Etikett: AI

Spaningen Podd 033: Learning Compass 2030, makerkultur i finska skolan och två forskarintervjuer

Spaningen Podd 033: Learning Compass 2030, makerkultur i finska skolan och två forskarintervjuer

Hej och välkommen till Spaningen – en podcast, en blogg och ett veckobrev som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Jag heter Carl Heath och gör denna podcast tillsammans med Stefan Pålsson.

Den här gången börjar vi med ett nytt ramverk för framtidens skola, som nyligen presenterats av OECD. Därefter tittar vi närmare på hur en forskare vid Helsingfors universitet tänker och resonerar kring makerkultur i skolan. Vi fortsätter med två forskarintervjuer från Learning forum innan det är dags att runda av med veckans tips.

Veckans spaning: Learning Compass 2030, makerkultur i finska skolan och två forskarintervjuer

Veckans spaning: Learning Compass 2030, makerkultur i finska skolan och två forskarintervjuer

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

OECD Learning Compass 2030 – ett ramverk för morgondagens skola

OECD driver sedan 2015 projektet Future of Education and Skills 2030 för att främja en öppen och global diskussion kring kraven på utbildning och undervisning när samhället befinner sig i ständig förändring. Tanken är att försöka ringa in vilka kunskaper, förmågor, förhållningssätt och värderingar som eleverna behöver utveckla när samhället blir alltmer komplext och i allt högre grad digitalt.

Nyligen presenterade OECD Learning Compass 2030, ett ramverk som tagits fram gemensamt av beslutsfattare, forskare, skolledare, lärare och elever från olika delar av världen. Här ger man ett preliminärt och övergripande svar på vad eleverna behöver för att kunna forma sin framtid och för att bidra till ett välmående samhälle.

Framför allt gäller det att eleverna ska utveckla handlingskraft, att de ska kunna sätta mål, reflektera kritiskt och handla ansvarsfullt för att åstadkomma förändring. De behöver lära sig att tänka på egen hand, men måste också kunna samarbeta med andra för att uppnå mål som man formulerat gemensamt.

Allt det här förutsätter en stabil kärna som elevernas fortsatta utveckling kan utgå ifrån. Enligt Learning Compass 2030 handlar det om att kunna läsa och skriva, att ha digital kompetens, att ha en god fysisk och mental hälsa samt en stabil känslomässig och social grund.  

När kärnan väl är på plats behöver eleverna utveckla olika transformativa kompetenser för att det ska bli möjligt för dem att forma sin tillvaro och sin framtid. De behöver kunna tänka i nya banor och ta fram nya lösningar, hantera konflikter och motstridiga perspektiv och det är nödvändigt att de kan ta ansvar för sina handlingar.

Förra veckan publicerades en artikel av OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher, där han konstaterar att det genuint mänskliga blir viktigare än någonsin i ett samhälle som präglas av digitalisering, maskinlärande och artificiell intelligens. Det är ingen mening att vi försöker konkurrera med datorerna, konstaterar han. Istället måste energin läggas på etiska och sociala värden, empati och omsorgen om en gemensam värld och en gemensam framtid.

Learning Compass 2030 pekar ut den allmänna riktningen, men det är naturligtvis långt ifrån tillräckligt, menar Andreas Schleicher. Nu är det viktigt att diskussionerna om morgondagens  skola och samhälle tar fart och att det testas konkreta lösningar som kan leda i rätt riktning. Hur behöver lärmiljöerna se ut? Vilka typer av stöd behöver lärare för att de ska kunna hjälpa alla elever att utvecklas så långt som möjligt? Hur vill vi att samhället och vår gemensamma värld ska se ut?

Makerkultur i finska skolan

Kaiju Kangas, som undervisar och forskar i teknikundervisning på lärarutbildningen vid Helsingfors universitet, menar att tekniken blir vad vi gör den till. Den har ingen inneboende vilja och inga egna mål, utan det är vi människor själva som bestämmer hur den ska fungera och vad den ska användas till. Men det kräver att vi inser detta för att kunna ta kommandot, konstaterar hon. Här har skolan en viktig och avgörande roll att spela och i det här avseendet kan slöjdämnet vara centralt.

Precis som i Sverige handlar slöjd inte längre enbart om att sy och snickra, utan den digitala teknikutvecklingen börjar komma in i slöjdsalarna på allvar. Det här ger goda förutsättningar att föra in makerkulturen i skolan, menar Kaiju Kangas. Genom att fantisera, experimentera och prova sig fram kan eleverna se vad som är möjligt att göra och vad de faktiskt kan göra med sina kunskaper. Samtidigt får de ett annat perspektiv på tekniken: de kan själva påverka hur lösningarna ser ut, hur de fungerar och vad de kan användas till. Inget behöver vara som det är, utan allt kan förändras.

Det här innebär att eleverna både kan utveckla sin digitala kompetens och sina kunskaper och färdigheter inom en rad olika områden. Samtidigt blir det möjligt att väcka elevernas intresse för teknik och för utbildningar med en teknisk inriktning. De flesta av dagens globala problem kan lösas med hjälp av teknik, men det förutsätter att man ser möjligheterna och kan dra nytta av tekniken. Den som brinner för att förändra världen borde därför kanske utbilda sig inom det tekniska området, påpekar Kaiju Kangas.

