Tagg: AI

Spaningen Podd 015: Bilden av skolans digitalisering och röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Spaningen Podd 015: Bilden av skolans digitalisering och röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Den här veckan tar vi upp två artiklar som publicerades på Spaningen tidigare i veckan. Den ena handlar om betydelsen av att medier och forskare ger en rättvisande bild av arbetet med skolans digitalisering. Den andra ger en inblick i hur röststyrda digitala assistenter kan hjälpa lärare och elever i klassrummet. Som vanligt avslutar vi med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 51: Bilden av skolans digitalisering och användningen av röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Veckans spaning, vecka 51: Bilden av skolans digitalisering och användningen av röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan tar vi upp två artiklar som publicerades på Spaningen tidigare i veckan. Den ena handlar om betydelsen av att medier och forskare ger en rättvisande bild av arbetet med skolans digitalisering. Den andra ger en inblick i hur röststyrda digitala assistenter kan hjälpa lärare och elever i klassrummet. Som vanligt avslutar vi med veckans tips.

Ge en rättvisande bild av skolans digitalisering

Den pågående digitaliseringen innebär en lika genomgripande transformation av samhället som när Sverige elektrifierades för knappt 100 år sedan. Hela verksamhetsområden omvandlas, det skapas nya organisationsmodeller, gamla arbetssätt byts ut och det krävs delvis andra kompetenser än tidigare. Detta ställer krav på att läroplanen och skolans undervisning ska förändras och att man ska dra nytta av den digitala utvecklingens möjligheter.

När skolans verksamhet börjar digitaliseras, är det många som blir oroliga över att elevernas kunskaper försämras. Resonemangen om olika kompetenser framstår som abstrakta och kan kännas svårgripbara för många. Vardagen i skolan ser inte längre ut som man är van vid, och det leder till att en del ifrågasätter den här utvecklingen, ibland utifrån rena känsloargument.

I onsdags publicerade Spaningen en artikel där den finlandssvenska forskaren Linda Mannila lyfte fram betydelsen av att medier och forskare hanterar den här oron på ett rättvisande och konstruktivt sätt. Tyvärr spelar medierna ibland på folks rädsla för att locka till sig fler läsare och tittare, och det händer även att forskare har en egen agenda som de vill föra fram

Det finns på sina håll en mediepanik och teknikrädsla som pyr under ytan, säger Linda Mannila. Infekterade debatter om ungdomars skärmtid och efterlysningar av effektiva porrfilter som ska hålla oönskat innehåll borta är tydliga exempel på det. Men den digitala utvecklingen är komplex och rymmer både positiva och negativa sidor. Därför är det viktigt att medier och forskare ger en balanserad och rättvisande bild och undviker att underblåsa populistiska strömningar.

Bland annat är det viktigt att ge konkreta exempel från klassrummen som visar hur det ser ut och som förklarar vad förändringarna innebär för lärare och elever. Annars kan vi inte få en skoldebatt som vilar på saklig grund och som leder utvecklingen framåt, konstaterar Linda Mannila. Internet var ingen fluga och digitaliseringen är ingen trend. Skolan och resten av samhället digitaliseras vare sig vi vill eller inte, så vi måste helt enkelt börja hantera det här på ett konstruktivt sätt.

Med den digitala assistenten Alexa i klassrummet

Det sker en snabb utveckling inom maskinlärande och artificiell intelligens, och det börjar synas i vardagen. Det uppkopplade hemmet är på väg att bli verklighet och allt fler installerar smarta högtalare med röststyrda digitala assistenter som spelar musik, läser upp nyheter, styr belysningen och hanterar lås- och larmsystem.

Än så länge är det för tidigt att säga vad det här kommer att betyda för skolan, men det finns redan lärare som undersöker möjligheterna. Carmen de Bruijckere, som är klasslärare i en fyra på Kungsholmens grundskola i Stockholm, använder sedan en tid tillbaka Amazons digitala assistent Alexa som hjälpreda i klassrummet. Igår publicerade Spaningen en artikel som ger en inblick i vad hon och eleverna gör.

