. 2016 lanserade förbundsregeringen därför en nationell strategi och öppnade för ett samarbete med de 16 delstaterna för att få igång en samlad utveckling.

Kort därefter enades utbildningsministrarna kring vad som måste göras: Den digitala infrastrukturen behöver byggas ut ordentligt och läroplanerna måste anpassas bättre till de pågående samhällsförändringarna. Det krävs också satsningar på lärarutbildning och fortbildning och skolorna behöver ha en enkel och lättöverskådlig tillgång till digitala läromedel och andra lärresurser av god kvalitet.

En federal satsning på skolan kräver ändringar i grundlagen, och här har man inte nått ända fram i förbundsdagen. Den federala regeringen och delstaterna hoppas att ett beslut kan fattas innan årskiftet, så att satsningarna kan komma igång under nästa år. Planen är att förbundsstaten finansierar den grundläggande uppbyggnaden av den digitala infrastrukturen under fem år, medan delstaterna ansvarar för att förändra styrdokumenten och utveckla lärarnas kompetens.

Tyska skolor testar en molnbaserad läromedelstjänst

Redan för två år sedan föreslog den tyska förbundsregeringen i sin strategi att förutsättningarna för att utveckla en gemensam infrastruktur för läromedel och andra lärresurser skulle undersökas. Hasso-Plattner Institut, som ansvarar för det här arbetet, är nu inne i en andra pilotfas av satsningen Schul-Cloud. På sikt hoppas man att 300 skolor över hela Tyskland ska delta.

Det rör sig om en skalbar molntjänst som nås via webben, och som kan användas av alla digitala enheter med en någorlunda modern webbläsare. De som är inloggade på Schul-Cloud har tillgång till allt material, både i skolan och hemma. Tanken är att ha en låg tröskel som ställer mindre krav på hårdvaran, så att eleverna även kan använda sin egen mobil eller platta. Datortätheten i de tyska skolorna är fortfarande ganska låg.

Trots att satsningen fungerar bra, pekar det mesta på att en gemensam nationell plattform nog ligger en bit in i framtiden. Det beror dels på att några delstater har egna liknande satsningar som de gärna vill bygga vidare på. Men inget hindrar att de via sin egen plattform ger elever och lärare tillgång till Schul-Cloud. Den bristfälliga tillgången till trådlöst Internet är ett större problem, liksom den kommande kostnaden. Schul-Cloud finansieras med federala medel fram till halvårsskiftet 2021. Därefter ska delstaterna själva betala för utveckling och användning.

Den teknologiske skolesekken

I somras lanserade den norska regeringen satsningen Den teknologiske skolesekken, som sträcker sig över fem år och totalt omfattar 450 miljoner norska kroner. Syftet är att ge stöd till företag att utveckla digitala läromedel och att göra det möjligt för skolhuvudmännen att köpa in utrustning för lärare som vill arbeta med programmering i undervisningen.

Satsningen knyter an till den nationella strategin för digitalisering av grundskolan och gymnasiet, som lades fram förra året. Det handlar både om att säkerställa att alla elever utvecklar den digitala kompetens de behöver och att se till att it och digitala medier används som ett bra stöd för elevernas kunskapsutveckling. Betydelsen av att programmering och en övergripande förståelse av den digitala utvecklingens samhällseffekter förs in i läroplanerna betonas också.

Den digitale skolesekken förbereder även för de nya läroplaner som träder i kraft 2020. Det här är en förändring som beskrivs som den största förändringen sedan Kunnskapsløftet 2006, då digital kompetens fördes fram som en av de fem grundläggande färdigheter som krävs för lärande i alla ämnen.

De nya läroplanerna ska betona kärnelementen i de olika ämnena, det vill säga de kunskaper som elever behöver i samhälle och arbetsliv. Det räcker inte med en teoretisk förståelse, utan de behöver också lära sig att tillämpa sina kunskaper i praktiken. För att lyckas med det, är det nödvändigt att det finns smarta och innovativa läromedel som hjälper eleverna att tänka kritiskt, att reflektera och att använda sin förståelse på ett konkret sätt. Med andra ord behövs det något annat och något mer än text och bild på en skärm.

I fredags var sista ansökningsdag för årets medel: 70 miljoner norska kroner, varav 55 går till utveckling av läromedel i samhällskunskap, matematik, norska, slöjd och musik.