Keiju Kangas har i sin forskning arbetat en hel del med makerkultur och teknik- och slöjdundervisning i skolan. Ett exempel är Co4Lab, där elever på låg- och mellanstadiet undersöker och utvecklar innovativa lösningar på olika problem. Ett annat är Innoplay, som drog i gång i augusti förra året, och som är ett samarbete mellan universiteten i Åbo, Helsingfors, Tammerfors. I det här projektet undersöks hur man kan undervisa i slöjd, design, teknik, matematik och kreativt skapande från förskolan till och med årskurs två i grundskolan.  

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Den här veckan presenteras två forskare.

Den ena forskaren är Elin Ericsson, som är doktorand på Avdelningen för lärande, kommunikation och IT på Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet. I sin forskning studerar hon vilka didaktiska möjligheter som lärare ser med digitala lärresurser i undervisningen.

Den andra forskaren är Patrik Hernwall, som är verksam vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. I sin forskning intresserar han sig för barns villkor för lärande i ett tekniktätt samhälle, ett område som hamnar i spänningsfältet mellan pedagogik och data- och systemvetenskap. Just nu arbetar han med forskningsprojektet IoT-hubb Skola.

Veckans tips

I februari tipsade vi om den kostnadsfria grundkursen Elements of AI, som tagits fram av  Finnish Center for Artificial Intelligence. Då fanns kursen endast på finska och engelska, men nu finns den också på svenska, tack vare AI Innovation of Sweden, AI Competence of Sweden,  Linköpings universitet och Vinnova.

Kursen ger en inblick i centrala begrepp, olika tillämpningar, risker, möjligheter och begränsningar, och är en bra början för alla som vill orientera sig om vad ai handlar om. Eftersom ai kommer att påverka hela samhället, är det viktigt att så många som möjligt sätter sig in i utvecklingen och vad den kan betyda. Målet är att 100 000 svenskar ska ha gått kursen innan årets slut.

Spaningen Podd 031: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju

Spaningen Podd 031: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju

Den här veckan börjar vi med att ta upp en internationell policydialog om AI och skolan. Vi fortsätter sedan med erfarenheter från vårens digitala nationella prov i årskurs 9 och en ny forskarintervju från förra årets Learning Forum. Allra sist kommer veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden Spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju

Veckans spaning: Policydialog om AI och skolan, digitala nationella skrivprov och en forskarintervju

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Policydialog om AI och skolan i Helsingfors

Vad innebär utvecklingen inom artificiell intelligens för skolan? Vad behöver eleverna lära sig? Hur påverkas undervisning, lärande och bedömning? Samhället och skolan står inför stora förändringar och detta är avgörande frågor som måste diskuteras och besvaras.

28-30 april arrangerade OECD och den amerikanska utbildningsorganisationen NCEE den andra policydialogen om AI och utbildning för de länder och provinser som presterar bäst på PISA. I oktober förra året träffades man i Toronto, Kanada. Den här gången var det dags för Helsingfors, där Utbildningsstyrelsen var värd. Förutom Finland deltog den kanadensiska provinsen British Columbia, Estland, Hong Kong, Japan och Sydkorea.

Innan dialogmötet sammanställde OECD och NCEE bakgrundsmaterial för att förbereda deltagarna på kommande samtal och diskussioner. Bland annat publicerades artiklar och utdrag ur aktuell litteratur och en sammanställning av pågående internationella projekt som rör AI och utbildning. Det finns också kort information om OECDs pågående och kommande projekt inom området.

OECD och NCEE har även sammanfattat deltagarländernas strategier inom AI-området. Här konstateras att strategierna fokuserar på vad som behöver göras för att bli internationellt konkurrenskraftig inom AI. Däremot sägs det inget om vad AI innebär för de strategiska satsningarna när det gäller skola och utbildning. Det förs inte heller några resonemang kring vad eleverna behöver lära sig för att förstå och hantera en verklighet där AI är en viktig del av arbetsliv och vardag.

Andreas Schleicher från OECD höll en presentation om vikten av att eleverna förbereds för sin framtid, inte för vårt förflutna. Av hans powerpoint framgår att presentationen inleddes med en överblick av den globala samhällsutvecklingen och den pågående digitaliseringen av skolan. Därefter tog Andreas Schleicher upp vad som behöver göras. OECDs satsning Learning 2030 och ett position paper därifrån, som kom förra året, var viktiga utgångspunkter.

Schleicher konstaterade att eleverna behöver förberedas på ett komplext samhälle som förändras snabbt och som präglas av digitalisering och AI. Det blir sannolikt ett samhälle med mängder av sociala, politiska och ekonomiska utmaningar som i hög grad måste lösas globalt. Detta kräver inte bara breda och specialiserade kunskaper inom en rad olika områden, utan även olika sociala, emotionella, kognitiva och metakognitiva förmågor. Attityder och värderingar som gör det möjligt att hantera en global och mångkulturell värld blir också nödvändiga.

Världens beslutsfattare måste i hög grad börja tänka i nya banor när det gäller skolan, menar Andreas Schleicher och OECD. Därför är det viktigt att de underlättar för innovatörer och att de särskilt öppnar upp för förändring från dem som arbetar och verkar i skolan. Ett bättre samarbete och ett större tankeutbyte med edtech-branschen vore också önskvärt.