Den ai som används i den här typen av digitala assistenter är fortfarande rätt rudimentär.  Det sätter tyvärr ganska snäva ramar för vad de kan göra, berättar Carmen de Bruijckere. Just nu används Alexa mest till att hantera enkla, praktiska saker i klassrummet. Det handlar bland annat om att att hålla koll på tiden när eleverna ska prata två minuter var eller när de ska arbeta tyst i en kvart. Eftersom klassrummet har belysning som kan fjärrstyras, så hjälper Alexa också till med det. Om belysningen behöver släcka ned, är det bara att säga ”lights down, Alexa”, så är det klart.

Eleverna behöver lära sig hur de ska prata för att få Alexa att göra det som de vill. Om de till exempel vill spela ett spel eller arrangera en frågesport, måste de använda rätt fraser. Annars säger Alexa till att hon inte förstår och eleverna måste försöka igen. Det är bra att eleverna lär sig att umgås och samarbeta med röststyrda assistenter och robotar, menar Carmen de Bruijckere. De blir allt viktigare i vardagen, så därför behöver de både lära sig hantera möjligheterna och inse begränsningarna

Det är även viktigt att eleverna reflekterar kring de negativa sidorna med den här utvecklingen. Naturligtvis är det inte oproblematiskt att stora multinationella företag kan spela in det som sägs i klassrummet, trots att det inte handlar om någon känslig information, säger Carmen de Bruijckere.

Det gäller också att arbeta med elevernas medie- och informationskunnighet när Alexa används för att ge information eller för att svara på frågor. Varifrån kommer informationen? Är källan tillförlitlig? Hur fungerar algoritmerna som används för att välja svaret på frågan? Eleverna måste bli medvetna om problematiken och träna sig i att reflektera kritiskt kring detta. Här spelar läraren förstås en central roll.

Veckans tips

Parallellt med utvecklingen av röststyrda digitala assistenter, händer det också en hel del inom området människoliknande, empatiska robotar. Det finns till och med skolor som experimenterar med dem i klassrummet, även om det än så länge inte är särskilt vanligt.

För några år sedan tittade det EU-finansierade forskningsprojektet EMOTE närmare på vad den här typen av robotar kan komma att innebära i praktiken. Forskarna följde hur skolor i några europeiska länder använde roboten Nao som ett interaktivt hjälpmedel för att underlätta och ge stöd åt elevers lärande.

Två göteborgsforskare – Wolmet Barendregt och Sofia Serholt – deltog i det här projektet. Häromveckan samtalade Neil Selwyn och Sofia Serholt om erfarenheterna med robotar i klassrummet i Monash Universitys podd Meet the Education Researcher. Samtalet pågår i knappt 14 minuter och lyfter fram en rad angelägna frågor som det är viktigt att reflektera kring. Robotar i klassrummet låter fortfarande som science fiction, men framtiden kommer fortare än vi tror.

Med Alexa i klassrummet

Med Alexa i klassrummet

Uppkopplade prylar och röststyrda assistenter, som svarar på frågor och löser praktiska problem, börjar bli  en del av vardagen för allt fler. Hur kan den här utvecklingen användas som stöd i undervisningen och i arbetet med elevernas digitala kompetens? Vad finns det för hinder? Carmen de Bruijckere, klasslärare i en fyra på Kungsholmens grundskola i Stockholm, undersöker det här i praktiken i sitt klassrum.

Röststyrda digitala assistenter blir allt vanligare

Under de senaste par, tre åren har röststyrda digitala assistenter blivit allt synligare på konsumentmarknaden. De finns i datorn och i mobilen, men också i bland annat smarta klockor och smarta högtalare. Amazon och Google var tidigt ute med användarvänliga produkter och dominerar för närvarande marknaden. Än så länge är genomslaget störst i USA, men Sverige och många andra länder följer efter i rask takt.

Röststyrda digitala assistenter baseras på tekniska lösningar som använder maskinlärande och artificiell intelligens. Assistenten startar när man anropar den och spelar in det som sägs med hjälp av mikrofonen i den enhet som används. Inspelningen skickas vidare till leverantörens server, som omvandlar det som sägs till kommandon, därefter utförs uppgiften och sedan levererar assistenten resultatet. Alltihop är klart på några få sekunder.