Bothnia Learning Hub

Bothnia Learning Hub är ett av de projekt som finansieras inom ramen för den finska regeringens satsning på att förnya lärarutbildningen och utveckla lärares yrkeskompetens genom hela arbetslivet. Den här satsningen är i sin tur en del av handlingsplanen Den nya grundskolan, som totalt rymmer satsningar på 90 miljoner euro..

Projektet Bothnia Learning Hub drivs av ett konsortium som består av Åbo Akademis lärarutbildning i Vasa, Centret för livslångt lärande, Experience Lab samt Vasa Övningsskola.

Målet med projektet är att öka användningen av it och digitala medier på lärarutbildningen och i skolornas undervisning. Därför vill Bothnia Learning Hub skapa bättre förutsättningar för kunskapsdelning och dialog mellan lärarutbildning, fortbildning och lärares dagliga arbete i skolan. Ett annat viktigt mål är att bidra till den fortsatta pedagogiska utvecklingen i Finland. Bland annat finns en podd, där projektdeltagarna berättar om sitt arbete. I det senaste avsnittet, som kom förra veckan, sammanfattas vårens erfarenheter samtidigt som man funderar kring det fortsatta arbetet.

Veckans tips

Utbildningsstyrelsens svenska Facebook-sida ger en snabb inblick i vad som är på gång i den finska skolan, både när det gäller den digitala och den mer allmänna utvecklingen. Det finns också Facebook-grupper för den som vill följa med i vad som händer på lärarutbildningen vid Åbo Akademi och hur man arbetar med lärarfortbildning i Svenskfinland. Bothnia Learning Hub har också en Facebooksida som både länkar till podden och till annat material.

Premiär för podden Spaningen!

Premiär för podden Spaningen!

Hej och välkommen till det första avsnittet av podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Den produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

I det här första avsnittet pratar vi om skolbibliotekets centrala roll, om konstruktiva argument mot ett mobilförbud i skolan och till sist berättar vi om Learning Forum, en ny konferens som arrangeras i Göteborg nästa månad.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande.

 

Veckans spaning, vecka 37 (Premiär!)

Veckans spaning, vecka 37 (Premiär!)

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, både i Sverige och utomlands. Spaningen finns även som podd, i en förkortad version, inläst av Carl Heath.

I det här första avsnittet tar vi inledningsvis upp skolbibliotekets centrala roll och behovet av nya kunskaper i källkritik när medieflödet digitaliseras. Därefter följer konstruktiva argument mot ett mobilförbud i skolan som kopplas till det ökade behovet av teknologiförståelse och hur man försöker ta sig an det i Danmark. Till sist berättar vi om en spännande konferens som arrangeras i Göteborg nästa månad.

Skolan ska stärka elevernas digitala kompetens

Från och med det här läsåret är det de reviderade läroplaner som regeringen presenterade förra året som gäller för Sveriges grund- och gymnasieskolor. Läroplanerna är en del av den nationella strategin för skolans digitalisering och den ingår i sin tur i regeringens samlade digitaliseringsstrategi, som sträcker sig över ett antal samhällsområden. Det övergripande målet för skolan är att ge alla barn och ungdomar möjlighet att uppnå en hög digital kompetens och att främja kunskapsutveckling och likvärdighet. SKL ansvarar för arbetet med att ta fram en handlingsplan som gör det möjligt att förverkliga strategins mål.

De reviderade läroplanerna tydliggör och lyfter fram skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Eleverna ska lära sig förstå hur den pågående digitaliseringen påverkar människan och samhället. Bland annat behöver de ha grundläggande kunskaper i hur programmering fungerar och kunna använda och förstå digitala system och tjänster. Det är också viktigt att kunna arbeta med texter och andra digitala medier, både som konsument och som producent, och att utveckla en god källkritisk förmåga.

Skolbiblioteket ska vara en pedagogisk resurs

Skolbibliotekets roll som pedagogisk resurs i undervisningen betonas betydligt mer än tidigare i läroplanerna. I skolbibliotekariens arbete ingår både att, tillsammans med lärarna, stärka elevernas språkliga förmåga och att utveckla deras digitala kompetens. Tyvärr sägs det inget konkret om hur verksamheten ska bedrivas eller hur bemanningen ska se ut. Därför finns det risk för att skolbiblioteket på många håll även i fortsättningen hamnar på undantag.