Digitala nationella skrivprov

Under våren har nationella skrivprov i svenska och engelska i årskurs 9 genomförts digitalt i hela Sverige. Det är obligatoriskt från och med det här läsåret. 2022 ska digitala nationella prov införas i grund- och gymnasieskolan samt på komvux. Då kommer Skolverket att tillhandahålla en nationell digital tjänst som skolorna ska använda för att genomföra proven. Fram till dess ansvarar huvudmännen för att de nationella skrivproven kan genomföras digitalt

I en artikel som nyligen publicerades på Spaningen, delar RISE partners Kungsbacka, Lidingö och Skellefteå kommun med sig av sina tankar och erfarenheter kring arbetet med att införa digitala nationella prov.

I Kungsbacka kommun satte man igång med förberedelsearbetet redan under senhösten förra året. Med hjälp av den vägledning som SKL, Skolverket och Swedish Edtech Industry tagit fram, valde kommunen en kommersiell lösning som uppfyller Skolverkets tekniska krav. Det krävdes mycket arbete, både centralt och ute på skolorna, för att se till att infrastrukturen höll måttet och för att förbereda lärare och elever.

Kungsbacka och några andra kommuner som använder samma provtjänst genomförde ett testprov en dryg vecka innan det första skrivprovet. Då fungerade allt som det skulle, men tjänsteleverantörerns servrar kraschade när det första skrivprovet genomfördes. Det mesta löste sig till slut och i princip alla elever kunde lämna in digitalt. Kungsbacka kommun bestämde sig därför för att fortsätta med tjänsten.

Skellefteå kommun använde också en kommersiell provtjänst för att genomföra vårens skrivprov. Förberedelserna inleddes i slutet av förra året. Då upptäcktes brister som hade kunnat ställa till det, så det var tur att man var tidigt ute. Lärarna fick också en ordentlig genomgång av provsystemet och det togs fram ett supportsystem som kan ge hjälp och stöd om det uppstår tekniska problem. Proven genomfördes utan problem, sannolikt tack vare de goda förberedelserna.

Lidingö stad genomför sedan tre år tillbaka sin vision om en genomgripande digitalisering av skolan. Här har man  har man byggt upp en stabil digital infrastruktur och genomfört en satsning på Chromebooks till alla elever. Dessutom genomförs en satsning på kompetensutveckling och på att skapa en medvetenhet om digitaliseringens betydelse bland beslutsfattare, skolledare, lärare och föräldrar.

På Torsviks skola, liksom i resten av Lidingö stad, är digitala prov redan en del av vardagen. Både lärare och elever är vana vid att skriva prov digitalt och de använder samma tilläggstjänst till G Suite som på det nationella skrivprovet.  Alla lärare och elever använder sina chromebooks i undervisningen. Därför kände man sig säkra på att det inte skulle bli några problem under de båda skrivproven i årskurs 9. Det blev det inte heller, utan allt rullade på som det skulle.

I Skellefteå och i Kungsbacka menar man att Skolverket borde ge tydligare riktlinjer om vad huvudmännen behöver göra för att säkerställa att skrivproven kan genomföras digitalt. När alla huvudmän måste skaffa sig en egen teknisk lösning, är det högst anmärkningsvärt att Skolverket inte kan ge tydliga svar på vad som ska göras om allt inte går som förväntat. Någon borde också sätta luppen på hur de olika provtjänsterna fungerade nationellt. Det är viktigt att erfarenheterna samlas in och kommer till användning, så att de misstag som har gjorts inte görs om, konstaterar man i de båda kommunerna.

Forskarintervjuer

På Learning Forum i Göteborg 2018 videointervjuades 27 svenska forskare och forskarstuderande inom skola och lärande om sin forskning. Under de närmaste månaderna kommer filmerna att publiceras på Learning Forums Facebook-sida. Filmerna läggs efterhand även ut här på Spaningen och kompletteras med en sammanfattande och fördjupande text.

Adam Palmquist, som har en bakgrund som lärare, är industridoktorand Institutionen för informationsteknologi på Högskolan i Skövde. Han forskar om gamification, det vill säga hur spelmekanismer kan användas för att öka motivation och engagemang inom områden och verksamheter som inte alls hör ihop med spel. Hit hör till exempel skolans undervisning.

Veckans tips

Lärarförbundet driver sedan några år tillbaka Lektionsbanken, en kostnadsfri tjänst där lärare kan dela med sig av lektionstips och andra idéer som kan komma till nytta i undervisningen. Just nu har man ungefär 950 lektionstips i olika ämnen, från förskoleklass till och med årskurs 9. Alla lektionstips granska av en lärare innan de läggs ut

Nu har Lärarförbundet startat Förskolebanken, där förskollärares och barnskötare kan dela tips och idéer för yngre och äldre barn som är kopplade till förskolans nya läroplan. Ett av de senaste tipsen för yngre barn tar upp hur barn kan möta musik på sina egna villkor med hjälp av olika musikinstrument och appen Garageband. Ett aktuellt tips för lite äldre barn handlar om hur man kan träna källkritik genom att skapa en enkel green screen-studio.