Det går att skicka meddelanden, hantera kalendern och så vidare med hjälp av den röststyrda assistenten. Allt fler företag utvecklar också appar som gör det möjligt att använda deras produkter och tjänster. Assistenten kan till exempel läsa upp nyheter, ge en väderleksprognos, spela musik, göra inköp, spela spel, svara på frågor samt sköta allt från belysning till lås- och larmsystem. Än så länge befinner vi oss på ett tidigt stadium, men utvecklingen går snabbt framåt.

Det är spännande att undersöka de pedagogiska möjligheterna

Carmen de Bruijckere använder sedan i våras Amazon Echo Show –  en smart högtalare som även har en liten skärm – i klassrummet. Assistenten heter Alexa och man startar den helt enkelt genom att säga dess namn, berättar hon.

  – Jag kände att det vore kul att testa en assistent i klassrummet och tog därför med min privata. Nu har skolan köpt in en egen och jag använder den i klassrummet när det är lämpligt. Innan jag började på Kungsholmens skola arbetade jag i Sollentuna och deltog bland annat i Makerskola. Den digitala teknikutvecklingen ger många kreativa pedagogiska möjligheter, och det är spännande att undersöka dem tillsammans med elevern

Det måste vara lugnt i klassrummet

Alexa kan inte uppfatta sina instruktioner om det är bullrigt eller om flera personer pratar i munnen på varandra, säger Carmen de Bruijckere. Därför är det viktigt att det är lugnt i klassrummet när Alexa ska hjälpa till.

  – Det räcker att jag säger att jag ska prata med Alexa, så blir det tyst med en gång. Alexa fungerar bra i helklass, men hon finns också tillgänglig för eleverna när de arbetar i mindre grupper. Än så länge går det inte att prata svenska, men eleverna har inga problem med engelskan.

Det gäller att prata så att Alexa förstår

Eleverna behöver lära sig hur de ska prata för att få Alexa att göra det som de vill. Om de till exempel vill spela ett spel eller arrangera en frågesport, måste de använda rätt fraser. Annars säger Alexa till att hon inte förstår och eleverna måste försöka igen, säger Carmen de Bruijckere.

  – Det är viktigt att eleverna förstår att Alexa förändras, precis som alla andra datorprogram. Tidigare kunde man till exempel avsluta en tjänst genom att säga ”thank you, Alexa”, men nu måste man istället säga ”Alexa, stop”. Hon lär sig också att göra nya saker efterhand som fler företag hakar på. Det är viktigt att eleverna lär sig att prova sig fram för att ta reda på vad som faktiskt går att göra

Alexa kan ordna en del av det praktiska arbetet

Alexa används för det mesta för att hantera enkla, praktiska saker, säger Carmen de Bruijckere. Det går väldigt smidigt och sparar tid, samtidigt som eleverna ser konkreta exempel på hur tekniken kan användas.

  – Alexa håller till exempel koll på tiden när eleverna ska prata två minuter var eller när de ska arbeta tyst i en kvart. Hon påminner oss när det är dags att vattna blommorna och hon tar snabbt och smidigt fram den musik som vi ber om. Eftersom vi har belysning som kan fjärrstyras, så hjälper hon även till med det. Om vi behöver släcka ned, är det bara att säga ”lights down, Alexa”, så är det klart

Eleverna behöver komma över tröskeln

Det kändes nog lite ovant för eleverna när vi började arbeta med Alexa, säger Carmen de Bruijckere. De behövde komma över en tröskel innan det blev mer naturligt, men det tog inte särskilt lång tid. Det är lite konstigt att prata med en maskin innan man vant sig. Så är det förstås för oss alla, påpekar hon.

  – Det händer ibland att eleverna blir frustrerade när Alexa inte förstår, men det kompenseras av att hon alltid är så lugn och artig. Jag tycker det är bra att eleverna lär sig att umgås och samarbeta med röststyrda assistenter och robotar, eftersom de blir allt viktigare i vardagen.

Det finns även negativa sidor och möjliga risker

Det är naturligtvis också viktigt att eleverna reflekterar kring de negativa sidorna och de möjliga riskerna med den här utvecklingen, säger Carmen de Bruijckere. Hit hör till exempel den personliga integriteten. Det är inte oproblematiskt att stora multinationella företag kan avlyssna och spela in det som sägs i klassrummet, även om det som sägs inte är av känslig natur.