Trots att skollagen sedan 2011 säger att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek som en del av den pedagogiska verksamheten och som ett stöd för sitt lärande, återstår fortfarande mycket att göra. Den senaste statistiken från Kungliga Biblioteket visar att bara drygt hälften av alla elever har tillgång till ett skolbibliotek med ungefär 20 timmars bemanning per vecka. 20 timmar ses av expertisen som ett minimum för att skolbibliotekets pedagogiska verksamhet ska kunna fungera på ett bra sätt.

Lidingö genomför åtgärder för att utveckla skolbiblioteken

Men det är förstås inte bara moln på himlen. Flera kommuner har redan hunnit långt i utvecklingen av skolbibliotekets verksamhet och andra ligger i startgroparna. Tidigare i veckan publicerade vi här på Spaningen en artikel om vad som görs i Lidingö stad för att se till att skolbiblioteket verkligen kan bli och fungera som en central pedagogisk resurs.

Första steget var att genomföra en översyn av hur det faktiskt ser ut på de kommunala grundskolorna. Bland annat visade det sig att det finns få utbildade bibliotekarier, att bemanningsgraden är ganska låg och att öppettiderna är begränsade. Det blev också tydligt att en hel del behöver göras för att få igång en fungerande samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare. Skolbiblioteket ses fortfarande i hög grad som ett rum på skolan där eleverna kan låna böcker.

Det fattades beslut om att skapa ett kommunövergripande nätverk för alla skolbiblioteksansvariga och att börja arbeta med gemensam kompetensutveckling inom viktiga områden, bland annat kring informationssökning och digital kompetens. På olika sätt försöker man också att bygga upp förtroende för skolbibliotekarierna bland lärarna. Samtidigt strävar man efter att rubba den traditionella synen på skolbibliotek hos rektorer och lärare.

På lite längre sikt hoppas man på att skolbibliotekarierna ska placeras i lärarlag och att de ska börja arbeta i team, så att det alltid är minst två skolbibliotekarier på en skola. Det är också viktigt att försöka höja bemanningsgraden. Nästa år kommer en ny kommunal biblioteksplan att presenteras och här ska det ges en tydligare bild av vilka förväntningar som beslutsfattare och tjänstemän har på skolbiblioteket och dess roll i undervisningen.

Det krävs direkta insatser och ökad kompetens för att stärka skolbiblioteket

Det pågående arbetet med skolbibliotek i Lidingö knyter väl an till slutsatser och rekommendationer i Skolinspektionens första kvalitetsgranskning av skolbibliotek som pedagogisk resurs, som kom i juni. Här konstateras att det krävs direkta insatser för att skolbiblioteket ska bli en integrerad del i skolans undervisning. Det är också uppenbart att rektor måste ta ett större ansvar för frågan. Dessutom behövs en ökad kompetens bland skolledare och lärare om hur skolbiblioteket och skolbibliotekarien kan användas för att stödja elevernas kunskapsutveckling.

I onsdags arrangerade Skolinspektionen ett timslångt webbinarium, där man både sammanfattade sin kvalitetsgranskning och fördjupade resonemangen kring varför det är viktigt att skolbiblioteket fungerar som pedagogisk resurs i skolan. Skolinspektionen har också tagit fram självskattningsverktyget Kolla ditt skolbibliotek, som ger skolledare, lärare och skolbibliotekarier vägledning i hur skolbiblioteksverksamheten kan utvecklas.

Eleverna behöver både lära sig källkritik och sökkritik

Behovet av att eleverna tränar och utvecklar sin källkritiska förmåga förs ofta fram i skoldebatten. Här är det viktigt att komma ihåg att digitaliseringen ändrar förutsättningarna och ställer krav på andra kunskaper än tidigare. Det visar en kvalitativ fallstudie av biblioteksforskarna Hanna Carlsson och Olof Sundin, som Internetstiftelsen presenterade för ett par veckor sedan.