Spaningen Podd 023: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Spaningen Podd 023: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Den här veckan börjar vi med en titt på en aktuell avhandling om skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle. Därefter tar vi upp en ny brittisk rapport om AI i skolan. Till sist rundar vi av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Veckans spaning: Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle och en ny brittisk rapport om AI i skolan

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här veckan börjar vi med en titt på en aktuell avhandling om skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitalt samhälle. Därefter tar vi upp en ny brittisk rapport om AI i skolan. Till sist rundar vi av med veckans tips.

Skolans och utbildningens roll i ett alltmer digitaliserat samhälle

Skolan digitaliseras för att anpassa verksamheten efter den pågående samhällsutvecklingen och för att hjälpa eleverna utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna fungera i arbetsliv och vardag. Men ska skolan bara följa och anpassa sig efter utvecklingen, som om den vore något givet som inte går att förändra? Nej, det ska den inte, konstaterar Lina Rahm i en debattartikel som nyligen publicerades i Skola och Samhälle. Utbildningspolitik handlar om politisk styrning, och den går alltid att förändra.

Digitaliseringen av samhället och skolan är inte något nytt, utan har egentligen pågått ända sedan andra världskrigets slut. Det visar Lina Rahm i sin avhandling Educational imaginaries: a genealogy of the digital citizen, som hon disputerade på vid Linköpings universitet i januari. Utbildningen av barn och unga och vuxna har hela tiden setts som ett sätt att förbereda dem inför framtiden och att forma dem enligt den pågående utvecklingen, menar hon. Uppfattningen om vart utvecklingen är på väg och synen på vad man behöver kunna har dock förändrats genom åren.

Under 1950-talet och några årtionden framåt diskuterades datoriseringen och den ökade automatiseringen i samhället. Om tekniken bara hanterades rätt, skulle utvecklingen kunna leda till ett bättre samhälle och ett bättre liv för alla, konstaterar Lina Rahm. Frågan var inte om vi skulle nå dit, utan när. Därför var det viktigt att utbildningen skulle forma människorna efter tekniken och att de skulle lära sig att hantera möjligheter och risker på ett ansvarsfullt sätt. Det handlade både om att bli skickliga arbetstagare, att förbereda sig för en meningsfull fritid och att att vara redo att följa med i en ständig förändring.

En hel del av de här resonemangen känner vi igen idag, menar Lina Rahm. Men en viktig skillnad är att målet inte längre är lika tydligt. Fram till 1980-talet var slutmålet det “goda datasamhället” med större välfärd, mer fritid och ökat välstånd för alla. Det krävde i sin tur att medborgarna aktivt tog ställning och i tankar och handling verkade för att målet skulle kunna uppnås.

Numera handlar det istället om att “verka inom det digitala imperativet” och att bli digitalt kompetent för att att kunna vara entreprenöriell och innovativ, säger Lina Rahm. Genom ett livslångt lärande kan var och en skapa ett bättre liv för sig själv och förverkliga sina tankar och drömmar. Utvecklingen rullar på av sig själv och det gäller att hänga med för att inte hamna utanför.

Idag spelar digitala infrastrukturer och digital kommunikation en avgörande roll i samhällsutvecklingen. Det är ungefär som när elektriciteten började förändra samhället för drygt 100 år sedan. Att inte digitalisera skolan är alltså inte något realistiskt alternativ, hävdar Lina Rahm i sin debattartikel. Den borde egentligen digitaliseras ännu mer, tillägger hon. Men skolan behöver ligga i framkanten av den tekniska utvecklingen för att kunna påverka samhällsutvecklingen.

Skolan behöver problematiseras mer, och här kan både lärare och pedagogisk forskning ge viktiga bidrag, menar Lina Rahm. Den digitalisering som pågår idag är en medveten politisk styrning, men den är inte nödvändig. Utvecklingen kan alltid ta en annan riktning. Därför är det viktigt att sätta dagens diskussioner i ett historiskt sammanhang och att försöka komma åt de underliggande betydelserna i det som idag ses som en ny utveckling.

Det behövs ett prövande och kritiskt perspektiv på dagens utveckling, understryker Lina Rahm. Hur vill vi att samhället ska se ut? Vilka krav ställer det på skolan och undervisningen? Vad behöver eleverna lära sig?

Ny rapport från Nesta om AI i skolan

För ungefär en månad sedan tog vi upp OECDs senaste version av rapporten Trends Shaping Education, som nämner den snabba utvecklingen inom AI som ett av de områden som i hög grad kommer att påverka samhället och skolan. Därför menar man att det är viktigt att börja problematisera och att diskutera hur samhälle, arbetsmarknad och vardag förändras när den mänskliga intelligensen kompletteras med artificiell intelligens. Det gäller också att fundera på vad det här innebär för skolan.

Nederländska Kennisnets nya upplaga av rapporten Technologiekompas, som den här gången fäster blicken på AI, fanns med i samma spaning. Här blickar man 20 år framåt och resonerar kring vilka möjligheter som öppnar sig. Det mesta pekar på att de tekniska lösningarna blir allt smartare och kommer att fungera som viktiga komplement till lärarens arbete, både när det gäller undervisning och bedömning.