  – Etiken är en stor och central fråga, och det är även något som jag diskuterar tillsammans med eleverna. De är medvetna om att det som de säger spelas in och att allt lagras på servrar någonstans. Eleverna förstår också att den information som samlas in kan användas för att påverka dem. Därför är det bra att de vet att det finns en knapp där de kan stänga av Alexas mikrofon, om de tycker att det behövs.

Träna kritiskt tänkande

Källkritik och sökkritik är också angeläget att diskutera när Alexa används för att ge information eller för att svara på frågor. Det här är en del av medie- och informationskunnigheten som blir allt viktigare efterhand som röststyrda assistenter får större utrymme i vardagen.

  – Varifrån kommer informationen? Är källan tillförlitlig? Hur fungerar algoritmerna som används för att välja svaret på frågan? Eleverna måste bli medvetna och lära sig att reflektera kritiskt. Här har jag en viktig roll att handleda, hjälpa och förklara för eleverna. Eleverna måste känna tillit till tekniken, men de ska förstås inte lita blint på den.

Använd den nya tekniken och börja utforska möjligheterna

Än så länge är den ai som används ganska rudimentär, vilket sätter snäva ramar för vad en assistent kan användas till i klassrummet, säger Carmen de Bruijckere. De möjligheter som finns är inte heller särskilt anpassade till skolans värld än, även om edtech-företagen förstås ligger i startgroparna. Det allra bästa vore om lärare och elever själva kunde programmera assistenten på ett enkelt sätt, till exempel genom blockprogrammering, men där är vi tyvärr inte än, tillägger hon.

  – Det är angeläget att föra in den nya tekniken i klassrummet, så att vi kan börja utforska möjligheterna och diskutera dem ur ett pedagogiskt perspektiv. Dessutom är det viktigt att eleverna får reflektera kring vart samhället är på väg, vad det kan innebära och hur de kan påverka utvecklingen. Det är en del av den digitala kompetensen som inte får glömmas bort, men det förutsätter också att man använder de tekniska lösningarna i praktiken och lär sig hur de fungerar.

Hur kan skolan möta och hantera lärarbristen?

Hur kan skolan möta och hantera lärarbristen?

Bristen på legitimerade lärare är ett växande problem på många håll i landet. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att aktuell forskning lyfter fram den kompetente lärarens avgörande roll för elevernas lärande. Med andra ord finns det både risk för att skolans kvalitetsutveckling och dess likvärdighet hotas. Vilka slags åtgärder är möjliga för att möta och hantera det här?

Pensionsavgångar, fler elever och krav på lärarlegitimation

Lärarbristen behandlas ofta i den svenska skoldebatten ur olika perspektiv. Statistiska centralbyråns prognos från våren 2015 är en vanlig utgångspunkt. Enligt den kommer 65 000 legitimerade lärare att saknas i Sverige 2025. Analyser av det nuvarande läget visar att bristen inte slår jämnt över landet. Det är stora skillnader mellan olika ämnen, mellan olika skolor och mellan olika kommuner.

Stora pensionsavgångar och ett ökat antal elever i många kommuner är två viktiga orsaker till lärarbristen. Skollagens krav på att endast legitimerade lärare får ansvara för undervisning och sätta betyg självständigt skapar ytterligare problem. Enligt huvudregeln är lärarlegitimation även ett krav för att få fast anställning. Många skolor kommer därför sannolikt att få svårt att bedriva sin verksamhet i enlighet med styrdokumentens ramar.

En kunnig lärare är en central faktor för elevernas lärare

Bristen på utbildade och yrkeskunniga lärare är också bekymmersam med tanke på att svensk och internationell forskning tydligt säger att lärarens kompetens, förmåga och engagemang är den faktor som påverkar elevernas lärande mest. John Hattie visar detta i sin forskningsöversikt Synligt lärande och Jan Håkansson och Daniel Sundberg gör detsamma i sina översikter Utmärkt skolutveckling och Framgång i undervisningen.

Håkansson och Sundberg konstaterar att lärarens förmåga att skapa sammanhang, motivera, strukturera och förklara har en avgörande betydelse för elevernas lärande. En nödvändig faktor för att detta ska fungera är att huvudmän och skolledare tar ansvar för att skolans pedagogiska uppdrag hamnar i fokus. Här gäller det att se till att verksamheten organiseras så bra som möjligt, att ge lärarna tillgång till den tid och utrustning de behöver samt att arbeta med lärarnas lärande och en systematisk kvalitetsutveckling av undervisningen.