De båda forskarnas slutsats är att det inte längre räcker att eleverna lär sig att bedöma källors tillförlitlighet genom att använda de klassiska frågor som tagits fram inom historievetenskapen: äkthet, tid, beroende och tendens. Det är också nödvändigt att utveckla en kritisk förståelse för hur algoritmerna styr hur sökmotorer och sociala medier fungerar. Annars blir det både svårt att greppa viktiga delar av hur digitaliseringen påverkar samhället och individen och att fungera som en aktiv och kritisk medborgare. Här behövs fortbildning för både lärare och skolbibliotekarier.

Det går inte att förbjuda teknologier som formar verklighet och vardag

En annan fråga som ständigt återkommer i debatten rör mobilens vara eller icke-vara i skolan. I Frankrike stiftades nyligen en lag som innebär ett generellt förbud för elever att använda smarta klockor, plattor och mobiler i skolan, om inte läraren uttryckligen har bestämt att de ska användas i ett visst moment i undervisningen. Motiveringen är att man vill öka koncentrationen på lektionerna och stärka utvecklingen av elevernas sociala förmåga.

Den franska lagen satte fart på debatten i flera europeiska länder och argumenten haglade för och emot. I Tyskland pekade bland annat Frankfurter Allgemeine Zeitung i en artikel på de problem som en okontrollerad mobilanvändning skapar i skolan. Samtidigt var det flera röster från skolvärlden som menade att förbud inte är lösningen. Barn och unga behöver både lära sig att använda de digitala möjligheterna när de är till nytta och att avstå när de distraherar. Var ska de lära sig det om inte i skolan?

Peter Dalsgaard, som är professor i interaktionsdesign vid Århus universitet, argumenterade på ett liknande sätt i Danmarks Radio mot förbud med utgångspunkt i sitt forskningsfält. Han menade att det helt enkelt inte går att förbjuda teknologier som i så hög grad formar verklighet och vardag. Eleverna måste lära sig att förstå hur mobilen fungerar och hur dess sätt att fungera påverkar oss. Detta är något som alla måste tillägna sig, eftersom vi annars riskerar en social slagsida, tillade han.

Det är också viktigt att eleverna tänker och reflekterar kring hur en mobiltelefon kan se ut och fungera i framtiden, konstaterade Peter Dalsgaard. Utvecklingen under de senaste par decennierna visar tydligt att definitionen av vad en mobil är och hur den kan används inte är given en gång för alla. Med andra ord måste de lära sig hur det “ser ut under huven”, så att de kan delta i samhällsdebatten och påverka hur morgondagens digitala teknologier ser ut och fungerar. Detta är kompetenser som är centrala i samhället och därför måste de även vara det i skolan.

Danmark satsar på teknologiförståelse i skolan

I Danmark pågår sedan förra året ett försök med teknologiförståelse som tillvalsämne i årskurs 7-9 i grundskolan. Det rör sig om ett praktiskt och experimenterande ämne som tar avstamp i informatik. Samtidigt som eleverna lär sig att programmera och skapa, är det viktigt att de tänker och reflekterar kring vilka konsekvenser som deras program och lösningar har – ur etiskt perspektiv, ur ett säkerhetsperspektiv och för samhället.

Snart inleds även ett treårigt försök där man ska ta reda på hur teknologiförståelse kan införas som obligatoriskt undervisningsområde genom hela grundskolan. Det här är en del av den danska regeringens strategi för att stimulera den digitala teknikutvecklingen, som lades fram i slutet av januari. Än så länge är det inte säkert om teknologiförståelse ska bli ett eget ämne eller om det kan integreras i andra ämnen. Det viktigaste är att utveckla en grundläggande teknologiförståelse bland eleverna och öka deras kunskaper om och intresse för digital teknikutveckling och tekniska yrken.

Learning Forum kopplar samman forskning och skolutveckling

9-10 oktober arrangerar RISE tillsammans med Skolverket, SKL och Vinnova konferensen Learning Forum på Lindholmen Science Center i Göteborg. Målgruppen är forskare och strategisk personal som arbetar med skolans digitalisering.

Tanken är att koppla samman forskning inom en rad olika ämnesområden till det pågående arbetet med att utveckla och förändra skolan i en mer digital riktning. Kunskapsutbyten och möten står i centrum och förhoppningen är att nya vägar ska öppna sig, både för skolan och för forskningen.

Efter Learning Forum kommer vi att presentera viktiga resonemang, slutsatser och reflektioner här på Spaningen.