För några dagar sedan släppte brittiska Nesta rapporten Educ-AI-tion Rebooted?, där man tittar närmare på hur AI kan komma till nytta i skolan och i högre utbildning. Redan idag påverkar utvecklingen inom AI många samhällsområden, men det har tyvärr inte påverkat diskussionen kring skola och utbildning i någon högre grad, påpekar man.

Det är uppenbart att AI kan underlätta hanteringen av flera av de allvarliga problem som tynger skolan, alltifrån lärarbrist till minskad social rörlighet. Utvecklingen inom det här området kan också hjälpa oss att tänka på nya sätt kring skolan så att den bättre motsvarar de behov som finns idag, menar Nesta.

Redan idag används AI i skolan, bland annat i adaptiva läromedel och i system som automatiserar bedömning och betygsättning. Här finns det sannolikt mycket att vinna på en fortsatt utveckling av tekniken och användningen. Men steget från hype till verklighet kan ibland vara långt. Därför behöver man i Storbritannien ta ett samlat grepp för att undersöka möjligheterna och för att hantera möjliga risker.

Nesta förespråkar en samordnad statlig satsning för att få igång arbetet på allvar. Till exempel är det viktigt att skapa testbäddar där skola, näringsliv och forskarvärld tillsamman kan undersöka vad som är möjligt och önskvärt. Det är också viktigt att ansvariga myndigheter funderar över konsekvenserna när AI börjar användas i utbildning och undervisning. Hur kan tillförlitligheten styrkas när AI används i bedömningsarbetet? Hur säkerställer man en hög säkerhet och respekt för den personliga integriteten? Var ligger ansvaret?

Utan en samlad insats lär man inte komma särskilt långt, menar Nesta. Därför är det avgörande att alla relevanta aktörer ges möjlighet att spela en aktiv roll för att utveckla och förändra skolan i en önskvärd riktning.

Veckans tips: Öppen workshop om Hållbar skolmat genom digitalisering

RISE, Måltid Sverige, Västerviks kommun och Kungsbacka kommun driver tillsammans det Vinnova-finansierade projektet Hållbar skolmat genom digitalisering, som precis har satt igång. Det övergripande syftet är att utveckla och förbättra måltidsverksamheten i skolan genom att bygga system som drar nytta av de digitala möjligheterna. Det handlar bland annat om att använda resurserna på ett bättre sätt, att minska svinnet och att stärka skolmatens kvalitet.

3 april arrangerar RISE tillsammans med sina partners en öppen workshop för företag, kommuner, friskolor och forskare som arbetar med och har intresse för skolmåltider. Tanken med den här workshopen är att identifiera målgrupper och deras behov samt att fram förslag på lösningar som kan möta behoven.

Slutsatserna kommer att användas till att ta fram en utvecklingsplan för nästkommande steg. De som är intresserade kommer att ges möjlighet att ansluta sig till projektet.

Workshopen arrangeras hos RISE Interactive på Lindholmen i Göteborg 13.00-16.30 och anmälan måste ske senast 28 mars. Upp till tre personer kan delta från en organisation eller företag.  

Spaningen Podd 020: Fri tillgång till Internet på examensproven och medieförsörjningen på skolbiblioteken

Spaningen Podd 020: Fri tillgång till Internet på examensproven och medieförsörjningen på skolbiblioteken

Utvärderingen av examensprov med fri tillgång till Internet i Norge blir först ut den här veckan.. Därefter blir det ett nedslag i en ny rapport om skolbibliotekens medieförsörjning innan vi rundar av med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.

Veckans spaning, vecka 6: Fri tillgång till Internet på examensproven och medieförsörjningen på skolbiblioteken

Veckans spaning, vecka 6: Fri tillgång till Internet på examensproven och medieförsörjningen på skolbiblioteken

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath

Utvärderingen av examensprov med fri tillgång till Internet i Norge blir först ut den här veckan.. Därefter blir det ett nedslag i en ny rapport om skolbibliotekens medieförsörjning innan vi rundar av med veckans tips.

Examensprov med fri tillgång till Internet

Våren 2018 genomfördes i Norge examensprov på gymnasiet med fri tillgång till Internet. Det rörde sig om sju ämnen med inriktning mot samhälle och språk, bland annat politik och mänskliga rättigheter samt internationell engelska. Det var inte obligatoriskt att använda Internet under provet, men det var tillåtet för de elever som ville.

I slutet av januari presenterades en utvärdering som analyserar hur det gick och resonerar kring hur man kan gå vidare. Den visar att genomförandet gick alldeles utmärkt, utan några nämnvärda tekniska eller praktiska problem. Fusk lyfts ofta fram som ett problem när fri tillgång till Internet under prov diskuteras, men det upptäcktes faktiskt bara en enda fuskande elev. Eleverna menade själva att de hade nytta av tillgången till Internet när de besvarade uppgifterna. Ungefär två tredjedelar av lärarna ansåg att användningen av Internet under provet svarar väl mot hur undervisningen ser ut

Uppgifterna på provet var utformade så att det inte var nödvändigt att använda Internet för att besvara dem. Det handlade inte heller om rena faktafrågor. Eleverna skulle lösa uppgifterna genom att välja ut och kritiskt analysera relevant information från olika källor. De skulle också visa prov på självständigt tänkande genom egna funderingar och reflektioner.