Kompetensförsörjningen är en nyckelfråga

Skolkommissionen lyfter både i ett delbetänkande och i sitt slutbetänkande fram kompetensförsörjningen som en av skolans nyckelfrågor under de kommande åren. Det här problemet måste lösas för att det ska vara möjligt att höja kunskapsresultaten, förbättra kvaliteten och skapa lika möjligheter för alla elever i den svenska skolan. Dels handlar det om att öka intresset för lärarutbildningarna och att se till att yrkesverksamma lärare stannar kvar. Det är också viktigt att motivera de som lämnat läraryrket att återvända och att underlätta för invandrade lärare att utöva sitt yrke. Satsningar på kompletterande pedagogisk utbildning för dem som har ämneskompetensen kan också behövas. Samtidigt är det nödvändigt att huvudmännen får det stöd som krävs för att utveckla och stärka skolans undervisning och för att skapa en god lärandemiljö för alla.

Nya yrkeskategorier i skolan

Vilka ytterligare möjligheter finns det att göra det möjligt för elever att få tillräcklig tillgång till lärarledd undervisning i skolan? En väg kan vara att renodla lärares uppgifter, så att de helt kan fokusera sin tid på det pedagogiska arbetet. Detta öppnar för nya yrkeskategorier som kan komplettera och avlasta läraren. Lärarassistent är ett sådant exempel. Den här yrkeskategorin nämns inte i skollagen, så det är arbetsgivaren som bestämmer kompetenskrav och arbetsuppgifter. För det mesta handlar det om att ta över vissa administrativa sysslor, att fungera som stöd i och utanför klassrummet samt att sköta delar av kontakten mellan hem och skola.

Tvåskift

En mer radikal lösning är att tänka i nya banor kring hur skolans verksamhet ska organiseras och när undervisningen ska bedrivas, för att använda redan befintliga resurser så effektivt som möjligt. 2015 skrev direktören för National Education Trust i Storbritannien en artikel i The Guardian där han argumenterar för tvåskift i skolan. På det här sättet utnyttjas både skollokaler och lärares arbetstid optimalt, menar han. Lärare som undervisar i ämnen som det är svårt att rekrytera till, kan undervisa mitt på dagen för att täcka in båda skiften. Ett ytterligare plus är att den administrativa kostnaden per elev minskar.

Tvåskift används redan på skolor i bland annat Dubai, Egypten, Indien, Singapore och USA, men frågan är hur pass genomförbart det är här. Lärares arbetsvillkor förändras på sätt som nog många skulle få svårt att acceptera. Dessutom påverkas till exempel barn- och fritidsverksamhet, och frågan är när barn och föräldrar skulle få tid att umgås.

Artificiell intelligens, augmented reality och virtual reality

Ett bättre utnyttjande av den digitala utvecklingen verkar vara en mer framkomlig väg. Det pågående arbetet inom artificiell intelligens (ai), augmented reality (ar) och virtual reality (vr) kan säkert efterhand öppna spännande möjligheter att utveckla undervisningen och att komplettera lärarens arbete. Man kan tänka sig system som använder ar för att addera information till den fysiska verkligheten, utnyttjar vr för att skapa simulationer och tar nytta av ai för att ge skräddarsydd handledning och hjälp efter varje elevs förutsättningar. Digitala hemassistenter som Google Home och Amazon Echo används på sina håll för att underlätta vardagens olika sysslor. Teknikutvecklingen kan även utnyttjas för att skapa digitala lärarassistenter, och tillsammans med ar och vr öppnas nya horisonter.

Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom de här områdena – inte minst i Kina samt bland de stora it-företagen. Inom edtech-branschen finns också ett växande intresse att ta fram lösningar för undervisning och lärande. Än så länge handlar det nästan uteslutande om framtida möjligheter, men det är ett viktigt område att bevaka.

En robot som hjälplärare

Att ha en robot som hjälplärare är ett annat sätt att använda ai som hjälp och stöd i lärarens undervisning. Det europeiska forskningsprojektet EMOTE, som avslutades förra året, förde in den människolika roboten Nao i några svenska klassrum. Under projektets gång följde och analyserade forskare hur roboten kan användas för att hjälpa och vägleda elever i klassrummet. Programmeringen av roboten utgick ifrån observationer av hur lärare går tillväga: de försöker föra in eleverna på rätt spår, ger ledtrådar och försöker på olika sätt att utveckla och förklara.