Många forskare och lärare menar att det behövs andra typer av prov när undervisningen blir mer problembaserad och lärresurserna i allt högre grad blir digitala och nätbaserade. 2016 tog en norsk expertgrupp fram fem kriterier på vad som kännetecknar en bra digital bedömning. Det handlar om autenticitet, transparens, pålitlighet, giltighet och rättvisa. I utvärderingen används de här kriterierna för att värdera examensproven.

Autenticitet innebär att kunna avgöra att den som genomför provet gör det på egen hand, utan hjälp av någon annan. På de här proven handlade det om att eleverna inte fick kommunicera med någon annan eller använda översättningsprogram. Det var examensvakternas uppgift att övervaka det.

Med transparens menas att elever, lärare och externa bedömare har en gemensam förståelse av hur uppgifterna värderas. Pålitlighet innebär att svaren bedöms på samma sätt av olika bedömare. Flera elever menade att det finns oklarheter kring hur de ska referera till källor och att lärare ibland ger olika besked. Det finns alltså en viss risk för att anklagas för plagiat. Några externa bedömare säger att när elever använt Internet för att lösa uppgifterna, ska deras svar bedömas strängare än de svar som ges av elever som inte använt Internet. Inom båda områdena behövs tydligare riktlinjer, påpekas det i utvärderingen.

Giltighet betyder att provet verkligen bedömer det som det är meningen att det ska bedöma. Här handlar det om att bedöma eleverna förmåga att på egen hand använda sina ämneskunskaper analytiskt och att kunna hitta, värdera och använda olika källor för att lösa uppgifterna. Men det är också viktigt att fundera på om det som ska bedömas också motsvarar de krav som gäller ute i samhället och i arbetslivet, menar utvärderarna.

Rättvisa innebär att alla har samma möjligheter att genomföra provet och att få en rättvis värdering. I utvärderingen påpekas att en del av skolorna har installerat filter som spärrar innehåll som är olämpligt i skolan, som porr, våld och politisk extremism. Eftersom de här filtren ofta inte fungerar särskilt bra, finns det risk för att de även spärrar innehåll som eleverna skulle kunna ha användning för. Därför är det kanske inte helt säkert att alla elever verkligen ges samma möjligheter att genomföra provet.

Trots att examensproven genomfördes på ett tillfredsställande sätt, är det värt att fundera på alternativa sätt att genomföra proven framöver, menar utvärderarna. I arbetslivet är det till exempel avgörande att kunna samarbeta och lösa problem tillsammans med andra, och sociala medier och nätbaserade samarbetsytor är ofta viktiga redskap i vardagen. Därför kan det vara en bra idé att skapa prov där eleverna även kan använda muntlig och skriftlig kommunikation med andra personer som källor. Om elever samarbetar för att lösa problem, går det att dokumentera vem som gör vad, vilket möjliggör en individuell bedömning.

Hur ser skolbibliotekens medieförsörjning ut?

Enligt skollagen och de reviderade läroplanerna är skolbiblioteket en viktig del av skolans pedagogiska verksamhet och ska fungera som ett stöd för elevernas lärande. Det handlar om att bidra till att stärka elevernas språkliga förmåga och att utveckla deras digitala kompetens.

Tillgången till olika typer av medier på skolbiblioteket, alltifrån tryckta böcker till e-böcker, filmer och databaser, är en viktig förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera på ett bra sätt. I tisdags släppte Kungliga Biblioteket en kvalitativ översikt av hur medieförsörjningen ser ut på landets folk- och skolbibliotek.

Men det återstår mycket arbete innan vi når dit. Det visar både statistiken om tillgång och bemanning och Skolinspektionens första kvalitetsgranskning av skolbibliotek.

Vilken bild ger rapporten av hur det ser ut på skolbiblioteken? Den visar att det numera finns skolbibliotekscentraler i 40 kommuner, spridda över i stort sett alla regioner. Vad de ägnar sig åt, varierar mellan kommunerna. De som befinner sig på miniminivån levererar klassuppsättningar av böcker till skolorna. Andra har ett betydligt bredare verksamhetsområde och erbjuder även digitala medier, fortbildning och rådgivning. Några driver också utvecklingsfrågor och försöka lyfta fram och stärka skolbibliotekets pedagogiska roll.

I de flesta regioner finns det en eller flera mediecentraler, som förser lärare med film och andra digitala medier och lärresurser. Några har även särskilda uppdrag för skolbiblioteken och ger dem tillgång till e-böcker, artiklar, klassuppsättningar av böcker, mångspråksmedier och talbokstillstånd. En del hjälper också till med kompetensutveckling inom viktiga områden, till exempel medie- och informationskunnighet.

På senare år har det blivit vanligare att kommunerna har en skolbibliotekssamordnare, som samordnar medieförsörjningen och hanterar de pågående regionala och statliga insatserna för skolbibliotek. Numera finns det en sådan i 59 av landets kommuner, och de bidrar ofta till att öka likvärdigheten när det gäller tillgången till skolbibliotek i sin kommun.

Rapporten slår fast att det krävs tydligare nationella krav för att skolbiblioteken ska få likvärdiga förutsättningar för sin medieförsörjning. Dessutom finns det alldeles för få skolbibliotekscentraler och mediecentraler. Alla skolbibliotek i alla kommuner borde ha tillgång till den här typen av resurser, sägs det i rapporten, men så är det tyvärr inte idag.

Det krävs en betydligt bättre samordning av resurserna på regional och kommunal nivå för att se till att medieförsörjningen verkligen fungerar på ett bra sätt, konstaterar man i rapporten. Inte minst är det viktigt att förbättra tillgången till e-medier och mångspråksmedier av god kvalitet.

Veckans tips: Lär dig det grundläggande om AI

Artificiell intelligens (AI) är en het fråga och det händer väldigt mycket inom området. I onsdags invigdes AI Innovation of Sweden på Lindholmen i Göteborg, som ska fungera som ett nationellt center för tillämpad forskning och innovation inom området. Vinnova är huvudfinansiär, och man samverkar med ett stort antal partners från näringsliv, forskning och offentlig verksamhet, bland annat RISE.

Artificiell intelligens rymmer även intressanta möjligheter för skolan. Det visar bland annat senaste upplagan av den nederländska rapporten Technologiekompas, som togs upp för två veckor sedan. Därför är det viktigt för alla som arbetar inom skolan att ha en grundläggande förståelse för vad utvecklingen kan innebära.

Senare i vår kommer den kostnadsfria finska grundkursen Elements of AI att finnas på svenska. Den har tagits fram av Finnish Center for Artificial Intelligence och ger bra möjligheter för alla som vill få en inblick i centrala begrepp, olika tillämpningar, risker, möjligheter och begränsningar. Den som inte vill vänta kan redan nu ta sig an kursen på engelska eller finska. Senare i år kommer en fortsättningskurs, som ger deltagarna möjlighet att testa tekniska lösningar i praktiken. De som vill delta i den behöver ha grundläggande kunskaper i programmeringsspråket Python.

Veckans spaning, vecka 4: Trends Shaping Education och Technologiekompas

Veckans spaning, vecka 4: Trends Shaping Education och Technologiekompas

Veckans spaning ger en översiktlig bild av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande. Spaningen finns även som nyhetsbrev och som podd, inläst av Carl Heath.

Den här gången tittar vi närmare på två intressanta rapporter som släpptes i veckan: Trends Shaping Education och Technologiekompas. Allra sist kommer veckans tips, som vänder blicken österut.

Trends Shaping Education

I måndags publicerade OECD den senaste versionen av Trends Shaping Education. Den här rapporten analyserar hur globala politiska, ekonomiska, sociala och tekniska megatrender påverkar förutsättningarna för utbildning och lärande. Framtiden går naturligtvis aldrig att förutsäga, men det är ändå värdefullt för beslutsfattare och alla som arbetar i skolan att reflektera kring hur världen förändras och vad det kan komma att innebära i vardagen. Utan en förståelse för vart världen och samhället är på väg, är det svårt att hjälpa elever att utvecklas som människor, att bli aktiva och kritiska medborgare och att fungera i arbetslivet.

Trends Shaping Education tar upp megatrender inom fem tematiska områden. Det första är globaliseringen: Vad betyder skiftet av världens tyngdpunkt till Asien? Hur påverkas arbetsmarknaden av globaliseringen? Hur ser migrationsströmmarna ut? Hur kan skolan hantera språkligt och kulturellt diversifierade klassrum? Vad är egentligen global kompetens?

Den andra megatrenden är demokrati och medborgarskap. Hur viktig är nation och nationalitet när hela världen kopplas samman? Vad innebär det digitala medielandskapet, som sträcker sig över nationsgränserna och ger alla en röst? Hur kan skolan arbeta för att alla elever ska utveckla den medie- och informationskompetens som är nödvändig? Vad krävs för att alla ska kunna bli aktiva och kritiska medborgare som verkar för ett öppet och demokratiskt samhälle?

Säkerhet är den tredje megatrenden. Här handlar det om nationell säkerhet, människors ekonomiska säkerhet, digital säkerhet, personlig hälsa och om behovet av att förebygga och bekämpa olycksrisker inom miljöområdet.

Den fjärde megatrenden är den ökade livslängden. Vad betyder det att människor finns kvar allt längre i arbetslivet? Vilka konsekvenser får en åldrande befolkning för samhället? Hur kan ett livslångt lärande bli möjligt? Vad behöver göras för att alla ska kunna förstå och hantera den digitala utvecklingen?

Kultur och livsstil är den femte och sista megatrenden. Hur förändras värderingar och attityder? Vad innebär det att leva i ett multikulturellt samhälle? Vad händer när den fysiska och digitala verkligheten i allt högre grad flätas samman? Hur blir det möjligt att stimulera fler till kreativitet och entreprenörskap?  

OECDs kontor i Berlin intervjuade nyligen Tracey Burns, som är en av dem som jobbar med Trends Shaping Education på OECD. Hon lyfte fram den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens (ai) som ett av de områden som kommer att få genomgripande betydelse för samhällsutvecklingen framöver. Hur förändras samhälle, arbetsmarknad och vardag när den mänskliga intelligensen kompletteras med digitala lösningar som observerar, analyserar, interagerar, resonerar och löser problem? Vad betyder det för skolan?