Även i Danmark har man nyligen undersökt vad som händer när Nao och liknande robotar kommer in i klassrummet. Slutsatsen är att användningen av robotar inte var grundad i ämnesdidaktiska överväganden i någon större utsträckning. Det var också upp till den enskilde läraren att ta reda på hur en robot faktiskt kan användas i undervisningen. Utan didaktisk design och tydliga mål är det svårt att se någon särskild nyttoeffekt, menar de danska forskarna.

Erfarenheterna från Danmark ställer viktiga frågor kring hur en robot kan utveckla och förbättra undervisningen och vad som krävs för att använda tekniken så bra som möjligt. Forskarna i EMOTE konstaterar att den pedagogiska användningen av robotar än så länge är på ett mycket tidigt stadium. Men just därför är det viktigt att området beforskas så att både risker och möjligheter kan belysas. De påpekar också att det är viktigt att vi redan nu ställer oss frågan om vi verkligen vill att våra barn ska växa upp, lära och utvecklas som människa tillsammans med en robot. Genom att reflektera kring och diskutera detta bland en större allmänhet, blir det möjligt att påverka den kommande utvecklingen.

Assisterad fjärrundervisning

En annan möjlighet är att använda assisterad fjärrundervisning för att öka tillgången till lärare i skolan. Precis som vid distansundervisning befinner sig lärare och elever i olika fysiska rum, men här sker undervisningen i realtid. Dessutom finns lärarassistenter tillsammans med eleverna för att hjälpa till.

Under det här läsåret genomförs ett pilotprojekt i Danmark tillsammans med fyra kommuner. Ett viktigt syfte är att börja ta reda på hur man kan ge tillgång till behöriga lärare över nätet till elever i mindre orter där det är svårt att rekrytera. Ett annat syfte är att undersöka hur en sådan här lösning kan bidra till att skapa en mer interaktiv och omväxlande undervisning för alla elever.

Det handlar alltså både om att öka likvärdigheten och att stimulera den pedagogiska utvecklingen. Här är det viktigt att de tekniska lösningar som används är välkända och beprövade. Läraren ansvarar med hjälp av lärarassistenten för att undervisningen är varierad och utvecklande. Det är också nödvändigt att undervisningen är väl anpassad till såväl ämnet som undervisningens mål och elevernas olika förutsättningar.

I Sverige har skollagen länge lagt hinder i vägen för fjärrundervisning, men nu är en förändring på gång. Skolverket ansvarar för en försöksverksamhet som pågår till och med juni 2018, och som är tänkt att ge en bild av vilka möjligheter som öppnar sig. Ifous genomför också ett FoU-program tillsammans med RISE och flera kommuner som avslutas senare i år. Tanken är att öka kunskapen om vad som krävs av organisation, teknik och metodik för att fjärrundervisning ska fungera väl, och hur den kan komma till nytta för eleverna.

Erfarenheterna från Finland, bland annat i arbetet med det virtuella gymnasiet ViRum och i skärgårdsskolorna på Åland, visar behovet av en bättre förståelse av elevers erfarenheter av att lära i en virtuell miljö. Det är också nödvändigt att ta reda på mer om vilka faktorer som kan främja och hämma undervisning och lärande när det sker i form av fjärrundervisning.

Försök hitta vägar i samarbete med forskningen

Utan tvekan är det viktigt att det finns lärare och andra yrkeskategorier på plats i skolan för att ge hjälp och stöd åt eleverna i deras kunskapsutveckling. Därför gäller det att satsa på rekrytering och att utveckla skolan till en attraktiv arbetsplats. Men det är säkert minst lika viktigt att använda teknikens möjligheter för att komplettera de mänskliga resurserna.

Vi befinner oss fortfarande i en brytningstid och det är svårt att veta vilka vägar som leder framåt. Organiserade försök tillsammans med forskare kan hjälpa oss att ta reda på vart vi kan gå för att hantera lärarbristen och för att uppnå skolans mål.

Text: Stefan Pålsson