Technologiekompas

I onsdags presenterades en ny upplaga av rapporten Technologiekompas, som ges ut vartannat år av Kennisnet, som arbetar med den digitala infrastrukturen i Nederländerna och ger råd till huvudmännen kring skolans digitalisering. Technologiekompas lyfter fram viktiga trender inom teknikutvecklingen som påverkar vardagen i skolan. Den här gången fokuserar man helt på utvecklingen inom ai-området. Förutom att titta närmare på de möjligheter som finns idag, blickar rapport framåt och det förs resonemang kring hur undervisningen i skolan kan se ut om ungefär 20 år. Vilka möjligheter kan identifieras? Vilka krav ställs på skolans organisation och på lärares kompetens? Vilka risker måste förstås och hanteras

Adaptiva läromedel, som använder ai för att anpassa undervisningen efter varje elev, börjar redan bli en del av skolans vardag. Än så länge handlar det bara om enklare färdigheter: att förstå, att komma ihåg och att kunna tillämpa kunskaperna i fasta situationer. Här finns det goda möjligheter att avlasta och ge stöd åt lärarens arbete. En mer systematisk insamling av data i realtid och en ökad användning av learning analytics och algoritmer som sköter det didaktiska grovjobbet kan få stor betydelse

Det här betyder att undervisningen blir mycket mer differentierad än tidigare, och det ställer i sin tur helt andra krav på skolans organisation. Det krävs även en stabil digital infrastruktur som kan hantera de tjänster som behövs. Förutom den tekniska funktionaliteten behöver man också tänka igenom vad som behöver göras för att kunna garantera säkerhet och personlig integritet. Dessutom måste förstås lärarna kunna hantera de nya möjligheterna i sitt dagliga arbete.

Technologiekompas pekar på att ai i framtiden nog även kommer att kunna hjälpa eleverna att utveckla mer komplexa förmågor. Ett par decennier fram kommer ai sannolikt att vara på en helt annan nivå än idag och kan i ännu högre grad komplettera lärarens arbete.Det handlar till exempel om att analysera, reflektera och att tillämpa det man lärt sig i nya situationer och sammanhang. Mycket kommer att förändras när tekniken blir smartare och röststyrda gränssnitt har slagit igenom på allvar.

Allt det här innebär att läraren istället kan ägna mer tid åt sådant som inte kan hanteras av ai. Läraren ansvarar för att organisera och genomföra ett autentiskt lärande som skapar sammanhang och relevans för eleverna. Dessutom handlar utbildning inte enbart om kunskaper, utan har också socialiserande mål. Hit hör bland annat utvecklingen av elevernas sociala och emotionella kompetens och förmågan att samarbeta och lära tillsammans med andra.

Enligt Technologiekompas kommer lärare och ai-baserade system i framtiden tillsammans kunna hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver för att leva och verka i samhället. Tekniken kan inte hantera allt, men läraren kommer heller inte att klara sig utan teknikens hjälp. Det behövs därför en lämplig uppdelning av vad läraren ansvarar för och vad som kan delegeras till tekniken. Här finns det också viktiga etiska frågeställningar att ta hänsyn till. I vilken grad kan ai självständigt fatta beslut som rör elevernas lärande? Var går gränsen? Hur avgör vi det?

Veckans tips

I förrgår lanserades den kostnadsfria tjänsten Träffa en forskare för grund- och gymnasieskolor i Finland. Den drivs gemensamt av Finlands Akademi, Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen samt Finlands Unga Akademi.

Träffa en forskare är inspirerad av Skype a Scientist, som startades av studenter vid University of Connecticut för några år sedan. Forskare videochattar med eleverna och ger en inblick i hur de arbetar och vad som är på gång inom deras område. I Finland är tanken att alla vetenskapsområden ska omfattas på sikt.

Förutom att skapa nya vägar för undervisningen, ger Träffa en forskare möjligheter för forskare att arbeta med den tredje uppgiften och att bygga broar mellan forskarvärlden och skolan. Alla kan vara med, oavsett var i landet de befinner sig.

I inledningsskedet är Träffa en forskare enbart tillgänglig på finska, men inom kort kommer den även att omfatta forskare som pratar svenska och engelska.

Spaningen Podd 015: Bilden av skolans digitalisering och röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Spaningen Podd 015: Bilden av skolans digitalisering och röststyrda digitala assistenter i klassrummet

Den här veckan tar vi upp två artiklar som publicerades på Spaningen tidigare i veckan. Den ena handlar om betydelsen av att medier och forskare ger en rättvisande bild av arbetet med skolans digitalisering. Den andra ger en inblick i hur röststyrda digitala assistenter kan hjälpa lärare och elever i klassrummet. Som vanligt avslutar vi med veckans tips.

Spaningen är en tjänst från RISE som gör det enklare att följa med i och att förstå vad den pågående teknik- och samhällsutvecklingen innebär för utbildning och lärande. Tjänsten är en del av RISE partnerskap för tillämpad forskning och utveckling inom digitalisering och lärande. Podden spaningen, som ger en översikt av vad som är på gång just nu inom digitalisering och lärande, produceras av Stefan Pålsson och Carl Heath.